Folk och Försvar-podden

Mellanöstern står på randen till ett regionalt storkrig med Israel och Iran som främsta aktörer. Israel är sedan ett år tillbaka i direkt konflikt med Hamas och senare även Hizbollah, två så kallade proxy-organisationer kopplade till Iran. Under året har Iran även direkt anfallit Israel vid två tillfällen något som Israel besvarade med en attack mot militära mål i Iran nyligen. Hur ska vi förstå Irans roll i Mellanöstern i stort och vad driver dem? Vad är landets säkerhetspolitiska ambitioner? Parallellt med detta bekräftade Säpo i början av oktober att det finns bevis på att Iran använder sig av kriminella gäng i Sverige för att utföra attacker här, bland annat mot israeliska mål och intressen. Sedan tidigare har Iran drivit en aktiv diapsorapolitik mot ex-iranier i Sverige. Vad har Sverige för roll i Irans geopolitiska ambitioner? Dessa och många fler frågor kommer att diskuteras i avsnittet. Medverkande: Erika Holmquist, förste forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut Rouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet Programledare: Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

Koreahalvön har varit en region med spänningar ända sedan det blodiga kriget på halvön 1950–1953. I januari i år deklarerade Nordkoreas ledare att Sydkorea var en fientlig stat och att återförening inte längre är möjligt. Sverige har länge haft en speciell roll på halvön då Sverige är en del av Neutrala nationernas övervakningskommission. Sverige agerar också skyddsmakt åt USA genom Sveriges ambassad i Pyongyang. Sveriges något unika roll på halvön och de återkommande förhöjda spänningarna gör situationen på halvön ständigt aktuell. Nordkorea testar återkommande Interkontinentala ballistiska robotar och retoriken mellan länderna är fortsatt hård. Med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och kriget mellan Israel och Hamas upplever världen två stora geopolitiska händelser spela ut sig. Orosmoln har länge funnits över utvecklingen på Koreahalvön och risken för en konflikt återkommer i diskussioner. Hur ska vi se på utvecklingen på Koreahalvön och den närliggande regionen? Vad spelar och vilken roll kan Sverige spela i regionen? Det och lite mer diskuteras i det här avsnittet av Folk och Försvar-podden. Deltagare: Mats Engman, chef för den svenska kontingenten vid Neutrala nationernas övervakningskommission (NNSC) mellan 2015 och 2017 och chef för Stockholm Korea Center vid Institute for Security and Development Policy. Jakob Hallgren, ambassadör i Seoul mellan 2018 och 2020, numera direktör för Utrikespolitiska Institutet Samtalet leds av Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik, Folk och Försvar.

I mars 2020 stängde världen tvärt ner för att förhindra spridningen av covid-19. Om det inledande läget präglades av kaos, handlade det därefter om att hålla i och hålla ut. Vi skulle minimera antalet fysiska kontakter för att minska smittspridningen och undvika att sjukvården kollapsade, samtidigt skulle vi upprätthålla en fungerande samhällsekonomi, psykiskt mående och fortsätta att leva så normalt vi kunde. Mitt i allt detta blev Anders Tegnell, Sveriges dåvarande statsepidemiolog, den som blev ansiktet utåt för hela pandemihanteringen. Vad innebar det att leda Sverige genom krisen och hur kan vi klara nästa kris lite bättre? Ett intervjuavsnitt med Anders Tegnell om hur det var att leda Sverige genom coronapandemin. Programledare är Lotta Lundmark, programansvarig civil beredskap, Folk och Försvar.

Hur beroende är vi av rymden? Rymden kan beskrivas som en säkerhetspolitisk arena som både rymmer enorma möjligheter för mänskligheten och potentiella hot mot vår säkerhet. Allteftersom intresset för och betydelsen av rymden ökar görs satsningar av fler och fler länder, men också av det privata näringslivet med enskilda individer i täten. Vilka länder opererar i rymden och hur ser det egentligen ut med samarbeten där ute? Vad innebär det när miljardärer ger sig in i en potentiell ny kapplöpning om rymden? Det ökade intresset för rymden och de satsningar som nu görs från flera håll utger en roll för Sveriges säkerhet. Vilka är hoten mot Sveriges säkerhet kopplat till rymden? Vilka förmågor har vi som rymdnation och vilka behöver vi eventuellt? Och hur mycket ska vi egentligen oroa oss för rymdskrot?

