Europapodden

Osämjan om EU:s klimatåtaganden fördjupas och det krävdes nattmangling för att enas om en linje inför FN:s klimatmöte. Kommer unionens gröna giv att överleva de nya motsättningarna i Europa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU:s klimatlagar med målet att bli första klimatneutrala kontinent till år 2050 utmanas nu i allt större utsträckning inifrån. När EU-länderna skulle enas om delmål för minskade utsläpp till 2040 krävdes nattmangling för att landa i en linje, och enligt kritiker blev resultatet urvattnat. Runt om i Europa flyttar nu kritiker av EU:s klimatlagar fram sina politiska positioner. Det syns bland annat i Tyskland där regeringen tar strid för att riva upp beslutet om att förbjuda nya bensin- och dieselbilar i EU 2035 och det syns i Tjeckien där den nye premiärministern pratar om ”ett grönt självmord”. Mitt i striden står kommissionschef Ursula von er Leyen som 2019 lanserade EU:s gröna giv som Europas ”mannen-på-månen-ögonblick”. Hur påverkas EU:s och Europas klimatanseende i världen, när splittringen på insidan fördjupas? Och kommer den gröna given att ligga fast?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin och Mona Hambraeus, klimatkorrespondent på FN:s klimatmöte i Belem, Brasilien.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Beroendet av Kina för import av strategiska råvaror har länge varit ett orosmoln över Bryssel. Nu lanseras nya planer för att säkra försörjningen, men frågan är hur långt det räcker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Handelskriget mellan Kina och USA har fått larmklockorna att ljuda allt högre i Bryssel om hur Kina dominerar den globala marknaden för kritiska råvaror. Det var i början av oktober som Peking drog i exportbromsen för sällsynta jordartsmetaller och även om det nu verkar som att Europa omfattas av en paus i exportstoppet så har frågan om Kinaberoendet blivit än mer akut för EU. I ett tal häromveckan lanserade kommissionsordföranden Ursula von der Leyen en ny slogan: ”ReSourceEU”. Von der Leyen menar att EU nu måste hitta nya sätt att säkra tillgången på kritiska råvaror och pekar på återvinning som en del av lösningen. Men hur långt räcker det? Ännu är det oklart om de nya planerna kommer backas upp av finansiering. Och vad är egentligen nytt från EU:s befintliga förordning om kritiska råvaror? Hör också om skrällen i det nederländska valet, där den vänsterliberala Europavännen Rob Jetten från partiet D66 ligger bäst till att lyckas bilda regering och bli landets nya premiärminister. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Niklas Rossbach, analytiker vid Försvarshögskolan. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Belgien håller emot när EU vill använda frysta ryska tillgångar för att stötta Ukraina. Finns en plan B? Och så val i Nederländerna ett test för Europas ytterhöger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Förväntningarna var höga när EU:s stats- och regeringschefer samlades till toppmöte förra veckan. Tanken var att man skulle besluta om att använda de ryska frysta tillgångarna i Europa för låna pengar till Ukraina. Men toppmötet slutade i ett bakslag och med en urvattnad skrivning om att ta fram alternativ. Hör om varför Belgien blockerar beslutet om de ryska tillgångarna och varför frågan är så känslig och svår att komma överens om. Nu pratas det om ett nytt gemensamt EU-lån som en plan B för att stötta Ukraina framåt. Men inte heller det tycker alla EU-länder är en bra idé. Geert Wilders suktar efter makten – men isolerasEfter Geert Wilders hoppade av den nederländska koalitionsregeringen i somras går nu landet till nyval. Wilders och hans parti PVV leder i opinionen, men andra partier säger nej till samarbete. Valet ses som ett test för Europas ytterhöger. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Calle Håkansson, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut samt vid Utrikespolitiska institutets Europaprogram. Nina Benner, korrespondent på plats i Nederländerna.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Vad innebär det att Putin bjuds in till möte med Trump i Ungern trots protester från andra EU-länder? Samtidigt ska EU rusta på grund av Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. EU:s enighet sätts på prov när USA:s president Donald Trump meddelar att han ska möta den ryske presidenten Vladimir Putin i Budapest. Värd för mötet blir Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Nyheten har mötts av kritik från flera EU-länder som menar att Putin är en efterlyst krigsförbrytare som inte ens ska tillåtas att flyga i EU:s luftrum. Kommer mötet bli av och vad tycker egentligen Bryssel om det? Samtidigt har EU lanserat en plan för snabb militär upprustning för att möta hotet från Putins Ryssland, är det en reaktion i elfte timmen eller kommer EU:s satsningar innebära bättre försvar av unionen?Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har varit i USA för ett möte med Donald Trump. Ett möte som inte resulterade i några Tomahawk-missiler, något Ukraina har efterfrågat. Det här sker efter en period med ryggdunkningar mellan USA och Ukraina. Har den amerikanske presidenten ändrat inställning och vad innebär det för EU?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert  

