I dag har både Sverige och EU en restriktivare migrationspolitik än tidigare. De politiska partierna har närmat sig varandra, även om det skett med olika ingångar. Kan och bör Sverige ta emot fler migranter och asylsökande? Finns det arbete och bostad till fler? Hur motverkar samhället den redan stora segregationen? Och hur ska Sverige klara sin välfärd med en krympande befolkning?Arrangörer: ABF Stockholm, Institutet för framtidsstudier och KatalysMedverkandeAnders Ygeman (S), riksdagspolitiker och talesperson för S i migrationsfrågorCarina Mood, professor sociologi, IFFSJan O Jonsson, professor sociologi, IFFSJerzy Sarnecki, professor emeritus kriminologi, IFFSTony Johansson, ekonomihistoriker och författare till rapporten ”Vinsten med invandring”Mark Ahlenius, grundare och vice vd JobbentrenModerator: Calle Nathanson, studieombudsman och koncernchef ABF Stockholm.
Efter den första flyktingvågen 2015 förändrades Sveriges flyktingpolitik radikalt. Det fanns många människor som sökte asyl i Sverige, varav en stor andel var ensamkommande unga män. Vissa kommuner hade redan en lång erfarenhet av att ta emot asylsökande med andra mindre.Vad hände med flyktingar som kom till Sverige? Hur gick det med integrationen och vilka utmaningar stod kommunerna inför? Hur förändrades Migrationsverkets uppdrag under de här åren?MedverkandeBoel Goedner (S), kommunstyrelsens ordförande SödertäljeEva Hållsten, initiativtagare EBO StorsudretThord Eriksson, journalist och författareRonny Löfquist (S), kommunstyrelsens ordförande Hylte kommunModerator: Anna Ekström, ABF Stockholm
10 år har gått sedan flyktingkrisen och mycket har förändrats sedan dess. Från att ”Mitt Europa bygger inte murar, vi hjälps åt” som dåvarande statsminister Stefan Löfven sade i ett uppmärksammat tal 2015, till att regeringen införde mycket restriktiva lagar för att förhindra asylsökande att komma in i landet.Vad var det som hände? Hur agerade cilvilsamhället? Vad gjorde regeringen, statliga myndigheter, regioner och kommuner?MedverkandeAnders Kessling, f.d. statssekreterare regeringskanslietJohan Oljeqvist, vd FryshusetNajma Mohamed, en av initiativtagarna till Refugees Welcome StockholmOmar AlshogreModerator: Calle Nathanson, studieombudsman och koncernchef ABF StockholmFörsta delen av tre i seminarieserien om Flyktingvågen 2015. Det har gått 10 år sedan den stora flyktingvågen 2015. 160 000 asylsökande strömmade in i Sverige efter att under dramatiska omständigheter ha flytt från Mellanöstern, Sydasien och Afrika. Civilsamhället visade snabbt prov hur man kunde hjälpa till i mottagandet av en stor mängd människor i nöd.Sverige öppnade först sina gränser men innan året var slut var de mer eller mindre stängda och nya, mycket restriktiva lagar hade införts för att begränsa asylsökande.Vad var det egentligen som hände? Hur kunde Sverige ta emot så många flyktingar och sedan på rekordsnabb tid svänga helt i synen på migrationspolitiken?Hur såg migrationspolitiken ut de efterföljande åren? Hur gick det för de som kom och blev kvar i Sverige? Och vilken flyktingpolitik vill vi ha i Sverige i framtiden?ABF Stockholm och Institutet för framtidsstudier bjuder in till en samtalsserie om hur migrationsfrågorna förändrats under de senaste 10 åren och blickar framåt för att diskutera frågan om hur migrationspolitiken ska se ut framöver. Det tredje seminariet i serien samarrangeras även av tankesmedjan Katalys.
