Journalistpodden

Vilken roll ska mänskliga rättigheter i arbetslivet spela i den nya svenska biståndspolitiken? Lyssna på vår inspelning av seminariet där framtiden för Sveriges biståndspolitik, som bla berör Journalistförbundets och andra fackförbunds internationella arbete, debatterades på scen i Almedalen 2024.  På scen Maria Nyberg, generalsekreterare Union to Union, Peter Hellberg, förbundsordförande Unionen, Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan, och Gudrun Brunegård, biståndspolitisk talesperson Kristdemokraterna. Moderator Journalistförbundets presschef Petteri Flanagan Karttunen. Arrangörer TCO, Union to Union och Journalistförbundet.

Forskare, journalister och kulturskapare tystnar - hur kan vi tillsammans vända utvecklingen? Här kan du lyssna på en inspelning av seminariet där Kommittén för demokratins röstbärare lanseras – på en scen i Visby under Almedalsveckan 2024.  Kommittén är ett partipolitiskt och religiöst obundet forum, som består av organisationer som företräder forskare, journalister och kulturskapare. Vi tror på att arbeta tillsammans för att ge yrkesgrupperna bättre förutsättningar att verka. Sveriges Radios vd Cilla Benkö inledningstalar på seminariet. Sedan hör vi ett panelsamtal som leds av Max Låke, verksamhetsledare Unga tankar om musik. I panelen deltar Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet, Tora Holmberg, vicerektor Uppsala universitet samt företrädare för Sveriges universitets- och högskoleförbund SUHF, Katarina Renman Claesson, förbundsjurist Konstnärernas Riksorganisation och Karin Stenson, tf generalsekreterare Svenska Unescorådet.

Vad betyder public service-kommitténs förslag och oeniga politiker för public service-bolagens verksamhet? Här kan du lyssna på en inspelning av Journalistförbundets seminarium från en scen i Visby under Almedalsveckan 2024, om politikens ansvar och public service-bolagens framtid och oberoende.  Medverkar gör Ulrika Andersson, docent i journalistik vid Medier och kommunikation på Göteborgs universitet, Kerstin Brunnberg, vice ordförande Föreningen oberoende public service, Anne Lagercrantz, vice vd svt och Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert. Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet, modererar.

I Journalistpodden fokuserar vi åter på EU när det omdebatterade och hårt kritiserade förslaget Chat control åter är uppe för diskussion och åter är en fråga för svensk politik. Är en politisk kompromiss inom EU aktuell? Hör Journalistförbundets jurist Tove Carlén.  Vi följer även upp de nya EU-förordningarna på medieområdet - EMFA, DSA och AI-ACT. Vi ger er en aktuell rapport om arbetet mot SLAPP inom EU och seminarietips inför almedalsveckan i Visby. 

Inför EU-valet 9 juni ger Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert fem exempel på viktiga områden där EU påverkar oss i den svenska mediebranschen. 

I Journalistpodden kommenterar Journalistförbundets jurist Tove Carlén regeringens pågående utredningen där grundlagsskyddet ses över för vissa databaser och söktjänster som offentliggör personuppgifter. Syftet är enligt regeringen att stärka skyddet för den personliga integriteten när personuppgifter offentliggörs på internet och i andra liknande sammanhang. Men hur påverkas svenska medier och journalister av utredningen slutsatser?  Tove Carlén kommenterar också att flera svenska domstolar på senaste tid stoppat utlämningen av allmän handling till olika databaser som har utgivningsbevis, med hänvisning till GDPR. Händelser som fått Integritetsskyddsmyndigheten IMY att ändra sin praxis och meddela att de nu ska inleda tillsyn mot söktjänster med utgivningsbevis.   Avsnittet spelades in den 15 maj 2024. 

Den 13 maj 2024 ska public service-kommittén lämna över sin utredning ”Långsiktiga villkor för ett hållfast och oberoende public service” till regeringen. Lyssna på detta uppsnack i Journalistpodden med Ulrika Hyllert och Tove Carlén om Journalistförbundets ståndpunkter och kommitténs uppdrag, arbete och läckor. 

Den 3 maj uppmärksammas pressfrihetens dag. I detta avsnitt av Journalistpodden ställer vi oss frågan hur den mår i Sverige och internationellt. Vi hör exempel på aktuella förslag på ny lagstiftning i Sverige som kan hota yttrandefriheten, öppenheten och pressfriheten. Samt tips på hur du kan uppmärksamma pressfriheten den den 3 maj.  I avsnittet deltar Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert och Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet med fokus på medierätt och yttrandefrihet. 

