Gräns

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap försvinner, och ersätts med den helt nya Myndigheten för civilt försvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vid årsskiftet försvinner MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och ersätts av den nya Myndigheten för civilt försvar.  Den nya myndigheten kommer att fokusera mer på krig än kris, säger Mikael Frisell som idag är generaldirektör på MSB.– Vi måste hela tiden i allt vi gör förbereda oss för det värsta scenariot, där det kan bli de mest omfattande konsekvenserna i samhället. Klarar vi av det, kommer vi också klara av fredstida kriser, och att det är en antagonism bakom som vill oss illa. Det är ju skillnaden mot en kris. Den nya Myndigheten för civilt försvar kommer också få ett tydligare uppdrag och mandat att leda upprustningen av den civila delen av Totalförsvaret. En uppgift som redan i höstas handlade om att bygga upp beredskapslager igen.– Nu är det ju fokus på livsmedel, och det är fokus på sjukvårdsmateriel, läkemedel och även drivmedel, säger Frisell.Redan under hösten har MSB köpt spannmål att lagra, men enligt Frisell ska det inte byggas upp stora lager som under kalla kriget. Fokus ska istället inriktas mot att bygga beredskap tillsammans med bland annat näringslivet.  – Jag brukar ibland säga att vi borde ha ”torrmjölksmodellen” och med det menar jag att om vi lagrar mjölk så finns det ju en hållbarhetstid, men lagrar vi vatten och pulver och häller ihop det till mjölk när vi behöver det. Det här sättet att tänka, och också att använda näringslivets stora kapacitet och förmåga att anpassa sig och ställa om sin förmåga till vad Sverige och nationen behöver i händelse av krig.Text: Kalle GlasMedverkande:Mikael Frisell, Generaldirektör på MSBProgramledare: Claes AronssonProducent: Kalle Glas

Sverige ska få en ny underrättelsetjänst, men många är kritiska till varför det görs, och varför just nu när hoten är större än på mycket länge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Bara veckor innan Ryssland invaderade Ukraina i februari 2022 så var den svenska regeringen inte säker på vad den ryska truppuppbyggnaden syftade till. Det stod i stark kontrast till den amerikanska hållningen, deras underrättelser pekade åt ett håll: Fullskalig invasion.Skulden för misslyckandet har lagts på den svenska militära underrättelsetjänsten MUST. Efter en utredning har politikerna därför bestämt att delar av MUST:s uppdrag ska läggas under en helt ny, civil underrättelsetjänst. Men många är kritiska till tidpunkten.”Det här inte den bästa tid som finns för att omorganisera svensk underrättelsetjänst. Det är nu vi måste vara riktigt på alerten för att se olika tecken på att någon aktör vill åt oss på något sätt och att vi ser till så att vi kan skydda oss mot det”, säger Stefan Kristiansson, tidigare MUST-chef. Och frågan är vad skillnaden egentligen blir med en civil underrättelsetjänst som delvis är bemannad med samma yrkesgrupper.”Min huvudsakliga kritik mot den Bildtska utredningen är att man så starkt skjuter fram misslyckandet i förvarningen inför Rysslands Ukraina-invasion och säger att ”det här gick inte bra så man måste omstrukturera och då kommer allting att gå mycket bättre”. Men de där två sakerna hänger inte naturligt samman med varandra. Man kan inte heller leda i bevis att en omstrukturerad underrättelsetjänst skulle ha löst den här uppgiften bättre”, säger Wilhelm Agrell, professor i emeritus vid Lunds universitet, och en av Sveriges främsta forskare inom underrättelseanalys.Utrikesminister Maria Malmer Stenergard skriver i ett mejl till Gräns, bland annat att: ”Vi befinner oss i ett tidsfönster där Ryssland ännu inte med full kraft kan rikta sin uppmärksamhet mot Sverige och vårt närområde. Att skjuta upp reformen löser inga problem utan innebär snarare en betydande risktagning”.Text: Kalle GlasMEDVERKANDEStefan Kristiansson, MUST-chef 2007-2012Wilhelm Agrell, professor Emeritus i underrättelseanalys vi Lunds Universitet och författare till flera böcker på området.Jörgen Holmlund, lärare i underrättelseanalys vid Försvarshögskolan.Programledare: Claes Aronsson och Sylvia Dahlén.Producent: Kalle GlasLjudkällor: Skavlan SVT, Regeringen.se, SR, CBS News, SKY News, Hamiltion - I Nationens Intresse - Youtube, SVT Nyheter, BBC News