Allt fler offentliga beslut fattas av algoritmer. Automatiserade processer kan numera till exempel avgöra vilken skola dina barn hamnar i, vad du ska få för vård och om du har rätt till bidrag eller inte. I antologin AI och makten över besluten ges en rad exempel på vad som händer när vi överlämnar besluten åt en AI. Vilken kvalitet håller besluten? Och hur agerar de organisationer som använder teknologin när medborgare ifrågasätter dessa beslut? Hur säkerställer vi att systemen som implementeras inte blir dyra och dåliga? Hur kan potentialen tas till vara? Och är AI förenligt med våra demokratiska principer?I seminariet medverkar antologins båda redaktörer, två av författarna, samt två tjänstemän som på regeringens uppdrag arbetar med förutsättningarna för användningen av AI i offentlig sektor i Sverige.Maja Fjaestad, docent i teknikhistoria, affilierad forskare vid Institutet för framtidsstudier och expertkoordinator vid Centrum för hälsokriser vid Karolinska InstitutetSimon Vinge, chefsekonom på Akademikerförbundet SSRKarim Jebari, forskare i filosofi vid Institutet för framtidsstudierCharlotta Kronblad, forskare på området tillämpad IT vid Göteborgs universitetAnnemieke Ålenius, särskild utredare för "Utredningen om infrastruktur för hälsodata som nationellt intresse" på E-hälsomyndighetenMats Snäll, leder regeringsuppdraget att ta fram riktlinjer för användningen av generativ AI inom den offentliga förvaltningen, på Myndigheten för digital förvaltningModerator: Markus Furendal, forskare i statsvetenskap.#beslutsfattande #offentligabeslut #aibeslut
Överkalix hör till de norrländska tätorter som upplevt en brant avfolkning sedan mitten av förra seklet. I takt med att skogsindustrin automatiserades och den lokala servicen urholkades flyttade de flesta av bygdens invånare därifrån. Fyrtio år senare kommer en av dem tillbaka. I boken Retur Överkalix berättar sociologen Stefan Svallfors om uppväxtorten han lämnade, det röda fäste där Sverigedemokraterna på senare år gjort sina framstötar. Finns en framtid för platser som Överkalix? Kan ny efterfrågan på fossilfri energi och jordartsmetaller – och turism som bjuder på tystnad och uthärdligt sommarklimat – skapa ny utveckling? Eller är allt bara konstgjord andning i väntan på slutet? Hur hanterar de människor som stannade i eller lämnade Överkalix frågan om ortens överlevnad och framtid?Hör författaren i samtal med idéhistorikern Sverker Sörlin – om Norrlandsfrågan, om att avhandla angelägna frågor i sakprosans form, och om avsked och återvändande.Stefan Svallfors, professor i sociologi vid Institutet för framtidsstudier. Född i Jockfall i Överkalix kommun, Norrbotten. Han har tidigare skrivit om kunskap och kreativitet utifrån sin forskargärning i böckerna Kunskapens människa och Kreativitetens människa på Santérus förlag.Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor vid KTH. Född i Åsele, Lappland. Hans avhandling Framtidslandet om Norrlands naturresurser och industrialiseringen gavs 2023 ut i en utökad nyutgåva hos Teg Publishing. Nu aktuell även med boken Snö: En historia, utgiven av Volante.
