Medierna

Och vad händer med SVT och SR som blir ensamma kvar i marknätet? Dessutom om journalisters personliga gnäll på sociala medier - bryter det mot yrkesetiken? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. TV4:s nya rollI förra veckan kom beskedet att TV4 lämnar marknätet vid årsskiftet, och med det går en era i graven. ”Skogs-tv” som vi millennials nostalgiskt pratar om från vår barndom, alltså att bara ha 1:an, 2:an och 4:an gratis, har nu blivit av med sin pigga och enda kommersiella gren. Och i och med fyrans utträde ur marknätet kommer kanalens roll som ett “kommersiellt public service” att tillhöra historien också, för nu kommer inte Granskningsnämnden längre kunna pröva kanalens publiceringar för saklighet. Vår reporter Tonchi Percan gör en återkomst i Medierna den här veckan för att teckna bilden av ett TV4 i förändring. Vi ska också säga att Tonchi Percan, under de månader han varit borta från Medierna i P1, bland annat gjort ett avsnitt av TV4:s Kalla Fakta.Marknätets framtidTV4:s beslut påverkar ju inte bara den egna kanalen. Beskedet att de lämnar marknätet har under den senaste veckan lett till en rätt yrvaken och högljudd debatt om huruvida Public Service-bolagen nu ska behöva ta hela notan för marknätet, och både SVT:s vd Anne Lagercrantz och SR:s Cilla Benkö har varit ute i media. Utspel som inte imponerar på den gamle medienestorn Jan Scherman.Vår reporter Joanna Korbutiak har träffat honom.Oetiskt journalistgnäll på sociala medierVar går gränsen för vilka privata spörsmål en journalist får klaga öppet på i sociala medier egentligen? Den frågan lyfte Expressens Karin Olsson i en syrlig text i Dagens Media i förra veckan med rubriken “Cantwell och Norén skämmer ut sig på nätet”. En lite retig artikel med glimten i ögat, men hon lyfter en intressant fråga. Är det verkligen förenligt med yrkesetiken att på sociala medier klaga på ett enskilt företag som inte lagat ens kaffebryggare i tid?Freddi Ramel tog Karin Olssons stafettpinne och sprang med den.

Och om nyhetsbyrån som säljer åsikter till hela Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kanske läste ni i Göteborgsposten i förra veckan om den kinesiska gravidroboten? Eller kanske såg ni det på Expressens Tiktok eller i något annat av den drös sociala medierkonton eller nyhetsprogram som berättade storyn om hur den kinesiske forskaren Zhang Qifeng vid Nanyangs tekniska universitet tagit fram en graviditetsrobot som kunde bära mänskliga foster.Men det fanns ju ett problem. Allt var en bluff.Reporter: Lasse TruedsonI veckan publicerade Ekot en nyhet om att allt fler judar väljer att lämna Sverige, till följd av ett hårdare samhällsklimat sen terrordådet den 7:e oktober 2023 och det efterföljande kriget i Gaza. En av siffrorna Ekot använder sig av är att utvandringen från Sverige till Israel fördubblats mellan 2023 och 2024.Men vad säger siffrorna - egentligen?Reporter: Freddi RamelI våras rasade debatten om ledarsidan var en del av en tidnings själ eller inte. Något som inte var i fokus då, var det faktum att en stor del av de lokala ledartexterna runt om i landet inte längre är lokala, utan skrivs av en rätt okänd redaktion. Hur påverkar det den eventuella tidningssjälen och vad betyder det för opinionsbildningen i stort? Vi söker söker svar i en gränd i Gamla Stan i Stockholm.Reporter: Joanna Korbutiak

