Klassikern

Gökboet blev en publiksuccé och hyllades av kritikerna när den kom 1975. Jack Nicholson som bråkstaken McMurphy vände upp och ned på sinnessjukhusets låsta avdelning med kuvade patienter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Han fick en dödsfiende i Louis Fletchers syster Ratched. Inte minst den svenska publiken älskade att följa kriget mellan McMurphy och Ratched, och i Stockholm gick filmen i åratal. "Gökboet" låg helt rätt i tiden. Spelet mellan Nicholson och Fletcher är fortfarande något i särklass, men en del i porträttet av den grabbiga hjälten har åldrats mindre väl, tycker Mårten Blomkvist som sett om Milos Formans flerfaldiga Oscarsvinnare från 1975.  

I Paris, Texas från 1984 hör man Ry Cooders hjärtskärande gitarr rama in en av få huvudroller i Harry Dean Stantons långa skådespelarkarriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En man vandrar i öknen. Varken publiken eller han själv vet vart han är på väg, eller varifrån han flyr.Paris, Texas vann Guldpalmen i Cannes 1984. Regissören Wim Wenders och manusförfattaren Sam Shepard ville fånga döende delar av USA. Trots det har landet sällan varit vackrare än genom filmfotografen Robby Müllers kameralins, till tonerna av Ry Cooders magiska soundtrack.Rasmus Grosin ser en film han undvikit i 25 år eftersom han vet hur den slutar.

Povel Ramels Far jag kan inte få upp min kokosnöt dyker upp i allt från Mitt liv som hund till Lejonkungen och har fått många generationer att skratta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Men var kom den egentligen ifrån? Och var befann sig Povel Ramel när han knåpade ihop texten?Kulturredaktionens Joakim Silverdal har pratat med Kalle Lind, grävt efter spår av låtens historia. Sen får vi också varna för explosioner, eftersom han gett sig ut för att ge oss svaret på frågan vilket av låtens metoder som egentligen är den bästa för att få upp en kokosnöt.

Romanen Diva kom ut 1998 och stilen bröt av mot Monika Fagerholms tidigare böcker. Samtidigt som Diva är en utopisk flicka, någon som man inte trodde fanns, är hon märkvärdigt verklig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tänk om det skulle kunna finnas en huvudperson i en roman som är supersmart. Och jättevacker. Och som är en 13-årig flicka som tar för sig utan att skämmas. En sådan huvudperson skriver den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm fram i romanen Diva. I Klassikern återvänder Hedvig Weibull till ett samtal som ägde rum tjugoett år tidigare, och som spelades in på en skruttig diktafon. Där berättar Monika Fagerholm om vad Diva betyder för hennes skrivande men också om att boken inte hyllats av alla läsare. 

Malte Laurids Brigges anteckningar är en tunn roman utan egentlig handling som kom ut 1910. Den unga Malte driver runt i Paris för att lära sig att se. Den kom att bli Rilkes enda prosabok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ingen författare flängde runt lika mycket som Rainer Maria Rilke. Han bodde bara korta stunder i varje stad, ofta understödd av rika kvinnor på vars slott han fick bo gratis. I början av 1900-talet besökte han Sverige, och han älskade den danska författaren JP Jacobsens prosa.Det inspirerade honom till ”Malte Laurids Brigges anteckningar”. Och Malte fick i romanen växa upp på ett slott i Danmark. En tredjedel av boken utspelar sig i denna smått surrealistiska barndom där släktingarna flockas och döden håller hov.Av romanen kan man också lära att det inte räcker att ha känslor, de har man tidigt nog, det gäller att skaffa sig erfarenheter också. Först då kan man skriva tio rader som är bra. Katarina Wikars återvänder till sin ungdoms överhettade favoritroman som hon har gått runt och citerat i snart 40 år.Uppläsare: Ludvig Josephson ur Malte Laurids Brigges anteckningar i Erik Ågrens översättning. Jenny Teleman ur Marina Tsvetajevas brev ur Korrespondens 1926, i översättning av Ola Wallin.

Both Sides now är en sång som följt Joni Mitchell genom hela karriären. Den har åldrats, blivit långsammare, fått rynkor och många erfarenheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När den kanadensiska amerikanska sångerskan och låtskrivaren Joni Mitchelll var strax över tjugo satt hon på ett flygplan högt ovanför den amerikanska kontinenten. Inspirerad av den roman hon just läste tittade hon ut genom fönstret, såg molnen nedanför och började genast, som i trans, skriva sin blivande klassiker ”Both sides now”. Nu finns den i tre olika versioner. Richard Dinter följer sången från ungdomsåren till ålderdomen. 