Det finns en generationskonflikt inom det Ukrainska försvaret mellan de äldre illa omtycka befälen utbildade i Sovjet och de yngre moderna befälen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ukrainska ruinstäder som Bakhmut och Pokrovsk har blivit symboler för ett sovjetiskt arv som lever kvar inom den Ukrainska armén. Istället för reträtt biter försvararna sig fast trots att det kostar Ukrainska soldaters liv. Soldaterna har därför gett sin högsta general öknamnet Slaktaren.Många vill istället att nya, yngre befäl som inte är fostrade i en sovjetiskt krigskonst tar över befälet i Ukraina, men än så länge är det den gamla skolan med general Oleksandr Syrskyj vid rodret som styr.– Så länge den generationen fortfarande finns företrädd i de väpnade styrkorna så kommer den att finnas kvar, säger Jakob Hedenskog vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska Institutet.Medverkande:Lubna el-Shanti, Ukrainakorrespondent Sveriges RadioJakob Hedenskog, analytiker vid centrum för Östeuropastudier Utrikespolitiska InstitutetPiotr Wawrzeniuk, lektor i militärhistoria på FörsvarshögskolanProgramledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: SR, SVT, TV4, United 24, AP, Sky News, Frank Bry, Baku TV, ITN

Sveriges försvar börjar numera utanför lands gränsen och samarbete med andra Natoländer. Det samma gäller för journalister som bevakar frågan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I ett panelsamtal vid Luleå media week var Gräns-programledare Claes Aronsson inbjuden att prata om hur bra journalister egentligen bevakar försvarsfrågor i allmänhet och försvarsfrågor på Nordkalotten i synnerhet. I panelen ingick även journalister från Norrbotten, Finland och Norge som alla märker av att spänningarna ökar i just deras bevakningsområde.

Sveriges försvar står och faller med sin befolknings vilja att slåss, och försvarsviljan är låg i delar av den svenska befolkningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När man frågar svenska folket om de tycker landet borde göra motstånd vid en attack svara nästan 80 procent ja, men om man sedan frågar om man vill vara med i den kampen svarar många nej.Det är främst kvinnor och yngre personer som uppvisar lägre försvarsvilja, men någon riktigt bra förklaring finns inte - och i vid en attack är låg försvarsvilja ett stort problem menar vissa.– För ett land blir det naturligtvis ett bekymmer om tillräckligt många blir freeriders som överlåter ansvaret till andra och nånstans finns det en brytpunkt när det inte fungerar, säger Peder Hyllengren forskningssamordnare på Myndigheten för psykologiskt försvar.Medverkande:Peder Hyllengren, Forskningssamordnare på Myndigheten för psykologiskt försvarJohan Wenneström, statsvetare och gästforskare vid Försvarshögskolan och författare till boken ”Sveriges sak är vår” om den svenska Stay Behind-rörelsenTom Lillkrona, HemvärnsoldatProgramledare Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent Kalle GlasLjudkällor: MSNBC, SVT, Aftonbladet, NetflixText: Kalle Glas

Sverige ska leda Natos försvar i norr och det innebär att svenska officerare återigen kan hamna i strid mot ryska trupper på finsk mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under 2026 har Sverige uppdraget att bygga upp Natos frontstyrka, FLF, i norra Finland som utgör Natos norra flank. Ett område där hotnivån höjs allt mer.Ryssland har värdefulla ubåtsbaser på Nordkalotten som man i händelse av krig kommer vilja skydda, till exempel genom att skapa en buffertzon in i Finland och Norge.– Risken är att Ryssland tidigt i en konflikt kommer att behöva skydda den ultimata avskräckaren det vill säga de kärnvapenbestyckade u-båtarna, säger Magnus Christiansson, vid Försvarshögskolan.MedverkandeMagnus Christiansson - Lektor i krigsvetenskap, FörsvarshögskolanJohan Althén - Överstelöjtnant, stabschef på K4, Norrlands dragonregementeRobin Häggblom - Försvarsanalytiker, Senior rådgivare på säkerhetsföretaget Risk IntelligenceProgramledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges Radio, Försvarsmakten, Aftonbladet.

