Discover
Klassikern

Klassikern
Author: Sveriges Radio
Subscribed: 130Played: 5,742Subscribe
Share
© Copyright Sveriges Radio 2025. All rights reserved.
Description
Kulturredaktionen lyfter fram klassiska verk ur historien och utnämner moderna Klassiker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson
Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson
475 Episodes
Reverse
Går det att intressera en publik för en film om en osympatisk präst i glåmigt novemberljus? Ingmar Bergmans Nattvardsgästerna från 1963 ingår nu i Kulturkanon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ingmar Bergman visste att han med Nattvardsgästerna gjorde en film som var svår att tycka om.Nattvardsgästerna handlar om prästen Tomas som börjar tvivla på sin tro, spelad av Gunnar Björnstrand. Andra kända skådespelare är Ingrid Thulin som Tomas älskarinna. Och så fiskaren spelad av Max von Sydow som är rädd för "kineserna" i en tid då kärnvapenhotet var en reell fara. Och fiskarhustrun spelad av Gunnel Lindblom.”Nattvardsgästerna” spelades in vintern 1961-62 och hade premiär i februari 1963. Den här perioden, början av 1960-talet var en intressant tid i svensk film, förnyelsens tid. Bo Widerberg debuterade, Vilgot Sjöman debuterade, Jan Troell var på gång. 1963 grundades Svenska filminstitutet, på initiativ av Harry Schein, som ville se bättre svenska filmer.Också för Ingmar Bergman var det dags för förnyelse. Han ville förenkla, något som många strävade efter just då. Förenkla betydde ”inte försköna”. Inte bjuda på vackert foto, vackert ljus, charmerande rollfigurer. Knapphet var nyckelordet. Det var därför man till ”Nattvardsgästerna” sökte sig till det glåmiga novemberljuset.En Klassiker av Mårten Blomkvist
Den svartvita franska filmen Medan vi faller från 1995 prisbelönades i Cannes och har med åren fått kultstatus. Det är också Saman Bakhtiaris favoritfilm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är historien om en man som faller från 50:e våningen. För att gör att lugna sig själv under fallet, upprepar mannen vid varje våning han passerar, att än så länge är allt bra, än så länge är allt bra, än så länge är allt bra.Det spelar ingen roll hur man faller. Det viktiga är hur man landar.Franska regissören Mathieu Kassovitz var bara 27 år när han regisserade sin andra långfilm "Medan vi faller", eller som den heter på franska "La haine", Hatet. Kanske ett mer passande namn för en film som utspelar sig mitt under våldsamma upplopp i en Parisförort i början av 1990-talet.Det var den första franska mainstreamfilmen som visade den franska förorten, den så kallade banlieuen för biopubliken.Denna Klassiker gjordes 2016.
Kes - falken i regi av Ken Loach kom 1969 och var typisk för sin tid. Den blev en av periodens mest folkkära filmer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den utspelar sig i en liten stad i norra Englands kolgruvedistrikt. Spinkiga femtonåringen Billy Casper hunsas i skolan, lärarna ger mer stryk än undervisning. Sådana som Billy ska ändå bara bli gruvarbetare. Han blommar upp när han fångar en falk och tränar den.Regissören Ken Loachs ”Kes - falken” är ett gripande porträtt av en underskattad pojke och blev en älskad klassiker. Filmkritikern Mårten Blomkvist berättar om filmen där diskbänksrealismen mötte naturlyriken.
Joakim Pirinens Socker-Conny släpptes som vuxenseriealbum 1985. En glad sociopat som gav Sverige grått vin och beska bröst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Socker-Conny fick ett märkligt genomslag i ett välkammat satirsuget 1980-tals Sverige. En vulgär, livshungrig, pormaskig, tuschad dåre, i ett vuxenalbum som såldes i ditintills okända upplagor för en svensk seriebok.Han dök upp i riksdagsdebatter om energipolitik, drog på bejublad scenturné och fick entusiastiska röster i kommunalvalet på Lidingö.Konstnären, författaren och språklekaren Joakim Pirinen själv kvävdes nästan under sin skapelse - en vulgär Stockholmsskildring som omfamnar arbetslinjen.Men varför älskades den fula och skräniga Socker-Conny så oerhört?Jenny Teleman tänker att det kan handla om de blyga.