Väger personlig integritet eller jakten på barnporr tyngst? Hård debatt om digital kontroll i Bryssel. Och är det Groundhog Day i Frankrike? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den här veckan skulle EU:s ministerråd ha röstat om CSAM-lagen, som ska ska stoppa spridningen av barnpornografi digitalt. Men när den tyska regeringen nyligen sa att de inte står bakom lagen så sköts omröstningen på framtiden. Kortfattat skulle ett införande av lagen innebära en automatisk kontroll av varje bild, video och länk som man vill skicka. Förespråkarna menar att man då kan förhindra att barnpornografi sprids, kritikerna kallar lagen chat control och menar att det handlar om massövervakning av EU:s befolkning. Splittringen bland EU:s länder är stor, Sverige står på sidan som vill ha lagen. Hör Andreas Liljeheden och Dagens Nyheters techreporter Linus Larsson om den minst sagt hårt debatterade lagen, och om dansken som skapade kaos när han byggde en hemsida för att spamma EU:s ledamöter.Vi pratar också om att den franska presidenten Emanuel Macron har utnämnt Sebastien Lecornu till ny premiärminister, en dryg vecka efter att Lecornu lämnade exakt samma jobb. Har fransk politik förvandlats till ”Måndag hela veckan”?Nyligen klarade även EU-kommissionens högsta chef Ursula von der Leyen hela två misstroendeomröstningar. Vem vill rösta bort henne och hur säkert sitter hon egentligen?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Linus Larsson, reporter på Dagens Nyheter.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert  

Ännu en fransk premiärminister har kastat in handduken och en högerpopulistisk valvinst i Tjeckien kan sätta käppar i hjulet för EU:s Ukraina-linje. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En knapp månad efter att Emanuel Macron gett honom jobbet avgick plötsligt den nyutnämnda franska premiärministern Sebastien Lecornu. Det här var president Macrons femte premiärministerutnämning på två år och än en gång slungas Frankrike in i politiskt kaos och ovisshet. Varför avgick Sebastien Lecornu, hur allvarlig är krisen och kan det bli ett nyval nu i Frankrike?I helgen vann högerpopulisten och tidigare premiärministern Andrej Babiš parti ANO segern i Tjeckiens parlamentsval. En seger som beskrivs som en dramatisk politisk comeback, en återkomst som kan få avgörande konsekvenser för EU-samarbetet och den europeiska säkerhetspolitiken. ANO sitter i samma partigrupp i EU-parlamentet som ungerske premiärministern Viktor Orbáns parti Fidesz. Kommer Tjeckien att närma sig Ungern, vilken är Andrej Babiš inställning till EU-samarbetet och hur kommer landet hantera stödet till Ukraina?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Katarina von Arndt, korrespondent i Berlin. Marie Nilsson Boij, producent på Ekot och tidigare Sveriges Radios korrespondent i Sydeuropa.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert

Drönarstörningar och luftrumskränkningar sätter Europas försvar på prov. Hur rustat är Danmark för det som sker och hur svarar Nato? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter en vecka med upprepade drönarstörningar runt bland annat danska flygplatser talar Danmarks statsminister Mette Frederiksen om ”en ny verklighet” för sitt land och för Europa. Samtidigt ska EU:s alla stats- och regeringschefer samlas för toppmöte i just Köpenhamn. Hör om hur Danmark, Nato och EU agerar för att möta situationen med drönarna och om de strategiska vägvalen framåt. När är det rätt att skjuta ner drönare eller flyg som kränker luftrummet och varför gjordes det i Polen men inte i Danmark?Trumps gir om Ukraina ger Europa öppningSamtidigt som Nato och Europa ställs inför nya prövningar har Donald Trump gjort en helomvändning i hur han formulerar sig om kriget i Ukraina. Den amerikanske presidenten pratar nu om Ryssland som en ”papperstiger”. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppges också nu ha en direktkontakt med Vita huset. Vad betyder det här för Europa?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. David Rasmusson, Danmarkskorrespondent. Magnus Christiansson, forskare vid Försvarshögskolan.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

