Kinapodden i P1

Ett Kina i ständig rörelse, ett samhälle i snabb förändring. Om musik, relationer och minnen från utrotningshotade bakgator. En personlig exposé över 2000-talets Kina så som vi lärt känna det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kinapodden i P1:s sista avsnitt. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Fredrik Fällman, docent i sinologi vid Göteborgs universitet. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Mikael Sarabi

Kinas återkomst som supermakt påverkar oss alla och Kina jobbar strategiskt för att bli ännu mäktigare. Hör om hur Kina avancerar och går ihop med Ryssland för att utmana den rådande världsordningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kinesiska poliser som patrullerar på gator i Europa, kinesiska fartyg som lägger beslag på nya handelsrutter när isarna smälter i Arktis och ett Kina som äger marknaden för den gröna omställningen. Kinapodden sammanfattar Kinas avancemang på världsscenen och ringar in vad Kina gör här och nu för att bli ännu mäktigare och starkare. Kina är världens största handelsnation, världens andra största ekonomi och lierar sig med länder som Ryssland, Iran och Nordkorea för att rita om världen så som vi känner den idag. Hör även om hur Kina kan tänkas utnyttja ett nytt världsläge om Trump återvänder som USA:s president och samtidigt, om vad som skulle kunna kasta allt över ända för Kinas del.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakommentator. Malin Oud, chef för Raoul Wallenberginstitutet i Stockholm.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Brady Juvier

Om det dramatiska skiftet i Sveriges syn på Kina från möjligheternas land till systemrival. Hör vad som fick relationen att krackelera och hur Sveriges inträde i Nato kan leda till en hårdare linje. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige upprättade som första västland diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina 1950. Under flera decennier tittade såväl politiker som näringsliv österut med förhoppningsfulla blickar och stora visioner. Men under 2010-talet har synen på Kina kommit att omprövas i grunden. Idéerna om att handel och utbyte skulle kunna göra Kina mer demokratiskt har övergetts. Idag i Europa betonas istället behovet att minska vad som betraktas som ett riskfyllt beroende av Kina och Kina beskrivs som en systemrival. Sveriges regering å sin sida betonar att Kina-linjen ska vara förankrad i EU och i det transatlantiska samarbetet. Fallet Gui Minhai och aggressiv diplomatiI Sverige syns ett tydligt skifte 2018. Den svenske medborgaren och bokförläggaren Gui Minhai kidnappades då för andra gången i Kina. Han sitter fängslad än idag. Vid samma tidpunkt, i slutet av 2010-talet, började Kinas ambassad i Sverige att anamma en ny aggressiv retorik som även fick internationell uppmärksamhet. Idag ringar Säpo och Must in Kina som ett av de främsta underrättelsehoten mot Sverige. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Alexis von Sydow, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina vid Utrikespolitiska institutet.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Christer Tjernell

Kinas politiska elit samlas i Peking, i vad som brukar kallas för ett låtsasparlament. Den tröga ekonomin överskuggar folkkongressen samtidigt som Kinas aktiemarknad har upplevt ett historiskt ras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om hur utländska investerare på sistone börjat ompröva sin syn på Kina och dess speciella aktiemarknad. Enligt Johan Hagbarth, global aktiestrateg på SEB, ser placerare nu oftare till alternativet att helt ställa sig utanför Kinas aktiemarknad. Den senaste tidens enorma tapp, som skapat krisrubriker världen över, vittnar om ett lågt förtroende för Kinas marknad och för företagens förmåga att skapa långsiktig tillväxt. Oförutsägbarheten och bristen på transparens för kanske tankarna till ett casino snarare än en traditionell börs. Xis maktspel på folkkongressenTrots den tröga ekonomin och problemen på aktiemarknaden presenterade Kinas premiärminister Li Qiang ett djärvt BNP-mål för 2024 när årets folkkongress inleddes på tisdagen. Men frågan är om målet på 5 procents tillväxt kommer att kunna nås givet de enorma utmaningar som världens andra största ekonomi brottas med. Tydligt är i vilket fall att premiärministerns roll tonas ner på årets folkkongress, något som kan ses i ljuset av hur Xi Jinping koncentrerar alltmer makt runt sig själv. Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Tilde Lewin, Asienkorrespondent för SVT. Johan Hagbarth, investeringsstrateg på SEB. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Maria Stillberg

