Lottapodden

Marek Rolenec från Fritidsodlingens Riksorganisation (FOR) brinner för självhushållning och hållbar livsmedelsproduktion – och vill inspirera fler att komma igång med att odla, oavsett om man har en stor trädgård, en liten balkong eller bara en gräsplätt utanför hyreshuset. FOR har tillsammans med Coompanion Roslagen & Norrort undersökt fritidsodlingens roll i Sveriges livsmedelsberedskap. Det står klart att fritidsodlingen har en enorm potential, men också att det finns hinder som behöver övervinnas för att fler ska kunna börja odla. I det här avsnittet delar Marek med sig av rapportens viktigaste insikter, men också av konkreta tips på hur du kan komma igång – och hur du med små steg kan skala upp ditt odlande över tid. Ett samtal för dig som redan odlar, är nyfiken på att börja – eller vill förstå hur något så vardagligt som en tomatplanta faktiskt kan göra skillnad i det stora hela. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Astrid Romell, Bohusläns lottakår, är redo för värnplikt. I det här avsnittet berättar hon om vägen från ungdomsutbildning inom Svenska Lottakåren till att bli kallad till mönstring och antagen till grundutbildning med värnplikt. Vad var det som gjorde att hon ville göra värnplikten? Hur gick mönstringen till, och vad tog hon med sig därifrån? Ett samtal om gemenskap, självinsikt, ledarskap och förberedelser – men också om utmaningar. Astrid berättar om stödet från andra lottor, modet att våga saker man först trodde var omöjliga, och hur utbildningarna inom Lottakåren gett henne både trygghet och ledarskapserfarenhet inför värnplikten. Astrid ser fram emot att rycka in och hoppas få med sig både kunskap och livserfarenhet från värnplikten.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Vad får en tvåbarnsmamma att dra på sig uniformen och bli hemvärnssoldat? I det här avsnittet möter du Edith Rudström som delar med sig av sin resa – från värnplikten till dagens engagemang som plutonchef i Hemvärnet. Edith berättar om modet att göra värnplikten trots att få andra tjejer gjorde den och hur hon efter flera års uppehåll hittade tillbaka till det militära livet.  Vi får också ta del av Ediths tankar om ledarskap, om vikten av att se hela gruppens behov och våga ta ansvar när det behövs. Edith talar engagerat om kamratskap, om hur Hemvärnet blivit ett sammanhang som både utmanar och stärker – och varför det är så viktigt att fler kvinnor, med olika bakgrund och erfarenheter, tar plats i det militära försvaret. Samtalet ger också konkreta insikter om vad det faktiskt innebär att förbereda sig – praktiskt och mentalt – för att vara redo att försvara sitt land. En inspirerande berättelse om att hitta sin plats, sitt syfte och att det faktiskt aldrig är för sent att hitta sitt engagemang. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Riksdagsledamoten och Lottakårens riksförbundsordförande Alexandra Anstrell berättar om sin resa till Ukraina tillsammans med sju andra kvinnliga riksdagsledamöter. De körde bilar genom organisationen Blågula Bilen till Lviv. Resan var både praktiskt och emotionellt utmanande, men gav starka intryck och värdefulla möten. Alexandra beskriver kontrasten mellan krigets verklighet och vardagens stillhet hemma, samt vikten av fortsatt engagemang så att Ukraina kan vinna kriget. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Statsvetaren Fredrika Storm berättar hur hon  – från juridik och kommunikation till statsvetenskap på Försvarshögskolan - landade i ett stort intresse för försvarsfrågor och att hjälpa andra att förstå dem. Fredrika betonar vikten av att fler, särskilt kvinnor, engagerar sig i försvarsfrågor och lyfter fram att försvar handlar om mer än militären – det omfattar hela samhället. Genom sitt instagramkonto, @forsvarmedfreddie, vill hon göra komplexa frågor begripliga och inspirera andra att se hur de kan bidra till Sveriges försvar och säkerhet, oavsett bakgrund. Fredrika lyfter också konkreta tips för den som vill engagera sig, till exempel att utforska frivilligorganisationer eller hitta en karriär på företag i försvarssektorn. Medvetenhet och samtal är centrala teman – för att kunna försvara vår frihet behöver vi förstå den värld vi lever i. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