I detta avsnitt av Journalistpodden hör du en inspelning av seminariet ”Från IB-haveri till utlandsspioneri”, från den 11 mars 2024 på JMK i Stockholm. Ett seminarium om IB-affären och den nya utlandsspionerilagen.   Medverkande: Jan Guillou, journalist och författare, Ingemar Folke, tidigare advokat, Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet, Axel Björklund, SVT Uppdrag granskning, Amanda Sokolnicki, politisk redaktör DN, Malin Danielsson, riksdagsledamot Liberalerna, Jessica Wetterling, riksdagsledamot Vänsterpartiet och Siri Hill från Reportrar utan gränser. Moderator Kerstin Almegård från Svenska PEN.    Seminariet arrangerades av Nätverket mot utlandsspioneri, Journalistförbundet, Föreningen Grävande Journalister, Reportrar utan gränser, Tidningsutgivarna, Svenska PEN, Sveriges Tidskrifter, JMK/Stockholms universitet, Publicistklubben och Föreningen Ordfront.

Från Almedalen 29 juni 2023 Arrangör: Journalistförbundet, Reportrar utan gränser Sverige I fjol greps ett antal journalister av polis då de bevakade klimatdemonstrationer. Polisen har också fått kritik av JO efter felaktiga ingripanden mot journalister som fotograferat skyddsobjekt. Vad ligger bakom polisens agerande och hur gör vi för att värna journalistiken i vår demokrati? Polisen har vid flera tillfällen det gånga året agerat gentemot journalister på ett fullständigt oacceptabelt sätt. Några av händelserna i korthet: Under förra sommaren genomfördes ett stort antal klimataktioner runt om i landet. I Stockholm blev journalister vid två tillfällen gripna och bortförda av polis. De fick även se sin utrustning beslagtagna av polis. Vid två tillfällen under 2022 har SVT-journalister som filmat polishus i Rinkeby/Stockholm, respektive Västerås, blivit konfronterade av polis. Trots att det vid tidpunkten var tillåtet för journalisterna att filma polishusen hindrade polisen journalisterna i deras arbete och beslagtog även tillfälligt kamerorna. Enskilda felaktigheter kan förekomma inom alla organisationer, men händelserna vittnar om strukturella problem inom polisen när det gäller synen på grundlagen och journalisters rätt att verka i en demokrati. Nu måste vi gemensamt arbeta för att öka kunskapen inom polisen och motverka liknande övertramp i framtiden. Medverkande: Ulrika Hyllert, ordförande, Journalistförbundet Erik Larsson, ordförande, Reportrar utan gränser Sverige Anders Thornberg, rikspolischef, Polisen Anne Lagercrantz, ordförande Utgivarna och vice vd SVT, Utgivarna/SVT Tove Carlén, moderator, Journalistförbundet

Från Almedalen 29 juni 2023 Antalet frilansare ökar, inte minst inom kultur och media, men i dagens system har många svårt att få en rimlig och rättvis sjuk- och föräldrapenning. SGI-utredningen presenterar i juni sina förslag till ett rättvisare system. Hur påverkar förslagen den sociala tryggheten för kulturskapare? Seminariet inleds med en presentation av den aktuella utredningens förslag av Calle Nathanson, utredare. Därefter kommer företrädare för kulturskapare och journalister kommentera och diskutera utredningens förslag och hur de kan underlätta för bl.a. kombinatörer och stipendiater att få en rimlig social trygghet. Avslutningsvis låter vi ansvariga politiker från olika partier samtala om förslagen och ge sina politiska perspektiv på dem. Illustration: Emma Hanquist. Medverkande: Simon Norrthon, moderator, Fackförbundet Scen & Film Calle Nathanson, utredare, SGI-utredningen Karin Inde, ordförande, KLYS Victoria da Silva, ombudsman, Journalistförbundet Josefine Engström, ordförande, Svenska Tecknare Martin Jonsson Tibblin, ordförande, Föreningen Svenska Tonsättare Emma Ahlström Köster, ledamot kulturutskottet, M Jessica Rodén, ledamot socialförsäkringsutskottet, S Annika Hirvonen, ledamot socialförsäkringsutskottet, MP Nike Örbrink, gruppledare Stockholms stad, KD

Från Almedalen 29 juni 2023 Journalist är inte längre ett överskottsyrke. Enligt statistik från SCB och Arbetsförmedlingen råder det i stället brist på utbildade journalister när medier söker personal. Särskilt utanför storstäderna. Hur påverkas journalistiken, medierna och demokratin? Mellan åren 2014 till 2018 försvann 5 000 journalistjobb i Sverige och i flera år har arbetstillfällena för journalister varit få. Journaliststudenter har inte kommit ut i branschen och erfarna journalister har fått lämna. De senaste åren har situationen förändrats. Arbetsgivare vittnar om att det är svårt att hitta sommarvikarier och Arbetsförmedlingen har ändrat yrkesprognosen för journalister. Det finns numera stora möjligheter att få jobb som journalist. Vad har lett till förändringen och hur blir det i framtiden? Vad händer med demokratin om inte tillräckligt många vill jobba som journalister? Medverkande: Ulrika Hyllert, ordförande, Journalistförbundet Kajsa Holm, analytiker, Tidningsutgivarna Martin Söderberg, branschstrateg, Arbetsförmedlingen kultur & media Pär Ullrich, chefredaktör och ansvarig utgivare, Gotlands Media Victoria da Silva, moderator, Journalistförbundet