I Stilla havet pågår en maktkamp mellan stormakterna Kina och USA där små önationer spelar en allt större roll. Hur märks upprustningen på öarna och hur påverkas de av Kinas växande militär? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bortom Sydkinesiska havet bland paradisöar och turkost vatten, pågår en maktkamp mellan Kina och USA i Stilla havet. Den militära upprustningen är påtaglig på många av öarna i området, samtidigt som relationen till Kina ser olika ut beroende på vart man befinner sig.Relationen till Taiwan spelar även en allt större roll där Kina vill se ett avståndstagande till demokratin, något som vissa önationer inte vill gå med på. Palau med runt 20 000 invånare, är en av dem som försöker att stå emot stormakten Kina. Men hur märks stormakternas närvaro på Palau och vad har ön för relation till Kina idag? Hur ser Kinas inflytande egentligen ut?Önationer byter diplomatiska relationerMen det finns andra önationer som väljer att värna om vänskapen med Kina. Salomonöarna, nordost om Australien, har tidigare skrivit på ett säkerhetsavtal med Kina och officiellt bytt diplomatiska relationer från Taipei till Peking. Vad spelar det här skiftet för roll för regionen och kan fler nationer vara på väg att gå samma väg? Upprustningen pågår även på flera andra håll i Stilla havet. På ön Guam rustar USA upp, likaså även i Japan och Taiwan. Vad kan vi vänta oss härnäst från dessa öar, ska historien från andra världskriget upprepa sig?Medverkande:Axel Kronholm, Sydostasienkorrespondent med från Palau.Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Ekots Kinakommentator. Björn Djurberg, programledare.Tekniker Linus Sjöholm.Cecilia Corfitsen, producent.

Heter det mandarin eller kinesiska? Hur stor är en kinesisk skrivmaskin och varför är det inte fler i Sverige som pratar kinesiska? Lyssna på Kinapoddens språkspecial. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kinesiska är ett av världens största språk med många olika grenar och dialekter. Hör om hur språket är uppbyggt och hur kinesiskan näst efter engelskan dominerar på nätet. Där utvecklas språket snabbt och censuren pushar hela tiden fram nya ord och uttryckssätt. Samtidigt driver det kinesiska kommunistpartiet ett politiskt projekt som går ut på att likforma Kina och få alla att prata ”rikskinesiska”. I Hongkong och Taiwan har språket också blivit ett sätt att distansera sig från Peking och markera sin identitet. Lär dig kinesiska på 3 månader – eller inteHur många tecken behöver man kunna för att läsa en kinesisk dagstidning och hur lång tid tar det egentligen att lära sig? Finns det några smarta genvägar? Hör också om toner, tangentbord och tungvrickare när Kinapodden svarar på lyssnarnas frågor om det kinesiska språket. Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Göran Sommardal, sinolog och översättare.Programledare: Björn Djurberg.Producent: Therese Rosenvinge.Tekniker: Andreas Ericsson

