Filosofiska Smådåd

Smakprov på Akademiska Smådåd. Avsnitt 1 handlar om metavetenskap. Akademiska Smådåd gör urpremiär och vi diskuterar att forska på forskning. Vad är meta-vetenskap och hur skiljer det sig från andra fält? Är det en empiri eller handlar det om att skapa normer? Är meta-vetenskap bara ompaketerad vetenskapsfilosofi? Och vem är det egentligen som ska bedriva det? Vill du höra mer Akademiska Smådåd: https://www.akademiskasmadad.se/subscribe https://www.instagram.com/akademiskasmadad/ https://twitter.com/kademiskasmadad

Vi tog en liten paus och... paff... 4 år försvann. Har ni saknat oss? Filosofiska Smådåd ligger på is tills vidare. Men vi har skapat något nytt. Akademiska Smådåd: En podcast om vetenskap, psykologi, filosofi och det akademiska livet. Samma gäng + en ny (en Pontus). Lite kortare avsnitt. Lite mer struktur. Lite mer erfarenhet. Men fortfarande mycket diskussion och olika åsikter. Ni hittar oss på apple podcasts, spotify, acast mm. Vi släpper ett litet intro och första avsnitt för er som lyssnar på filosofiska smådåd Om ni vill höra mer: https://www.akademiskasmadad.se/subscribe https://www.instagram.com/akademiskasmadad/ https://twitter.com/kademiskasmadad

Vi diskuterar Karl Poppers artikel Truth, Rationality, and Growth of Scientific Knowledge. Finns här https://www2.southeastern.edu/Academics/Faculty/jbell/popper.pdf Vad är vetenskap? Vad är sanning? Kan vetenskapen göra framsteg och kommer den närmare sanningen? Den här gången fastnar vi än en gång i sanningsträsket (men med lite radioteater) och god filosofi diskuterar vi gränserna för vad vetenskap är, om det finns något som sanning och vad vetenskap och sanning har med varandra att göra. Låten i slutet av avsnittet heter ”The Silliest of Dreams” och är skriven och framförd av Ambivalens, ett av Kristoffers band.

Filosofiska problem är en halvtimmes diskussion kring ett ämne som en utav oss finner intressant och skulle vilja diskutera med de andra. I det här avsnittet av Filosofiska problem frågar vi oss om det kan finnas en moralisk dimension i vår varseblivning. När vi ser ett brott begås ex. att någon bli misshandlad eller att någon diskrimineras, upplever många att vi ser något moraliskt fel. Med vad innebär det? Finns det moraliska egenskaper, likt färg och form, som vi inte bara kan resonera oss fram till utan även direkt uppleva.

Vi diskuterar Ernst Cassirers An Essay on Man från1944, kapitel 1-6 och 12. Vad är en människa? Vad förenar alla människor genom alla tider? Vad är formen för den utveckling som mänskligheten har gjort och hur ska vi studera den? Vad är en symbol? Den här gången tar vi oss an filosofihistoriens senaste (kanske sista?) universalgeni. I den här boken, som är en introduktion till hans egen filosofi, presenterar Cassirer grunden för Antropologifilosofi.Låten i slutet på avsnittet heter "Wish For Rain". Den skrevs, spelades in och producerades av Kristoffer en særskilt kaffeintensiv dag sommaren 2005.

Filosofiska problem är en halvtimmes diskussion kring ett ämne som en utav oss finner intressant och skulle vilja diskutera med de andra. I det andra avsnittet av Filosofiska Problem frågar vi oss vad sjutton filosofer sysslar med. Finns det en metod i filosofens galenskap? Kan filosofen lära oss något om världen, eller kan filosofen bara lära oss något om vår uppfattning av världen? Filosofer är (ö)kända för att aldrig vara överens och aldrig enas kring en slutsats. I detta avsnitt illustrerar William, Simon och Kristoffer hur en sådan fundemantal oenighet kan se ut genom att vara fundamentalt oeniga. Simon en variant av ett: 1) Låten i slutet av avsnittet heter "Divide Ad Infinitum" och är ett utdrag ur en längre improvisation. Låten är framförd av Reverburns, ett av Kristoffers band. För den som vill höra mer så finns hela låten på youtube på denna adress: https://youtu.be/J3M72zc9PM0

