Vetenskapsradion Klotet

Följ med Klotet till Hofors i Gästrikland och till Sveriges största vätgasfabrik. Stålföretaget Ovako minskar koldioxidutsläppen genom att värma stålet med vätgas istället för gasol. Företaget SaltX har också flyttat in med en innovation för att bränna kalk utan utsläpp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Industrin försöker över hela världen ställa om till en grönare produktion av exempelvis stål och cement. Det är en kamp mot tiden: klimatförändringarna fortsätter öka med allt värre hotande värmeböljor och skyfall, medan försöken att minska utsläppen av växthusgaser enligt forskarna går alltför långsamt. Hör teknikpionjärerna och experterna om vad som driver omställningen framåt, vilka sektorer som kommer på efterkälken och vad som hämmar utvecklingen medan temperaturerna stiger. Ovako och SaltX på samma industriområde i HoforsPå stålverket Ovakos inhägnade område finns också plats för en anläggning som företaget SaltX byggt upp senaste året och där de testar att producera bränd kalk med fossilfri elektricitet istället för att värma kalken med fossila bränslen. Kalkindustrin är en av världens utsläppsbovar.Medverkande:Anders Lugnet - teknisk specialist i energi- och ugnsteknik, OvakoMikael Persson - projektledare, OvakoSvante Axelsson - nationell samordnare för Fossilfritt SverigeHans Hellsmark - docent i teknik och forskningspolitik, Chalmers Tekniska Högskola. Forskar om innovation och en hållbar omställning av industrin från ett systemperspektiv.Carl-Johan Linér - vd SaltXLars Croon - innovatör SaltXAnna-Karin Ivarsson - reporterMarie-Louise Kristola - programledareAnders Wennersten - producent

30 europeiska öar har valts ut av EU för att gå i bräschen att skapa en hållbar framtid genom att bland annat bli självförsörjande på fossilfri energi. Klotets Marie-Louise Kristola har besökt två av de öar som för det kommer att få stöd från unionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De två öarna är Holmön utanför Umeå och den grekiska ön Tilos.På Holmön tänker deltidsboende Maja Hallén på framtiden:–Den stora drömmen är ju att få en stor fossilfri färja som kan bryta is. Det skulle ge fler möjlighet att bo här så vi kan ha exempelvis skolor med bärighet i en fast boende befolkning.För öborna ligger en utmaning i att få med sig alla i de kollektiva satsningar som krävs. Vare sig det handlar om att nå 100 procent återvinning, odla potatis till alla eller att bygga ut tillräckligt med vindkraft. I projektet i Sverige ingår även Visingsö, Ven och Vinön.Medverkande:Maja Hallén - arkitekt och deltidsboende på HolmönJoar Sandström - snickare, föreståndare för öns båtmuseum, och ordförande för Holmöns utvecklingsforumSara Mossberg - HolmöboÅsa Engman - Holmöbo och fd fårbondeSpiros Aliferis - grekiska ön Tilos´ vice borgmästareMaria Kamma - borgmästare på ön TilosVasilis Karagiannis - ansvarig för Tilos återvinningsanläggningMarie-Louise Kristola - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Afrikas elefanter lever under klimatförändringarnas tryck. I södra Afrika torkar vattnet ut och temperaturerna stiger samtidigt som mark odlas upp. Det eldar på konflikten mellan vilda djur och människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frilansjournalisten Ester Roxberg tar oss med till Hwange nationalpark i Zimbabwe där mer än 100 elefanter dog i fjol av uttorkning. I ett projekt som skulle minska problemen finns ambitiösa planer på att flytta tusentals djur som elefanter, giraffer och lejon till andra parker. Planer som inletts men som avbrutits i brist på pengarMedverkande:Nathan Web - Victoria Falls Antipoaching Unite,Constance Sibelo - Forest Tree CommissionTinashe Farawo - talesperson Hwange nationalparkHuganani Gideon Duvet - bybo nära Hwange nationalparkMaria Shoko - bybo nära Hwange nationalparkWilliam - bybo nära Hwange nationalparkMukani - bybo nära Hwange