1970 fick Aleksander Solzjenitsyn Nobelpriset i litteratur. Hans debutverk En dag i Ivan Denisovitjs liv kom 1962 och placerade omedelbart den 44-årige författaren på världens litteraturtopp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det tog bara åtta år från debuten till Nobelpriset. Det kan tyckas märkligt men ”En dag i Ivan Denisovitjs liv” är en på många sätt märklig bok. Det är den första berättelsen om GULAG som publicerades i statliga medier i Sovjetunionen och är en ständigt aktuell berättelse om fångläger, grymhet och överlevnad.Dmitri Plax berättar hur han som tonåring i Minsk kom i kontakt med ”En dag i Ivan Denisovitjs liv”. Eller kanske – om hur och varför han inte kunde läsa den då förbjudna boken.Uppläsare: Erik Ehn.Översättare: Hans Björkegren.
Joyce Carol Oates roman Blonde från 2000 skildrar Norma Jeans väg till storhet och undergång genom många blickar som alla vill ha något av henne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många år före metoo fick de slemmiga mansfingrarna i Hollywood litterär form i Joyce Carol Oates ”Blonde”. Oates putsar det glänsande kristallprismat ”Marilyn”. V ser våra egna fantasier mångfaldigas i oändlighet och avslöjas alla som fluktare när vi stirrar på Marilyn och tjuvlyssnar på hennes andlösa haranger.Kulturjournalisten Jenny Aschenbrenner har läst om en klassisk roman. Uppläsare är Jenny Teleman och översättare Ullla Danielsson. Marilyn Monroe sjunger ”I wanna be loved by you”.
Vad hade du gjort om du vaknade upp på morgonen förvandlad till en insekt? Det ödet drabbar Gregor Samsa i Kafkas världsberömda novell Förvandlingen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den har blivit kallad världslitteraturens bästa novell och är en tidlös klassikernas klassiker, öppen för många tolkningar.Själv skrev Franz Kafka till sin fästmö att ”detta är en avskyvärd berättelse”.Han föddes i Prag i en judisk familj och arbetade som försäkringstjänsteman. Hans relation till fadern beskrivs som mycket ansträngd, liksom till systern. Han var storrökare och dog i tuberkulos. Efter sin död blev Franz Kafka en av världens mest kända författare. Hans romaner "Processen" och "Slottet" och novellen "Förvandlingen" har översätts till ett otal språk.Journalisten och författaren Duraid Al-Khamisi läser novellen på nytt och undersöker den omgivande familjens reaktioner på Gregor Samsas klättrande på väggen med smala insektsben.Uppläsare är Ludvig Josephson. Översättare Hans Blomqvist och Erik Ågren. Ljud ur Arne Forsbergs uppsättning av "Förvandlingen" från 1970 med Allan Edwall, Tord Stål och Gun Andersson.
Tove Ditlevsens best-seller Gift berättar om hon blir författare och missbrukare. Vi får också följa den unga Tove genom tre äktenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tove Ditlevsen har fått ett internationellt genombrott nära 50 år efter sin död. Den självbiografiska sviten ”Köpenhamnstrilogin” låg häromåret på New York Times lista över årets tio bästa romaner.Här skildrar Tove Ditlevsen sin fattiga uppväxt på Vesterbro i Köpenhamn, och i den tredje delen ”Gift” blir hon beroende av petidin efter en illegal abort men ”Gift” handlar framför allt om själva skrivandet som överlevnadsstrategi.Det hon skrev kallas numera autofiktion, litteratur i gränslandet till det egna livet. Hennes eget iscensattes i hög grad i medierna. Hon lät sig fotograferas med skrivmaskin och cigarett, med kastruller och barn fast hon hatade att laga mat och såg sig själv som en underlig mor.Hon är fortfarande en skandalomsusad celebritet i hemlandet Danmark, och ”Gift” den mest lästa och älskade av hennes böcker även om den väckte ett ramaskri då den kom ut. ”Hon väntade ju tills männen var döda”, säger författaren Olga Ravn.1976 tog Tove Ditlevsen sitt liv, 58 år gammal.I denna Klassiker av Katarina Wikars medverkar författaren Olga Ravn, författaren Lena Kallenberg och vi hör intervjuer med Tove Ditlevsen av Birgit Sunesson och Sonja Carlberg ur SR:s arkiv från tidigt 70-tal.Kristina Törnqvist läser ur ”Gift” i översättning av Ninni Holmqvist.