Sveriges totalförsvar omfattar hela försvaret av Sverige, det vill säga både det militära och det civila. Det militära försvaret ska försvara vårt lands gränser med vapen och våld om så krävs, medan det civila försvaret består av alla andra delar av samhället som ska fungera i krig, så som sjukvård, elförsörjning, livsmedelsförsörjning och skolor. Från politiskt håll pratar man ofta om ett motståndskraftigt samhälle, att krigets krav dimensionerar det civila försvaret och att hela samhället omfattas av Sveriges totalförsvar, men vad innebär detta egentligen? Vad är ett civilt försvar, vad är dess uppgift och vad är det egentligen som vårt civila försvar ska kunna göra? Medverkande: Anders Eriksson, chef för enheten planering av civil beredskap, MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Jenny Ingemarsdotter, förste forskare, FOI Totalförsvarets forskningsinstitut Programledare Lotta Lundmark, programansvarig civil beredskap, Folk och Försvar

Kriser slår ofta hårt mot samhällen och en central del för dess aktörer är att värja oss, förebygga och hantera dessa. Men vad gör vi med de kriser som inte är lika uppenbara och smyger under radarn? Smygande kriser, såsom klimatförändringar, pandemier och antibiotikaresistens är hot som under en längre tid puttrar för att sedan explodera till en större samhällskris. Ofta känner vi till hoten men agerar inte förrän dess konsekvenser blir uppenbara. Varför blir det så? Tvingar smygande kriser oss att omvärdera vad som är en kris och hur samhället ska arbeta med krishantering? Medverkande: Magnus Ekengren, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan William Sundelin, analytiker på enheten för strategisk analys och utvärdering vid MSB Avsnittet leds av Niki Scharp Brilly, utbildningsansvarig på Folk och Försvar. Vill du lära dig mer om Smygande kriser och projektet som nämns i podden finns mer information här: https://www.msb.se/sv/om-msb/forskning/den-smygande-krisen/ European Societal Security Research Group: https://www.societalsecurity.eu/wp/ 

Kriget som brutit ut i Gaza till följd av Hamas attack den 7 oktober och Israels gensvar har återigen satt ljuset på ett krig i Mellanöstern. Kriget har ökat de regionala spänningarna och omvärldens relationer och intressen i regionen. Samtidigt pågår krig och konflikter i Syrien och Jemen och konfliktlinjer mellan Israel och Iran aktualiseras på nytt. I det här poddavsnittet vill vi, genom att ta avstamp i det pågående kriget i Gaza, försöka förstå den regionala kontexten i Mellanöstern och var nycklarna för fred och stabilitet står att finna. Hur kan vi förstå det pågående kriget inom den mångåriga konflikten mellan Israel och Palestina? Hur påverkar de regionala relationerna och spänningarna konflikten? Och finns nycklarna till fred och stabilitet hos konfliktens aktörer, regionens storspelare eller hos stormakter och omvärlden? Medverkande:Karin Aggestam, Professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för Mellanösternstudier, Lunds UniversitetAron Lund, Analytiker, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Samtalet leds av Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender Folk och Försvar. Podden spelades in 23 maj.

I Sverige och svensk media var uppmärksamheten stor i samband med att svenska medborgare evakuerades ur landet men efter detta har det blivit tyst om ett av världens just nu blodigaste krig. När avsnittet släpps är det lite mer än ett år sedan kriget i Sudan bröt ut, ett krig som skördat tiotusentals offer, bland dessa tusentals civila. Rapporter om etnisk rensning, krigsbrott och risk för folkmord duggar tätt. Hur är situationen i ett redan innan kriget skört samhälle präglat av klimatförändringarnas effekter och politisk instabilitet? Varför är det så tyst om ett av världens just nu blodigaste krig? I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden ska vi försöka förstå vad som händer i Sudan. Vad grundar sig kriget i och vilka är aktörerna? Vad strider man om? Hur är situationen för den civila befolkningen? Vad kan och gör omvärlden för att förhindra att utvecklingen förvärras? Medverkande:Karolina Lindén, biträdande analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)Måns Molander, Nordic Director på Human Rights Watch Avsnittet leds av Simon Jernberg, programansvarig Globala säkerhetstrender