När Moldavien går till val lägger Europa in en högre diplomatisk växel för att mota rysk påverkan. Men hur långt räcker luddiga EU-löften när motståndaren heter Putin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Parlamentsvalet i Moldavien beskrivs som ett val som i förlängningen kan påverka hela Europas säkerhet. Och inför valet i helgen har europeiska ledare och EU lagt in en högre diplomatisk växel, samtidigt som Ryssland trappar upp sina påverkanskampanjer i landet. Hör om den ryska desinformationen, fejkade budskap som sprids och uppgifter om hur röster köps för pengar. Valet i Moldavien äger dessutom rum i ett läge där Ryssland upprepat kränkt EU- och Nato-länders luftrum och där spänningarna mellan Rysslands och väst ökar påtagligt. Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Fredrik Wadström, Rysslandskorrespondent. Linda Borgheden, Östeuropaansvarig på Folke Bernadotteakademien.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Nato sjösätter en ny operation för att stärka skyddet österut. Samtidigt reser de ryska drönarna över Polen och Rumänien frågor om Europas beredskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flera europeiska länder sluter upp och bistår med bland annat stridsflyg när Nato stärker skyddet av den östra flanken. Förstärkningen kommer som ett svar efter att cirka tjugo ryska drönare kränkte polskt luftrum förra veckan. Tre av drönarna sköts ner, och resultatet har väckt frågor om Europas och Natos förmåga att försvara sig mot just drönare. Nu vill bland annat Polen lära av Ukraina och EU vill ge nya stöd för att öka drönarproduktionen. Hör också om hur den senaste veckan lett till en ovanlig inrikespolitisk borgfred i Polen. Storbritannien, ett av länderna som ingår i den nya Nato-operationen, präglas samtidigt av motsatsen. Högernationalistiska protester på gatorna i London och opinionsmässig kräftgång för styrande Labour har till och med skapat spekulationer om ifall premiärminister Kier Starmers dagar vid makten nu är räknade.Rättelse 18/9: I ursprungsversionen av det här avsnittet sades att händelsen i Polen den 10 september var första gången som ett Nato-land svarade på en kränkning av Natos luftrum genom att skjuta ner en rysk farkost. Det var fel. 2015 sköt Nato-landet Turkiet ner ett ryskt plan nära gränsen till Syrien, enligt Turkiet för att planet kränkt turkiskt luftrum. Den felaktiga uppgiften har klippts bort och avsnittet tillfogats en rättelse den 18 september 2025.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Nina Benner, korrespondent i London. Felicia Hassan, korrespondent i Polen.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Extrapodd. En drönarallians med Ukraina och stoppade utbetalningar till Israel, det var nya besked i Ursula von der Leyens årliga linjetal. Men lyckades den pressade kommissionschefen övertyga sina kritiker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Europapodden ringar in de tyngsta och viktigaste beskeden i årets linjetal – State of the union. Det osäkra omvärldsläget och krigen i Ukraina respektive Mellanöstern dominerade när EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen intog talarstolen i Strasbourg på onsdagen. Men von der Leyen är ovanligt pressad och frågan är om hon lyckades dämpa kritiken med dagens olika besked. Hon tog bland annat även tillfället i akt att försvara den kritiserade handelsöverenskommelsen med USA.Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Ulrika Bergsten, utrikesreporter och tidigare Europakorrespondent för SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Macron måste leta efter Frankrikes femte premiärminister på två år. Men låsningen bakom regeringskollapsen består och nu väntar massiv strejk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frankrike har på nytt kastats in i politisk ovisshet efter att premiärminister François Bayrou tvingats bort i en förtroendeomröstning på måndagen. Nu måste president Emmanuel Macron leta efter ännu en ny premiärminister, samtidigt som de politiska fraktionerna i parlamentet tycks djupt nedgrävda och i nuläget ovilliga till kompromisser. Bakgrunden till regeringskollapsen är ett impopulärt budgetförslag, om bland annat indragna helgdagar, som väcker stor ilska hos många fransmän. Budgetutmaningen i sin tur bottnar i en stor statsskuld som blir alltmer kostsam för Frankrike. Hör om hur hela EU kan påverkas om den ekonomiska krisen fortsätter att fördjupas. Och hur kommer Macron kunna fortsätta axla ett ledarskap på den europeiska scenen när kaoset på hemmaplan framstår som kroniskt?Medverkande: Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Göran von Sydow, direktör för Sipes.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Det talas om Stoltenberg-effekt och Erna-kris när Norge går till val. Och mitt i valrörelsen dras en gammal skandal upp till ytan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den 8 september är det val till norska Stortinget. Arbeiderpartiet med sittande statsminister Jonas Gahr Støre ligger bäst till i opinionen, men en regeringsbildning ihop med mindre partier kan bli knepig efter en eventuell valvinst. Samtidigt dras den norska högern med stora problem. Høyre har brant uppförsbacke i opinionen och mitt i valspurten kommer en biopremiär som gör livet än surare för partiledaren och statsministerkandidaten Erna Solberg. Filmen tar sikte på en aktieskandal som briserade 2023 och som Solberg haft svårt att skaka av sig. Så är det istället Fremskrittspartiets Sylvi Listhaug som är den egentliga utmanaren från oppositionen? Hör om hur Ukraina-stöd, kriget i Gaza och norska oljefonder får partierna att drabba samman. Och varför norrmännens aptit för EU plötsligt kom av sig. Efter en boost i våras, som gjorde att EU-medlemskap såg ut att kunna bli en valfråga, vill nu en majoritet av norrmännen fortsätta stå utanför unionen. Hör också om vad som skiljer politikerveckorna i Arendal, Bornholm respektive Visby.Medverkande: David Rasmusson och Carina Holmberg, Norgekorrespondenter. Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Maktspel och hårda strider väntar när 27 länder ska enas om EU:s budget för framtiden. Och de flesta verkar redan arga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vem blir argast och vem drar längsta strået när 2000 miljarder euro ska fördelas över Europa? Utmaningarna framåt är enorma och kontinentens intressen går isär. Men i sommar har EU-kommissionen presenterat sitt förslag till unionens nästa så kallade långtidsbudget och hur tusentals miljarder ska fördelas fram till 2034. Systemet för att fördela pengar inom unionen ska enligt förslaget stöpas om i grunden, huvudstäderna ges större makt över utdelningen av EU-pengar och svängrummet för kommissionen att kunna låna pengar för att hantera kriser föreslås också öka. Men de föreslagna förändringarna har redan väckt ilska och högljutt motstånd inom EU-maskineriet och runt om i Europa. Kritiker har bland annat kallat budgeten för ”ett monster” och nu väntar år av tuffa strider mellan länder, intressen och institutioner. Hur positionerar sig Sverige i det tuffa maktspelet som väntar och vilka blir de svåraste områdena att komma överens om? Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Ylva Nilsson, fristående EU-journalist. Lars Danielsson, tidigare EU-ambassadör. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Hör radions korrespondenter i Bryssel, Berlin, London och Paris. Om säkerheten i Europa, konfrontationen med Trump och hur kontinenten stöps om när USA släpper taget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Livepodd från Möt Radiokorrespondenterna på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm, 19 augusti 2025.Se hela programmet för Radiokorrespondenternas Sverigeturné.Medverkande: Daniel Alling, korrespondent i Berlin. Pontus Mattsson, korrespondent i London. Cecilia Blomberg, korrespondent i Paris och Andreas Liljeheden, korrespondent i Bryssel. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