1976 debuterade Ulf Lundell som författare med generationsromanen Jack. Den trycktes i 2000 exemplar men kom att säljas i 200 000. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ulf Lundells författardebut handlar om Jack och hans vänner som kastar sig ut livet på jakt efter extasen utan en tanke på vad som kommer efter den.I Klassikern hör vi debutanten Ulf Lundell berätta om vad personerna i hans roman egentligen drömmer om."Det är något slags befrielse. Kunna leva fritt och ha något slags sommarlov kvar hela livet. Tror jag. Dom stretar emot allt vad dom förmår", säger han då.Sandra Stiskalo läser om "Jack" i vuxen ålder och istället för löften om frihet träder då något helt annat fram.
Sara Lidmans Tjärdalen är en snirklig moralsaga om när döden kommer till en liten by i Västerbotten. Den har kallats för århundradets debutroman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara Lidman exploderade in på den svenska litteraturscenen med Tjärdalen 1953. Boken såldes i 48 000 exemplar och slog försäljningsrekord för debutromaner. Ett rekord som skulle stå sig ända till Ulf Lundell gav ut Jack, över tjugo år senare.I romanen har bygdens olycksfågel, n'Jonas, trampat sönder en omsorgsfullt uppbyggd tjärdal och skadat sig allvarligt. Men ingen av byns bönder tar på sig att hämta hjälp – han lämnas istället för att dö.Tjärdalen ställer tuffa moraliska frågor: Bär en by egentligen ansvaret för alla sina bybor? Även de mest eländiga och hopplösa?Joakim Silverdal berättar att Sara Lidman är förnamnskändis i Västerbotten och har tittat närmare på Tjärdalens enorma succé.
1985 slog författaren Paul Auster genom med romanen Stad av glas om en författare som låtsas vara detektiv. Språket var enkelt, handlingen en gåtfull mix av deckare och litteraturteori. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Då var Paul Auster en okänd översättare och essäist. Succén blev ögonblicklig.Det här var boken för alla som ville ha en ny sorts ironisk litteratur med smarta litterära referenser och resonemang, men fortfarande ville läsa en spännande berättelse. Snabbt kom det två delar till, blandningen av melankoliska detektiver och språklig undersökning var oemotståndlig och Auster, han blev ett världsnamn.Själv tröttnade Paul Auster(som avled 2024) med tiden på alla frågor om New York-trilogin. Men berömmelsen har hållit i sig. Läsaren blir fortfarande lika överraskad som Paul Auster blev den där gången när någon ringde honom och trodde att han hade kommit till Pinkertons detektivbyrå…En Klassiker av Mikael Timm.
Gång på gång återkom Prins Eugen till samma motiv - ett stort moln. På hans mest berömda tavla finns molnet på en blå himmel över en väg mellan två kullar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Molnet" från 1895 är en av den svenska konsthistoriens mästerverk. Motivet är alldagligt: en väg slingrar sig fram mellan två kullar, över den lyser ett stort vitt moln. Tavlan är inte en impressionistisk naturstudie målad i det fria.Kulturjournalisten Mikael Timm berättar hur Prins Eugen som alltid tvivlade på sin förmåga och i alla sammanhang var en främling, lyckades skapa en av Sveriges mest älskade målningar och vad det var i molnet som motiv som lockade honom.