Idag fick Försvarsmakten det första av de 60 beställda stridsflygplan av typen Jas 39 Gripen E. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 2013 beställde Försvarsmakten 60 stycken Jas 39 Gripen. Trots att det liknar det äldre Gripen C beskrivs det här som ett helt nytt plan.– Under skalet så är det mer eller mindre ett helt nytt flygplan, säger Fredrik Süsskind, chef för Gripensektionen på försvarets flygstab. En skillnad är att planet kan bära fler vapen, men det som främst lyfts är telekrigsförmåga och att mjukvaran går att uppdatera extremt snabbt och kan anpassas efter ändrade förhållanden.Medverkande”Conan”, pilot vid F7 Skaraborgs FlygflottiljPål Jonson, FörsvarsministerFredrik Süsskind, chef för Gripensektionen på Försvarets flygstabPetter Nilsson, Chef advance program SaabClaes Aronsson, ProgramledareSylvia Dahlén, ProgramledareKalle Glas, Producent

I Ukraina har drönaren blivit slagfältets gigant men det betyder inte att drönare kommer spela samma roll i framtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Med små, billiga drönare som släpper handgranater har både ryska och ukrainska soldater visat att man kan slå ut stridsvagnar värda flera miljoner kronor. På båda sidor satsar man nu på drönare i stället för andra vapensystem.Ukrainakriget har fått försvarsmakter världen över att satsa på drönare, men vissa experter varnar för att man riskerar att stirra sig blind på fel saker – särskilt när luftförsvaret samtidigt blir både effektivare och billigare.”Vi ser peaken för den här typen av drönare som används nu”, säger Jussi Myllyluoma, operativ chef på försvarsföretaget Mimicrys.TEXT: Kalle GlasMEDVERKANDEJussi Myllyluoma, operativ chef på försvarsföretaget MimicrysAngelica Persson, affärsutvecklare på SaabClaes Aronsson, programledareSylvia Dahlén, programledareLjudkällor: Expressen, BBC, SR, SVT, Youtube

Försvarsmaktens gamla Hercuelsplan har varit i tjänst i 60 år, men istället för nya amerikanska plan väljer man nu brasilianska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Sveriges sex Herculesplan ska fasas ut men till att börja med kommer de flyga parallellt med fyra moderna plan som Sverige köper från Embraer i Brasilien.De nya planen kan ta större last, har toaletter ombord och kan flyga mycket snabbare och högre, men det finns saker som de inte kommer kunna göra till att börja med.Hercules är ett flygplan som lämpar sig väldigt bra för krigssituationer och att starta och landa på korta sträckor på alla möjliga underlag. ”Där kommer det att dröja innan vi är framme med våra nya flygplan, men vi kommer att komma dit.”, säger Per Carlemalm, som är flygchef på Hercules-skvadronen.Medverkande:Claes Aronsson, ProgramledareSylvia Dahlén, ProgramledareKalle Glas, ProducentPer Carlemalm, Hercules-pilot och skvadronchef Skaraborgs flygflotiljMartin Lundmark, Lektor FörsvarshögskolanLjudkällor: SR, The Guardian, SVT, Försvarsmakten

Ända från rymden går det att se att Europa rustar upp. Och när alla länder vill köpa vapen samtidigt förvandlas industrin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När upprustningen ska gå fort behöver Försvarsmakten tänka om och inte bara köpa det som alltid inhandlats.Sverige rustar upp under pågående krig i Europa och senaste gången man gjorde det var det ändå för lite och för sent.  Försvarsindustrin jobbar på att undvika misstagen som gjorts tidigare när det varit stressigt att rusta upp.MedverkandeBirgit Karlsson - Professor emerita i ekonomisk historia, Göteborgs universitetNeil Sexton - Talesperson, DSEI UKJonas Lotsne - Brigadgeneral, chef för verksamhetsområde armémateriel på Försvarets Materielverk, FMV.Jens Holzapfel - affärsdirektör Nordic Air DefenceEdvin Resebo - VD AmexciProgramledare: Claes Aronsson och Sylvia DahlénProducent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges Radio, SVTText: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