nationalparkEllen - bybo nära Hwange nationalparkFlorence - bybo nära Hwange nationalparkOliver - bybo nära Hwange nationalparkBongani - Wildlife trustEster Roxberg - frilansjournalistNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Under den gröna omställningen växer suget efter olika mineraler till bland annat batteriproduktion och över hela världen finns planer på djuphavsbrytning för att komma åt dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klotet besöker både Cook-öarna i Söderhavet och Norge för att söka svaret på vilket priset kan bli på den marina miljön för att få ner koldioxidutsläppen i atmosfären.MedverkandeKelvin Passfield - miljöorganisationen Te Ipukarea SocietyHans Smit - vd gruvbolaget Moana mineralsSomi Tatola - försäljare Cook-öarnaDonna Smith - försäljare Cook-öarnaEspen Hauge - ekonom o projektledare på plats i Sokkeldirektoratets stora geobankLars-Rune Sandstå - geolog på norska Sokkeldirektoratet.Hilde Braut - underdirektör på norska SokkeldirektoratetPer Elinder Liljas - frilansjournalistCarina Holmberg - Sveriges Radios NorgekorrespondentThomas Dahlgren - marinbiolog och forskare vid Göteborgs universitetNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Regeringens klimathandlingsplan lever inte upp till klimatlagen, planen för målen till 2045 är missvisande och ansvaret för att minska utsläppen skjuts på framtiden. Det skriver Klimatpolitiska Rådet i sin årsrapport som presenterades under torsdagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringens klimathandlingsplan har sedan den släpptes strax före årsskiftet fått skarp kritik från många håll för att vara otillräcklig. Den kritiken späs nu alltså på från det expertråd som har till uppgift att granska regeringens klimatpolitik.Hör rådets ordförande Åsa Persson om hur hon ser på vad som behöver göras och hör klimatminister Romina Pourmokthari svara på kritiken. Dessutom kommentarer av ekonomiprofessor John Hassler som i oktober på just regeringens uppdrag lade fram en klimatstrategi i syfte att nå klimatmålen 2030 och 2045.MedverkandeÅsa Persson - ordförande för Klimatpolitiska RådetJohn Hassler - professor nationalekonomiRomina Pourmokhtari - klimatminister (L)Daniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Klimatförändringarna ställer helt nya krav på våra samhällen för att vägar, fastigheter och stenbelagda torg ska klara av de skyfall och kraftiga regn som i framtiden bara väntas bli allt vanligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I vinter har Hörby och flera andra kommuner i Skåne drabbats av svåra översvämning då hela hus hamnat under vatten och bäckar och vattendrag stigit långt över sina breddar.Kommunerna har under senare år blivit bättre på att anpassa sig till det förändrade klimatet - men är generellt sett långt ifrån redo för extremvädren. Klotets Niklas Zachrisson har besökt Sveriges sydligaste landskap för att ta reda på hur beredskapen egentligen ser ut när vår del av världen bara förväntas bli allt blötare.Medverkande:Sofie Storbjörk - forskare i klimatanpassning vid Linköpings universitetKarin Hjerpe - verksamhetsledare för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHIKenneth Persson - forskningschef på Sydvatten Bo-Anders Nilsson - ordförande Ringsjöbadens samfällighetLotta Brundin Gyllensten - översvämningsdrabbadEva Hallberg - kommundirektör, Eslövs kommunMikael Wallberg - exploateringschef Eslövs kommunJan-Erik Persson - översvämningsdrabbadGöran Olofsson - avdelningschef kommunservice Hörby kommunReporter och programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Atlantens havsströmmar saktar ned. Orsaken är klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna helt eller nästan helt stannar av får det stora konsekvenser för temperaturer och nederbördsmönster vilket i sin tur kan leda till matbrist och konflikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns varningstecken som visar att systemet med havsströmmar i Atlanten – AMOC – är instabilt och börjar stanna av. Men det råder stora osäkerheter och i forskarvärlden är den stora frågan om och i så fall när det skulle kunna ske.De första resultaten från ett forskningsprojekt vid SMHI visar att strömmarna kraftigt minskar i styrka under det här århundradet medan andra forskare drar slutsatsen att AMOC kan stanna av helt om några årtionden.Klart är att utsläppen av växthusgaser ökar risken för att det ska hända.Klotets reporter Daniel Värjö har intervjuat oceanografer och andra forskare som undersöker framtid som kan vänta runt hörnet.MEDVERKANDEStefan Rahmstorf - professor vid universitetet i Potsdam i Tyskland där han är forskningschef och oceanografLéon Chafik -  oceanograf och klimatforskare vid Stockholms universitet.Tim Benton – professor och forskningschef på analys- och forskningsinstitutet Chatham house i LondonPeter Ditlevsen - professor i klimatfysik vid Niels Bohr-institutet, Köpenhamns universitet.Torben Koenigk - forskare och chef för global klimatmodellering vid SMHI.Chad Greene -  forskare på NASAs Jet Propulsion LaboratoryRené van Westen - forskare i fysikalisk oceanografi vid Utrecht University. Reporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Ursäkta - var är tankstationen? Två vätgasbussar som skulle trafikera Sandviken har stått i 2,5 år eftersom ingen verkade ha kollat att tankstationen verkligen kunde tanka tunga fordon innan regionen köpte in dem. I Borlänge var det omvänd problematik under ett år. När tankstationen stod klar för ett år sen skulle två vätgaslastbilar ha varit på plats i Dalarna men leveransen dröjde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den gröna omställningen spelar vätgasen en uppmärksammad roll som bränsle på vägarna för att ersätta diesel och bensin. Politiskt finns en vision att bygga upp en helt ny infrastruktur i landet med ett nät av tankstationer och produktion av gasen.Men att få utvecklingen att gå i takt har visat sig svårt. Där det finns vätgasfordon finns inga tankstationer och där det finns tankstationer finns inga fordon.  Samtidigt skjuts utsläppsminskningar på framtiden.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har besökt Sandviken och Borlänge och följt försöken att lägga det svenska vätgaspusslet som kantats av kostsamma bakslag och som lett till att många miljoner som investerats har gått upp i rök. Men efter ett par svåra pionjärår finns det nu hopp om att det ska vända för både Borlänge och Sandviken.Medverkande:Andreas Eriksson - chef för regiontrafiken X-trafikFredrik Beckius – Affärschef på TransdevKent Grängfors -verkstadschef på SolarisJimmy Pettersson – driftsingenjör HynionFrida Jahnke – drivmedelsansvarig MaserfraktJan Lahenkorva – (S) regionråd i Gävleborg. fd vice ordförande i hållbarhetsnämndenJazaer Dawody - vätgasexpert EnergimyndighetenPeter Enå – vd Hydri ABMaria Grahn – forskare ChalmersSkriv till oss! vet@sverigesradio.seAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.Programmet sände första gången 15 oktober 2023.Medverkande:Damian Carrington - miljöredaktör The GuardianLena Höglund Isaksson - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i ÖsterrikeDaniel Jacob - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USAFlora Witkowski - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.Mats Björsell - klimatanalytiker vid NaturvårdverketDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producentMusik som spelas i programmet:Digiffects Sound Effects Library - Tree Being Felled from Chainsaw with Stop and FallAlbum: Power Tool Sound EffectsBolag: Hot Ideas 2016I en tidigare version av programmet sade vi felaktigt att största delen av metanutsläppen är från energisektorn. Rätt är att det är den näst största delen. Den största delen av de mänskligt orsakade utsläppen av metan kommer från jordbruket. 