Katarina Wikars om Selma Lagerlöfs debutroman från 1891. Den tål många omläsningar och har blivit både stumfilm med Greta Garbo och tv-serie på 1980-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Gösta Berlings saga har en av den svenska litteraturens mest välkända inledningsmeningar: "Äntligen stod prästen i predikstolen."Sagan om den försupne avsatte prästen och kavaljererna på Ekeby är skriven i dialog med läsaren av en författare som sitter uppe på natten, skriver ner skrönorna från långliga tider, och då och då utropar: "O forna tiders kvinnor!".Man kan inte säga att hon slog igenom med buller och bång, den då 33-åriga lärarinnan Selma Lagerlöf. Kritikerkåren var ljum och ansåg verket överlastat men Selma var full av mod och ville bli en diktare för folket. Och 1909 fick hon så Nobelpriset i litteratur.

1868 begåvades landets folkskolebarn med en bok på 564 sidor med läsning i blandade i ämnen: dikter, fabler, vetenskap, geografi också vidare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den var och förblir unik som den första icke-religiösa bok som fick spridning i bredare folklager i Sverige. Tidigare var det katekesen och psalmboken som gällde. Första upplagan var på 25 000 exemplar och inom tre år trycktes ytterligare 75 000 böcker. Som alltså skulle lära landets barn vad som var värt att veta. Det handlar om "Viborgska gatloppet" och "Slaget vid Svolder", och "Göken" och "Hjorten", "Livet vid fäboderna" och "De ätliga svamparna". Här kunde man av George Washington lära sig vikten av att alltid tala sanning, även om man hade sågat ner päronträdet. Men läseboken var förstås begränsad till det som var lämpligt.  Läsebok för folkskolan skapades i en tid av nationsbyggande och identitetskapande och den gav oss vår nationalsång, den formade det  som länge var en nationell litterär kanon och de många skildringarna av den svenska naturen har nog spelat en avgörande roll för föreställningen om naturkänslan som något mycket svenskt. Och den kom också så småningom att kallas för en "nationalolycka" av Ellen Key. Idag kan den tyckas vara både lite löjlig, bisarrt nationalistisk och en rätt charmerande äldre variant av Bill Brysons populärvetenskapliga succé En kortfattad historik över nästan allting.  Måns Hirschfeldt har läst dikter, fabler och landskapsbeskrivningar och talat med fil.dr. Inga-Lisa Petersson om Läsebok för folkskolan.

En av de svenska språkets mest citerade poeter dog 1923 och sedan dess har Edith Södergrans liv och död romantiserats och förenklats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Poeten som skrev triumfatoriskt om att finnas till, trots allt, var ingen vek viol, avskuren från omvärlden."Triumf att finnas till" är ett insisterande på att leva på yttersta grenen förbrukandes all energi som finns inkapslat i människolivets kärna. Men den bär också på en vemodig medvetenhet om lidandet och om ändligheten. Det arga ruskandet på huvudet, vägran att godta taskiga premisser.Jenny Aschenbrenner om dikten ”Triumf att finnas till” och om Södergran bortom myterna.I avsnittet hörs Karin Renqvists tonsättning av Edith Södergrans dikt ”Triumf att finnas till”.Medverkar gör också litteraturforskaren Agneta Rahikainen.

1907 fick Ett drömspel premiär med Harriet Bosse som Indras dotter på Fria teatern i Stockholm. Jenny Teleman om dramats turbulenta tillkomst och ett äktenskap i upplösning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett tag hade hade de det nog rätt fint - den 23-åriga Harriet Bosse och den 52-åriga August Strindberg. I maj 1901 gifte sig de sig, samma år som han gjorde klart det mångskiftande och chockmoderna dramat "Ett Drömspel".Det skulle dock ta hela sex år till premiären på pjäsen som Strindberg helt avspänt kallade "mitt mest älskade drama, min största smärtas barn.""Men luften... sinade hemma hos Herr världstrött och Fru världshungrig."Förutom från det egna kaotiska äktenskapet har "Ett drömspel" influenser från buddhismen, den indiska mytologin och Freuds "Drömtydning".Recensionerna 1907 var förbryllat negativt-positiva och regissören Olof Molander planerade en åttonde uppsättning på dödsbädden. Jenny Teleman berättar om dramat som egentligen är en konstfilm och en hästspark till lönearbetet.

Ragnar Östbergs mästerverk står sig som attraktion med sin säregna nationalromantik, där venetiansk renässans och nordisk gotik fått bysantinska och islamiska inslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fasadens åtta miljoner mörkröda tegelstenar, varav en miljon handslagna, ger byggnaden enhetlighet, samtidigt som det kryllar av konstnärernas stora och små utsmyckningar av torn, tinnar, terrasser, nischer, innerväggar och fasader.Det finns mycket att titta på och begapa, och det gör troget mängder av turister. I porten där guidningarna börjar surrar världens alla språk, och i stadshuset gifter sig många par varje vecka. Några av de som arbetade med stadshusbygget, intervjuades av Stadsmuseet i mitten av 1970-talet. Deras röster hördes i utställningen "Vi som byggde stadshuset" som visades på Stockholms Stadsmuseum 2023.En Klassiker av Karsten Thurfjell.

