Kiwal taariindi

<p>Hannde neɗanke faamii wonnde, ɓamtaare waawaa laataade e hoore leydi ndin, si tawii o waylaani noone no o wuuriri e dow mayri. Ngam yo o waawu foolude mbayliigu weeyo, caɗeele taariindi, nguleendi e kokke, ko maa o wayla noone ngurdam makko. Ngam faddaade caɗeele, hejjina yimɓe e dow jam, gire arooje waawa ronude leydi hecciɗundi,  hoɗuɓe e hoore mayri no haani ndartude ko’e maɓɓe. E nder oo taskaram Kiwal Taariindi, Abdulaay JALLO jaɓɓoto hertiyankooɓe e  yarlitiiɓe gollooɓe e ɗen baŋŋe.</p>

Taskaram pillitaaɗo - Hannde taskaram Kiwal Taariindi no laatinaa gila Belem to COP30 oo wonaa e yuɓɓineede

Men bisminnike on gila Belem e nder Bresil nokku ɗo waɗeten hannde oo taskaram men kiwal taarindi. Hoɓɓe men ɓen ko Algasimou Diallo tawaaɗo e ngal tumbondiral Cop30, ko kanko woni hooreejo fedde nodirteende “Guinée Verte”. Algasimou men salminiima… Fahin hiɗen wonndi e Hindou Oumarou Ibrahim caadnaajo. Oo ko anndiraaɗo daranagol haɓugol nguleendi weeyo. A jaraama Hindou. E nder oo taskaram men, ngal yiidigal Cop30 hino jokkitii ɗoo e Belem. Kono ɗoo yo en fuɗaade yewtere men nden en heɗoto Matieu Paris halfinaaɗo kala ko faati e ñamaande e jeejanngol fedde “CCFD Terre Solidaire”.

11-26
10:00

Hannde taskaram Kiwal Taariindi no laatinaa gila Belem to COP30 oo wonaa e yuɓɓineede

Men bisminnike on gila Belem e nder Bresil nokku ɗo waɗeten hannde oo taskaram men kiwal taarindi. Hoɓɓe men ɓen ko Algasimou Diallo tawaaɗo e ngal tumbondiral Cop30, ko kanko woni hooreejo fedde nodirteende “Guinée Verte”. Algasimou men salminiima… Fahin hiɗen wonndi e Hindou Oumarou Ibrahim caadnaajo. Oo ko anndiraaɗo daranagol haɓugol nguleendi weeyo. A jaraama Hindou. E nder oo taskaram men, ngal yiidigal Cop30 hino jokkitii ɗoo e Belem. Kono ɗoo yo en fuɗaade yewtere men nden en heɗoto Matieu Paris halfinaaɗo kala ko faati e ñamaande e jeejanngol fedde “CCFD Terre Solidaire”.

11-19
10:00

Cop30: Taw si eɓɓoore TFFF ko faati e nafkugol ndeenka pitaaji nde Lula da Silva fewji e ndee jonnde no waawaa huutoreede Afrik?

E oo taskaram Kiwal taarindi en yewtay ko yowitii e jonnde adunyankoore yowitiinde e mbayliigu weeyo cop 30 udidtnde gila e altene to Belem leydi Bresil. E ndee Jonnde jokkaynde haa ñannde 21 nduu lewru hooreeɓe leyɗe e guwerneman hewɓe, pelle sosiyete siwil e daraniiɓe taariindi tawtoraame e mayre. Ko addo uditnde jonnde hooreeɓe leyɗeelemottndirno e nder ɓlaɗe ɗiɗi. E ngal tumbondiral hooreejo Bresil Lula Dasilwa hollituno peeje ko feewti e ballal ngam reenude laddeeji walla buruuji ɗin.Ko honno ɗen peeje siforii ? Mbelle ɗe waawi haɓude no haanirtanii cumu ladde wallareenude buruuji ɗin ? Ngam yewtude e dow ɗee toɓɓe en bismoto koɗo men Abdoulaye BAH ardiiɗo AGOREC,fedde daraniinde kiwal taariindi. Kono ko adii en heɗoto jantoore Thierno Muusa BAH kofeewti e ngal pellital ngal Lula Dasilwa holliti. Ka joofingol en bismoto Fatuma Kante daraniiɗo kiwal taariindi tawaaɗo e ƴettooɓe konngol e ndee jonnde Kop30 Ko nii woni mbaadi yewtere men.

11-12
10:00

[Taskaram Fillitaaɗo] Ko haani wonnde darnde rewɓe ko yowitii e reenugol taariindi ndii?