I den politiska debatten idag talas det mycket om att den organiserade brottsligheten är systemhotande och ett hot mot svensk säkerhet. Vad menas egentligen med att den är systemhotande? Och på vilket sätt kan den hota vår säkerhet? Rapporten Den sårbara staten av Carina Gunnarsson, pekar på att den organiserade brottsligheten hotar vårt system genom hot och våld, korruption och infiltration. Vad innebär detta och vilka konkreta exempel ser vi i Sverige idag? Rapporten lyfter framförallt kommuner som extra sårbara för den systemhotande brottsligheten. Vilka medel har kommuner och regioner att bemöta detta idag? Vilket stöd kan tex SKR ge i detta arbete? Vad saknas för att bygga motståndskraft? I det här avsnittet av Folk och Försvar podden diskuterar vi den organiserade brottsligheten och vilket hot den utgör mot våra samhällssystem och i längden vår säkerhet samt hur kommuner och andra aktörer kan bemöta detta. Medverkande:Carina Gunnarson, Forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och författare till rapporten Den sårbara statenChristina Kiernan, Samordnare på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Avsnittet leds av Tilde Andersson, utbildningsansvarig på Folk och Försvar

I en tid där globala säkerhetshot och geopolitiska spänningar intensifieras, har Sveriges och EU:s försvars- och säkerhetspolitiska landskap förändrats markant. Med en växande roll för försvarspolitiska samarbeten inom EU och det pågående arbetet för ett svenskt medlemskap i NATO, framstår det som allt viktigare att förstå de institutioner och mekanismer genom vilka EU stärker sin försvarskapacitet och främjar samarbete mellan medlemsstaterna. Europeiska försvarsbyrån (EDA) är en väsentlig del i dessa ansträngningar, vilket gör kunskap om dess verksamhet, mål och framtid viktig. EDA spelar en väsentlig roll i att koordinera försvarssamarbetet inom EU, främja investeringar i försvarsforskning och harmoniseringen av försvarsmateriel och kapaciteter mellan medlemsstaterna. I ljuset av de senaste årens säkerhetspolitiska utveckling, där hotbilder blivit alltmer komplexa och kräver snabba, samordnade svar, blir EDA:s arbete ännu mer relevant. Att lära sig mer om EDA är också viktigt för att förstå hur Sverige kan påverka och bidra till EU:s försvarsstrategiska beslut, särskilt i en tid då frågor om europeiskt självförsvar och strategisk autonomi får allt större uppmärksamhet. Med en svensk ordförande i EDA har Sverige en unik position att leda och forma diskussionen om Europas försvar i en tid av osäkerhet. Kunskap om EDA och dess arbete är därför en väsentlig pusselbit för att förstå både Sveriges och EU:s försvarspolitiska framtid, samt de utmaningar och möjligheter som ligger framför oss. Därför avser vi i denna podcast borra i dessa frågor, inte bara för de som är direkt involverade i försvars- och säkerhetspolitik, utan för alla medborgare som vill informera sig i vår gemensamma säkerhet och välfärd. Medverkande: David Bruhn, programansvarig för försvarspolitik Folk och Försvar Göran Mårtensson, generaldirektör för Försvarets materielverk (FMV)

I augusti 2023 konstaterades det första fallet av Afrikansk svinpest (ASP) i Sverige. Ett område på 1 000 kvm spärrades av kring Fagersta i Västmanland med omnejd. Det blev förbjudet för allmänheten att vistas i skog och mark, och en intensiv jakt inleddes för att hitta och avliva vildsvin i det smittade området. Nu, ett drygt halvår senare, har vissa restriktioner kunnat släppas och internationella medier lyfter den svenska hanteringen som ett framgångsexempel. Hur uppstod och hanterades utbrottet av afrikanska svinpest i Sverige, vad vet vi om sjukdomen och hur har samhället påverkats av krisen? Medverkande: Karl Ståhl, Statsepizootolog, Statens veterinärmedicinska anstalt SVA Nils Roos, Departementssekreterare, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Programledare Lotta Lundmark, programansvarig civil beredskap, Folk och Försvar

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har EU och andra länder i världen valt att införa sanktioner mot Ryssland. EU beslutade nyligen om ett 13:e sanktionspaket. Vilka sanktioner har införts och hur har de påverkat Rysslands ekonomiska utveckling? Hur fungerar sanktionerna och vilka utmaningar finns framöver? I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden så diskuterar Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik på Folk och Försvar, tillsammans med Michael Koch, chef för Enheten för internationell handelsutveckling vid Kommerskollegium och Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm om de sanktioner som införts.