Forskare: Bryter mot flera riktlinjer för hur medier bör rapportera om suicid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur ska medier rapportera om självmord? Det är en fråga som varit uppe i det här programmet många gånger genom åren, och det är en komplicerad fråga. Å ena sidan är mediers uppdrag att berätta så mycket som möjligt, å andra sidan finns forskning som visar att viss typ av medierapportering kan leda till smittoeffekter - alltså fler självmord. För en månad sen publicerade Aftonbladet en artikel om en man som begått ett spektakulärt självmord efter konflikter på sitt arbete inom Kriminalvården. Publiceringen följdes upp nu i veckan, med en intervju med mannens familj. Och Aftonbladets publiceringar sticker ut - det är inte såhär medier vanligtvis brukar rapportera om självmord, säger Christian Rück, professor i psykiatri på Karolinska institutet.Reporter: Freddi RamelI somras lanserade sajten Bulletin en pedofilkarta. Betalande prenumeranter kan logga in och kolla var i landet människor som begått sexbrott mot barn bor någonstans. På den så kallade Brottskartan kan man även se den generella brottsnivån i olika bostadsområden och hur stor andel av befolkningen som har utomeuropeisk bakgrund. Det här rätt uppseendeväckande greppet har fått en del kritik. Risk för förtal och pressetiskt oförsvarbart är några omdömen kartan fått. Medierna ringde i veckan upp Bulletins chefredaktör Pelle Zackrisson.Reporter: Erik Petersson   Det fanns en tid när vinjetten i radio och tv var livsviktig för att väcka uppmärksamhet. Det var den som skulle få lyssnare och tittare att släppa allt de hade, bänka sig och skrika ut: “NU BÖRJAR REDERIET!” Men nu, när allt färre lyssnar på linjär radio och tablå-tv, skulle man kunna tänka sig att den klassiska vinjetten spelat ut sin roll. Men frågan är om det stämmer? Vår reporter Joanna Korbutiak tog sig nyligen till Berwaldhallen när SVT spelade in sin OS-vinjett inför de kommande vinterspelen i Cortina.  Reporter: Joanna KorbutiakHit kan du vända dig om du har självmordstankar:Ring 112 om du behöver akut vård eller hjälpSjälvmordslinjen: Öppen dygnet runt, telefonnummer 901 01. Det går också att använda en chat.Vårdguiden: Telefonnummer 1177Jourhavande präst: Kopplas via telefonnummer 112. Alla dagar kl. 21-06, chatt alla dagar kl. 20-24Humanistisk medmänniska: Telefonnummer 010 551 5590 Tar emot samtal kl 19-23 alla kvällar utom tisdagar.Jourhavande medmänniska: Telefon: 08-702 16 80. Alla dagar kl. 21-06.

* Fotbollsagent stämmer ett mediehus. Hur har sportjournalistiken lyckats bevaka spelaragenterna? * Trumps flerfrontskrig mot medier. Har han hittat mediernas ömma punkt? * Sommarserie om journalistiska metoder. Om åsiktsjournalistik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sportjournalisternas agentdilemmaUnder sommaren har ytterligare en fotbollsagent stämt ett svenskt mediehus. Det gör det till den tredje stämningsansökan från just en fotbollsagent mot svenska medier bara det senaste året. Och det är två roller med en lite speciell relation. I flera år har det kring fotbollsjournalistiken diskuterats huruvida relationen med vissa fotbollsagenter varit problematiskt nära. Så frågan är om det senaste årets granskningar av agenter och juridiska motaktioner markerar ett skifte i en relation som genom åren varit lite — ja—komplicerad.Reporter: Erik PeterssonTrumps flerfrontskrig mot medier Donald Trumps krig mot medierna har skruvats upp sedan hans förra runda som president. Han stämmer nyhetsbolag på mångmiljardbelopp, häcklar och hotar journalister, och portar dom han inte gillar från Vita huset. Så - vad betyder det för pressfriheten i USA? Och hur ser hans mediekrig ut i praktiken? Reporter Katarina Andersson har träffat journalistikprofessorn som varit med sen Watergate-eran. Rättelse 18/8-25: I reportaget säger vi att Trump strypt stödet till public service, motsvarande 50 miljarder kronor. Rätt är omkring 5 miljarder kronor. Sommarserie om journalistiska metoderNu till den sista delen i vår sommarserie om journalistiska metoder; olika verktyg för att bedriva journalistik. ”Skapa innehåll” kan man cyniskt säga, eller ”låta människor komma till tals”, om man vill vara högtravande. En journalistisk metod för detta är likafullt: debattartikeln. Men frågan är vem som ligger bakom innehållet egentligen? Är det skribenten som undertecknar eller redaktören på mediet som publicerar? Hur går det egentligen till när åsikter ska möta offentligheten? Reporter: Hannah Engberg