Två ryska Mig-31-plan kränker Natolandet Estlands luftrum i tolv minuter. Efter den senaste kränkningen vill fler se hårdare tag mot Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I helgen flög två ryska stridsflyg av typen Mig-31 in över Estlands luftrum. Trots att Natoflyg var snabbt uppe för att avvisa planen stannade ryssarna i Estlands luftrum i tolv minuter.Det är tredje gången på kort tid Ryssland kränker ett Natolands luftrum. Nu vill fler att Nato tar i med hårdhandskarna nästa gång det händer, på samma sätt som Turkiet gjorde 2015 när de sköt ner ett ryskt stridsflyg. Men det är skillnad på händelserna och riskerar att öka konfliktnivån, varnar andra.Det var en helt annan situation, skulle jag säga. Det ska man ha i åminnelse när folk nu ropar på att man kanske skulle öka våldet och skjuta ner den här typen av mål i ett sånt här läge, säger Johan Huovinen, som är överstelöjtnant vid Försvarshögskolan.MedverkandeJohan Huovinen är överstelöjtnant och arbetar på Försvarshögskolan.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, producent

Det händer märkliga saker i svenska hamnar som är högt prioriterade mål för tänkbara fiender. Nu rustar svenskt försvar för att möta hoten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Antalet oförklarliga incidenter i Skandinaviens största hamn i Göteborg har ökat kraftigt sedan den fullskaliga invasionen i Ukraina 2022. Flera svenska hamnar har stärkt säkerheten senaste åren med exempelvis beväpnade vakter och spaning.Samtidigt satsar Försvarsmakten och civila aktörer för att möta de hot som hamnarna står inför. Hamnarna ska också vara redo för att hjälpa Nato-trupper som kommer till Sverige.Det går att lära sig mycket av Ukraina som lyckats överlista Ryssland i Svarta Havet.MedverkandeThomas Fransson - Säkerhetschef vid Göteborgs hamnHans Liwång - Professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan och forskare i marina systemFredrik Herlitz - Brigadgeneral och Ställföreträdande marinchefErik Froste - Marinexpert för EU i Ukraina och VD för Trafikverkets FärjerederiProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasLjudkällor: Sveriges RadioText: Sylvia Dahlén, Sveriges Radio

Klimatförändringarna kommer rita om det det säkerhetspolitiska läget i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Klimatförändringarna kommer att påverka Sverige och vår omgivning på flera olika sätt. Ett exempel är att trafiken och konfliktnivån troligen kommer att öka i Arktis i takt med att isen smälter.Men även vår miljö kommer att ta stryk om konfliktnivån ökar, och frågan är hur Sverige kan skydda sig.Live från Berwaldhallens scen pratar Claes Aronsson med Henrik Persson och Annica Waleij, båda analytiker vid FOI, som har djupdykt i klimat- och miljöfrågor kopplade till Sveriges säkerhet.MEDVERKANDE: Henrik Persson, analytiker vid FOIAnnica Waleij, analytiker vid FOIClaes Aronsson, programledareKalle Glas, producentSylvia Dahlén, Reporter

Om det blir fred måste Europa skydda Ukraina mot Ryssland med våld om så krävs, och frågan är om Sverige och andra länder är redo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Europas länder bygger just nu en koalition av villiga som ska ge Ukraina säkerhetsgarantier om en fred förhandlas fram. Uppgiften är att avskräcka Ryssland från att attackera på nytt.För att den fredsbevarande insatsen ska lyckas måste soldaterna på plats få mandat att strida om Ryssland bestämmer sig för att utmana, åtminstone enligt Ulf Henricsson, översten som ledde den svenska FN-insatsen i Bosnien på 90-talet.”Man ska förhandla från en styrkeposition. Det funkar inte att bli otydlig och virrig. Man får sätta ner foten det är min erfarenhet. Titta på Putin. Han får ju det han vill, tyvärr och han använder ju våld”, säger överste av första graden, Ulf Henricsson. Medverkande:Ulf Henricsson, överste av första gradenFredrik Wesslau, forskare vi Utrikespolitiska institutetEva Hagström Frisell, forskningsledare på FOIProgramledare: Claes AronssonReporter: Sylvia DahlénProgramledare och Producent: Kalle GlasText: Kalle Glas

