Fejk

Med utgångspunkt i klassiska barnkaraktärer granskar Anna Charlotta och panelen 0-12-åringar i litteratur, film och på tv. På 1970-talet har ofta vuxna män huvudrollen i barnprogram, varför? När kommer de unga själva in i bilden och vilka roller får de? Milstolpar från olika epoker analyseras. Dessutom får vi veta hur Mumintrollets normbrytande kompis Too-Ticki går under radarn på 1950-talet och varför flickorna i japansk anime länge är mer självständiga än i tecknad film från Europa och USA.

Med utgångspunkt i romantiska böcker och filmer analyseras fördomar och normbrytare på temat kärlek. Hur kommer det sig att kioskvältare i romance-genren inte ansetts vara fullvärdig litteratur, medan massproducerade deckare ingått i försäljningsstatistiken? Varför kallas böcker av författaren Jackie Collins för "tantsnusk"? Och vilka hinder fanns på vägen innan hbtqi-relationerna fick sin självklara plats bland kärlekshistorierna? Greta Garbo, James Bond och Barbara Cartland är några av alla stjärnor som avhandlas.

Med utgångspunkt i skådespelaren Burt Reynolds utvik på 1970-talet pratar Anna Charlotta och panelen om förändrade perspektiv på manlig nakenhet. Hur har sexiga utspel påverkat karriären för killar som utmanat manligheten? Panelen minns svenska rockstjärnor som på 1980-talet bekymmerslöst visade snoppen i ungdomstidningen Okej. Dessutom avslöjas vilken svensk låt som tidningen Expressen kallat "samlagsvideo" och varför soulartisten D'Angelo kände sig så förnedrad att han lämnade rampljuset.

Vi granskar de faktiska åldersskillnader på vita duken. Hur gamla är egentligen de älskande paren i Så som i himmelen och Mandomsprovet? Medan grånade herrar fortsatt spela hjältar har jämnåriga kvinnor hänvisats till tantroller. Och hur kunde krogarna ha regler som diskriminerade killarna "Hon 20, han 23"? Man tänkte alltså att tonårspojkar inte kunde ta en öl på puben - men däremot slåss för sitt land, medan tjejer kunde barhänga men inte göra lumpen...

Med utgångspunkt i tävlingen Årets bild synas historien om pressfotografiet. Vem har dokumenterat och gett oss perspektiv på världen? Vi tittar på klassiska filmaffischer och funderar på vad de berättar om synen på tjejer och killar under olika epoker. Vad har Greta Garbo gemensamt med 80-talsrullen En tjej i rött? Och vilken roll spelar egentligen gitarren på kända rockfoton?

Med utgångspunkt i tungsinnet djupdyker vi i begreppet historiskt bagage. Vilket arv bär artisten Sofia Jannok när hon kliver ut på scen och vad skulle hända om kollegan Lars Winnerbäck övertog hennes kläder? Vi tittar närmare på en mörk filmgenre med hårda män och lömska kvinnor. Och så undersöker vi melankolins höga status i kultursvängen och frågar oss varför Annika Norlin gärna ser arg ut på bild.

Med utgångspunkt i klassiska sketcher och humorgrupper studerar vi vilket svängrum roliga kvinnor och män har haft. Vem har skrivit manus och hur har rollerna utformats? Varför har kul killar omsvärmats av tjejer i bikini medan roliga tjejer skojat iförda bikini? Hur kommer det sig att både tidningar och forskning återkommande konstaterat att kvinnor inte har någon humor? Är det så självklart att män har humor? Fejk minns också decenniet där manliga komikergäng totaldominerade radio- och tv-tablån och hittar rolig historia om roliga historier.

Med utgångspunkt i popgruppen som fenomen tittar vi på gänget genom historien. Vilka har känt sig manade att starta ett band, vem har stått i kulissen och vem har kommit och stört? Hur har groupien beskrivits i låtar och artiklar? Vi undersöker1990-talsbegreppet Lilla Smurfans princip. Och vi frågar oss vilka strukturer som har format det festliga grabbgänget - och vad som händer när det roliga tar slut.

Vi funderar över singellivet och varför ensamhet alltid ställs i relation till tvåsamhet. Vi lyssnar efter goda råd till längtande hjärtan i frågespalterna. Vi synar hur ungdomsprogrammet Bullen bröt ny mark för 1980-talets tonårspojkar, och hur romaner som På drift och Bridget Jones dagbok skildrar livet som solokvist för kvinnor - och män. Och så frågar vi oss varför realityprogrammen så ofta har ett hastigt bröllop som mål.

Med utgångspunkt i kraftkarlar och"strongwomen" funderar vi över vad som har betraktats som styrka respektive svaghet hos kvinnor och män. Varför har den manliga kroppen värderats utifrån muskler och den kvinnliga från bröst och midja? Hur kommer det sig att vi skrattar åt den nakna manskroppen, som Sean Banans rumpa och Ballongdansen? Och vad hände med hetero-männens självbild när popstjärnan Samantha Fox kom ut ur garderoben?

Med utgångspunkt i Tarzans "magstödade" vrål och Betty Boops pipiga utrop lyssnar vi oss fram genom karakteristiska röster som fångat oss genom tiderna. Varför sänkte Paris Hilton sitt tonläge när hon ville kliva fram som affärskvinna? Och varför lät manliga komiker förr i tiden som gnällkärringar när de spelade kvinnor?

General Tom Thumb och Lavinia Warren var en kortväxt superduo som tog världen med storm på 1800-talet. De sippade drinkar med kändiseliten, fick en specialdesignad guldvagn av brittiska drottningen och var hedersgäster hos USA:s president när de gifte sig. Men trots rikedom och hyllningar var deras liv präglat av fejk, fusk och fördomar. Säger deras historia något om nutida stereotyper? Och har paret några motsvarigheter i dag? Monica Dahlqvist, Föreningen för kortväxta, intervjuas.

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson frågar sig om det verkligen är politiskt korrekt att prata om Snövit och de sju dvärgarna? När och varför dyker dvärgarna upp i folksagan, och hur utvecklas deras karaktärer genom århundradena? Och var går gränsen mellan sagofigurer och människor? Var Walt Disney kanske rentav nyskapande? Slutligen listar redaktionen bra exempel på film och tv som gör upp med fördomarna kring kortväxta. Monica Dahlqvist, Föreningen för kortväxta, intervjuas.

Vi vänder blicken mot bildkonsten och en av världens mest kända rullstolsanvändare, den mexikanska konstnären Frida Kahlo. Hur syns rullstolen i historien kring henne, på merchandise, arkivfoton och i kostymfilmer? Historieskrivningen har svängt från att fokusera på hennes smärta och sorg till den rebelliska kampviljan. Men vart tog rullstolen vägen? Dessutom, en omtalad och mycket ifrågasatt rullstol - Lady Gagas. Christine Bylund, etnolog och forskare vid Umeå universitet, intervjuas.

Från barnboksklassikern om Heidi och Klara från 1880-talet, via modernare skräckskildringar till typiska åka-ut-genom-fönster-scener i komedier, träder ett mönster fram: rullstolsburna är sällan med av en slump. Vilka roller har varit vanligast och hur har karaktärerna med tiden fått större djup? Varför ser rullstolar i moderna barnböcker ofta ut som om de vore från 1950-talet? Och hur kan emojis och Eurovision-stjärnor göra skillnad? Pia Hammargren, skapare av barnboksserien om Julia, intervjuas.