Wano woowiri non lewru kala, e oo ɗoo taskaram en yewtay fii darnde rewɓe afriknaaɓe ko yowitii e mbayliigu weeyo walla reenude taarindi men. Ko foti wonde darnde maɓɓe e nder pelle ɗe ɓe tawaa e mum ɗen? Holɗe e pehe woɓɓe e maɓɓe woni e ƴettude ngam haɓude mbayliigu weeyo? Ngam yewtude e dow ɗee toɓɓe en bismoto hoɓɓe men Faatumata BintaJALLO, ginenaajo tawaaɗo e fedde AGOREC woni fedde dariinde e daditiinde ngam haɓuɗe mbayliigu weeyo e Kaja BA, Wiɗtotooɗo senegalnaajo to baŋŋe taarindi ka duɗal mawngal ngal Sheykh Anta Joop. Kono ko adii en heɗoto Mussokoro Sidibe, hertorɗo to baŋŋe taarindi moritanaajo, sosuɗo hello e dow YouTube wi'eteengo "MS Emvironnement etdeveloppement durable ", ɗum ko ngam ɓamtaare taariindi e findinde e waajaade renndo ngoo.

11-05
10:00

Meɗen weeɓitana on ɗoo golle Fatimata Samba Diallo jeyaaɗo e fedde nde wonaa laamuyankoore no noddiree Enda-pronat dilloore e baŋŋe taariindi

Hono min ngoowiri  waɗirde e alarba cakkitiiɗo lewru kala, min cuɓoto rewɓe dillooɓe ko faati e taariindi, ngam yewtidde e maɓɓe no golle maɓɓe ɗee ciforii e fannu taariindi. E ndee yewtere njaɓɓiɗen ko Fatimata Samba Diallo, jeyaaɗo rewo Senegal, tawaaɗo e fedde nde wonaa laamuyankoore noddirteende Enda-pronat. Ko renndiinde  calɗi keewɗe, gila ɓamtaare dowri, ndema e taariindi. Enen non ko darnde fedde e baŋŋe taariindi njewtideten e makko. Tedduuɓe bisimilla mon.

10-29
10:00

Ko ɓuri e ɗuuɗude e canɗi e beeli ɓeeɓii e ɗuuɓi sakkitiiɗi ɗoo sabu mahanteeri walla mbayliigu weeyo

Tedduuɓe heɗiiɓe Rfi fulfulde on calminaama. Bisimilla mon e taskaram kiwal taariindi. Hannde toɓɓere yewtere men no nawa en Guinee, ngam yewtude e alhaali ɓeeɓugol walla horgol canɗi (waraango diƴƴe) gonnɗi e mulude (lallude). Immaade e hitaande 1960 faade 1990, waylowaylooji keewɗi teskaama ko faati e ɗii canɗi. E nder Fuuta Jaloo, candi hono “le sessewol, le pounthioun-wol, le Dombl-wol, le daaka-wol e caalli keewɗi natti ɓeeɓi. E nder Conakry, laamorde leydi ndii, mahanteeɗi, waylowaylo weeyo ina battini no feewi e oo alhaali. Koɗo men e ndee yewtere ko Elhadji Sory Souaré, heertorɗo taariindi, jeyaaɗo Guinee. Tedduuɓe bisimilla mon e heɗaade.

10-22
10:00

Alhaali boneeji e caɗeele ɗe pestisiid ndema battinta e taariindi ndii

Bisimilla mon e nder yewtere kiwal taariindi. Hannde toɓɓere men faati ko e alhaali boneeji walla caɗeele ɗe poson e fransiire no wiiye pesticides njogii faade e taariindi. Sen paami ɗeen posone, so oon teskiima ina heewi yieedejomen gese een pompa e geseele maɓɓe ɗeen posone ngam warde kullon walla e nder cuuɗi ngam warde kullon. Hannde leyɗe keewɗe e nder adunaaru ndu puɗɗiima wadde yurnito ngam famnde bonnere nde ɗee posone njogi faade e taariindi. Koɗo men e ndee yewtere ko Binta Dieng, jogiiɗo humpito e fannu taariindi, jeyaaɗo leydi Guinee. Tedduuɓe bisimilla mon e heɗaade.