Från Almedalen 30 juni 2023 Sedan regeringsförklaringen i höstas har det varit tyst från regeringen och UD om det svenska arbetet för att få Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna. Vi är många som undrar: När och hur ska regeringen få Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna? Det har gått 21 år sedan journalisten och författaren Dawit Isaak fängslades i Eritrea. I Kina är författaren och förläggaren Gui Minhai frihetsberövad sedan sju år tillbaka. Svenska regeringen och riksdagspartierna måste göra sitt yttersta för att dessa två svenska medborgare ska släppas fria. Den 18 oktober 2022 lyfte statsminister Ulf Kristersson Dawit Isaaks och Gui Minhais fall i regeringsförklaringen: ”Sverige ska stå upp för det fria ordets ambassadörer: regeringen kommer att fortsätta arbetet för att uppnå en frigivning av journalisten Dawit Isaak och förläggaren och poeten Gui Minhai, både enskilt och i samarbete med andra demokratier. Lärdomar kommer dras av den granskning som publiceras inom kort.” Sedan oktober 2022 har det varit tyst från regeringen och enskilda riksdagspartier. Vilka lärdomar drogs från granskningskommissionens skarpa kritik i utredningen Granskning av arbetet med att försöka uppnå frigivning av Dawit Isaak och Gui Minhai? Medverkande: Betlehem Isaak, dotter till Dawit Isaak Håkan Jevrell, statssekreterare UD Karin Olsson, biträdande chefredaktör Expressen Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet Elisabeth Löfgren, ordförande Stödföreningen Free Dawit/Svenska Pen Erik Larsson, ordförande Reportrar utan gränser Sverige Petteri Flanagan Karttunen, moderator, Journalistförbundet

Från Almedalen 5 juli 2022 Antalet frilansare ökar, inte minst på kultur- och medieområdet, men det är många gånger svårt för dessa att få tillgång till a-kassa när de inte har jobb. Detta blev särskilt tydligt under pandemin Hur bör a-kassan reformeras för att bättre fånga en växande grupp frilansare på arbetsmarknaden? Regeringen arbetar just nu med en stor a-kassereform som syftar till en modernisering av arbetslöshetsförsäkringen och till att fler på arbetsmarknaden ska ha rätt till a-kassa. I detta samtal diskuterar politiker och företrädare för kulturskapare och journalister, hur a-kassan bör reformeras för att bättre fånga en växande grupp frilansar på arbetsmarknaden. Artisten och låtskrivaren Annika Fehling spelar sin nya låt "Lite längre bort". Hon ackompanjeras av pianisten Robert Wahlström. Medverkande: Anna Johansson, ordförande arbetsmarknadsutskottet Socialdemokraterna Alireza Akhondi, ledamot arbetsmarknadsutskottet Centerpartiet Ulrika Hyllert, ordförande Journalistförbundet Simon Norrthon, ordförande Fackförbundet Scen & Film Karin Inde, ordförande KLYS Mats Essemyr, expert i a-kasseutredningen, fd utredare TCO Petteri Flanagan Karttunen, moderator, Journalistförbundet

Från Almedalen 5 juli 2022 Tre år har gått sedan EU-parlamentet antog DSM-direktivet, men implementeringen i svensk lag har dröjt. Först i höst räknar riksdagen fatta beslut om hur en moderniserad upphovsrätt ska se ut i Sverige. Vilka problem finns kvar att lösa? Och vilka delar är en flipp? Eller en flopp? Medverkande: Olle Wilöf, upphovsrättsjurist Journalistförbundet, Jörgen Gassilewski, vice ordförande Sveriges Författarförbund, Ulrica Källén, verksamhetsledare KLYS,  Simon Norrthon, ordförande Fackförbundet Scen & Film och Petteri Flanagan Karttunen, moderator Journalistförbundet

Från Almedalen 4 juli 2022 Rätten att ta del av allmänna handlingar är grundlagsskyddad och en viktig demokratisk princip. Hur kan principen värnas och stå stark även i kristid? Medverkande: Erika Wiman Snäll, journalist och ordförande Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp, Eva Burman, chefredaktör och ansvarig utgivare Sörmlands Media, Tove Carlén, moderator Journalistförbundet, Olle Lundin, professor i förvaltningsrätt Juridiska institutionen, Uppsala Universitet