När vänsterpartiets tidigare kommunikationschef värvades till pr-byrån Kreab – känd för sitt påverkansarbete för privatiseringar av välfärden – var hon bara en i en allt längre rad politiker som nu säljer strategisk kompetens till företag som vill påverka med pengar. Hur stor är Public Affairs-sektorn i Sverige idag och hur har den vuxit fram över tid? Vad säger ny forskning om dem som arbetar på denna marknad och om deras bakgrund? Behövs en karenstid för politiker som vill bli lobbyister? Eller kommer partipolitiken helt dräneras på unga begåvningar om samhällsengagerade berövas möjligheten att ta en politisk erfarenhet till annan sfär? Välkommen till ett offentligt samtal om den svenska lobbyismens senaste våg. Hör forskare och praktiker om kunskapsflödet mellan politik och näringsliv och dess konsekvenser för demokratin. Vad är nytt? Vad är gammalt? Vad händer härnäst?TalareGissur Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitetAnna Tyllström, doktor i företagsekonomi vid Institutet för framtidsstudierPanelisterChrister Nylander, ordförande för tankesmedjan Ohlininstitutet och före detta riksdagsledamotHåkan Tenelius, rådgivare i offentliga affärer och välfärdskvalitet på TeneliusHolm, tidigare näringspolitisk chef hos VårdföretagarnaMaria Wetterstrand, VD för byrån Miltton Europe i Bryssel och tidigare språkrör för MiljöpartietModerator: Anders Bjers, VetenskapsrådetInspelat 24 oktober 2024. Seminariet ingår i serien Offentliga samtal - forskare möter praktiker som anordnas av Institutet för framtidsstudier i samarbete med Vetenskapsrådet.
Den nya rapporten "Insatser, åtgärder och metoder för att förebygga brottslighet kopplad till kriminella nätverk – Evidens, behov och förmåga" sammanfattar nationell och internationell forskning om insatser mot brottslighet kopplad till kriminella nätverk och redogör för vilka typer av åtgärder som har visat upp goda resultat. Den identifierar också centrala kunskapsluckor när det gäller effektiviteten av det brottsförebyggande arbetet och ger rekommendationer för hur såväl forskningsfältet som utvärderingsförmågan kan stärkas i Sverige. Rapporten är gjord för Vetenskapsrådet på uppdrag av regeringen.MedverkandeHenrik Ekengren Oscarsson, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap, VetenskapsrådetAmir Rostami, professor i kriminologiHernan Mondani, docent i sociologiKnut Sundell, docent i psykologiPanelisterJale Poljarevius, polismästare på PolismyndighetenGreta Berg, expert brottsförebyggande på Sveriges Kommuner och RegionerKarin Svanberg, chef på enheten för utveckling av brottsförebyggande arbete, BRÅMattias Vepsä (S), JustitieutskottetJan Jönsson (L), borgarråd i Stockholms stadModerator: Ludvig Beckman, professor i statsvetenskap, Institutet för framtidsstudierSeminariet riktar sig till beslutsfattare, myndighetsföreträdare, forskare och andra aktörer med intresse för brottsförebyggande arbete. Under seminariet presenterar forskargruppen rapportens huvudsakliga resultat, följt av en paneldiskussion med inbjudna experter och tid för frågor från publiken.
I en nära framtid kan tillgång på arbetskraft bli en stor utmaning för svensk industri och välfärd. Enligt SCBs senaste arbetsmarknadsprognos kommer Sverige redan 2035 ha stor brist på människor med gymnasial yrkesutbildning. Många regioner väntas lida brist på sköterskor, lärare och ingenjörer.Västvärldens befolkningar åldras, födelsetalen slår nya bottenrekord och invandringen stramas åt. Enligt Världsbanken behövs en större migration för att kunna upprätthålla ekonomisk tillväxt och välfärd. Vad måste Sverige göra för att klara sig i den globala konkurrensen om ny arbetskraft?MedverkandeLena Lundkvist, demograf på SCB och ansvarig för statistikmyndighetens befolkningsprognoser. Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi Uppsala universitet.Patrick Nzamba, HR-direktör, Västragötalandsregionen.Rudolf Antoni, Regionchef, Västra Götaland på Svenskt näringsliv.Moderator: Anders Bjers, VetenskapsrådetSeminarium i serien Offentliga samtal - forskare möter praktiker, som arrangeras av Institutet för framtidsstudier och Vetenskapsrådet.