Människor flyr eller flyttar från auktoritära stater på grund av förtryck, kontroll och förföljelse. Men blir de någonsin kvitt sina hemländer? I takt med att så kallad ”Mänsklig geopolitik” blivit en del av internationell politik har fler auktoritära stater, med olika metoder, valt att kontrollera, förfölja och i vissa fall förtrycka individer med mer eller mindre tydliga kopplingar till den staten på andra länders territorium. Motiven bakom detta kan variera, men målet är detsamma: att kontrollera de individer som de anser vara “sina medborgare” oavsett var i världen de befinner sig. I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera begrepp som diasporapolitik och transnationellt förtryck för att förstå hur, med vilka medel, och varför auktoritära stater väljer att kontrollera, förfölja och förtrycka “sina medborgare” i andra länder. Flera rapporter pekar mot att auktoritära länder även utför denna typ av aktioner i Sverige. Trots detta har debatten kring detta varit begränsad. Hur vanligt är det att auktoritära stater försöker kontrollera individer som är bosatta i Sverige? Hur påverkar det dessa individers säkerhet? Och vilka säkerhetspolitiska utmaningar finns kopplat till att auktoritära stater genomför denna typ av aktion i Sverige? Medverkar i avsnittet gör: Frida Lindberg, analytiker, Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK) Ivar Ekman, Analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Avsnittet leds av Simon Jernberg, programansvarig för globala säkerhetstrender.

Vad är Försvarsberedningen? Försvarsberedningen beskrivs på regeringens hemsida som följande: Försvarsberedningen utgör ett forum för konsultationer mellan regeringen och representanter för de politiska partierna i riksdagen. Försvarsberedningen består av ledamöter från de åtta riksdagspartierna, sakkunniga och experter samt ett sekretariat. Men varför kom Försvarsberedningen till från början och hur jobbar den? När beslutar man att tillsätta en försvarsberedning och vilka sitter i den? I denna podd samtalar Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik, med en tidigare ordförande och nuvarande huvudsekreterare om Försvarsberedningens historia och arbetssätt. Medverkar i avsnittet gör: Karin Enström (M), tidigare försvarsminister (2012-2014) och ordförande i försvarsberedningen (2008-2012) Tommy Åkesson, nuvarande huvudsekreterare i Försvarsberedningen Avsnittet leds av Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik

Skolan ska vara en trygg plats för lärande, men de senaste åren har vi i Sverige sett flera exempel där elever utfört planerade attacker mot sina lärare eller skolkamrater. Skolattacker har framför allt drabbat skolor i de västra och södra delarna av Sverige. Förutom skolattacker riskerar den grova organiserade brottsligheten att göra skolan till en mer utsatt plats för dödligt våld, då fler barn och unga rekryteras till kriminella gäng. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tillsammans med Polisen och Center för våldsbejakande extremism tagit fram en vägledning för hur skolor kan förebygga våldshandlingar med stora konsekvenser. Den innehåller praktiska råd om hur skolrum kan inredas för att kunna barrikaderas inifrån och råd om alternativa uppsamlingsplatser. Den poängterar också vikten av återhämning och krisstöd efter en händelse. I avsnittet kommer vi att diskutera hur dödligt våld i skolan hanteras. Vad kan vi göra innan, under och efter en attack och vad kan det innebära i praktiken? Medverkar i avsnittet gör: Daniel Hedman, poliskommissarie, Nationella operativa avdelningen, Polismyndigheten. Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Förbundsordförande, Sveriges skolledare. Djeno Mahic, tidigare rektor, Kronans grundskola i Trollhättan Samtalet leds av Lotta Lundmark, programansvarig för krisberedskap och civilt försvar hos Folk och Försvar.

I en komplex värld hotas människors säkerhet inte bara av krig och konflikt utan även andra parametrar såsom sjukdomar, fattigdom, brist på rättigheter och extremväder. Det har länge talats om att utveckling är centralt för att stärka människors motståndskraft och skapa säkra samhällen. Men vilka samband finns mellan utveckling och säkerhet? Är människors säkerhet i utvecklingsländer mer utsatt? På vilka sätt? Och vems säkerhet är det vi talar om? I detta avsnitt diskuteras hur vi kan förstå säkerhetsutmaningar för människor i utvecklingsländer, konfliktområden och post-konfliktsamhällen. Vidare berörs hur utvecklingsarbete och bistånd kan fungera som verktyg för att bygga fred och säkerhet. Vi står i en ny tid där vi på många sätt kan behöva omvärdera hur vi arbetar globalt med fredsbyggande och att skapa säkerhet. Dessa samband och frågor kommer att diskuteras när Simon Jernberg samtalar med Helena Vazquez Sohlström, Enhetschef på Folke Bernadotte Akademin och Anna Åkerlund, Verksföreträdare Fred och säkerhet på Sida.