Farlig midsommar är Tove Janssons femte bok om Mumintrollen, utgiven 1954. Det är en kvillrande berättelse om att kunna välja en annan roll i världen än den man brukar ha. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När hela världen översvämmas av en flodvåg tar familjen med vänner sin tillflykt till en flytande teater. Men teatern skrämmer: inget är vad det verkar vara och familjen finner sig inte till rätta förrän de själva bestämmer sig för att sätta upp en teaterföreställning.Med en peruk blir Misan en primadonna. Med ett svärd blir Homsan en Hamlet. Och vill man att någon ska ta en på allvar – ja då är det bäst att tala på hexameter. Farlig midsommar är samtidigt en bok om att möta stor fara och stor lycka.Ulrika Milles, litteraturkritiker som gör ”Milles & Marcus Muminpodd” med Claude Marcus, berättar om hur sagan kommenterar den politiska verkligheten som Tove Jansson verkade i. Skådespelaren Ana-Yrsa Falenius ger röst åt ett par av invånarna i Mumindalen.En Klassiker av Hedvig Weibull.
Ernest Thiel var rikast i Sverige. I början av 1900-talet hade han allt och förlorade allt. I sin originella minnesbok beskriver bankdirektören och konstsamlaren sig som ett misslyckandets geni. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under första världskriget var Thiel en av landets absolut mest förmögna personer. Tillsammans med kumpanen Knut Wallenberg finansierade han Sveriges första badort av kontinentalt snitt, Saltsjöbaden, komplett med elektrisk järnväg och förnämt hotell. Likaså utbyggnaden av malmfälten i Kiruna – som skulle bli hela nationens kassakista under det kommande seklet. Dessutom lät han bygga ett bländvitt galleri för sin konst på Djurgården i Stockholm.Tio år senare hade han förlorat alltihop. Förmögenheten försvann i den så kallade deflationskrisen, som svepte över världen under 1920-talet. Den nya hustrun dog ung – och galleriet fick säljas till staten.I "Vara eller synas vara" beskriver Thiel med eleganta formuleringar och en författares blick både sin uppgång och sitt fall. Framför allt går han hårt åt Knut Wallenberg, som lär ha genomdrivit att boken inte skulle ges ut förrän flera decennier efter bägge deras död. Och – inte minst – sig själv.Det är Kulturredaktionens Mattias Berg som har gjort den här klassikern om Ernest Thiels minnesbok. I programmet hörs även Mikael Cohen, som uppläsare samt Jussi Björling och Sylvia Lindenstrand som framför en av Thiels egna tonsatta dikter. Dessutom konstkritikern Ingela Lind i ett kort klipp ur radioarkivet.
Jon Voight och Dustin Hoffman som hopplösa drömmare i ett iskallt New York, till ljudet av en hisnande vacker ballad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joe Buck, spelad av en då okänd Jon Voigt, är en ensam och vilsen själ som tröttnar på sitt jobb som diskare i Texas. Han vet att han ser bra ut och klädd som riktig cowboy tar han bussen till New York, där han tänker göra succé som manlig eskort. Med den listige Ratso, Dustin Hoffman, som kompanjon gör de två sitt bästa för att förverkliga sina drömmar.Ludvig Josephson berättar om John Schlesingers film från 1969 som knappast någon trodde på, men som blev en klassiker.
Ett av konstnären Mike Kelleys sista stora verk var en fullskalig kopia av huset han växte upp i på 50-talet i Westland, en förort till Detroit. Anna Tullberg går på husesyn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter upploppen i Detroit 1967, när ”The White Flight” inleddes, flyttade större delen av stadens vita befolkning ut till de rikare förorterna. De svarta blev kvar i en allt ödsligare innerstad. Som en omvänd gest valde Mike Kelley att placera sin huskopia mitt i centrala Detroit, på tomten till Museum of Contemporary Art Detroit. 2010 höll Mike Kelley i dopceremonin för sitt konstverk.
Huset har en publik och en hemlig del. Vad finns egentligen i den labyrintiska källarvåningen, dit väldigt få personer fått tillträde? Anna Tullberg letar efter nedgången till källaren i Mobile Homestead.