Vi diskuterar Immanuel Kants ”lättlästa” Prolegomena till varje framtida metafysik från 1783. Finns det något vi kan ha absolut säker kunskap om? Kan vi med säkerhet veta något om våra framtida upplevelser och erfarenheter? Hur ska vi rädda vetenskapen och metafysiken från Humes kritik? Den här gången tar vi oss an den troligtvis mest tongivande filosofen sedan Aristoteles. På många vis kan man se all filosofi de senaste 200 åren som en reaktion på eller utveckling av Kants transcendentala idealism.. Låten i slutet av avsnittet heter "Everything I Say Is a Lie" och är ett utdrag ur en längre improvisation. Låten är framförd av Reverburns, ett av Kristoffers band. För den som inte kan få nog av improviserad smyg-synthig låtsasjazz, framförd av rockmusiker som egentligen inte vet vad de håller på med, så finns hela låten på youtube på denna adress: https://youtu.be/J3M72zc9PM0

Filosofiska problem är en halvtimmes diskussion kring ett ämne som en utav oss finner intressant och skulle vilja diskutera med de andra. I det här första avsnittet av Filosofiska Problem presenterar Simon en variant av ett Alvy Singer problem som handlar om vad anses som meningsfullt.Problemet ser ut på följande vis:1) Om vi skulle veta att en vecka efter vi dör så kommer allt liv att dö ut. Skulle det då inte kännas meningslöst att göra...typ allt?2) från 1) kan vi härleda att varför vi finner saker och ting meningsfulla är för att vi tror att det kommer finnas andra eller något annat kvar efter vi dör.3) vi vet att universum kommer dö ut en dag (alla stjärnor slocknar) .4) givet 2) och 3) så borde vi inte finna något meningsfullt5) Om inget är meningsfullt att göra, så bör vi heller inte göra det, vilket innebär moralen blir problematisk6) vi finner saker meningsfulla och tror att det finns en "moral"Slutsats: 5) & 6) verkar vid en första anblick vara inkompatibla.Möjliga svar: - Att förneka något av premisserna t.ex. 1) eller 5).- 6) stämmer men på grund av att vi är kognitivt begränsade att vi inte kan tänka så långt in i framtiden dvs. Anledningen varför vi uppfattar något meningsfull och tror att det finns moral är pga. Att vi är kognitivt begränsade. Eller mer dramatiskt uttryckt pga. av vår irrationalitet

Vi fortsätter vår diskussion om Robert Nozicks berömda bok Anarki, Stat och Utopi från 1974, tillsammans med gästen Johanna Grönbäck. Vi diskuterar del två av hans bok. I del ett har Nozick försvarat en minimal stat, d.v.s. en stat som enbart omfördelar resurser för att finansiera polis, militär och domstol. I del två frågar sig Nozick huruvida en mer omfördelande stat kan vara berättigad. Bör staten också tillhandahålla exempelvis utbildning, sjukvård och vägar? Nozick svarar nej på den frågan, något som leder oss in på en livlig diskussion om jämlikhet, rättigheter och fria val. Låten i slutet av avsnittet heter "Something's Got to Give" och är skriven och framförd av Ambivalens, ett av Kristoffers band. Skivan som låten är hämtad från finns tillgänglig för frivilliga kapitalistiska handlingar mellan samtyckande vuxna på iTunes, Google Play och Spotify.

Vi diskuterar Robert Nozicks berömda bok Anarki, Stat och Utopi från 1974, tillsammans med gästen Johanna Grönbäck. Går det att moraliskt berättiga en stat? Vad finns det för grundläggande rättigheter och kan det finnas en stat utan att dessa kränks. Den här gången gästas vi av Johanna Grönbäck som hjälper oss att reda ut en av liberalismen klassiker. Nozick var en av 1900-talets mest inflytelserika filosofer med betydande bidrag inom såväl epistemologi och metafysik som politisk filosofi. Låten i slutet av avsnittet heter "Something's Got to Give" och är skriven och framförd av Ambivalens, ett av Kristoffers band. Skivan som låten är hämtad från finns tillgänglig för frivilliga kapitalistiska handlingar mellan samtyckande vuxna på iTunes, Google Play och Spotify.  