När världshandeln är i gungning och Trump vill göra upp med Putin hur kan EU göra sin röst hörd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inför det planerade mötet mellan Trump och Putin i Alaska försöker Europas ledare få Trumps öra. Men hur tungt väger gemensamma EU-uttalanden när Trump vill se snabba resultat? Kan ett telefonmöte ordnat av Merz få Trump att lyssna mer på Ukraina och Europa?Samtidigt ska EU nu landa efter sommarens handelsöverenskommelse med USA. I Bryssel beskrivs den nuvarande tullnivån på 15 procent som det minst dåliga EU kunde få. Men nya frågor har väckts, inte minst efter att Trump kommit med ett nytt hot om tresiffriga tullar på läkemedel. Hör om vad EU har att sätta emot när Trump sätter världshandelns principer i gungning och hur jakten på nya avtal med handelspartners i andra delar av världen snabbas upp.Medverkande: Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium. Sigrid Melchior, journalist knuten till Dagens Nyheter med bas i Bryssel.Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Frankrike och Storbritannien öppnar för att erkänna Palestina. Och inom EU vill nu fler frysa unionens handelsavtal med Israel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige och Nederländerna hör till de EU-länder som nu vill frysa unionens handelsavtal med Israel för att sätta press. Trycket ökar nu på Israels vänner inom EU att ansluta sig till linjen, inte minst riktas blickarna mot Tyskland. Även regeringen i Berlin har de senaste veckorna skärpt tonen mot Israel, men hur långt man ska gå i konkreta åtgärder för att få till en vapenvila och få in mer nödhjälp i Gaza är en fråga som skapar friktion. Hör också om handelsöverenskommelsen mellan USA och EU. Vem var vinnare och vem var förlorare när Trump och von der Leyen skakade hand på golfklubben i Skottland? Och så pratar vi om hur Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ställts inför en inrikespolitisk prövning som oroat EU.Medverkande: Tomas Hedman, sommarkorrespondent i Berlin. Pamela Taivassalo, sommarkorrespondent i London och Björn Gunér, sommarkorrespondent som bevakar Ukraina. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Hon har gått i bräschen för Europas ytterhöger och har själv haft siktet på den yttersta maktpositionen men är det nu berättelsen om Marine Le Pen tar slut? Vår sommarserie handlar idag om frontfiguren för det franska partiet Nationell samling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan 2011 har Marine Le Penn lett det ledande högernationalistiska partiet i Frankrike - först under namnet Nationella fronten och sedan Nationell samling. För tre år sedan klev hon av partiledarposten och lämnade istället över till Jordan Bardella för att kunna fokusera på presidentposten. Men i mars i år stod det klart att hon döms för förskingring av EU-medel - till fyra års fängelse, höga böter - och hon får inte heller kandidera till några offentliga uppdrag under fem år. Innebär det slutet för Marine Le Pens långa politiska karriär?Medverkande: Alice Petrén, författare och före detta Sydeuropakorrespondent på Sveriges Radio, Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. Producent och programledare: Katarina von Arndt