Den pågående maktförskjutningen från den transatlantiska länken till Asien gör att Indiens aktörskap i världen stärks. Vilka är Indiens ambitioner i den nya världsordningen? Indien är sedan april i år det folkrikaste landet i världen med fler än 1,4 miljarder invånare. Landet har världens femte största ekonomi och brukar även kallas världens största demokrati, vilket är en alltmer omtvistad beskrivning. Med sina kärnvapen – och betydande förmåga inom missil- och rymdområdena samt en av världens största arméer – är Indien också en betydande militärmakt. Samtidigt möter Indien flera utmaningar med omfattande inhemska samhällsförändringar och det långsiktiga hotet från Kina. Detta avsnitt av Folk och Försvar-podden genomförs för att bidra till kunskap om och förståelse för hur Sverige och svensk säkerhet påverkas av utvecklingen i Indien. Vilken är Indiens roll i det nya multipolära systemet och världsordningen? Var finns EU och Sverige i det här stormaktsspelet? Dessa och andra frågor diskuteras när Linnéa Ljungar samtalar med Henrik Chetan Aspegren, analytiker och projektledare för ”Project for Nordic-India Relations” på Utrikespolitiska institutet.

Fler människor än någonsin är idag på flykt från sina hem i världen. De bakomliggande faktorerna till denna utveckling målar en komplex bild av konflikter, extremväder, ett förändrat klimat och politisk instabilitet. Och med ett ökande antal konflikter i världen och effekter av ett fortsatt förändrat klimat spås utvecklingen fortsätta i denna riktning så även i framtiden. Hur kan vi förstå denna utveckling? Och vad kommer att driva framtidens migrationsströmmar? Migration har under det senaste decenniet allt med sammanlänkats med säkerhetspolitiken. Vi har under de senaste åren sett hur migration kan användas som ett säkerhetspolitiskt maktmedel för att vinna politiska poäng samtidigt som migranters säkerhet sätts på spel vid farliga passager över hav och genom konflikter. Inom forskningen kring migration som säkerhetspolitisk fråga talas det om en spänning mellan att se migration som en strategisk säkerhetspolitisk fråga (alltså som ett strategiskt hot mot stater) och att se det som ett hot mot den individuella migrantens mänskliga säkerhet. Hur och varför blev migration en fråga om säkerhetspolitik och vems säkerhet är det vi talar om? I detta poddavsnitt medverkar: Elin Jakobsson, Forskare, Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) Daniel Silberstein, Utredningssekreterare, Delegationen för Migrationsstudier (DELMI) Avsnittet leds och produceras av Simon Jernberg tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Turkiet har sedan Sverige sökte om medlemskap i Nato blivit ett alltmer närvarande land i den svenska politiska debatten och i mångas nyhetsflöden. Även om Turkiet spelar en väldigt stor roll i den svenska Natoprocessen har landet andra utmaningar och ambitioner som är värda att diskutera djupare. President Erdoğan blev omvald som president i Turkiet den 28 maj efter en lång valrörelse. Hur har Turkiet utvecklats under honom och vad är att vänta framåt? Vad är Turkiets självbild och ambitioner i sitt närområde och i utrikespolitiken? För att kunna svara på de frågorna vänder vi oss till en av Sveriges kunnigaste personer på turkisk politik, Bitte Hammargren som kommer berätta om hennes reflektioner om den turkiska valrörelsen och det politiska läget i landet. Avsnittet leds och produceras av Pasi Huikuri tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

En katastrof inträffar ofta plötsligt, med förödande konsekvenser för de samhällen och människor som drabbas. Kris- och katastrofhjälp sker via mellanstatliga institutioner, som FN eller inom europeiska civilskyddsmekanismen. Det finns också många ideella och fristående aktörer som gör insatser både i Sverige och i andra länder. De är snabbt på plats för att ge drabbade sjukvård, mat och tak över huvudet. De kan också hjälpa till att stoppa en kris från att bli värre, vilket var fallet vid exempelvis ebolautbrottet i Västafrika 2014. Vad innebär det för människor och samhällen att drabbas av kris och katastrof och hur är det att arbeta med katastrofhantering? Vad behöver vi i Sverige göra för att öka vår fysiska och mentala beredskap? I detta poddavsnitt medverkar: Johan von Schreeb, kirurg och professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet Ylva Jonsson Strömberg, krisberedskapschef Röda korset Avsnittet leds och produceras av Lotta Lundmark tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.