Klimakteriepodden, kvinnlig hälsa

En ny podd - för dig! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Efter sju år, 350 avsnitt och mer än 4,2 miljoner lyssningar så är det dags för Åsa Melin att tacka och sammanfatta det som hänt de här åren och vad som händer framöver. Alla Klimakteriepoddens avsnitt kommer finnas kvar i många år och är ett utmärkt sätt att öka sin kunskap om klimakteriet och kvinnohälsa i ett bredare perspektiv. Du kan läsa mer om alla avsnitt på www.klimakteriepodden.se Så varmt välkommen att lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gör en avstämning av var vi är idag vad gäller kunskap, forskning och behandling av kvinnor i klimakteriet. Också kring kvinnohälsa i ett större perspektiv så kikar vi på vad som hänt under de senaste sju åren sedan Klimakteriepoddens första avsnitt publicerades. Professor Angelica Lindén Hirschberg är gynekolog och överläkare på Karolinska och var med redan i avsnitt 1. Vi får veta att det pågår mycket spännande forskning, utbildning och arbete för att förbättra hälsoarbetet för oss kvinnor. Klimakteriebehandling har kommit att handla mer och mer om kvinnohälsa i stort och inte bara hormonbehandling och drivs inte bara på av professionen. Även om intresset ökat markant hos vården finns fortfarande utmaningar för att kunna ge god vård över hela landet. Det finns för många exempel på fel i diagnoser och medicineringar som påverkar livskvalitet och arbetsförmågan. En av anledningarna till att det är så viktigt med kunskap på alla plan i samhället. Vi får veta mer om nya läkemedel, forskning som gör skillnad för kvinnor med tidigt klimakterium, kvinnor med nedsatt sexuell funktion och kunskapen kring bioidentiskt progesteron. Vi talar också om attityder, medias och journalisters roll, vikten av individanpassad behandling, restnoteringar och bipacksedlar. Åsa Melin möter en eldsjäl som fortfarande har mycket kvar att ge oss kvinnor. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi påverkas olika av det som händer omkring oss och det vi får i oss. Så i det här avsnittet ska vi tala om dosering av olika sorters hormonläkemedel. Det finns en lång rad olika hormonläkemedel och dessutom olika sätt att ta dem och dosera. För många kvinnor är det svårt att få tillgång till de preparat som passar just henne och sedan kan det bli en stor besvikelse över att det inte fungerar som man hoppats. Naomi Flamholc, allmänläkare som specificerat sig på klimakteriebehandling på Womni.se, berättar om olika faktorer som påverkar vad man kan och bör ta och hur. Vad som kan vara skäl till att det inte fungerar och vad man ska göra om man råkar ut för restnoteringar eller ett sämre mående av sin behandling. Vi får veta mer om känslighet, hur vikten påverkar egen produktion av östrogen, varför en orolig mage eller tarm kan påverka valet av medicinering, tecken på att man får för mycket eller lite östrogen och hur man trimmar in till rätt dos. Vi talar också om risker, hur ska man kan tänka kring doser och avslut när man blir äldre. Vi avslutar avsnittet med att tala om gulkroppshormon, lokalt östrogen och en liten passus kring testosteron. Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klimakteriet är en tid av förvandling då man kan skapa utrymme för något nytt men det kan vara svårt att känna frihet och vara upplagd för nystart. Varför kan känslan av tomhet dyka upp; är det för att man får en otydlig roll när barnen blir vuxna, är det klimakteriet eller att pensionen närmar sig? Man hamnar i ett nytt ljus där man ska vidare och plötsligt får mer tid att bry om sig själv men ibland kan det vara svårt att prioritera sig själv när man har gett väldigt mycket av kärlek och lyhördhet till andra, egna behov kanske har prioriterats ner. När barnen flyttar hemifrån kan man famla efter hur man går vidare. Det kan kännas oväntat att man blir ledsen trots att det är helt naturligt och man borde vara glad och inte sörja. Vem kan jag vara nu? Relationen med en partner kan ha förändrats. Man kanske inser att man inte har så mycket att leva tillsammans för längre. Det kan vara smärtsamt att lämna gamla drömmar och inse att saker står i vägen för att man ska få det utrymme man känner behov av. I stället för att ångra och älta är det tid att släppa och gå vidare. Vi har ofta oanad kraft för att ta oss igenom det mesta med värme och respekt. Ett intressant avsnitt med Camilla von Below, forskare och psykolog som skrivit boken När barnen flyttar hemifrån. Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ibland kan det räcka att ändra på små saker för att hitta balans och öka sitt välmående i en turbulent tid. Det är vanligt att man känner sig låg på energi och ett allmänt obehag kring klimakteriet, och då menar vi mer än de uppenbara klimakteriesymptomen. Det kan vara obalanser som skapas när vi upplever ett otydligt syfte, stress eller har oklara uppgifter på t ex jobbet. Det kan också personer i vår närhet som stjäl energi. Hur tar man tillbaka sin kraft i en tid av förändring? Elin Ridderström har en spännande cv där hon arbetar med ledarskap på olika sätt. Hon driver även en yogastudio och är utbildad inom shamanism. Vi talar om att återta sin kraft, inse att vi kan förändra oss själva och inte hamna i situationer och känslor som inte gör oss gott. Elin berättar om hur låg och tung energi påverkar oss och hur äldre trauman kan komma upp till ytan när vi går med obalanser. Allt i naturen och i oss biologiska varelser strävar efter balans vi blir känsligare när hormonerna sviktar så vi lättare hamnar i situationer och känslor som inte gör oss gott. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag mår inte bra, något är fel, jag är låg och tycker inte något känns så kul. Kanske en livskris där känslan är att livet är på väg utför och förfallet är ett faktum. Att ens tänka tanken på klimakteriet och inte kunna få fler barn satt långt inne för journalisten, bloggaren och influencern Nina Campioni. Nina var nedstämd, hade svårt med minnet, tappade självkänslan och klumpen i halsen gick inte att svälja. När hon fick veta att hon kommit in i klimakteriet blev förvirringen total eftersom vården inte kunde ge henne de svar hon behövde. Med hjälp av terapi och kunskap har Nina börjat hitta tillbaka till sig själv och funnit trygghet i hur hon vill gå vidare. Men varför är det så svårt att förstå det här med hormoner och hitta kvalificerad hjälp? Nina anser att vi alla har ett ansvar i att vara öppna och dela information och kunskap om klimakteriet. Kanske står vi ändå vid en vändpunkt där det är lättare att tala om hur vi mår och inte bara tyst biter ihop.Avsnittet publicerades ursprungligen som 215 i februari 2022. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är inte konstigt att man börjar fundera på vad som kommer hända när hormonerna stillat sig. Klimakteriet kan upplevas som en tydlig markör för att man börjar bli gammal, både till det yttre och inre. Kroppen blir mindre förlåtande och tolerant, symptom smyger på, livssituationen förändras och man känner sig lite mer skör, eller så känner man sig tvärtom mer robust och trygg än någonsin. Hur man ska förhålla sig till olika aspekter av sin hälsa och vad ska man lägga sin tid och energi på? Louise Rudberg är hormonterapeut och delar med sig av klienters och egna erfarenheter kring vilka beslut som gör skillnad för en bättre och friskare tid efter övergångsåldern. För oavsett vem du är och var du står så har du ett eget ansvar i åldrandet och det är aldrig för sent att se möjligheter. Avsnittet ger svar på en rad återkommande frågor och publicerades ursprungligen som avsnitt 252 (221019). Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi behöver förstå hur kroppen lagrar och omsätter energi för att äta och leva på ett sätt som ger en jämn energiförsörjning över dagen utan ett skadligt svängande blodsocker. När kroppen har fått en försämrad förmåga att omsätta det vi äter till energi så lagras det i form av fett. Hur kroppen hanterar den energi vi äter är individuellt men hormonet insulin är nyckeln. Högt blodsocker över lång tid är ett tecken på att cellerna kan ha blivit insulinresistenta och det kan skada våra hjärt- och kärlsystem. Att förstå vad som påverkar vårt blodsocker och känna igen tecknen på att kroppen inte har rätt byggstenar är basen för frisk metabolism. Åsa Melin träffar Ewa Meurk som har förmågan att förklara tydligt och i avsnittet får vi veta mer om faran med blodsockersvängningar, hur vi undviker dem, varför vissa är mer benägna att gå upp i vikt än andra, varför man kan känna sig energilös trots att man äter och vad skillnaden är på hunger och sug. Den goda nyheten är att alla kroppar kan läka och att det finns många smarta knep! Avsnittet ger svar på en rad återkommande frågor och publicerades ursprungligen som avsnitt 284. