Discover
Graffman Nordström
Graffman Nordström
Author: Katarina Graffman & Daniel Nordström
Subscribed: 4Played: 60Subscribe
Share
Description
Kulturantropologen Katarina Graffman och chefredaktören Daniel Nordström tar hjälp av gäster och varandra för att förstå vad digitalisering och det “nya” medielandskapet som samtidsfenomen innebär för människan och samhället.
34 Episodes
Reverse
Inför valet pratar vi med Åsa Wikforss, professor i filosofi som är aktuell med boken “Därför demokrati. Om kunskapen och folkstyret”. Några av frågorna vi diskuterar är hur ska man förstå skillnaden på fakta och värderingar? Vad händer med sanningen i en infodemi? Är vi mer ”lättlurade” i tider av samhällskris? Lever vi i en tid där känslor blivit viktigare än fakta? Hur kan man förbättra människors förmåga att genomskåda olika budskap, rykten och osanningar? Och mycket mycket mer! Dessutom ger Åsa tips till alla som känner sig osäkra inför valet, hur ska man göra för att veta vad man ska rösta på om man känner låg tillit till politiken/politiker?
Nicklas Hermansson har gjort sig känd som kreativ hjärna hos Aftonbladet, Mittmedia och Bonnier News Brand Studio. Nu driver han det egna mediehuset NomoFomo och är en känd röst i den digitala debatten. Han föreläser också mycket, inte minst med sin framtidsblick mot hur världen kommer att se ut år 2049. I detta avsnitt diskuterar vi digitala trender och digital utveckling. Nicklas säger att det aldrig varit så enkelt som nu att skapa sitt eget mediehus och att alla framöver kommer att vara sina egna mediehus. Nickas förklarar också varför han hoppas att Instagram ska misslyckas.
Niklas Källner gästar GraffmanNordström och vi pratar om vad knepen bakom en bra intervju är och hur man får en person man intervjuar att känna sig bekväm? Niklas har skrivit boken ”Ser du inte vad jag säger?” och den är utgångspunkten för ett samtal om emojis och sociala färdigheter, Lou Reed, resting bitch face och röstens betydelse. Och mycket mer.
Eva Swartz Grimaldi berättar om vad en bra chef är och varför hon gör snarare än snackar? Hur hänger dumskallar, fin- och fulkultur ihop? Varför kallas Eva ”kulturmänniska” snarare än direktör? Vad innebär det att vara ”married for dinner, not for lunch”? När Eva ska beskriva varför hon haft en sådan framgångsrik karriär säger hon: ”Jag har ett väldigt, väldigt intresse för människor och hur man kan få människor att arbeta i grupp, vad behöver olika människor, och sen kan jag också räkna ganska bra, plus, minus och procent, mycket mer än så behövs inte.”
Vi fick äran att speedpodda på Dagstidningsgalan på Berns. Lyssna på Viveka Hansson (programdirektör TV4 och juryns ordförande), Josefina Rickardt (chef läsaraffären Expressen) och Mats Ehnbom (vd Norrmedia). Senare fick två av våra gäster pris på kvällen, Josefina fick priset ”Årets medieledare” och Mats och Norrmedia fick priset ”Årets affär och innovation”.
Det är mycket prat just nu om hur Instagram och TikTok med flera sociala medier får unga att må psykiskt dåligt, framför allt tjejer. Problemet är att forskning inte visar på det här sambandet. Däremot finns forskning som visar att de som mår dåligt ägnar mer tid åt sociala medier, söker hjälp, slå ihjäl tid, eller ett självskadebeteende för att må ännu sämre. Det gäller att identifiera grundproblemet. Unga och medier och mående. Hur hänger det ihop egentligen? Vi pratar med forskaren Elza Dunkels. Elza är docent i pedagogiskt arbete och har precis kommit ut med boken Skärmstark. Handbok för vuxna om unga och skärmar”.
I det här avsnittet pratar vi om medierapportering av Rysslands invasion av Ukraina med mediestrategen Brit Stakston och digitaliseringsexperten Mattias Beijmo. Hur ska vi veta vad som är korrekt och vad som är desinformation eller ren och skär propaganda? Det är ett enormt stort intresse men den vanlige mediekonsumenten litar inte på något längre, vad innebär det? ”Källkritiken har gått bananas” säger Stakston. ”Journalistiken behöver lite hjälp från teknologin”, menar Beijmo. Hur ska man förhålla sig till rapporteringen som mediekonsument?
GraffmanNordström gästas av Thomas Mattsson, före detta chefredaktör på Expressen, idag senior rådgivare på Bonnier News. Hur är livet som chefredaktör och hur känns det att sluta och inte längre vara en person med makt i händelsernas centrum? Hur har det förändrade medielandskapet förändrat chefredaktörens roll? Och hur påverkas mediebranschen av att managementkonsulter snarare än erfarna utgivare blir chefer? Thomas dementerar några myter om sig själv, berättar vad han är mest stolt över, vilken löpsedel han skulle vilja vara på själv och så lite om ”ärkefienden” Guillou. Det och mycket mer med en pratglad Mattsson.