Fredrik Wadström om den polske science fiction-författaren Stanislaw Lems roman Solaris från 1961. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En psykolog skickas till en rymdstation vid den avlägsna planeten Solaris där någonting tycks ha hänt med dem som arbetar där. När han kommer fram upptäcker han att den levande planeten har börjat skicka så kallade besökare till forskarna på rymdstationen. Det handlar inte om drömsyner utan om levande varelser - speglingar - hämtade från var och ens inre värld av minnen och fantasier. Huvudpersonens ”besökare” visar sig vara en tidigare flickvän som tagit livet av sig för flera år sedan, men som nu dyker upp i en kopia.Stanislaw Lem debuterade på 1940-talet och skrev ”Solaris” under sin allra mest produktiva period under åren efter Stalins död. Han upptäckte tidigt att det censuren i det kommunistiska Polen inte var lika hård mot science fiction som den var mot annan litteratur. ”Solaris” har blivit känd för en ännu större publik genom den sovjetiske regissören Andrej Tarkovskijs filmatisering från 1972, en film som Stanislaw Lem själv inte tyckte om.Nya rön i vår tid i forskningen kring Stanislaw Lems judiska bakgrund visar tidigare okända kopplingar till Förintelsen på 1940-talet, något som nu väcker frågor kring hur vi kan läsa hans böcker om rymden och framtiden.Programledare: Fredrik Wadström
Den brasilianska författaren Clarice Lispector fortsätter att verka långt efter sin död 1977. Stjärnans ögonblick är hennes mest sålda roman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Clarice Lispectors litteratur fortsätter att verka och förbrylla. "Stjärnans ögonblick" är den sista roman som kom ut medan hon fortfarande levde, en metaberättelse om att skriva, om att solidarisera sig med en av världens allra minsta, om att dö med sin gestalt.Clarice Lispector låter i romanen den manliga författaren Rodrigo S M våndas över sin skapelse, Macabéa, en kvinna som inte gör något som helst väsen av sig, en ur den anonyma massan i Rios slum.Katarina Wikars vrider och vänder på "Stjärnans ögonblick." Författarna Anneli Jordahl och översättaren Örjan Sjögren medverkar ur radions arkiv. Vi hör också citat ur radioteaterföreställningen "Stjärnans ögonblick" i regi av Magnus Berg. Och uppläsare ur nyöversättningen av romanen är Simon Reithner.
När Laura Palmers kropp hittas invirad i genomskinlig byggplast vid vattnet i den lilla staden Twin Peaks förändras tv-historien. Året är 1990. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När agent Cooper dricker sin första kaffe i Twin Peaks öppnas nya dimensioner med jättar, röda draperier och drömmar. Den intellektuella såpoperan kallade man den. En defekt spegelbild av dåtidens Amerika. Lisa Bergström återvänder till tv-soffan utanför Norrköping och minns hur hon som tolvåring använde lila glittrande läppstift för att se ut som den döda Laura Palmer. Konstnären Tova Mozard var i samma ålder när hon såg ”Twin Peaks”. Vi hör också Gunnar Bolin intervjua regissören David Lynch.
Danny Boyle skapade 1996 med Trainspotting ett obarmhärtigt porträtt av unga heroinister i Skottland, kryddat med stilkänsla, svart humor och ett magiskt soundtrack. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots att låten ”Lust for life” kom nästan 20 år innan ”Trainspotting” lanserades är det svårt att frånkoppla Iggy Pops låt från filmen. Intro-scenen är så igenkännbar att till och med ”The Simpsons” har gjort parodi på den, trots de tunga ämnen som behandlas i filmen. Att en roman skriven på skotsk slang om unga, tunga missbrukares liv skulle översättas till en internationell filmsuccé känns långt ifrån en självklarhet. Filmen väckte också blandade reaktioner när den kom. Vad innebär det att ”välja livet”? Rasmus Grosin ser om ”Trainspotting” från 1996, och blir golvad igen.
Comments