Distansarbete innebär nya utmaningar för källskyddet. Och det är viktigare än någonsin att se över det digitala källskyddet och hur vi kommunicerar känsliga uppgifter. I den här podden från Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp diskuterar Anders Thoresson, expert på digitalt källskydd, och Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet, vad man som journalist bör tänka på. Känsliga samtal om källor var innan pandemin något som hölls i slutna rum på redaktionen. Den nya digitala vardagen innebär att den typen av samtal flyttat ut från mötesrummen till nätet. "Den stora förändringen här när det gäller digitalt källskydd handlar inte om kontakten med källan för den behöver alltid ske på ett säkert sätt oavsett om jag som journalist befinner mig på redaktionen eller hemma. Den största skillnaden ligger i den redaktionsinterna kommunikationen kring källorna. Det gör att vi också behöver fundera på vilka verktyg vi använder när vi kommunicerar inom redaktionen", säger Anders Thoresson.

Distansarbete innebär nya utmaningar för källskyddet. Och det är viktigare än någonsin att se över det digitala källskyddet och hur vi kommunicerar känsliga uppgifter. I den här podden från Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp diskuterar Anders Thoresson, expert på digitalt källskydd, och Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet, vad man som journalist bör tänka på. Känsliga samtal om källor var innan pandemin något som hölls i slutna rum på redaktionen. Den nya digitala vardagen innebär att den typen av samtal flyttat ut från mötesrummen till nätet. "Den stora förändringen här när det gäller digitalt källskydd handlar inte om kontakten med källan för den behöver alltid ske på ett säkert sätt oavsett om jag som journalist befinner mig på redaktionen eller hemma. Den största skillnaden ligger i den redaktionsinterna kommunikationen kring källorna. Det gör att vi också behöver fundera på vilka verktyg vi använder när vi kommunicerar inom redaktionen", säger Anders Thoresson.

Hur kan EU:s upphovsrättsdirektiv och reglerna om videodelningstjänster påverka yttrandefriheten och pressfriheten? Hör Journalistförbundets upphovsrättsjurist Olle Wilöf och Stephen Lindholm från Yttrandefrihetsgruppen reda ut vad som krävs när svenska politiker ska implementera artikel 17 i upphovsrättsdirektivet i svenska lagstiftning.    Det har gått två år sedan beslut togs om EU:s nya upphovsrättsdirektiv, som ska implementeras i samtliga EU-länder i år 2021. Implementeringen dröjer och bland annat beror det på att länderna fortfarande väntar på förtydliganden kring artikel 17 i direktivet. En artikel som rör nätjättarnas videodelningstjänster, till exempel på Youtube och Facebook. Detta är en artikel som kan, om den inte hanteras rätt, få negativa konsekvenser för upphovsrätten, yttrandefriheten, journalistiken och medborgarnas möjlighet att ta till sin information på nätet.    Journalistförbundets upphovsrättsjurist Olle Wilöf reder i detta avsnitt av Journalistpodden, som tillfälligt tagits över av Journalistförbundets Yttrandefrihetsgrupp, ut vad artikeln 17 i upphovsrättsdirektivet handlar om, varför den kan påverka journalistiken och vad som är viktigt att vi i Sverige säkerställer när direktivet i år ska implementeras i svenska lagstiftning.  – Huvudsyftet med artikel 17 är inte att radera material från nätet, utan att de stora företagen som äger plattformarna ska betala för upphovsrättsskyddat material som finns på plattformarna, säger Olle Wilöf. 

I Sverige har hoten mot journalister ökat sedan början av 1980-talet, och digitaliseringen har också förändrat hotbilden genom åren. Hur vi ska hantera och agera vid hot och hat i mediebranschen diskuterar Lena Sundström och Stephen Lindholm tillsammans med Sveriges Radios vd Cilla Benkö och kammaråklagare Fredrik Ingblad i detta avsnitt när Journalistförbundets yttrandefrihetsgrupp tillfälligt gjort en takeover av Journalistpodden. I podden uppmärksammas även att det gått 20 år sedan Journalistförbundet gav ut Stieg Larssons bok ”Överleva deadline – Handbok för hotade journalister”. Nu 2021 lanserar Journalistförbundet en nyutgåva och den finns att läsa på vår hemsida sjf.se.   Lena Sundström och Stephen Lindholm, journalister och aktiva i Journalistförbundets Yttrandefrihetsgrupp, konstaterar i podden att mycket är sig likt sedan boken ”Överleva deadline – Handbok för hotade journalister” gavs ut första gången 2020. Då som nu är hot och hat mot journalister en attack mot demokratin och yttrandefriheten. Men mycket har också förändrats. Du hör Sveriges Radios vd Cilla Benkö och kammaråklagare Fredrik Ingblad ge konkreta råd för hur vi ska hantera och agera vid hot och hat i dagens digitala medievärld.