Går det att intressera en publik för en film om en osympatisk präst i glåmigt novemberljus? Ingmar Bergmans Nattvardsgästerna från 1963 ingår nu i Kulturkanon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.  Ingmar Bergman visste att han med Nattvardsgästerna gjorde en film som var svår att tycka om.Nattvardsgästerna handlar om prästen Tomas som börjar tvivla på sin tro, spelad av Gunnar Björnstrand. Andra kända skådespelare är Ingrid Thulin som Tomas älskarinna. Och så fiskaren spelad av Max von Sydow som är rädd för "kineserna" i en tid då kärnvapenhotet var en reell fara. Och fiskarhustrun spelad av Gunnel Lindblom.”Nattvardsgästerna” spelades in vintern 1961-62 och hade premiär i februari 1963. Den här perioden, början av 1960-talet var en intressant tid i svensk film, förnyelsens tid. Bo Widerberg debuterade, Vilgot Sjöman debuterade, Jan Troell var på gång. 1963 grundades Svenska filminstitutet, på initiativ av Harry Schein, som ville se bättre svenska filmer.Också för Ingmar Bergman var det dags för förnyelse. Han ville förenkla, något som många strävade efter just då. Förenkla betydde ”inte försköna”. Inte bjuda på vackert foto, vackert ljus, charmerande rollfigurer. Knapphet var nyckelordet. Det var därför man till ”Nattvardsgästerna” sökte sig till det glåmiga novemberljuset.En Klassiker av Mårten Blomkvist

Den svartvita franska filmen Medan vi faller från 1995 prisbelönades i Cannes och har med åren fått kultstatus. Det är också Saman Bakhtiaris favoritfilm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är historien om en man som faller från 50:e våningen. För att gör att lugna sig själv under fallet, upprepar mannen vid varje våning han passerar, att än så länge är allt bra, än så länge är allt bra, än så länge är allt bra.Det spelar ingen roll hur man faller. Det viktiga är hur man landar.Franska regissören Mathieu Kassovitz var bara 27 år när han regisserade sin andra långfilm "Medan vi faller", eller som den heter på franska "La haine", Hatet. Kanske ett mer passande namn för en film som utspelar sig mitt under våldsamma upplopp i en Parisförort i början av 1990-talet.Det var den första franska mainstreamfilmen som visade den franska förorten, den så kallade banlieuen för biopubliken.Denna Klassiker gjordes 2016.

Kes - falken i regi av Ken Loach kom 1969 och var typisk för sin tid. Den blev en av periodens mest folkkära filmer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den utspelar sig i en liten stad i norra Englands kolgruvedistrikt. Spinkiga femtonåringen Billy Casper hunsas i skolan, lärarna ger mer stryk än undervisning. Sådana som Billy ska ändå bara bli gruvarbetare. Han blommar upp när han fångar en falk och tränar den.Regissören Ken Loachs ”Kes - falken” är ett gripande porträtt av en underskattad pojke och blev en älskad klassiker. Filmkritikern Mårten Blomkvist berättar om filmen där diskbänksrealismen mötte naturlyriken.

Joakim Pirinens Socker-Conny släpptes som vuxenseriealbum 1985. En glad sociopat som gav Sverige grått vin och beska bröst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Socker-Conny fick ett märkligt genomslag i ett välkammat satirsuget 1980-tals Sverige. En vulgär, livshungrig, pormaskig, tuschad dåre, i ett vuxenalbum som såldes i ditintills okända upplagor för en svensk seriebok.Han dök upp i riksdagsdebatter om energipolitik, drog på bejublad scenturné och fick entusiastiska röster i kommunalvalet på Lidingö.Konstnären, författaren och språklekaren Joakim Pirinen själv kvävdes nästan under sin skapelse - en vulgär Stockholmsskildring som omfamnar arbetslinjen.Men varför älskades den fula och skräniga Socker-Conny så oerhört?Jenny Teleman tänker att det kan handla om de blyga.

