I det här avsnittet tittar vi närmare på den nya socialtjänstlagen, som trädde i kraft i juli 2025. Vad innebär lagändringen för skolans värld, vad behöver du som skolpersonal tänka på och hur kan samarbetet mellan skola och socialtjänst stärkas? Lisa Ruuth guidar oss genom de nya bestämmelserna, så att du får koll på läget.
I det här avsnittet träffar vi Madeleine Söderberg, utvecklingsledare på Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), om skolans roll i att stödja unga som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck, särskilt inom HBTQ+-gruppen. Vi pratar bland annat om utmaningar för skolpersonal, som att våga stå på elevernas sida trots motstånd från familjer, och vikten av att identifiera utsatthet utan förutfattade meningar.
I det här avsnittet pratar vi med Elin, projektledare på RFSU Göteborg, om antirasistisk sexualundervisning och dess betydelse för en trygg och inkluderande skolmiljö. Hon lyfter fram hur sexualundervisning kan stärka elevers självkänsla och skapa bättre förutsättningar för lärande, men även lärarens ansvar i att motverka stereotyper, uppmärksamma diskriminering och skapa en skola där alla elever känner sig sedda och hörda.
I det här avsnittet tittar vi närmare på utmaningar och lösningar som rör pojkars prestationer i skolan. Med oss har vi Fredrik Zimmerman, fil.dr. inom barn- och ungdomsvetenskap, som delar med sig av sina insikter och erfarenhet om varför pojkar tenderar att underprestera jämfört med flickor i det akademiska systemet. Vad tänker och känner pojkar själva om detta och vilka praktiska råd finns det för att minska glappet mellan pojkar och flickors skolresutat?
I detta avsnitt träffar vi Martin Hugo, forskare och tidigare grundskollärare, som delar med sig av sina insikter om utbildning för marginaliserade elevgrupper. Martin tar upp vikten av att skapa en meningsfull och relevant skola för dessa elever och diskuterar hur relationell pedagogik kan bidra till att öka deras motivation och engagemang. Det blir även samtal om hur praktiska ämnen kan spela en nyckelroll i deras lärande och genom sin forskning och personliga erfarenheter ger Martin en värdefull inblick i hur en anpassad utbildningsmiljö kan göra stor skillnad för elever som annars riskerar att hamna utanför.
I det här avsnittet får vi möta Anna Borg, specialpedagog och författare som arbetar inom skolutveckling med fokus på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Anna har full koll på läget när det kommer till övergångar i skolmiljö, men vad menar vi egentligen med begreppet övergångar och hur kan vi på ett systematiskt sätt gå från planering till verkstad för en ökad trygghet för alla elever? Och fungerande klockor i skolan borde nog vara ett ganska litet krav.
I det här avsnittet tittar vi närmare på hur studiemotivation och meningsfullhet hänger ihop med elevers förutsättningar att klara skolan. Gästar gör Cecilia Thorsen som är docent i pedagogik. Hon har koll på läget när det gäller motivation, likvärdighet och skolans kompensatoriska uppdrag. Cecilia hjälper oss bland annat att reda ut begreppet akademisk resiliens. Vad är det egentligen - och hur kan skolan arbeta för att stärka sina elevers resiliens?
Det är många som pratar om ungas psykiska hälsa just nu - men vad säger egentligen de unga själva? I det här avsnittet tittar vi närmare på rapporten Att inte bara överleva utan att faktiskt också leva. som bygger på just ungas egna berättelser. Henrik bjuder in Victoria Carlsson Wahlgren från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor som är en av författarna till rapporten. Samtalet kretsar kring bland annat ungas upplevelser av press i skolan, oro för framtiden och jämförelsehets. Henrik och Victoria passar också på att avliva en av de största myterna kring ungas mående — nämligen den om att unga idag gnäller för minsta lilla.
I det här avsnittet möter vi Sven Bölte, som är professor i barn och ungdomspsykiatrisk vetenskap vid Karolinska institutet och föreståndare för KIND. Samtalet kretsar bland annat kring Svens forskning kring neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och kring didaktiska, sociala och fysiska perspektiv på skolans lärmiljö. Är det ett paradigmskifte på gång när det kommer till synen på elever med inlärningsproblematik? Och varför har vi kommit så mycket längre när det gäller individuella anpassningar i vuxnas arbetsmiljö än i barnens?
Utbildning är en demokratifråga. Det säger Urban Strandberg, docent och universitetslektor i statsvetenskap på Göteborgs Universitet. I det här avsnittet samtalar han med Henrik Krantz om varför samhället behöver bli bättre på att ta in ungas perspektiv. Urban Strandberg berättar också om organisationen International Youth Think Tank som han varit med och startat. Dessutom får du höra mer om begreppet innovativ demokrati, om hur motivation hänger ihop med meningsfullhet och om varför unga presterar bättre och har roligare ju svårare uppgifter de får.
Elevhälsan arbetar systematiskt med att mäta, väga och vaccinera elever och är vana att ställa frågor kring exempelvis kost och motion. Men hur ser det när det kommer till samtal som rör sexuell utsatthet- något som i högsta grad kan påverka elevers hälsa och skolresultat? I det här avsnittet pratar Henrik med Sofia Hammarström som varit med och tagit fram (och även disputerat inom) metoden SEXIT. SEXIT består bland annat av ett frågeformulär för att prata med unga om sexuell riskutsatthet och erfarenhet av våld. I skrivande stund har närmare 300 skolsköterskor och kuratorer utbildats inom metoden.
I det här avsnittet pratar vi om skolans förbättringsarbete med Ulf Blossing från institutionen för pedagogik och specialpedagogik på Göteborgs universitet. Samtalet kretsar kring allt från kartläggning och uppföljning till begreppet agens. Vad säger forskningen om framgångsrika skolor? Kan skolkulturen göra förändring mindre läskigt? Och kommer vi någonsin kunna tackla utmaningarna vi står inför om vi inte gör eleverna delaktiga i förbättringsarbetet?
Ungas psykiska ohälsa ökar - vad beror det på? Den frågan tar sig Henrik an tillsammans med Linda Hiltunen som är lektor i sociologi på institutionen för samhällsstudier på Linnéuniversitetet. Utgångspunkt för samtalet är Lindas avhandling Lagom perfekt, där unga själva får berätta om orsakerna till psykisk ohälsa och om hur de ser på samhällets krav på prestationer.
Erik Winerö, samverkansdoktorand på Tillämpad IT vid Göteborgs Universitet, om bedömningspraktiker, digital teknik och hur icke-examinerande tester kan bidra till en tillåtande miljö i skolan.
I premiäravsnittet av podden Koll på läget bjuds forskaren och författaren Malin Gren Landell in för ett samtal om skolfrånvaro, uppföljning - och så lite grann om skidåkning. Henrik och Malin diskuterar orsakerna till frånvaro, vikten av att olika aktörer slår sig ihop och varför första steget till samverkan är samordning.