10-15
10:00

Toɓɓere yeewtere men hannde ko alhaali yimɓe egguɓe gure mum en sabu jaayiyaaji baɗooji e nder taariindi ndii

Hikka hono no wano rawane nih, wameeji teskaama e nder diiwe Maatam e Bakkel, fuɗnaange e rewo Senegaal. Toɓooji keewɗi cabiima maayo Senegaal ƴeri, gure e gese njooli, ɗum ko caggal nde barage Manatali woppiti ndiyam. Ɗum saaɓi yoga e hoɗɓe e ɗii nokkuuji eggi e gure goɗɗe. Ko noon kadi to Gine, e nder Maneya caggal joortugol  leydi baɗnoongol toon haa heewɓe mbaasi heen pitaali mum en. Loriiɓe ɓee egginaama, ɓe koɗoyi to nokkuuji goɗɗi. Hannde e oo taskaram men, en jeewtat ko faati e egguɓe gure mum en saɓu caɗeele ndiyam walla maayo ƴeerngo haa e dimbugol walla joortugol leydi ina wi’ee e faransiire  ‘‘réfugiés climatiques’’. Holko foti wonde ngonka maɓɓe to bannge sariya ? Holno ɓee egguɓe sabu mbayliigu weeyo reenirtee?. Ngam yeewtude e dow ɗee toɓɓe en bismoto koɗomen Ceerno Saaliwu Diallo, ardiiɗo fedde nde wonaa laamuyaŋkoore daraniinde taariindi wi’eteende Guinee ecologie.

10-08
10:01

Afrik: caɗeele ilam e waameeji no jokki e nder duunde ndee

 Bismimillah mon ka taskaraam men Kiwal Taariindi. Kiwal Taariindi hannde njeewtaten ko feewti e peeje e paddorɗe kaanɗe ƴetteede ngam falaade Ilameeji walla ustude battane mum bonɗe e dow renndo ngo. Koɗo men e ndee yeewtere ko Hafiziou BARRY, hooreejo mojobere ngenndiire wi'eteende "Partenariat National de l'Eau de Guinée".

10-01
10:00

Alhaali toppitagol ɗee di'e kuutoraaɗe walla di'e toɓo e sera mahanteeje ɗen

Bisimillah mon ka taskaraam men Kiwal Taariindi. Hannde kaalaten ko e alhaali caɗeele kaɓɓodiiɗe e diƴƴe ɗe laaɓaanikam e diƴƴe toɓo e nder gure mawɗe afrikiyankooje. Hoɓɓe men heen ko Kadiata Barry DIALLO, tawaaɗo e mojobere wi'eteende "Guinée écologie" daroniinde ndeenka taariindi to Guinée e Salif Baydal BA, heertorɗo Kiwal Taariindi to rewo Senegal.

09-24
10:00

Daawal ɗiɗabal: jonnde afriknaaɓe ko faati e caɗeele weeyo

Tedduɓe heɗiiɓe Rfi fulfulde daaɗe duniyaaru on calminaama. Bisimillah mon ika taskaram men Kiwal Taariindi.Gila 8 haa 10 nduu lewru 9ɓuru hitaande 2025, jonnde afrikiyankoore ɗimmere feewtunde e weeyo yuɓɓinaama to Addis Abeba, leydi Ethiopie. Faandaare ndee wonnoo ko heɓde paamondiral e no kaalisi heɓiratee ngam ustude battane mbayliigu weeyo ngo e dow leyɗe pamare doole ɗe. E ndee yeewtere maa en ngartu e toɓɓe mawɗe tonngaaɗe e ndee jonnde, njeewtiden heen e koɗo men Aliou Bayal SOW, hertoorɗo taariindi. Tedduɓe, ko nih mbaadiyeewtere men hannde, bisimillah mon !

09-17
10:00

[taskaram fillitaaɗo] - KOP 16: holno noonanteeri kulle e puɗi ndeenirtee?

Tummbondiral aduniyankeewal, Kop16 fuɗɗiima gila ñannde 21 nduu lewru 10ɓuru to Kali e nder Kolombiya. Ngal gasata ko aset 1 lewru 11ɓuru. Hikka noon, toɓɓere ndee jonnde heerori ko ko wi’etee e fransiire "Biodiversité" reenugol noonanteeri puɗi e kulle.Paandaale ngal tummbondiral ko waɗde feere haa leyɗe winndere ndee fof, ɗoftoo podooje majje kadi tabintina kisal e goodal puɗi e kulle. Ina jeyaa e majje kadi wallugol no leyɗe ɓurɗe hatojinde ɗee keɓa kaalisi.Hannde e nder yewtere men Kiwal Taariindi, en kaalat holno noonanteeri kulle e puɗi ndeenirtee. En mbismoto haralleeɓe e oo fannu.