I försöken att i Alperna minska avsmältning och jordskred till följd av snabbare klimatförändringar blir det allt vanligare att försöka skydda natursnö och glaciärer genom övertäckning. Men lösningen är inte långsiktig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under tiotusentals år har permafrosten och glaciärerna i Alperna hållit bergskedjan i ett stabilt isigt järngrepp. Utifrån det klimatet har samhällen byggts upp, liftsystem byggts ut och vägar anlagts. Men under de senaste decennierna har permafrosten tinat i allt snabbare takt medan snön och isen smälter. Förutsättningarna för att bedriva storskalig vintersport försämras i grunden och jordskred hotar när marken börjar röra sig. Enligt forskarna kommer områden under 1500 meters höjd få svårt att överleva som skidsportorterFölj med Klotets reportrar till ett par av skidorterna som drabbas, till franska Chamonix och schweiziska Andermatt och hör om försöken att rädda glaciärerna, pisterna – och husen. Kristian Åström var i Andermatt 2005 och berättade då om det nya - att försöka rädda glaciären med fleeceduk. Hur har det gått? Medverkande:Dani Meyer - alpinistRuzica Dadic - forskare vid institutet för snö och lavinforskning i schweiziska DavosUrs Elminger - Gothard Sportbahnen AGErik Huss - glaciolog och miljökonsultAntoine Blanc - service de restauration des terrains en montagneLudovic Ravanel - permafrostforskareNiklas Zachrisson - programledareKristian Åström - reporterMarie-Louise Kristola - reporterAnders Wennersten - producent

I jakten på marknadens gunst söker företag, länder och hela unioner att i reklam och marknadsföring plocka så många poäng som möjligt i den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men finns det inte täckning för tal om exempelvis ”den klimatsmartaste produkten” eller att överdriva en miljönytta kallas det för greenwashing eller grönmålning.  Klotet berättar om att Europas största producent av svinkött, Danish Crown, dragits inför domstol, åtalade just för greenwashing. Men också om andra försök att stävja problemet. Exempelvis med senaste AI tekniken som kan hjälpa till att upptäcka den.MEDVERKANDEFredrik Sandby – sekretariatschef på föreningen Klimatrörelsen i DanmarkErik Bengtsson forskar om grön marknadsföring och retorik vid Uppsala universitet och Södertörns högskola.Anna Gunnarsson - jurist på KonsumentverketTom Calamai - doktorerar i datavetenskap vid Inria–instiutet i ParisOana Balalau - handledare och forskare vid Inria–instiutet i ParisMajkel Sten – mässbesökareTony Gunnarsson - utredare vid konsumentorganisationen M SverigeFredrik Isaksson - försäljningsdirektör på Volvo Cars Sverige AB,Christian Sandström - biträdande professor inom Digital Business vid Internationella Handelshögskolan i JönköpingLasse Edfast - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Snön - en förutsättning för rennäring och för vintersport men också grunden för en känsla. Som inte har framtiden för sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan urminnes tider har människan levt med snö, nyttjat den för transporter och anpassat sina liv till den.Men över hela världen sker sedan de senaste decennierna en accelererande förändring: snötäcket breder inte ut sig som förr. De tidigare vintervita ängarna och skogarna ersätts allt oftare av barmark. I Sverige har vintersäsongen under perioden blivit 20 dagar kortare.Med Solastalgi menas sorgen eller längtan i spåren av en omgivning som förändras i grunden.Klotet handlar om iskristallernas förändring, om snöns betydelse i Sverige och världen, såväl historiskt som framöver.  MedverkandeAnna-Maria Fjällström – renskötare i ArjeplogNinis Rosqvist – professor i geografi vid Stockholms universitetSverker Sörlin – professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm Niklas Zachrisson - programledare och reporterAndreas Aldervi - teknikerAnders Wennersten - producent 

Världens kanske mest inflytelserika klimatforskare är i hetluften efter sin senaste forskningsartikel. Vi har träffat den 82-årige klimatforskaren i hans bostad i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I studien är bland annat de så kallade aerosolerna i fokus. Det vill säga de små luftburna partiklarna som blivit betydligt fler genom förbränning av fossila bränslen. Men partiklar i luften kan ha en kylande effekt då vissa reflekterar solljuset. Men nu med exempelvis minskade svavelutsläpp från fartygstrafiken når mer solvärme ner till jorden.James Hansen får kritik från vissa forskare som anser att han är fel ute denna gång.Meningarna går isär om situationen är så allvarlig som James Hansen menar.MEDVERKANDEBjörn Gunér - reporter VetenskapsradionErik Kjellström - professor i klimatologi vid SMHIJames Hansen - direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth InstituteIlona Riipinen - professor atmosfärsvetenskap Stockholms UniversitetAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Forskare över hela världen har gått samman för att som miljöaktivister kämpa för att begränsa klimatförändringarna. Men engagemanget ställer etiska frågor på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drivna av frustration över att insatserna mot klimathotet är otillräckliga är flera beredda att inte bara demonstrera utan även bryta mot lagen genom civil olydnad i samband med protestaktioner.