Året innan Hilmer fick sitt första riktiga skivkontrakt lyckas han och hans blivande hustru Signe, mycket tack vare deras samarbeten med Ernst Rolf, nå stora framgångar i både Finland och Norge. Dessutom får du berättelsen om när Sven-Olof Sandberg slog igenom som mor- och mikrofonsångare men också beviset på att det trots allt var Ernst Rolf som vågade sjunga närmast mikrofonen. Ständigt denne Rolf.
Här kommer forsättningen på avsnitt 12 och den spännande upplösningen på hur det gick för Sveriges första riktigt framgångsrika independentbolag, Sonora. Spoilervarning: det gick som det gör för alla framgångsrika uppstickare - de köps upp och försvinner in i de stora drakarnas bukar. Du får åter stifta bekantskap med Rebecka Kvint som kan allt om Sonora, Gert Palmcrantz som av en händelse räddade Sonora och Kjell Arvidsson som kan allt om den svenska skivbranschens historia. Och så får du förstås en hel massa mer eller mindre knastrig musik från stenkakor.
Hilmer Borgeling hade bra ordning på de skivor han medverkade på. Dessutom sparade han en massa provpressningar med alternativa tagningar och låtar som aldrig gavs ut. Hilmers barnbarn har nu haft den goda smaken att donera hela hans skivsamling till Svenskt visarkiv. Möt Wictor Johansson som jobbar där och som gått igenom de närmare 500 skivor som de fick ta emot. Och så bjuder jag på några rariteter ur samlingen, låtar som aldrig gavs ut och som du knappast hört tidigare.
Poddmakaren har mycket i almanackan just nu och håller lyssnarnas svårtyglade begär efter nya Hilmer-fakta i schack med ett specialavsnitt: Sjutton välfyllda minuter med teasers för kommande avsnitt, kommentarer till tidigare avsnitt - och ett sensationellt telegram-fynd i Ernst Rolf-samlingen på Falu Stadsbibliotek. Därtill tre hela, men sinsemellan olika, Hilmerlåtar om våren!
Året är 1926. Hilmer och hans blivande fru, Signe Malmberg, avancerar på den svenska revymarknaden och byter Elna Panduro mot självaste Ernst Rolf. Men vem var Petrén som vissa måste gå raka raka vägen till?
Mycket var nytt när den unge Hilmer blev plattcharmör. 1920 hade nog ingen kunnat förutse hur den nya skivindustrin skulle komma att se ut bara tio år senare. Men vad var det som gjorde den utvecklingen möjlig? Möt Kjell Arvidsson som forskat om de svenska skivbolagens historia och Rebecka Kvint som kan allt om Sveriges första framgångsrika independentbolag. Filmen som jag och Rebecka pratar om hittar du här: http://www.filmarkivet.se/movies/musik-och-teknik/. Och Kjells doktorsavhandling kan du kan du ladda ner här: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:208970/FULLTEXT01.pdf
Den legendariske inspelningsteknikern Gert Palmcrantz förklarar vad det var man behövde vara bra på för att lyckas med inspelningar i elektronikens barndom. Dessutom får du höra några av hans favoritlåtar, varför han gillar dem och en massa historier och erfarenheter från hans egen karriär från slutet av 50-talet och framåt. Om du vill se hur han ser ut kan du kolla in den här filmen som hans son Eric gjort.
Stockholmshistorikern Mats Hayen guidar dig genom Stockholms varietéer, cabareter, skivaffärer, alkoholförbud, civilklädda poliser, svartklubbar, maskerader jazzgossar och jazzflickor - för 100 år sedan. När en "biff" var en flaska dålig smuggelkonjak och kokain var tandläkarens bedövningsmedel.
1925 är året då Hilmer på allvar etablerar sig i nöjesbranschen, mycket tack vare den flitiga revydirektrisen och -primadonnan Elna Panduro. Av bara farten får du dessutom lära dig mer om den illa tilltygade doktor Höckert, den alltför röksugne Gottfried Littmarck och många andra. Dessutom en exklusiv nyinspelning av en bortglömd kuplett!
Hilmer sjöng förstås in en del julmusik. Men vad är egentligen julmusik? Är det psalmer om Jesu födelse eller sånger om att det är jul, eller att det var jul även förr?. Räcker det med bjällror i kompet eller snö i texten? Vi jämför Hilmer och Peter Jöback - men blir vi klokare av det? Följ med i en halsbrytande hermeneutisk spiral runt granen: Dagens gäst: Anders Eriksson, historiker och cigarrmånglare.
Att bringa klarhet i Hilmers tidiga karriär är som att jaga skuggor i en tid som flytt. De få fakta som finns om vad han gjorde blir man tvungen att illustrera med historier om dem han mötte och samarbetade med. Kanske kan det ändå ge en känsla av hur det var att vara en yngling med underhållningsambitioner på 1920-talet. Möt Axel Hanssons opera- och operettsällskap, musikprofessor Oulianskij, en ung Gideon Wahlberg, elaka recensenter, rolighetsministern Kalle Nämndeman och - till sist- Hilmer själv!
Bland Hilmer Borgelings mer än 700 inspelningar är det minst 70 som antingen beskrivs som en sjömansvisa, som heter något med sjöman i titeln eller som har ett tydligt havs- eller sjöfarts-tema. Hur kommer det sig att schlagermakarna förr var så oerhört förtjusta i de här motiven – och hur kommer det sig att svenskarna föll så hårt för sjömansvisorna, njöt av dem – och än idag håller dem vid liv? Henrik Arnstad har studerat ämnet närmre.
Följ med till 1910-talets Stockholm och de högst olika bröderna Borgelings göranden och låtanden. Lär dig mer om promoveringar, landstormsnummer, kristidspolitik, konstlotterier, potatisnöd, folkskolebetyg och raka hopp.
I jakten på Hilmer och hans samtid har jag fått bekanta mig med forskare, författare och fans i förklädnader. Vad är det som lockar med det förgångna?
Specialavsnitt med anledning av Hilmers födelsedag. Den 23 oktober 2024 skulle han ha fyllt 121 år.
Jag har dykt i folkbokföring, rotemansarkiv, barnhus- och barnbördshus-data. Mycket har klarnat om Hilmer ursprung. Annat har fördunklats. Det blir prat och musik men ingen reklam, som vanligt. /Mårten
Idén med den här podden är att förstå mer och sprida kunskap om sångaren Hilmer Borgeling, människorna han mötte och tiden han verkade i. Jag börjar med att ringa in hela fenomenet Borgeling med en annan enstusiast: Fredrik Tersmeden. Det blir prat och musik men ingen reklam. /Mårten Jansson, september 2024.