09-10
10:01

Hannde yewtere men no fawi e rafi nanondiral teskaangal saha kawral ko faati e tuundi poore to Geneve

Tedduɓe heɗiiɓe Rfi Fulfulde daaɗe duniyaaru, on calminaama ! Bisimillah mon ka taskaraam men "Kiwal Taariindi". Gila 5 haa 14 lewru 8ɓuru 2025, seteeji 183 iwɗi e winndere nde fof tummbondirii to Geneve leydi Suisse. Faandaare nde wonnoo ko yeewtude e heɓde nanondiral sariyankeewal ngam haɓaade tuundi poore e winndere ndee. Kono caggal balɗe sappo jeewte guurɗe, nanondiral heɓaaka sabu ceertugol ji'anɗe hakkunde leyɗe mawɗe teskinɗe to Erop e leyɗe ɓurɗe loraade e ndiin tuundi poore, tawi keewal e majje ko e doŋre Afrik tawa.Ngam yeewtude e ndee toɓɓere, hoɓɓe men ko Tafsir Diallo, bagginoowo Sariya e taariindi to jaagorgal Guinée tammbiingal awo, Mamadou Woury Balde, tawaaɗo e fedde nde wonaa laamuyankoore wi'eteende ACOREC daroniinde haɓaade nguleeki weeyo to Guinee kam e Elhadj Seydou Nourou Ndiath, daraniiɗo kiwal taariindi, senegalnaajo jooɗiiɗo to Dowlaaji Ndentuɗi Amerik.

09-03
10:00

[Taskaram pillitaaɗo] - Taariindi: Holno tuundi (kurujuru) weddeteendi e nder cuuɗi cafrirɗi ɗii haani toppitireede

Tedduɓe heɗiiɓe Rfi fulfulde daaɗe duniyaaru, on calminaama, bisimillah mon e taskaraam men Kiwal Taariindi. Hannde yeewtere men feewti ko e topitagol tuundi (kurujuru) e nder cuuɗi cafrirɗi ɗiI. Ko holno haana waɗeede haa tuundi nji'eteendi e ɗiin nokkuuji waasa jogaade battane e taariindi men ndii, hol fannuuji tuundi woni toon. Koɗo men e ndee yeewtere, ko Aamadu BAH, cafroowo, heertoorɗe kadi laaɓal cuuɗi cafrirɗi ɗii. Tedduɓe, ko ni woni mbaadi yeewtere men hannde, bismilla mon.

08-27
06:12

[Taskaram fillitaaɗo] - Battane tuuɗe elektronik e dow taariindi e nder duunde Afrik

E bi'ol ciimtol dental adunaaru, e hitaande 2022, miliyon cappanɗe jeego'o e ɗiɗi toonu tuuɗe elektoronik feewnaama e winndere ndee. E oo ɗoo tolno, eɗen poti yettaade miliyon 82 toonu tuuɗe e hitaande 2030. Kono ko 22,3% tan limtaa.Sabu ndee ŋakkeende mbayliigu ɗee tuuɗe, tonnuuji toonuuji tuuɗe elektronik no addee e nder duunde Afrik hitaande kala. Holko woni battane mum e dow taariindi men ? Ngam yewtude e dow ndee toɓɓere en bismoto Dokteer Jomaay Jenng wiɗtotooɗo e onbaŋŋe ka duɗal toowungal Sheykh Anta Joop. Kono ko addii en heɗoto jantoore nde Fadima SIH waɗani en e nder laamorgo Senegaal. Ka joofingol en bismoto Binta Dieng, Ginenaajo hertorɗo to banŋe taarindi.

08-13
10:00

[Taskaram pillitaaɗo] - Caɗeele heɓugol ndiyam e nder worgo Senegaal hono Niayes

E ooɗo taskaram en yewtay ko faati e caɗeele keɓgol ndiyam e nder diiwal Niayes, haa teeŋti e Potou wuro jeyaango e nder komin Léona, ko ina ɓura 200 km e Dakaar. Yanti heen, fedde winndereyankoore nde wonaa laamuyankoore wiyeteende Gret na jokki eɓɓaande e ballondiral e laamu Senegaal gila hitaande 2017 ko yowitii e oo alhaali. Ko ɗum waɗi nde yuɓɓini lappol e nder ndee nokkuure ngam yeewtidde e yimɓe nokkuuje ɗee ngam etaade wallitde ɓe, safrude ɗee caɗeele jowitiiɗe e potal kuutoragol ndiyam e dow tolno Niayes. Ngam yewtude e dow oo alhaali en bismoto hoɓɓe amen hono Ahmet Diallo arɗiiɗo ndee eɓɓande Gret e Suleymaan BA ardiiɗo goomu halfinaangu kala ko yowitii e taariindi e meeri mo Leona, kono kadi e Maari Sow ardiiɗo fedde renndinde reewɓe remooɓe wuurduɓe e ɗee caɗeele keɓgol ndiyam.