-– Våra beslutsfattare lyssnar inte på det vi har att säga, så jag ville göra mer.Det säger Jeannette Eggers, en av forskarna som anslutit sig till den internationella miljöaktivistgruppen Scientist Rebellion. Hon är själv nu misstänkt för flygplatssabotage i samband med en protestaktion vid Bromma flygfält.I programmet medverkar bland annat även professorn i miljövetenskap, Björn Hassler, som är kritisk till det sätt på vilket gruppen arbetar. Han anser att forskares trovärdighet kan försvagas om de även går ut som aktivister. MEDVERKANDEJeannette Eggers - forskar om hållbart skogsbruk vid Sveriges Lantbruksuniversitet.Petter Kallioinen - doktorand och forskningsassistent på Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet.Katrin Uba - forskar om aktivism. Docent och lektor i statskunskap vid Uppsala universitetAlasdair Skelton – professor i geokemi och petrologi vid Stockholms universitet,Björn Hassler - professor i miljövetenskap vid Södertörns Högskola.James Hansen – klimatforskare. Tidigare forskningschef på NASA.Daniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Sveriges starkaste nationalsymboler, skogen och älgen, ställs mot varandra i klimatomställningens tid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Älgstammen har länge varit på nedgång och det största hotet menar jägarna är skogsbolagens mål att sänka älgbetesskadorna som varje år kostar Sverige sju miljarder kronor. Det försvårar klimatarbetet eftersom skogens förmåga att dämpa klimatutsläppen minskar när älgarna betar sönder tallplanteringar.Samtidigt menar jägarna att  älgen i södra och mellersta Sverige behöver rödlistas.Följ med på älgjakt i Dalarna där stammarna på vissa håll halverats de senaste tio åren, där jägare, skogsbolag och vargar tillsammans med klimatförändringen helt har förändrat scenen för värdens största hjortdjur.  Programmet sändes första gången i oktober i fjol.Medverkande:Johan Frost - älgjägareMattias Frost - älgjägareTommy - älgjägareGöran Ericsson - professor i viltekologi vid SLUEbba Henning Planck – viltspecialist på SkogsstyrelsenNiklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Mindre av nybyggnad och istället mer av att utveckla befintliga hus och att bo mindre. Det är några tankar från boendeforskarna för att minska klimatavtrycket från våra bostäder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om att i större utsträckning till exempel försöka återanvända kök som rivs ut för att ersättas av nya.Klotets Lasse Edfast besöker i Stockholm ett av Europas största stadsutvecklingsprojekt, talar med bostadsforskare i Göteborg och med EU-sakkunniga i Bryssel i sökandet efter svar på hur våra bostäder ska bli bättre rustade för att möta framtidens krav.Programmet är en återutsändning från september 2023Medverkande:Pernilla Hagbert -forskare i hållbar omställning vid inst. för samhällsplanering vid KTHKaj Granath - arkitekt och gästforskare på Chalmers i GöteborgPaula Femenias - professor vid Chalmers, forskar om hållbart boendeStefan Moser - enhetschef för avd B3 på Generaldirektoratet för energi i BrysselPau Garcia - byggnadsspecialist B3Tim McPhie - talesperson för EU:s kommissionär för klimat och energiSofia och Joy - kollektivboendeLasse Edfast - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten- producent

Varje år slängs mängder av mat över hela världen. I Sverige blir till exempel åtta procent av all nötköttsproduktion aldrig någon mat. Ungefär var tredje morot når aldrig fram till konsumenterna. En stor del sorteras bort vid packerier, enbart för att de inte har rätt form. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att producera mat innebär en stor påfrestning för klimatet. Utsläppen från produktion och distribution av livsmedel står för mellan åtta och tio procent av alla växthusgasutsläpp i världen, mer än dubbelt så mycket som utsläppen från världens alla flyg. Samtidigt kostar svinnet stora pengar.FN har ett globalt hållbarhetsmål att halvera matsvinnet till år 2030.Regeringen har ambitionen att få ner livsmedelsavfallet med en femtedel mellan åren 2020 och 2025. Och idéerna för det är många. För hushållen kan det handla om att ändra temperaturen i sitt kylskåp och för livsmedelsproducenterna att tillverka nya matprodukter av vad som annars bara skulle slängas.