I det här avsnittet fortsätter vi vår diskussion av Thomas Reids mästerverk An inquiry into the human mind, on the principles of common sense från 1764.Vi diskuterar han kritik av Descartes och Humes metod samt hans social epistemologiska teori.”The evidence of sense, the evidence of memory, and the evidence of the necessary relations of things, are all distinct and original kind of evidence, equally grounded on our constitution: none of them depends upon, or can be resolved into another. To reason against any of these kind of evidence, is absurd; nay, to reason for them, is absurd. They are first principles; and such fall not within the province of Reason but of Common Sense”

Vi diskuterar Thomas Reids mästerverk An inquiry into the human mind, on the principles of common sense från 1764.Vad kan vi lita på? Är våra resonemang mer trovärdiga än våra sinnen? Finns det saker och ting som är meningslöst att förneka? Vad har sunt förnuft med filosofi och vetenskap att göra?Till den här gången har vi läst kapitel 1, 6 och 7 ur Reids mästerverk vilket är grunden till den skotska common sense filosofin. Han startade även och var president för Filosofiska Sällskapet i Aberdeen även kallat ”the Wise Club” vilket ses som centralt för den skotska upplysningsfilosofin. Han var samtida med Hume och hans filosofi var i mångt och mycket i polemik till just Humes filosofi. För länk till texten: på earlymoderntexts.com Låten i slutet av avsnittet heter Faliure’s Not an Option och är skriven och framförd av Ambivalens, vars skiva A Clean Escape nu finns tillgänglig på Spotify, iTunes och Google Play.

Vi diskuterar Derek Parfits artikel Personlig Identitet från 1971Vad är personlig identitet? Är jag: min kropp och hjärna, mina minnen eller finns det en själ? Finns det en psykologisk kontinuitet mellan den jag är idag och den jag var för 10 år sedan? Är kopplingen mellan dessa två enbart social bestämd?Den här gången har vi den brittiska filosofen Derek Parfrits artikel om personlig identitet som utgångspunkt för att just försöka förstå oss på vad personlig identitet kan vara. Parfit är en av de, idag levande, mest inflytelserika filosoferna. För länk till texten: härLåten i slutet av avsnittet heter "Agree to Disagree" och är skriven och framförd av Ambivalens med en text av Leif Sand. Erik Hagström spelar trummor. Leif Sand sjunger och Kristoffer spelar gitarr, bas och mellotron.

P { margin-bottom: 0.21cm; Vi diskuterar David Humes berömda An Enquiry Concerning Human Understanding från 1748.Kan vi vara säkra på någonting? Kommer solen gå upp imorgon och kan vi verkligen tala om orsak och verkan? Den här gången försöker vi bemästra filosofihistoriens mest inflytelserika skeptiker. David Hume ses idag som den modernaste av upplysningsfilosoferna och hans filosofiska utmaningar är fortfarande tongivande i den moderna filosofiska debatten.Låten i slutet av avsnittet heter "Letting Go" och är framförd av (parentes), ett band Kristoffer var aktiv i mellan 2005 och 2008. Henrik Hagström spelar gitarr och sjunger körsång. Erik Hagström spelar trummor och sjunger körsång. Kristoffer står för övrigt oljud.

P { margin-bottom: 0.21cm; } P { margin-bottom: 0.21cm; } Vi diskuterar Platons Gästabudet.Vad är kärlek? Är det en dygd, en relation, en motivation eller bara en känsla. Hur förhåller sig kärleken till det vackra och det goda? Den här gången försöker vi krama ut allt filosofiskt vi kan hitta i en av Platons mer livfulla dialoger. Platon har med sina dialoger mer eller mindre satt agendan för vad och och hur vi ska filosofera de senaste 2500 åren. Låten i slutet av avsnittet heter "One Out of Many" och är skriven och framförd av Ambivalens, ett av Kristoffers band. Leif Sand sjunger, Erik Hagström spelar trummor och Kristoffer spelar diverse instrument