Små och snabba förband och ett nytt drönar-elitförband med namnet Rubicon skapar oreda i Ukrainas försvarslinjer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I sommar lyckades Ryssland, tack vare små och snabba förband på terrängfordon ta sig långt in bakom Ukrainas försvarslinjer i Donetskregionen.I samma område har Ryssland satt in sitt helt nya elitförband: Rubicon, som är specialiserat på drönarstrid. Förutom att trycket på Ukraina ökar, visar offensiven att Ryssland dragit lärdomar från kriget.”Ryssland har en Lessons Identified och Lessons Learn funktion där man tittar på vad som fungerar och inte. Sedan försöker man utveckla en bättre taktik. Det pågår ett sånt arbete. Ett exempel på det är det ryska, drönarspecialförbandet Rubicon”, säger Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.MedverkandeJoakim Paasikivi, överstelöjtnant och rådgivare vid advokatbyrån Mannheimer Swartling.Claes Aronsson, programledare.Kalle Glas, programledare och producent.Ljudkällor: AP, SR, X, Youtube, The SunTEXT: Kalle Glas

Den tre år gamla gåtan om vem som sprängde Nord Stream-ledningarna i Östersjön kan vara på väg att lösas. Misstankarna pekar mot Ukraina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Serhiy K är 49 år och en före detta officer i den Ukrainska säkerhets- och underrättelsetjänsten SBU. Han greps nyligen i en semesterort i Italien eftersom tyska åklagare menar att han var ombord på den segelbåt som misstänks ha transporterat dykare och sprängmedel ut till Nord Stream hösten 2022.Länge misstänktes Ryssland ligga bakom sprängningen, men den tyska utredningen visar alltså att det är ukrainska medborgare som utfört sabotaget.Nästa fråga är om även den ukrainska staten kan ha varit inblandad. Det finns källor som hävdar det.Medverkande:Hans Livång, professor i försvarssystem på Försvarshögskolan.Programledare Claes Aronsson och Kalle GlasReporter Sylvia Dahlén

Många lägger fokus på konserver och vatten men glömmer det viktigaste när de ska förbereda sig på en kris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. David Bergman vid Försvarshögskolan som doktorerat i psykologi och skrivit boken ”Vem är du när kriget kommer?” anser att för mycket fokus läggs på prepping.En myt om hur vi reagerar i krig är att många flyr, enligt Bergman. Storskaligt vill de flesta hellre stanna kvar än fly, visar forskningen.Många människor har svårt att förbereda sig i fredstid för att det kan bli krig. ”Först när vi står inför fullbordat faktum reagerar vi. Coronan är ett bra exempel på att samhällen anpassar sig snabbt på det sätt som behövs.”, säger Bergman.

Hör en längre intervju med Paula Wallenburg, kommendör och chef över Sveriges fyra ubåtar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För 20 år sedan visade marinen i övning hur överlägsna de svenska ubåtarna var USA:s flotta. Den svenska besättningen lyckades bland annat sänka hangarfartyget USS Ronald Reagan.Det har nu gått två decennier sedan övningen, men enligt Paula Wallenburg är de svenska ubåtarna fortfarande lika överlägsna.”Jag vill påstå att våra båtar och våra besättningar är konstruerade och har den kompetensen och den är bestående. Så svaret är ja. Vi är väldigt överlägsna på den uppgift vi är byggda för”, säger Paula Wallenburg, kommendör och chef för första ubåtsflottiljen.Kalle Glas, Gräns

Två av Sveriges främsta experter på kärnkraft svarar på frågor om fördelar och nackdelar med att vara beroende av kärnkraft om det skulle bli krig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Kärnkraftverk är relativt enkla att slå ut med en missil vilket skulle försämra elförsörjningen kraftigt”, säger Tomas Kåberger som är professor i industriell energipolicy vid Chalmers i Göteborg.”Det är mycket enklare att spränga stora svenska vattenkraftdammar än att försöka ge sig på ett kärnkraftverk”, säger Jan Blomgren, författare och tidigare verksam som professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala Universitet.Däremot är experterna överens om att de svenska kärnkraftverken bör hållas igång även om det blir krig så länge inte riskerna är för höga. Det skulle bli för svårt för Sverige att klara elförsörjningen utan elen från kärnkraftverken.

Rysslands attack mot Ukraina har pågått sedan 2014. Många försök har gjorts för att mäkla fred utan att lyckas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I det här sommaravsnittet av Gräns får du höra en längre intervju med freds- och konfliktforskaren Isak Svensson om vad som kan leda fram till att kriget tar slut.