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att förstå om de besvär man känner beror på att klimakteriet börjar ge sig till känna är en första och långt ifrån given fråga. Sedan, om man ska förstå och kunna göra något åt symptom i övergångsåldern, behöver man reda ut vad som är vad. Så många frågor och tankar kring när, hur och varför man eventuellt ska kunna vara hjälpt av en behandling, vad den skall bestå av och vilka alternativ finns att tillgå. Vad passar mig och vilka problem går att få hjälp med? Det kan vara knepigt att hitta en lösning som fungerar bra och som man som kvinna mår bra av. Det är lätt att känna sig förvirrad kring ord och termer som bioidentiska hormoner, gestagen, testosteron, östrogendominans, hormonsvikt. Inte lätt att veta ens vad man lider av; är det livsstilsrelaterade problem, viktuppgång, torra slemhinnor, smärta i underlivet, myom, kraftiga eller upprepade småblödningar, psykiska besvär, oro, pms, sköldkörtelproblematik eller tidig menopaus? Med läkaren Naomi Flamholc, som är specialiserad på klimakteriebehandling går Åsa Melin igenom en rad frågor och typiska patientfall och reder ut vad det kan bero på och vad man kan göra åt besvären. Avsnittet ger svar på en rad återkommande frågor och publicerades ursprungligen som avsnitt 284 (220921). Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ångest, depression, nedstämdhet, oro och en hel rad andra känslor och symptom kan vara anledning till att du söker vård. Allmänläkarna ska agera första hjälpen och hur går det till, eller borde gå till, när dina symptom utreds? I det här avsnittet möter Åsa Melin allmänläkaren Ella Hallberg där du får höra hur klimakteriet och hormonsvängningar kan vara en utlösande faktor för dåligt psykiskt mående. Ofta finns någon form av stress med som i sin tur ger dålig sömn och skapar onda cirklar. Kronisk inflammation med dålig tarmfunktion gör det svårare att skapa ”må-bra” hormon, dåliga relationer och brist på rörelse kan vara andra skäl till att du behöver hjälp eller nya vanor. Inte helt lätt att analysera fram alltså, men kan vi hitta orsaken är chansen till rätt behandling så mycket större. Genom kunskap och förståelse kan man motiveras till att skapa bättre förutsättningar att läka och hjälpa sig själv för att nå hela vägen vare sig du vill förebygga eller ta dig an ett psykiskt dåligt mående. Vill du höra fortsättningen på vårt samtal så kan du lyssna på avsnitt 179. Avsnittet ger svar på en rad återkommande frågor och publicerades ursprungligen som avsnitt 178 (210407).Läs mer och lyssna vidare på www.klimakteriepodden.se/avsnitt  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Här slår vi hål på en del myter kring träning och vikt; lyssna på Lofsan som talar med Åsa om skadestånd för träning, sötsug, sömnstress, orättvisa, viktkontroll, varför du inte kan öronmärka kalorier och att du bör göra upp med din inre kritiker. Lovisa Sandström, känd som Lofsan, har många års erfarenhet av att träna kvinnor och vet allt om kroppslig intelligens, hur man får ordning på motivationen och vad som gäller i klimakteriet om man jagar kilon. Lovisa är i grunden idrottslärare, arbetar som PT, föreläsare, författare och är välkänd inom området träning och livsstil. Du får svar på om: man behöver en plan och struktur eller till och med talang för att få resultat av din träning? Kanske är det dags att byta strategi för att knäcka koden så du kan uppleva glädje och få kickar av dina ansträngningar. Kan du något om hur din kropp fungerar och varför det kan vara bättre att fokusera på vardagsrörelse på sig än att träna? Välkommen att lyssna. Avsnittet ger svar på en rad återkommande frågor. Avsnittet publicerades ursprungligen 201125. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De första tecken på att vägen in i klimakteriet börjat är svårtolkade. En av Sveriges mest erfarna gynekologer, Hilde Löfqvist, reder ut begreppen och ger lösningarna närhormonerna börjar svaja i förklimakteriet. Vad ska och kan man göra när den biologiska klockan inte längre slår i takt och påverkar blödning, lusten, sömnen, humöret och mycket annat i livet?Avsnittet levererar handfast kunskap om hormoner och vad som finns att ta till och varför. Vi får veta att tyngre blödningar, ömma bröst och att samla på sig vätska hänger ihop med östrogendominans, progesteronbrist och Loop-effekt men att vallningar är ovanligt i den här fasen. Du får också veta varför provtagning är svårt, när du ska söka hjälp och att det kan vara bra att föra dagbok. Avsnittet ger svar på en rad återkommande frågor och publicerades ursprungligen som avsnitt 135 (200429). Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnittet ägnas åt att svara på en mängd bra frågor från er lyssnare och följare. Åsa Melin ställer frågorna och Dr Naomi Flamholc svarar. Vad är egentligen en vallning och är det farligt? Hur vet man vad att det är klimakteriesymptom eller något annat man känner? Vilka symptom tas bort med hormonbehandling, hur sent i livet kan man börja, när måste man sluta och kan man sluta tvärt? Varför mår jag sämre med hormonbehandling med bioidentiskt progesteron och är det farligt med hormoner i kombination med högt blodtryck? Vi svarar också på frågor om tinnitus, migrän, bröstcancer, adhd och add samt symptom på östrogendominans i samband med klimakteriet. Så talar vi om varför det är vanligt med ledvärk och inflammationer, om man kan bli av med bukfetma i klimakteriet, sveda och inflammation i underlivet. Vad hjälper lokalt östrogen mot och finns det biverkningar? Dessutom talar vi om endometrios och östrogen, hur tarmen påverkas av hormoner och att man nu kan behandla vallningar och svettningar när man är över 70, utan hormoner. Avsnittet spelades in samtidigt som vi sände live via Instagram på @womni.se och @klimakteriepodden den 11 juni 2024. Vill du lyssna och se avsnittet samtidigt så finns det på womni.se.Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En personlig berättelse som innehåller både rädsla, nedstämdhet, glädje, inspiration och dödshot. Leila Söderholm känner många igen från tidningsomslag, TV, böcker, föreläsningar och hälsoresor. Hon är en uppskattad hälsoexpert som flitigt anlitas runt om i landet av företag som vill skapa medvetenhet om hälsa. Inte alla vet att hon kom i klimakteriet redan som 38-åring då hon fick en allvarlig sjukdom där chansen att överleva var 50/50. Leila berättar om sjukdomen och konsekvenserna, hur hon hanterat symptom som skiftat. Vi talar också om hur vanligt det är att tappa lust och hunger till sin partner i klimakterieåren och vilka konsekvenser det kan få. Många kvinnor känner skuld och skam, över många saker, vilket leder till stress och en känsla av att inte duga eller vara kapabel. Vi talar om motivation till att känna mening och energi och hur viktigt det är att ha ork till meningsfull fritid. Leila tipsar om var man börjar genom att ta små steg. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Visst hade det varit fantastiskt om det gick att ta ett blodprov och sedan få receptet på exakt vad man behöver för att undvika sina klimakteriesymptom? Men det är komplicerat. Både innan och efter menopaus finns det olika parametrar som väger in och som de unika individer vi är så är det omöjligt att säga hur någon kommer må när hormonsvikten tar vid. Vi vet att det är progesteronet som ger vika först och sedan sjunker östrogenet, dessutom kan vi känna av faktorer som testosteron påverkar. I det här avsnittet pratar Åsa Melin med gynekolog Panos Tsiartas som arbetat många år med fertilitetsfrågor, han är dessutom duktig på att behandla pms och är specialintresserad av klimakteriebehandling. Han ger oss djupare förståelse och kunskap om varför det är oftast inte är intressant att ta prover på östrogen och progesteron medan när det gäller testosteron är det viktigt. Vi talar också om varför det är stor skillnad på hur man behandlar kvinnor före och efter menopaus, hur länge man kan bli gravid, när det är relevant att göra ultraljud och hur tidigare IVF behandlingar påverkar klimakteriet. Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att kroppen börjar göra ont och ge sig till känna både här och där tror jag de flesta känner igen. Det knakar och knäpper, känns stelt, mystiska inflammationer dyker upp och kanske smärtar det outhärdligt i någon led. Så vet vi att det är nödvändigt att träna och röra på oss för att det är enda chansen att hålla oss friska i hjärnan, dämpa klimakteriesymptom, bli gladare och hålla hälsosam vikt. Lättare sagt än gjort. Tillsammans med Soheila Zhaeentan som är ortoped och författare till boken Kroppssmart, ska vi lära oss mer om vår kropp, varför kroppsliga symptom ofta dyker upp i förklimakteriet, vi ska också reda ut vad vi ska göra för att motverka och hantera smärta. Vad är normalt åldrande som vi bör acceptera och lära oss leva med? Vad betyder det att hålla igång, vad ska man acceptera i form av minskad rörlighet och framförallt hur skapar man smärtlindring och vilken typ av motion och rörelse behöver vi egentligen? Vi talar också om uppvärmning, självundersökning och varför det ortopediska klimakteriet dyker upp innan andra symptom ger sig till känna. Läs mer och hitta relevanta länkar på www.klimakteriepodden.se  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur ofta hör man en kvinna säga att hon är stolt över att hon gått igenom klimakteriet? Det borde vara ofta, för visst kan det krävas både kraft och energi att ta sig igenom. Anita Silden Prante förstod inte varför kroppen strejkade och sömnen haltade. Trots att hon är barnmorska. Efter många googlingar började det gå upp för henne att hon var i klimakteriet. Anita kände ett ansvar att dela med sig av sina utmaningar, sitt sökande och de lösningar som hjälpte henne. Hon startade instagramkontot @menopausbyanita 2019. Idag är Anita 54 år och postmenopausal dessutom aktuell med Menopausboka i Norge. Hon vill utvidga perspektivet på klimakteriet för att öka medvetenhet för att kvinnor ska förstå hur mångfacetterat det kan vara. Det är viktigt att slå hål på myter och öka kvinnors kunskap för att dämpa oro samt öka trycket på att vården ska bli bättre. Även om klimakteriet alltid funnits, så är vi den första generationen som haft de utmaningar och de förutsättningar vi står i nu. Vi talar också om bristen på hormonläkemedel och hur detta kan kopplas till jämställdhet. Läs mer och hitta mer relevant information på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

All stress är inte farlig men det finns belägg för att klimakteriesymptom som ångest, oro, hjärtklappning, hjärndimma och minnesförlust kan förvärras och orsakas av stress. Många upplever försämrad sömn till följd av bl a grubblande och ältande som är grogrund för en ond cirkel. Det är inte bara psyket som påverkas av negativ stress utan en rad andra funktioner påverkas. I det här avsnittet ska vi reda när stress blir farligt för oss och varför vi får en kick av kortvarig stress och vad som gör att långvarig stress ger negativ effekt på många av kroppens vitala funktioner och varför den kan leda till utmattningssyndrom. Gäst är Giorgio Grossi, psykoterapeut och forskare som på ett målande och pedagogiskt sätt berättar om mekanismerna bakom stress, varför vi känner det och vilka funktioner som påverkas. Vissa har större sårbarhet och riskerar att drabbas av utmattningssyndrom och lär vi oss se och känna varningstecken kan vi kanske bromsa i tid. Vi får anledning att fundera på ansvarstagande, kontrollbehov, delegering och hur långt vi kan gå när det gäller omvårdnad av andra. Läs mer på www.klimakteriepodden.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När över 40.000 kvinnor svarat på vilka symptom de själva upplever som värst i klimakteriet så kommer vallningar och svettningar en bra bit efter det psykiska måendet och olika former av kroppsliga förändringar. Klimakterierapporten 2024 är sammanställd av det digitala klimakterievårdföretaget Womni. Med ett nätbaserat självskattningstest har kvinnor fått rangordna och betygsätta sitt upplevda mående enligt en internationellt erkänd symptomlista. Det är ovanligt att man har ett så stort underlag i en undersökning och just därför att utfallet intressant även om kvinnorna hittat till enkäten då man troligen haft misstanke om att upplevda symptom har med klimakteriet att göra. I avsnittet får Womnis chefsläkare berätta mer om studien och vad som är extra intressant att lägga fokus på. Vi får också höra vilka symptom som kan vara svåra att bedöma och vad som händer vidare.Läs mer på www.klimakteriepodden.se/avsnitt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.