Vi pratar om alla sifferundersökningar som görs i parti och minut i dagens samhälle, tron på information som vägen till förändring, hur unga konsumerar information och hur traditionella medier ska attrahera yngre konsumenter. Och så pratar vi lite om hur det är att vara chefredaktör också.
Journalisten Katarina Andersson besöker Graffman Nordström. Katarina är frilansjournalist och har bevakat medietech- och digitaliseringsfrågor i många år. Hon har bland annat jobbat som tech-korrespondent för Aftonbladet i San Francisco, producerat radioserier om samhällets digitalisering för Sveriges Radio, frontat techsajten Breakits podd och liveshow, programleder idag TechSplain och är med och producerar Den Digitala Draken. Det blir ett personligt samtal om hur man blir journalist och vad det innebär att vara journalist. Katarina berättar sin story, hur hon landade där hon är idag, och vikten av journalister som är specialiserade på olika medier och medieteknologi. Och finns det något som förvånat Katarina vad gäller medieteknologins utveckling?
Hur påverkas det demokratiska samtalet av ryktesspridning? Och hur kan samhället och den enskilda individen rusta sig för att stå emot desinformation? Hur vet man vad som är sant och vem kan man egentligen lita på? Vi pratar med Mattias Beijmo, digitaliseringsexpert som arbetar med hur digitalisering påverkar individen, samhället och demokratin, om fenomenet desinformation som håller på att bli en allt större del av det demokratiska samhället.
Varför gillar inte Graffman julen? Vad avgör en namnpublicering? Vad är av ”allmänintresse”? Är mediebranschfolk flockdjur? Hur hamnar man på mediernas heta lista? Kan man bygga sin karriär på att andra tackar nej? Är nätsurfandet en fara för kärleksrelationen? Graffman, Nordström och Kjell reflekterar dan före dopparedan.
Vad händer när samhällsfrågor individualiseras? Varför har de stora tech-jättarna blivit så stora? Vilka beteenden formas av de sociala medieplattformarna? Hur snart är vi redo för metaverse? Kommer tech-jättarna tvingas ta ett större ansvar? Behövs en public service-plattform på internet? I det här avsnittet har vi bjudit in Graffmans favoritmediejournalist, kulturskribenten Sam Sundberg som specialiserat sig på digitalisering och hur den påverkar individen och samhället i stort.
I det här avsnittet träffar vi chefredaktören på Resumé, Yasmine Winberg, som tillsammans med Julia Lundin skrivit boken ”Badfluence? Makt, miljoner och halvsanningar i sociala medier”, en bok som granskar den svenska influencer-branschen. Vi vänder och vrider på vad en influencer är och gör. Ett ämne som är viktigt att förstå i en värld där influencers får allt större makt och inverkan på samhället och hur är det, är traditionell journalistik dålig på att bevaka influencervärlden?
Är det information och kunskap som förändrar människors beteenden? Kan marknadsföring spela en roll för en hållbar omställning? Eller ska viss reklam förbjudas? Vi pratar om information och marknadsföring relaterat till hållbara beteenden med Gustav Martner, kreativ chef på Greenpeace Norden.
I det här avsnittet samtalar vi med Helena von Zweigbergk, författare, spanare, journalist... Vi pratar om behovet av berättelser, hur man blir en bra spanare, journalisters verklighet, bokhyllans vara eller icke vara. Hur gör Helena när hon skriver en bok och vad har skrivandet för betydelse. ”Jag har alltid hävdat att jag skriver romaner för att kunna vara sann”, säger Helena. Och varför rensar Helena garderoben om hon har lite tid över?
Vi pratar med Anna Caracolias om att vara kvinna i tech-branschen och varför det varit och är få kvinnor i branschen. Beror det på en idé om den ”manliga nörden” eller att programmering gick från låglöneyrke till höglöneyrke? Hur hade världen sett ut om det varit fler kvinnor i tech-branschen? Hur ska man göra för att locka fler kvinnor till tekniska utbildningar? Och varför pratar man om IT-branschen när större delen av dagens företag är IT-branschen?
Vi reder ut vad medieombudsmannen egentligen gör och hur svensk pressetik mår. Caspar Opitz, som är Sveriges nya medieombudsman, gästar oss och vi pratar om den fria pressens utmaningar, trovärdighet, kränkthet, metoo, lata journalister och sociala medier… ”Twitter är ett avloppsdike”, säger Caspar.
Graffman och Nordström snackar om digitalisering, vanor, normer, framtiden, pandemin, relationssamhället, digitalt utanförskap och undrar om det verkligen var bättre förr. På tjugo minuter hinner man prata om väldigt mycket.
Ett avsnitt där vi samtalar om den digitaliserade arbetsplatsen, nya arbetsvanor, ledarskap i förändring, utmattning, att jobba hjärnsmart, spegling, perfektionism i yrkeslivet, meningsfull tid. Hur är det nu, pratas det för mycket om hjärnan eller för lite? Och är P3 Historia hjärnsmart? Det reder Gabriella Ringvall ut. Hon är specialist på att jobba smartare och på att leda förändringsarbete.