Efter Donald Trumps återkomst till Vita huset kommer utspelen på löpande band som chockar den gamla politiska ordningen. Om någon fortfarande trodde att historien tog slut 1989 i meningen att den liberala demokratin slutgiltigt hade segrat, lär de inte göra det längre.Mer än tre decennier efter kalla krigets slut är demokratin globalt sett på retur. Löftet om en ständigt tilltagande demokratisering har förbytts i auktoritära tendenser, minskad respekt för de liberala rättigheterna, försvagade offentliga institutioner och attacker mot civilsamhället. Hur kan den här historiska utvecklingen förklaras? När kommer vi till en punkt i ett samhälle där demokratin urholkats så till den grad att den inte längre förtjänar namnet?För en del står orsaken till denna utveckling att finna i ekonomin. Ojämlikhet skapar missnöje och stöd för auktoritära ledare med enkla och dramatiska lösningar. Men är det hela bilden? Finns också andra problem, bortom klass och fördelning, som har att göra med nedmonteringen av samhällets gemensamma institutioner och offentlighetens förvandling?Välkommen till en kväll om hur nya demokratiska former kan återuppväcka sammanhållning i en tid av grundläggande splittring.Seminariet inleds med en presentation av Anders Ekström som följs av ett samtal mellan Ash Amin och Folke Tersman och avslutas med en panel. TalareAnders Ekström, professor i idéhistoria (Uppsala universitet), som forskat om offentlighetens historia. Författare till boken Det gemensamma – kunskap och demokrati i ett nytt sekel (2023).Ash Amin, professor vid Cambridge University, en av Europas ledande kulturgeografer känd för sin forskning om social sammanhållning, migration och den ekonomiska geografin i det moderna samhället. Senast utkommen med boken After Nativism – Belonging in an age of intolerance.Folke Tersman, professor i filosofi (Uppsala universitet) och forskare på Institutet för framtidsstudier. Författare till boken Folk & vilja: ett försvar av demokratin i vår tid (2020).Calle Nathanson, koncernchef för ABF Stockholm, tidigare vd för Folkets hus och parkerHelena Hammarskiöld, konstnärlig forskare på Institutet för framtidsstudier som driver ett projekt om att skapa plattformar för delaktighet och demokratiska samtal.Andreas Johansson Heinö, statsvetare, förläggare på Timbro FörlagModerator är Anna Ekström, tidigare utbildningsminister (S), ordförande för ABF Stockholm.Seminariet arrangerades av Institutet för framtidsstudier och ABF Stockholm den 25 mars 2025.
Med klimatkrisen gjorde ”framtiden” comeback i både politiskt och ekonomiskt språk. Å ena sidan är framtiden en förutsättning för att inte allt ska bli meningslöst. Å den andra är ”framtiden” det postindustriella samhällets viktigaste begrepp och imaginära resurs – en projektionsyta för att få människor att anamma idéer, varor, politik, vetenskap, ekonomi, arbete eller boende.Men vilka framtidsbilder är gångbara idag? Vems visioner om framtiden får genomslag i dagens politik? I vilken mån är det som händer om hundra år en del av dagens verklighet? Vem vinner slaget om framtiden – och hur?MEDVERKANDEChristina Garsten, socialantropolog och författare till "Anticipation and the Politics of Emotion in the Future Industry" och "Think tanks and the ecology of ideas".Karim Jebari, filosof vid Institutet för framtidsstudier och Mimercentret för långsiktig framtidsforskning.Linus Gardell, advokat på Lewis Langley & Partners Advokatbyrå HB, som företrätt flera klimataktivister.Gunilla Grahn-Hinnfors, författare, kritiker och tidigare bland annat ansvarig för stadsutveckling på Västsvenska handelskammaren.Moderator: Magnus Linton, Institutet för framtidsstudierSeminarium i serien Offentliga samtal som Institutet för framtidsstudier arrangerar i samarbete med Vetenskapsrådet. Från april 2025.