08-06
10:01

[Taskaram fillitaaɗo] - Ko haani wonnde darnde rewɓe ko yowitii e reenugol taariindi ndii?

Wano woowiri non maayɗe  lewru kala, e oo ɗoo taskaram en yewtay fii darnde rewɓe afriknaaɓe ko yowitii e mbayliigu weeyo walla reenude taarindi men. Ko foti wonde darnde maɓɓe e nder pelle ɗe ɓe tawaa e mum ɗen? Holɗe e pehe woɓɓe e maɓɓe woni e ƴettude ngam haɓude mbayliigu weeyo? Ngam yewtude e dow ɗee toɓɓe en bismoto hoɓɓe Fatima Kaan moritaninaajo ardiiɗo Rimat Deco recyclage, Aminata Datt senegalnaajo e Faatumata Sherif ginenaajo, hooreejo fedde nde wonaa laamuyankoore haɓoore mbayliigu weeyo.

07-30
10:00

[taskaram fillitaaɗo ] - Taariindi: alhaali toppitagol tuuɗe si ndunngu naatii

E oo taskaram Kiwal Taarindi en yewtay ko yowitii e no tuuɗe woɓɓe no wi’i ɗum kurujuru toppitortee ka ndunngu. Saɓu teskaama e leyɗe goɗɗe ɗen tuuɗe weddeteeɗe e dow laawi ko caɗeele tan addanta yimɓe ɓee tinŋtinii e ɗee waame walla ilamji.Honno ɗee tuuɗe waawa topitireede haa ɗe waasa maapinde jamaa on tentinii e ɗii ilamji ?Ngam yewtude e dow ndee toɓɓere en bismoto Madaani SIH ardiiɗo fedde sindika renndinde gollooɓe to banŋe laaɓal to SONAGED, sosiyete toppitiiɗo laaɓal e nder Senegaal. Kono ko adii en heɗoto seeditande gooto e heɗiyankooɓe men. Ka joofingol en bismoto Faatumata Binta Jallo gooto e ardiiɓe fedde nde wonaa laamuyankoore daraniinde kiwal taarindi to Gine wi'eteende ACOREC.

07-23
10:00

[Taskaram fillitaaɗo] Hannde hiɗen yewta alhaali ɗam ndiyam lamɗam ñaamoojam ngese e nder Kasamaans

E ooɗo taskaram men yewtay ko yowitii e lamɗam ñaamayɗam gese remeteeɗe e nder Kasamaans e worgo Senegaal. Oo alhaali yowitiiɗo e lamɗam ñaamayɗam leyɗeele remeteeɗe ɗen ina ɓeydoo saɗtude e nder Kasamaans sabu ustaare won e baraasuuji kaɓotooɗi ndiyam lanɗam no w’iee "dig anti-sel" e fransiire e njuɓɓudiiji goɗɗi ɗi ƴewtaaka kono kadi ɗi toppitaaka no haaniri. Holno no oo alhaali siforii ? Ko woni battane mun ?

07-16
10:00

(Taskaram fillitaaɗo) - Afrik: ko pehe holɗe haanaa ɓameede ngam faddaade layugol ndee jeereende?

E taskaram yawtuɗo en yewtuno ko faati e caɗeele yowitiiɗe  e layugol jeereende ndee e nder Afrik. Hannde e oo ɗoo taskaram en yewtay ko yowitii e peeje haanaaɗe ƴetteede ngam etaade faddagol Afrik .Ngam yewtude e dow ɗee toɓɓe en bismoto Alfa Umaar BAH ko diiseteeɗo ka jaagorgal toppitiingal taariindi GineKono ko adii e heɗoto miijo ngo gooto e heɗiyankooɓe amen addani  en tongoonde MhatsApp. Ka joofingol e bismoto kadi rewɓe ɗiɗo hertorɓe kala ko faati e taarind,  Musoukoro Sidiɓe, Moritanaajo e Mariyama Sawaane Ginenaajo tawaaɗo e fedde nde wonaa-laamuyankoore wi'eteende "Gine Ekoloji". Afrique: Quelles solutions face à l'avancée de la désertification?

07-09
10:00

Recommend Channels