Från kommunist till auktoritär katolsk machoman och nu EU:s nya Putinvän. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format och formar vår kontinent. Idag om Slovakiens premiärminister Robert Fico. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han har nu styrt Slovakien i sammanlagt nära 12 år – och han gör det via sitt socialdemokratiska parti SMER – som beskrivs som nationalistiskt och populistiskt. Och även alltmer Rysslandsvänligt. Men vad är det då i hans politik och person som gjort Robert Fico så populär -  trots att han avsattes förra mandatperioden efter omfattande protester – när han och flera andra ledande politiker misstänktes för samröre med maffian?

Han är den polariserande politikern som nu ska ena sitt parti, sitt land och helst även hela EU. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format och formar vår kontinent. Idag om Tysklands nya förbundskansler Friedrich Merz. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter att kristdemokraten Friedrich Merz med nöd och näppe vann det tyska förbundsdagsvalet i våras har han ansträngt sig för att sätta Tyskland på den europeiska kartan. Trots att vägen till förbundskanslerposten varit allt annat än rak - tycks han inte ha tappat tron på sig själv. Men är han rätt man att ena och samarbeta i Europa - en politiker som under hela sin karriär setts som en polariserande politiker i Tyskland?Medverkande: Daniel Alling, Tysklandskorrespondent, Lars Danielsson, före detta ambassadör i Tyskland och i EU, Ulf Kristersson, statsminister i Sverige.Producent och programledare: Katarina von Arndt

Nordens socialdemokratiska krisdrottning krossade ytterhögerns monopol i migrationsfrågan och vill nu ta täten i upprustningsracet. Hör om Danmarks statsminister Mette Frederiksen i vår sommarserie om politiker som formar Europa. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mette Frederiksen valdes som landets yngsta statsminister för sex år sedan och har under den tiden lyckats med konststycket att ena den breda mitten. Men betyder det att hon är en cyniker som sålt ut sin ideal eller att hon är en målmedveten politiker som lyckats skapa sammanhållning i en orolig tid? Och hur ska hon hantera sin senaste kris med USA som hotar att invadera Grönland?Medverkande: Ann-Sofie Dahl, docent i internationell politik knuten till tankesmedjan Atlantic Council, Thomas Larsen – politisk journalist och författare till boken Mette Fredriksen - ett politiskt porträtt och David Rasmusson Sveriges Radios Danmarkskorrespondent.Producent och programledare: Katarina von Arndt