Efter pandemisk nedstängning, ökad inflation och begränsade skattemedel står kulturen inför ett möjligt paradigmskifte. Nuvarande regering har sänkt skatten för att konsumtionen av kulturen ska öka och söker nu nya privata finansiärer.Men kulturbranschen står inför en rad olika utmaningar i framtiden. Det handlar inte bara om finansieringen, utan också om hur återväxten av ett brett konstnärligt skapande ska tryggas. Eller hur AIs och streamingtjänsternas negativa verkningar kan pareras så att inte kultur övergår till att bli enbart ett skval av mindfulness. Och vad behövs göras för att garantera den konstnärliga friheten?Tillsammans med några företrädare för olika delar av kulturbranschen blickar vi framåt i ett samtal som fokuserar på vad som behöver göras för att Sverige ska ha ett starkt kulturliv om fem år. Medverkande: Anna Croneman, Filminstitutet, Kitte Wagner, Dramaten, Magdalena Malm, Bildkonstsverige, Joppe Pihlgren Svensk Live.Moderator: Calle Nathanson, ABF Stockholm.Arrangörer: ABF Stockholm och Institutet för framtidsstudier.Kulturpolitiska samtal del 3 av 3.
Kulturpolitiska samtal del 2 av 3. Debatten om privat finansiering av kulturen har återigen fått fart genom regeringens kulturpolitiska prioriteringar. Diskussionen om privat finansiering mellan olika politiska företrädare sträcker sig långt tillbaka i tiden. Samtidigt saknar Sverige den stiftelsetradition som finns i till exempel Finland och Danmark och som utgör en betydligt större del av den sammantagna finansieringen av kulturen. I Sverige har vi ett fåtal stiftelser och organisationer som finansierar en mycket liten del av kulturen. Varför är det så? Är svenskt näringsliv ointresserade av kultur som marknadsföring och som en del av det varumärkesstrategiska arbetet? Vilka är hindren för att den privata finansieringen ska öka? Och vilket ansvar tar stiftelser som idag verkar inom kulturfältet?Möt några av landets stiftelser som på olika sätt arbetar för att finansiera kulturverksamheter.Medverkande: Pelle Amberntsson, Myndigheten för kulturanalys, Lina Sjöquist, Familjen Robert Weils Stiftelse, flera panelister tillkommer.Moderator: Calle Nathanson, ABF Stockholm.Detta seminarium var ett samarrangemang mellan Institutet för framtidsstudier och ABF Stockholm.
Trots att konstnärlig forskning funnits på högskolor i Sverige sedan många år tillbaka så är det fortfarande ett omtvistat fält. Är konstnärlig forskning en ny spännande forskningsgren med kraft att utmana gamla föreställningar om vad kunskap är? Eller är den fejk och endast ett sätt för konstnärer att få en egen finansiering? Starka känslor har vädrats i debatten under denna vinter. I bland annat nättidskriften Parabol har flera kunniga personer i en serie längre texter sedan november förra året diskuterat konstnärlig forskning från olika perspektiv. Nu möter några av debattörerna varandra i ett passionerat samtal på ABF-huset.Medverkande: Lyra Ekström Lindbäck, författare och kritiker ExpressenMaria Hellström Reimer, konstnär, docent och professor i designKarin Hansson, konstnär och docent i data- och systemvetenskapStaffan Julén, dokumentärfilmare, ansvarig för konstnärlig forskning på Institutet för framtidsstudierMårten Medbo, keramiker och doktor i konsthantverkNiclas Östlind, professor film, fotografi och litterär gestaltningBogdan Szyber, konstnär och regissörModerator: Sonia Hedstrand, konstredaktör Tidskriften Parabol.Seminariet är att samarrangemang mellan ABF Stockholm och Institutet för framtidsstudier.I serien Kulturpolitiska samtal, avsnitt 1 av 3. Inspelat på ABF Stockholm 26 mars 2025.