1970 fick Aleksander Solzjenitsyn Nobelpriset i litteratur. Hans debutverk En dag i Ivan Denisovitjs liv kom 1962 och placerade omedelbart den 44-årige författaren på världens litteraturtopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det tog bara åtta år från debuten till Nobelpriset. Det kan tyckas märkligt men ”En dag i Ivan Denisovitjs liv” är en på många sätt märklig bok. Det är den första berättelsen om GULAG som publicerades i statliga medier i Sovjetunionen och är en ständigt aktuell berättelse om fångläger, grymhet och överlevnad.Dmitri Plax berättar hur han som tonåring i Minsk kom i kontakt med ”En dag i Ivan Denisovitjs liv”. Eller kanske – om hur och varför han inte kunde läsa den då förbjudna boken.Uppläsare: Erik Ehn.Översättare: Hans Björkegren.

Joyce Carol Oates roman Blonde från 2000 skildrar Norma Jeans väg till storhet och undergång genom många blickar som alla vill ha något av henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många år före metoo fick de slemmiga mansfingrarna i Hollywood litterär form i Joyce Carol Oates ”Blonde”. Oates putsar det glänsande kristallprismat ”Marilyn”. V ser våra egna fantasier mångfaldigas i oändlighet och avslöjas alla som fluktare när vi stirrar på Marilyn och tjuvlyssnar på hennes andlösa haranger.Kulturjournalisten Jenny Aschenbrenner har läst om en klassisk roman. Uppläsare är Jenny Teleman och översättare Ullla Danielsson. Marilyn Monroe sjunger ”I wanna be loved by you”.

Vad hade du gjort om du vaknade upp på morgonen förvandlad till en insekt? Det ödet drabbar Gregor Samsa i Kafkas världsberömda novell Förvandlingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Den har blivit kallad världslitteraturens bästa novell och är en tidlös klassikernas klassiker, öppen för många tolkningar.Själv skrev Franz Kafka till sin fästmö att ”detta är en avskyvärd berättelse”.Han föddes i Prag i en judisk familj och arbetade som försäkringstjänsteman. Hans relation till fadern beskrivs som mycket ansträngd, liksom till systern. Han var storrökare och dog i tuberkulos. Efter sin död blev Franz Kafka en av världens mest kända författare. Hans romaner "Processen" och "Slottet" och novellen "Förvandlingen" har översätts till ett otal språk.Journalisten och författaren Duraid Al-Khamisi läser novellen på nytt och undersöker den omgivande familjens reaktioner på Gregor Samsas klättrande på väggen med smala insektsben.Uppläsare är Ludvig Josephson. Översättare Hans Blomqvist och Erik Ågren. Ljud ur Arne Forsbergs uppsättning av "Förvandlingen" från 1970 med Allan Edwall, Tord Stål och Gun Andersson.

Tove Ditlevsens best-seller Gift berättar om hon blir författare och missbrukare. Vi får också följa den unga Tove genom tre äktenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tove Ditlevsen har fått ett internationellt genombrott nära 50 år efter sin död. Den självbiografiska sviten ”Köpenhamnstrilogin” låg häromåret på New York Times lista över årets tio bästa romaner.Här skildrar Tove Ditlevsen sin fattiga uppväxt på Vesterbro i Köpenhamn, och i den tredje delen ”Gift” blir hon beroende av petidin efter en illegal abort men ”Gift” handlar framför allt om själva skrivandet som överlevnadsstrategi.Det hon skrev kallas numera autofiktion, litteratur i gränslandet till det egna livet. Hennes eget iscensattes i hög grad i medierna. Hon lät sig fotograferas med skrivmaskin och cigarett, med kastruller och barn fast hon hatade att laga mat och såg sig själv som en underlig mor.Hon är fortfarande en skandalomsusad celebritet i hemlandet Danmark, och ”Gift” den mest lästa och älskade av hennes böcker även om den väckte ett ramaskri då den kom ut. ”Hon väntade ju tills männen var döda”, säger författaren Olga Ravn.1976 tog Tove Ditlevsen sitt liv, 58 år gammal.I denna Klassiker av Katarina Wikars medverkar författaren Olga Ravn, författaren Lena Kallenberg och vi hör intervjuer med Tove Ditlevsen av Birgit Sunesson och Sonja Carlberg ur SR:s arkiv från tidigt 70-tal.Kristina Törnqvist läser ur ”Gift” i översättning av Ninni Holmqvist.

1976 debuterade Ulf Lundell som författare med generationsromanen Jack. Den trycktes i 2000 exemplar men kom att säljas i 200 000. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ulf Lundells författardebut handlar om Jack och hans vänner som kastar sig ut livet på jakt efter extasen utan en tanke på vad som kommer efter den.I Klassikern hör vi debutanten Ulf Lundell berätta om vad personerna i hans roman egentligen drömmer om."Det är något slags befrielse. Kunna leva fritt och ha något slags sommarlov kvar hela livet. Tror jag. Dom stretar emot allt vad dom förmår", säger han då.Sandra Stiskalo läser om "Jack" i vuxen ålder och istället för löften om frihet träder då något helt annat fram.