Kina märks, hörs och påverkar under det historiska supervalåret. Hör om varför Xi Jinping kan hoppas på Donald Trump, trots utspel om höga strafftullar. Vi gör även nedslag i Finland och Indien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör om hur Kina dyker upp som valfråga runt om i världen – i USA, Europa och Asien. På många håll handlar det om att balansera det som ses som ett viktigt handelsintresse mot ett upplevt ökat säkerhetshot från Kina. I USA är en hård linje mot Kina något som förenar republikaner och demokrater, men kanske Donald Trumps utrikespolitiska utspel får Xi Jinping att i nuläget hoppas mer på honom än på Joe Biden. Barn och fallskärmsjägare i Kinas nyårspropagandaSom traditionen bjuder i Kinapodden trendspanar vi utifrån den årliga nyårsgalan som visas på Kinas stats-tv. Galan är påkostad, pågår i timmar, och ger en bild av vad kommunistpartiets propagandaavdelning vill förmedla till befolkningen för tillfället. Detta drakens år var internationell tacksamhet mot Kina ett tema som tog plats. Militärer syntes uppträda synkroniserat och med 3D-effekter och de kinesiska tv-tittarna bjöds även på sjungande barn. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Karin Tötterman, journalist och fd programledare för Kinapodden. Cecilia Khavar, fd Washingtonkorrespondent. Margita Boström, fd Asienkorrespondent. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Joachim Persson

Kinapodden går in på sista varvet och tecknar bilden av världens mäktigaste parti, med 100 miljoner medlemmar och en egen armé. Hör om hemligheter och maktstrider innanför partihögkvarterets murar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Få vet vad som händer inne i regeringskvarteren Zhongnanhai i centrala Peking. Den ogenomträngliga kinesiska enpartistaten omges av ryktesspridning och gissningar, men då och då pyser maktelitens konflikter ut i det öppna. Och klart är att det styrande kommunistpartiet stärkt sitt grepp om alla delar av det kinesiska samhället under generalsekreteraren Xi Jinping. Partiet har får en alltmer allomfattande makt och är överordnad staten. Samtidigt är extremt lite känt om hur beslut fattas. Processer mot utrensade och oönskade partimedlemmar pågår i det fördolda och det kan vara oklart när stora viktiga möten hålls. Varför är partiet så hemligt och vad lär sig vanliga kineser om hur systemet fungerar?Fler bebisar i drakens år?Med taiwanesiskt te och godis firar vi in det nya kinesiska året som inträder i helgen. Drakens år ses traditionellt som ett år då det är lyckosamt att föda barn. Så frågan är om den kinesiska månkalendern kanske rentav kan påverka den vikande demografikurvan i Kina? Vi fångar också upp reaktioner efter förra veckans besked om att Kinapodden ska läggas ner som en del av Sveriges Radios sparpaket. Kinapodden fortsätter att släppa avsnitt fram till månadsskiftet mars-april.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Therese Rosenvinge, producent. Programledare: Björn Djurberg.Tekniker: Joachim Persson

Rättegången mot publicisten Jimmy Lai ger rubriker världen över. Men vem är han och överlever yttrandefriheten i Hongkong en fällande dom? Även om den senaste turen kring fastighetsjätten Evergrande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör berättelsen om demokratiaktivisten, entreprenören och publicisten Jimmy Lai. Han var den första som greps under den nationella säkerhetslag som Peking drev igenom bakvägen i Hongkong 2020 och en omfattande rättegång mot Lai pågår i detta nu. Vi återvänder till det dramatiska ögonblick då polisen i Hongkong stormade Jimmy Lais tidningshus och redaktionen Apple Daily. Razzian sändes live på Youtube. Johan Nylander, Dagens Industri, berättar om chocken det innebar för Hongkong och om sina möten med Jimmy Lai. Vad hände sedan? Och vad säger den aktuella rättsprocessen om framtiden för megastaden Hongkong som något annat än Kina?Ljud i avsnittet: Apple Daily, Agenda-Free TV, Nikkei, Reuters.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Johan Nylander, Dagens Industris Asienkorrespondent och boende i Hongkong.Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin

Mellanöstern, Myanmar, Ukraina. I såväl nya som gamla konflikter hörs och syns Kina. Hör hur Xi Jinping vill att Kina ska ta ännu större plats som stormakt och hur supervalåret 2024 påverkar Peking. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Blir Drakens år 2024 året då Peking fortsätter flytta fram sina positioner som global stormakt? Eller kan det historiska “supervalåret” istället bli ett bakslag för Xi Jinping? Klart är att Kina syns och hörs i anslutning till såväl nya som gamla konflikter i världen och att den kinesiska utrikespolitiken under Xi Jinping antagit nya former. Kina har velat ge sig in och agera förhandlare på många håll de senaste åren, men frågan är vad Kina egentligen vill uppnå med sin nya fredsmäklarlinje.Därför är Trump en osäkerhetsfaktor för XiKinapodden blickar framåt och spår ett Drakens år där Xi Jinping har stora interna problem att tackla och där Kina kan påverkas mycket av utfallet i olika val. Inte minst det amerikanska presidentvalet är viktigt för Peking, men det är oklart om Xi Jinping kommer att föredra något av alternativen. Donald Trumps år i Vita huset blev med tiden en besvikelse för Peking. Hör också om hur Xi kan komma att utmanas på hemmaplan framöver och hur den vacklande kinesiska ekonomin hänger ihop med Kinas ställningstanden och utspel i utrikespolitiken.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Oscar Almén, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut. Programledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Joachim Persson

Vapen, varumärke och växande handel. Hör om faktorerna som Taiwan hoppas ska avskräcka Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kinapodden är på plats i Taipei, summerar en intensiv valvecka och ringar in Taiwans aktuella strategier för att balansera hotet från Kina. Frågan om hur ön ska hantera sin hotfulla granne har fått stort utrymme i valdebatten och folk på Taiwan tycker olika om saken. Det en del tror avskräcker kommunistpartiet från att försöka ta makten, som ett starkare försvar med fler vapen, tror andra i stället kan påskynda en invasion. Samma sak gäller starka relationer med omvärlden. Så odlar Taiwan sitt varumärke i västTaiwans relationsbygge med omvärlden handlar inte bara om USA. Starka band och långtgående handel med Europa ses också som viktigt och Taiwan söker strategiskt stöd hos andra demokratier. Hör om hur samkönade äktenskap, där Taiwan var först ut i Asien, blivit en viktig del av Taiwans internationella varumärke. Vi besvarar också lyssnar frågor om valet och träffar studenten Yu-ting som hoppas att Taiwan ska kunna fortsätta fungera som en stark demokrati intill Kina. Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Johan Nylander, korrespondent i Hongkong för Dagens Industri. Johan Englund, gästforskare i Taipei. Lin Yu-ting, student i Taipei. Programledare: Hanna SahlbergProducent: Therese Rosenvinge

Hör om första reaktionen från Kina och vad valresultatet på Taiwan betyder för ön och för omvärlden. Det blev en klar seger för den självständighetssträvande kandidaten Lai Ching-Te när presidentvalet avgjordes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Demokratiska framstegspartiet (DPP) kammade hem en historisk valseger i lördagens presidentval. Lai Ching-Tes vinst innebär en tredje period på presidentposten för det självständighetssträvande partiet, även om partiet tappar i inflytande i parlamentet. Hör om hur en taiwanesisk identitet vuxit sig stark de senaste åren och hur det överhängande hotet från Kina banat väg för DPP:s tredje raka period vid presidentmakten. Kinapodden summerar reaktioner och stämningar på plats i huvudstaden Taipei och blickar framåt.Kinas första markering efter valresultatetPå lördagskvällen kom en första reaktion från Kina som ger vid handen att fortsatt spänd stämning över sundet är att vänta. Kina erkänner inte att Taiwans nyvalda president representerar folkets vilja. Men frågan är alltjämt hur långt Xi Jinping är beredd att gå för sin vision om att ”återförena” Taiwan med Kina och hur DPP, nu med en ny president vid rodret, nu ska fortsätta att hantera Taiwans svåra balansgång gentemot Peking. Klart är att DPP vill fortsätta satsa på försvar och upprustning, samtidigt som många unga väljare på Taiwan hoppas på bättre ekonomiska livsvillkor och förutsättningar i framtiden.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Simon Li, boende i Taipei. Producent: Therese Rosenvinge