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson dyker ner i hushållssoporna, träffar experterna och åker till skolorna för att söka svaren på hur matsvinnet ska kunna minska.  Programmet är en återutsändning från september 2023.Medverkande:Magnus Karlsson, Håkan Ask, miljöarbetare och Björn Larsson, vd, företaget Eco Retur i HelsingborgKarin Fritz, matsvinnsexpert LivsmedelsverketJohan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Stockholm Resilience Centre och chef för PotsdaminstitutetJonas Rudenstam, Rudenstams bär och frukt i JönköpingKarin Lindow, matsvinnsexpert JordbruksverketTed Annerkull, kökschef Rosendalsgymnasiet, Uppsala KommunMattias Eriksson, docent i teknologi på Sveriges Lantbruksuniversitet, institutionen för energi och teknikPradeep Holmqvist, butikschef Matmissionen i HelsingborgSkriv till oss! vet@sverigesradio.seAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent 

London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som chef och vill mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åren har gått medan utsläppen från fossila bränslen ökat och med dem - uppvärmningen. Efter 28 år av klimatmöten i FN:s regi nämndes i år för första gången omställning från fossila bränslen i ett avtal. Mötet som avslutades i veckan i Dubai blev det största klimatmötet hittills med flest personer närvarande och som alltid på klimatmötena också många journalister. Tidernas största nyhetsstory har den kallats, berättelsen om klimatförändringen men hur kom det sig att den inte var på alla förstasidor även de 50 veckor om året när det inte var klimatmöte? Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre? "Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister som var en av dem som fick det där julmejlet från Alan Rusbridger 2014. Medverkande: Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. Terry Macalister, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". John Naughton, professor i Cambridge, Leo Hickman, chefredaktör för Carbon Brief, Phillip Inman, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian.Reportaget från England sändes första gången i september 2022. Du hittar det programmet här nedan med kommentarer från Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG och Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Klotet är på plats i Förenade Arabemiraten och speglar dramat när världens länder nu kommit överens om ett avtal i syfte att bromsa uppvärmningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter en rivstart under förhandlingarnas första dag med utfästelser om stora summor som ska gå till länders skador och förluster, i spåren av klimatförändringarna, ersattes optimismen med kärvande förhandlingar. I ett utkast till slutdokumentet hade formuleringar tagits bort som handlar om att fasa ut användningen av fossila bränslen. Men under onsdagsförmiddagen, efter närmare två veckors förhandlingar, klubbade mötets ordförande, sultan al-Jaber, den överenskommelse med nya formuleringar bland annat om en övergång ”på ett rättvist och ordnat sätt” bort från de fossila bränslena.Klotet har följt det dramatiska klimatmötet på plats med inblickar i spelet bakom kulisserna och talat med bland andra Sveriges klimatminister Romina Pourmukthari, chefsförhandlare Mattias Frumerie, forskare och demonstranter och även besökt ett av de tropiska ekosystem som värdlandet Förenade Arabemiraten försöker utveckla. Mangroveskogarna.Niklas Zachrisson - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Det är det mest välbesökta COP-mötet hittills med 90 000 anmälda delegater, lobbyister, journalister och representanter från civilsamhället. Allt kring frågan om att minska klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vikten av att nå framgång i förhandlingarna mellan världens länder för att få ner halterna av växthusgaser i atmosfären är mer akut än någonsin för att försöka dämpa effekterna i form av skyfall, livsfarliga värmeböljor och smältande isar. Mötet har nått halvtid. Frågan är om det går att få fram ett avtal som gör att Parisavtalet ännu går att hålla.Medverkande:Mattias Frumerie - Sveriges chefsförhandlare Björn-Ola Linnér - klimatpolitikforskareAlice Gimbro Frisk - ungdomsdelegatAdrienne Sörbom - professor i sociologi vid Stockholms universitetEmma Modéer Wiking - hållbarhetschef Business SwedenNiklas Zachrisson - Programledare:Anders Wennersten - Producent: