Konsthistoriepodden

Den här gången tar vi oss an Sandro Botticellis Primavera (Våren), ett av den italienska renässansens mest inflytelserika verk och ett av konsthistoriens mest gåtfulla bildskapelser.Kanske kan det tyckas sent på året för ett avsnitt om våren. Men Botticellis berömda målning tolkas som en allegori över årstidens gradvisa framväxt, från de kyliga vårvindarnas ankomst till ögonblicket då de sista molnen skingras och naturen träder in i sin blomstrande tid. Just därför känns den särskilt passande så här års, när våren långsamt övergår i sommar och vi väntar på varmare dagar.I avsnittet fördjupar vi oss i ett verk som i århundraden har förbryllat betraktare och forskare. Vi undersöker hur Botticelli sammanför motiv från den grekiska och romerska mytologin med kristna bildtraditioner, och hur målningen samtidigt bär spår av såväl flamländska gobelänger som antikens och renässansens litteratur.Vi berättar också om teorin att Primavera skapades som en bröllopsgåva och diskuterar vilka föreställningar om kärlek, dygd, kyskhet och äktenskap som verket kan ha förmedlat till den unga bruden.Följ med till Florens under det sena 1400-talet och upptäck ett av renässansens mest fascinerande konstverk. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Konsthistoriepodden kliver vi rakt in i George Bellows intensiva New York i början av 1900 talet, en stad fylld av rörelse, klasskillnader, våld och modernitet. Med utgångspunkt i målningen Stag at Sharkey’s från 1909 undersöker vi hur Bellows fångade en rå och fysisk verklighet, långt från idealiserade konstmotiv. Vi möter boxare i kamp, en publik som både fascineras och fördöms, och en konstnär som valde penseln framför en möjlig idrottskarriär. Avsnittet handlar om mer än boxning: det handlar om kropp, maskulinitet, stadens puls och vår egen dragning till dramatiska och obekväma bilder. Genom Bellows liv, Ashcan skolans realism och den amerikanska modernismens framväxt ser vi hur konsten kunde bli ett sätt att skildra samhällets mest laddade ögonblick. Bellows är kanske ett mindre känt namn för svenska lyssnare, men hans konstnärskap fångar en tid då både samhället och konsten stod mitt i dramatisk förändring. Vi berättar också allt om Bellows, om den legendariske boxaren Tom “Sailor” Sharkey som gav namn åt den ökända klubben Sharkey’s, och om varför ordet stag blev en del av målningens titel. Ett avsnitt om svett, storstad, modernitet och konsten som slog lika hårt som nävarna i ringen.Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt ska vi tala om en målarstil som vi upplever inte står särskilt högt i kurs hos den svenska publiken, trots att våra konstmuseer är fyllda av just denna konst: Düsseldorfmåleriet. Vi går till botten med hur Düsseldorf en gång i tiden var ett internationellt varumärke för modern och högkvalitativ konst och var denna modernitet egentligen låg.Men framför allt ägnar vi oss åt motivet: mordet på de två engelska prinsarna av huset York i Towern i London. Ett populärt motiv inom 1800-talets historiemåleri, där prinsarnas mystiska försvinnande år 1483 har eggat konstnärers fantasi i generationer. Motivet är historiskt till sin yta, men bygger till stor del på William Shakespeares pjäs Rikard III.Vad var det egentligen som hände i Towern? Vad vet vi om händelserna och om prinsarnas öde? Och vad vet vi om Rikard III – barnens farbror, som Shakespeare målade upp som den fulländade skurken, beredd att utan hänsyn ge order om att beröva sina brorsöner livet?Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I dagens avsnitt lyfter vi fram den amerikanska konstnären Joan Semmel, en konstnär som många i USA känner till, men som ännu inte fått sitt genombrott i Sverige. Under våra resor har vi sett hennes verk på flera av de stora museerna och blivit allt mer fascinerade av hennes konstnärskap. Därför kändes det helt rätt att ägna ett avsnitt åt hennes konst. Joan Semmel föddes 1932 i New York, där hon fortfarande är verksam. Hon inledde sin bana som abstrakt expressionist men blev snart en av de tidiga feministiska konstnärerna som utmanade den traditionella bilden av den kvinnliga kroppen i konsten. Under sina mer än sex decennier som konstnär har kroppen, ofta hennes egen, varit ett återkommande motiv.I avsnittet fördjupar vi oss i ett av hennes senare, introspektiva självporträtt: ”Skin Patterns” från 2013. Här utforskar Semmel kroppens förändring över tid och hur dessa förändringar påverkar självbild och identitet. I målningen möter hon, och låter oss möta, den åldrande kroppen utan försköning, men med en stark estetisk närvaro.Genom att rikta blicken mot den äldre kvinnokroppen utmanar hon samtidens skönhetsideal, där det finns en fixering vid ungdomlighet och åldrandets fysiska spår länge varit tabubelagda. I sin konst återtar Joan Semmel blicken på kvinnokroppen, som inte finns till för att behagar, samtidigt som hon ger det levda livet och tidens spår på kroppen värdighet och kraft. I USA räknas Joan Semmel som en central gestalt inom den feministiska konsthistorien och hon har ställt ut på några av landets mest betydelsefulla institutioner, bland annat MoMA PS1 och The Whitney Museum of American Art.Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under nazisterna etablerades en anti-kanon med konstverk som kallades ”Entartete Kunst” - degenererad konst.Verk av modernistiska konstnärer ställdes ut i en turnerande utställning, där de hånades och förlöjligades. Samtidigt utfärdades yrkesförbud till konstnärer att arbeta om de inte följde regimens estetik.En av dem vars karriär lades i spillror var Oskar Schlemmer. Hans verk ”Bauhaustrappan” målades 1932 som en protest mot den förestående nedläggningen av Bauhaus-skolan i Dessau. Några månader senare – bara dagar efter riksdagshusbranden som gav nazisterna makt att avveckla Weimarrepublikens konstitution och därmed demokratin – stängdes en stor utställning med Schlemmers verk. Bauhaustrappan förbjöds, och Schlemmer själv belades med yrkesförbud.Hur målningen ändå hamnade på ett av världens viktigaste konstmuseer, MoMA i New York, och hur Bauhaus-idéerna spred sig trots nedläggningen av skolan genom nazisternas påtryckningar, får ni höra i detta avsnitt av Konsthistoriepodden.Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.