I mars 2024 blev Sverige fullvärdig medlem i Nato. Viceamiral Jonas Haggren, Sveriges militärrepresentant till Nato och EU, delar med sig av erfarenheterna från det första året som allierad. Samtalet kretsar kring skillnaden mellan att vara partner och medlem, de nya krav som ställs – och hur Sverige snabbt blivit en aktiv och respekterad del av alliansen. Jonas berättar om vardagen i Bryssel, Sveriges bidrag till Natos förmåga, och hur våra frivilliga försvarsorganisationer, som Svenska Lottakåren, spelar en viktig roll för både totalförsvaret och Nato. Han lyfter också vikten av att öka förståelsen i hela samhället för vad det innebär att vara en del av en försvarsallians – inte minst i en orolig omvärld. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Mariam Bjarnesen, Försvarshögskolan, har djupintervjuat kvinnliga kadetter om hur det är att vara ung och kvinna i Försvarsmakten. Hon ser att kadetterna idag kommer in med en medvetenhet om att de är strategiskt prioriterade eftersom Försvarsmakten aktivt prioriterar att nå kvinnor både kopplat till värnplikten men också officersyrket. De flesta hade en positiv känsla med sig från värnplikten och också blivit uppmuntrade av befäl att söka sig vidare som officer. De stöter fortfarande på utmaningar eftersom kvinnor fortfarande är i minoritet och av den anledningen är det viktigt att fler kvinnor kommer in för att normer ska förändras. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Den fullskaliga invasionen av Ukraina är inne på sitt fjärde år. Kvinnornas situation är utmanande inte minst på grund av att många har flytt ockuperade delar av landet och försöker skapa sig ett nytt liv i andra delar av landet eller i ett helt nytt land. Tania Konokh, Kvinna till Kvinna, som själv är från Ukraina berättar om hur civilsamhället har mobiliserat för att stötta kvinnorna. Först rent akuta behov som någonstans att bo men allteftersom kriget fortsatt har de skapat mer långsiktiga insatser för att hjälpa med till exempel mentala hälsoproblem. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Sverige var ett av de första länderna att 2006 anta en nationell handlingsplan för FN:s resolution om kvinnor, fred och säkerhet. Kvinna till Kvinna, IKFF och Operation 1325 har jämfört nuvarande (gäller för 2024 - 2028) och tidigare handlingsplaner och ser till exempel att en del formuleringar har blivit vagare. Något som skulle kunna riskera att frågorna inte prioriteras. Agendan och resolutionerna handlar om att bygg ett mer jämställt samhälle i grunden, för att det är det som ger fred. Utifrån det perspektivet finns det mycket kvar att göra här i Sverige för att få in kvinnors perspektiv i försvarspolitiken. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Maria Eriksson Baaz, Försvarshögskolan, forskar på våld mot civila i konflikter och tittar på relationen mellan våld och sexuell våld och om olika förklaringar kan appliceras på både våld och sexuellt våld. Maria lyfter att det är viktigt att förstå logiken bakom våldet och de variationer som finns för att kunna skapa förändring. Det finns en föreställning om att sexuellt våld enbart används som ett strategiskt vapen, att sexuellt våld i krig är mer brutalt än under fredliga förhållanden och att offren i en konflikt är yngre. Maria belyser även att forskningen visar att många fler pojkar och män är offer för sexuellt våld än vad som tidigare framgått då dåden gömts bakom kategorin tortyr.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