Vi diskuterar Torbjörn Tännsjös bok Privatliv från 2010. Har vi rätt till ett privatliv eller borde vi leva i ett samhälle som är totalt genomlyst, där alla vet vad alla andra gör hela tiden? Är det någonsin berättigat att tala om ärekränkning? Utsträcker sig yttrandefriheten också till tokstollar som vill förneka förintelsen? Vart går gränsen för vad staten får kontrollera? Vad säger de stora moralfilosofiska teorierna om elektronisk övervakning, DNA-register och kriminalvård? Torbjörn Tännsjö professor i praktisk filosofi vid Stockholms Universitet och är en av Sveriges mest tongivande filosofer. Låten i slutet av avsnittet heter "Close but nowhere near" och är skriven och framförd av Kontrapunkt, ett av Kristoffers band. Leif Sand sjunger och spelar gitarr. Kristoffer sjunger körsång och spelar mandolin, basgitarr, djembetrumma, ägg och en fiol inköpt på en lågpris-mataffär för ynka 300 kr. Vilket fynd!

Vi diskuterar William James banbrytande bok Pragmatism från 1907 Vad är sanning? Vad innebär pragmatism? Vilken metod ska vi använda oss av när vi bedriver filosofi? Finns det några ömsinta  filosofer? Vi försöker den här gången förstå oss på vad sanning  egentligen är för något. William James är en av grundarna till den filosofiska skolan som kallas "pragmatism" och ses som en av Nordamerikas mest inflytelserika filosofer och psykologer. Låten i slutet av avsnittet heter "The enemy within" och är skriven och framförd av Ambivalens, ett av Kristoffers band. Lisa Sundberg och Sandra Sundberg gästar på körsång.

Vi diskuterar John Searles nutida klassiker Konstruktionen av sociala verkligheten kapitel 1 till 6.Hur skapas en stat? Vad är en social konstruktion? Hur ska vi förstå relationen mellan den fysiska och den sociala verkligheten? Vem beskriver egentligen pengar bäst Searle eller Marx? Tillsammans försöker vi förstå oss på den sociala verklighetens logiska struktur. Searle har gjort stora filosofiska bidrag till en mängd olika debatter ex. språkfilosofi, medvetande filosofi, AI och fri vilja. Searle anses även som grundare av en helt ny sub-disciplin inom filosofi, nämligen social ontologi.Låten i slutet av avsnittet heter "The Tables Will Turn" och är skriven och framförd av Ambivalens, ett av Kristoffers band. Leif Sand sjunger, Erik Hagström spelar trummor och Kristoffer spelar diverse instrument.

Vi diskuterar Karl Marx mytomspunna verk Kapitalet vol 1 från 1867. Vi har läst del 1 och 2. Vad är värde? Vad består värdesubstansen av? Vad är arbete? Hur skapas mervärde och vad händer med en varas värde när vi återvinner den? I det här avsnittet slår vi våra virtuella huvuden ihop för att försöka förstå oss på Marx arbetsvärdeteori som utgör hans teoretisk grund för hans kritik av kapitalismen. Enligt en opinionsundersökning gjord av BBC 2005 så anses Karl Marx vara den mest inflytelserika filosofen genom tiderna. Låten i slutet av avsnittet heter "Cut out/Sell out" och är skriven och framförd av Ambivalens, ett av Kristoffers band. Leif Sand sjunger, Erik Hagström spelar trummor och Kristoffer spelar diverse instrument.

Vi diskuterar George Berkeleys fantastiska dialog Three dialogues between Hylas and Philonous från 1713.Finns det en för oss oberoende yttervärld? Vad betyder materia, och är det ett begripligt begrepp? Vad gör Gud hela dagarna egentligen? Den här gången försöker vi förstå oss på filosofihistoriens religiösa hårdrockare George Berkeley. Han är känd för sin kontroversiella idealism eller snarare anti-materialism som grundas i tesen ”att vara är att uppfattas” (esse est percipi).Låten i slutet av avsnittet heter "Half-Life Existence" och är framförd av (parentes), ett band Kristoffer var aktiv i mellan 2005 och 2008. Kristoffer spelar här tillsammans med Henrik Hagström (gitarr/körsång) och Erik Hagström (slagverk).