Kinapodden är på plats i Taipei inför lördagens presidentval på Taiwan. Utfallet kan få stor betydelse för relationen till Kina och påverkansförsöken beskrivs som omfattande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bjudresor, deepfakes och ryktesspridning på nätet. På Taiwan är påverkansförsök från Kina ett stort samtalsämne inför valet på lördag och aktiviteterna beskrivs som mer intensiva än vid tidigare val. Samtidigt märks militära aktiviteter nära Taiwan och i sitt nyårstal nyligen sade Xi Jinping att en ”återförening” över sundet är historiskt oundviklig. Hör om hur Taiwan hanterar situationen och hur pressen från Kina märks och upplevs på plats i huvudstaden Taipei.Tuff eller mjuk mot Kina – nu väljer Taiwan vägTre kandidater gör upp i presidentvalet på lördag: Hou You-yi, Lai Ching-te och Ko Wen-je. Och även om det sittande regeringspartiets kandidat Lai Ching-te ligger bäst till enligt den senaste opinionsmätningen är utgången långt ifrån given. Valet kan få stor påverkan på omvärlden då det till stor del handlar om vilken linje gentemot Kina som ska gälla framöver. Kinapodden ringar in hur kandidaterna profilerar sig i Kina-frågan, hur de uttrycker sig i valrörelsen och vilka andra frågor som engagerar väljarna. Inför valet har också valsystemet som sådant kommit att debatteras på Taiwan, bland annat att det är praktiskt svårt för många unga rösta.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Ida Pettersson, boende i Taipei. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Brady Juvier

Nyårsspecial. Hör om jätteklivet där Taiwan lämnade militärdiktaturen bakom sig och hur dagens system står pall mot kinesiska påverkansoperationer. Taiwan är idag den högst rankade demokratin i Asien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Taiwan är en av världens mest hyllade demokratier. I exempelvis Global Democracy Index, som är en av de största mätningarna, placerar sig Taiwan efter de nordiska länderna, men före länder som Tyskland, Frankrike, Storbritannien och Japan. Taiwan beskrivs också som en “fullvärdig demokrati”. Hör om vad det här betyder i praktiken och hur Taiwan, som höll sitt första demokratiska presidentval 1996, på så kort tid kunnat skaka av sig militärdiktaturen och nå dagens topposition i de internationella demokratimätningarna. Stor risk för kinesisk påverkanMen att fungera som en fullt utvecklad demokrati intill Kina kommer också med unika utmaningar. Så som risk för påverkansförsök och desinformation. Taiwans förmåga att stå emot ett informationskrig blir extra aktuell nu i valtider. Slutligen i Kinapoddens nyårsavsnitt summerar Björn Djurberg sina år som korrespondent i Peking. En tid som kom att präglas av den strikta covidpolitiken i Kina med omfattande nedstängning av samhället. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Staffan I Lindberg, professor i statsvetenskap och demokratiforskare vid Göteborgs universitet.Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin

Julspecial. Spänningarna runt Taiwan är en stor riskfaktor för världen idag. Men hur blev det så? Hör berättelsen om Chiang Kai-shek, Maos rival som förlorade Kina men lade grunden för dagens Taiwan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under jul och nyår berättar Kinapodden om Taiwans historia och hur det gick till när Taiwan blev en stötesten mellan världens supermakter. Hör om hur Taiwan gick från piratnäste till handelsknutpunkt och senare ockuperades av Japan. Kina är vid samma tid instabilt och splittrat och 1927 bryter det kinesiska inbördeskriget ut. Mao Zedongs kommunistparti segrar överraskande och general Chiang Kai-shek som tidigare styrt Kina tvingas ge upp och retirera. Hör om Chiangs hastiga flykt till Taiwan och om skatterna han tog med sig. Under många år höll Chiang Kai-shek och hans närmaste liv i en dröm om att en dag återvända och ta tillbaka kontrollen över fastlandet. Avgörande vändning när USA byter fotUnder efterkrigstiden är Chiang Kai-shek en diktator som styr Taiwan med järnhand. Perioden benämns ofta som ”den vita terrorn” och den unga demokrati som Taiwan utgör idag försöker på olika sätt göra upp med den mörka sidan av sin historia. Revanschen mot ärkefienden Mao kom aldrig, utan istället byter USA fot och upprättar diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina. Resten av världen följer efter USA och skiftet lägger på många sätt grunden för den världsordning vi ser idag. Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator och Peter Sivam, studierektor för kinesiska vid Lunds universitet. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Hanna Melander