Christoffer Wedebrand och Herman Andersson forskar om hemberedskap och försvarsvilja vid FOI och ser att försvarsviljan är hög i Sverige, dvs en stor majoritet tycker att Sveriges ska göra motstånd om vi blir angripna. Men vi har också en stark vilja att göra en personlig insats. Många har också börjat bygga sin hemberedskap men menar att de egna resurserna inte räcker en vecka och vill ha stöd av samhället snabbare än så. Christoffer och Herman lyfter vikten av att se till att den enskilde får förutsättningar att kunna göra verkstad av sin försvarsvilja så inga hinder finns när vi behöver göra en insats i totalförsvaret. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

De frivilliga försvarsorganisationerna är viktiga för den samlade förmågan inom totalförsvaret och folkförankringen står det i den totalförsvarsproposition som riksdagen ska fatta beslut om under december. Frivilligas roll och Lottakårens bidrag under 100 år var fokus för ett panelsamtal på Svenska Lottakårens riksstämma med försvarsminister Pål Jonson, riksförbundets ordförande och rikslottachef Eva Nolsäter. Försvarsministern var tydlig med att Lottakåren bidrar till Sveriges säkerhet och försvar, inte minst genom att bidra till att öka andelen kvinnor som engagerar sig i Försvarsmakten. Under samtalet fick panelen även frågor från publiken om hur vi når ut i utsatta områden, personalutmaningar och hur vi bättre samarbetar med vårt grannland Norge, inte minst på grund av att många svenskar arbetar på andra sidan gränsen.  Lästips hittar du på avsnittets webbsida

För att kunna vara engagerade samhällsmedborgare behöver vi också vara medvetna medieanvändare. Martina Wagner, Mediemyndigheten, berättar om varför vi behöver utveckla vår medie- och informationskunnighet (MIK) hela livet. Det handlar om de förmågor vi behöver för att kunna informera oss, uttrycka oss och ta del av den demokratiska dialogen. Att vi kan ta till oss information och värdera den är en grund för att vi ska kunna förstå vår omvärld. Den tekniska utvecklingen går i rasande fart och Martina lyfter vikten av att förstå att det finns källor det går att lita på. Inte minst för att stå emot krafter som vill skapa splittring. Lästips hittar du på poddavsnittets webbsida

Hur säkrar vi livsmedelsberedskapen i Sverige? Hugo Malm jobbar med olika beredskapsprojekt och berättar om ett område med speciella utmaningar både för oss som individer men också för samhället. Hugo lyfter att vi behöver tänka annorlunda, både som samhälle i hur vi bygger upp en livsmedelsberedskap som är anpassad till hur vårt moderna samhälle fungerar idag, men också de förväntningar som vi individer har på vad för slags mat vi har tillgång till i händelse av en kris. En robust livsmedelsberedskap ger oss också fördelar även i vardagen då det bidrar till ett mer hållbart samhälle. Lästips hittar du på avsnittets webbsida

I ett specialavsnitt från Bokmässan i Göteborg samlar vi flera röster som arbetar med att stärka vår demokrati, både teoretiskt och praktiskt, för att bidra till kunskap som ger insikt om hur man själv kan bidra. Du möter vinnarna av Skolornas Fredspris 2024 Hässleholms Tekniska Skola. Förra årets vinnare, Schillerska gymnasiet, berättar vad året som gått gett dom och Charlotta Granath, Emerichfonden, beskriver varför priset ger effekt. Peter Wallensteen, professor emeritus i freds- och konfliktforskning, ger oss en bild av den globala spelplanen och vad som borde göras för att stärka samarbetet mellan länder. Jonatan Lamy, vice ordförande Sveriges Elevkårer, beskriver deras praktiska demokratiarbete och varför de engagerat sig i Beredskapsveckan. Emma Wistrand, My human rights, berättar om varför hon brinner för att sprida kunskap om våra mänskliga rättigheter. Lästips hittar du på avsnittets webbsida