Från att knappt ha existerat som militärmakt på havet, har Kina de senaste 20 åren mångdubblat sin flotta. Kina övar med Ryssland och i Sydkinesiska havet sker riskabla konfrontationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag har Kina flest fartyg i världen och knappar också in på USA när det gäller kapacitet och förmåga. Kinas militär genomför regelbundet övningar med Ryssland och det är tydligt att Kinas intressen på havet breder ut sig. Kina har sedan ett par år en militärbas i Djibouti i Östafrika och norrut vill man kunna nyttja sjövägar i Arktis. Främst är dock målet att kontrollera och dominera sitt närområde och Kina gör omfattande anspråk i Sydkinesiska havet.Konstgjorda öar kan fungera som hangarfartygI Sydkinesiska havet är det tydligt att Kina flyttar fram sina positioner och olika strategier används för att avancera. Mot Filippinerna sätter Kina in sin kustbevakning och en stor milis av fiskebåtar, en strategi för att agera i en gråzon menar Per Olsson på FOI. En annan strategi är att bygga upp konstgjorda öar ovanpå korallrev. Dels handlar det om att komma åt naturtillgångar, dels etablera vad som skulle kunna användas som fasta hangarfartyg. Inom de närmsta tio åren väntas Kina bygga ut sin flotta ytterligare. Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Per Olsson, försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut FOI. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Hanna Melander

Det första fysiska toppmötet mellan Kina och EU på fyra år har hållits i Peking och det var tydligt att en av parterna var mer mån än den andra om att få till en god stämning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Agendan på mötet var intensiv, med allt från handelsunderskott och strafftullar till hur Kina i praktiken stöttar Rysslands invasion av Ukraina.Men medan EU-topparna reste till Peking utan stora förhoppningar, och G7-landet Italien nu definitivt meddelat att man vill dra sig ur prestigeprojektet ”Den nya Sidenvägen”, drog Xi Jinping i stället till med önskemål om fördjupat samarbete.Programledare: Karin TöttermanGäst: Hanna Sahlberg, Sveriges Radios Kinakommentator och Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Producent: Anna LiderotTekniker: Ove Smedberg

Kina bygger nya kolkraftverk, men förser också världen med batterier och solceller. Hör om Kinas paradoxala agerande på klimatområdet och varför Kina så gärna vill fortsätta ses som ett utvecklingsland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker Kinas paviljong på FN:s klimatmöte i Dubai och synar Kinas aktuella klimatpolitik. Hör om vilka löften Kina gett hittills och varför Kinas satsning på grön teknologi just nu beskrivs som häpnadsväckande. Samtidigt fortsätter Kina att vara den största utsläpparen av växthusgaser och Kina står ensamt för cirka en tredjedel av världens samlade utsläpp av växthusgaser. Pressen ökar nu på Kina att ta större ansvar och hur landet agerar framåt kommer att vara avgörande för världen. På klimatmötet Cop28 i Dubai just nu är det också tydligt hur Kina använder den globala klimatarenan för att bygga sin image som ledare för världens utvecklingsländer. Kina definieras fortfarande som ett utvecklingsland i sammanhanget, något som nu ifrågasätts allt mer. Därför tystnade Kinas Greta ThunbergHur klimatmötet i Dubai slutar återstår att se. Men vid sidan om de globala förhandlingarna på mötet har Kina och USA enats om att minska utsläppen av metan. Är överenskommelsen ytterligare ett tecken på islossning världens supermakter emellan? Hör även om Kinas motsvarighet till Greta Thunberg, Ou Hongyi. För några år sedan var en internationellt uppmärksammad tonåring, som skolstrejkade i södra Kina. Nu var det längesedan hon syntes till i offentligheten.Medverkande: Moa Kärnstrand, Kinakorrespondent. Niklas Zachrisson, vetenskapsreporter och programledare för Klotet i P1. Programledare: Hanna SahlbergProducent: Therese RosenvingeTekniker: Linus Sjöholm

Om 45 dagar väljer Taiwan en ny president. Hör om hur hotet från Kina dominerar valrörelsen, vad som står på spel för världen och varför oppositionen kallar valet för ett val mellan krig och fred. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Presidentvalet på Taiwan äger rum den 13 januari och drygt 19 miljoner taiwaneser får då gå och rösta. Tre kandidater gör nu upp om väljarnas förtroende och frågan om vilken väg Taiwan ska gå när det gäller relationen till Kina genomsyrar valrörelsen. Det sittande partiet DPP:s huvudkandidat står för en mer självständighetssträvande och hård hållning gentemot Kina, medan oppositionen utmanar med vad de själva beskriver som en mer balanserad linje. Hör om hur utfallet i presidentvalet kan få en stor påverkan på världspolitiken och världsekonomin och hur Peking kan tänkas reagera beroende på vem som vinner.Jämnt race – trots kollaps för oppositionenKinapodden guidar genom det taiwanesiska politiska landskapet och ringar in de viktigaste namnen att hålla koll på. Den senaste veckan har mycket handlat om oppositionspartiernas misslyckade försök att gå ihop till ett gemensamt alternativ. I direktsänd TV kollapsade samarbetet. Men utmanarna är inte uträknade och det ser i nuläget ut att kunna bli en tuff slutspurt för sittande DPP:s toppnamn Lai Ching-te, idag vicepresident på Taiwan. Dessutom i avsnittet om det mystiska virusutbrott i Kina som gav dramatiska rubriker världen över förra veckan och om varför Kina plötsligt slopar krav på visum för medborgare från flera europeiska länder.Rättelse 29/11: I den ursprungliga versionen av avsnittet sades felaktigt att KMT:s presidentkandidat Hou You-yi tidigare varit medlem i DPP. Den felaktiga uppgiften har tagits bort.Medverkande: Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Programledare: Karin TöttermanProducent: Therese RosenvingeTekniker: Heinz Wennin

Det kan ses som en ljusglimt i en osäker värld att de två supermakterna Kina och USA nu åter talar om samarbete. Men frågetecknen är många om den nya vänskapen. Dessutom Kinas position i Mellanöstern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi dissekerar det laddade mötet mellan stormaktsrivalerna Xi Jinping och Joe Biden i San Francisco. Hör om vad som kom ut från mötet och hur det nyfunna samarbetet återgivits på olika sätt i Kina respektive USA. De konkreta resultaten från mötet visar tydligt hur de båda supermakterna de facto behöver varandra, men också hur den relationen balanseras extremt noggrant från båda håll. Kina väntas till exempel ta stor plats i den kommande valrörelsen i USA och Joe Bidens uppmärksammade kommentar direkt efter mötet om att Xi Jinping är en diktator kan ses i ljuset av det. Hör även om hur Kina nu intar en tydligare position i Mellanöstern och uttrycker nya fredsmäklarambitioner. Dessutom om Argentinas nyvalda president Javier Milei som hotar att helt frysa bandet till Kina.Medverkande: Hanna Sahlberg, Kinakommentator. Björn Djurberg, Kinakorrespondent. Cecilia Khavar, tidigare korrespondent i Washington. Producent: Therese RosenvingeTekniker: Petter Samuelsson