Kan public service-reportrar skriva under upprop och fortsätta rapportera som vanligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Över 500 personer inom media- och kulturbranschen har skrivit under ett upprop som kräver ökad pressfrihet i Gaza och att internationella journalister ska släppas in. Så långt, okontroversiellt. Men i debattartikeln som publicerades till uppropet i tidningen Expressen innehöll också formuleringar om att svenska och internationella medier varit med och legitimerat folkmord. Flera av undertecknarna är högt profilerade Mellanösternreportrar på Sveriges Radio. Går det här ihop med public service riktlinjer om opartiskhet? RÄTTELSE 15/8-25: I reportaget  om hur svenska medier förhåller sig till medarbetare som skrivit under Gad-uppropet inkluderades tidigare Dagens Nyheter på listan över medier där medarbetare som skrivit under uppropet inte kommer få några begränsningar. Det var fel, rätt är att DN förra veckan ännu inte hade fattat något sådant beslut. Redaktionschef Anna Åberg skriver att DN den här veckan citat: ”meddelat alla medarbetare på nyhetsredaktionen som skrivit under att de inte kommer att bevaka kriget i Gaza den närmaste tiden.”Reportrar: Freddi Ramel och Lasse TruedsonStrax innan uppropet lanserade en av initiativtagarna, krigskorrespondenten Magda Gad, en ny tidning, uppkallad efter sig själv: Gad. Med i redaktionen finns bland andra Edgar Mannheimer och Alexandra Urisman Otto. Medierna hörde av sig till Magda Gad för att fråga vem som betalar, vad målet är och varför tidningen Gad behövs. Reporter: Lasse TruedsonI vår serie om journalistiska metoder ska det den här veckan handla om en ganska outnyttjad metod här i Sverige; Gonzo. Den amerikanska journalisten Hunter S Thompsons ikoniska reportagestil har aldrig riktigt nått Sverige, men det finns de som har laborerat med uttrycket.Vår reporter Robin Jonsson gav sig iväg på jakt efter den svenska Gonzon, med små nedslag i den amerikanska drömmen.Reporter: Robin Jonsson

Hela veckans program är tre repriserade reportage från det gångna året som zoomar in på alternativmediers mående och status. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi ska börja med en välkänd figur från alternativhöger-scenen - Chang Frick. För, sen april ifjol ligger en av som mest tongivande alternativsajterna - nyheter idag nere. Samtidigt går Samnytt, tidigare avpixlat, på knäna ekonomiskt och ber läsarna om mer donationer. Ja vad är det egentligen som händer med dom sajter som under dom senaste 10 åren specialiserat sig på migrationskritiska artiklar? Är det en kris eller ett skifte som råder i alternativmedie-sverige? Vi ska nu återvända till förra sommaren. Då åkte jag bil på upplands slingrande vägar med alternativmediernas ständige provokatör och uppfinnare, Chang Frick. I januari i år svors en nygammal president in i USA och med det blåser förändringarnas vindar även på de sociala plattformarna. Inte minst på X, tidigare Twitter, som fungerat som en språngbräda, plantskola och favorit-app för många alternativmedie-profiler. Både svenska och internationella. Under vårvintern skedde många till synes små förvandlingar hos nätjätten Meta. Men lägger man samman förändringarna så blottar sig en helt ny riktning för bolaget bakom Facebook, Threads och Instagram. Facebook, som globalt är en av världens största källor för nyheter för dess användare, spås nu av många bli en plats präglad av desinformation, bedrägerier, falska annonser och näthat. Vad händer med journalistiken när sociala medieplattformar blir ett mer laglöst landskap? Och varför händer det här nu? Vi ska lyssna till ett reportage från januari i år då Meta just annonserat sin nya riktning. I april i år fick alternativhögersajten Samnytts tidigare ansvariga utgivare Mats Dagerlind klippa av sig fotbojan som han blev dömd till att bära efter upprepade förtalsbrott. Förtalsmål mot ansvariga utgivare är ovanliga och extremt ovanligt är det att förtal leder till motsvarande fängelsestraff. Så hur kommer det sig nu att Mats Dagerlind blev bojad? Och hur kommer det att prägla alternativa mediers benägenhet att gå över gränsen? Reporter och programledare: Martina PierrouProducent: Erik Petersson

Reportrar och chefer är oense om Gazajournalistik. På Dagens Nyheter har det gått så långt att journalister lämnat sina tjänster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kriget mellan Israel och Hamas har pågått i snart två år, och mediarapporteringen här i Sverige har varit föremål för hård kritik från läsare, lyssnare och tittare.Men även på redaktioner verkar reportrar och chefer ibland vara oense om hur Gazabevakningen ska göras. På Dagens Nyheter har det gått så långt att två medarbetare, däribland grävreportern Lisa Röstlund, lämnat sina tjänster.Reporter: Wendela AntepohlAI-sajter - lokaljournalistikens räddning eller pink slime?Martin Larsson vill inte kalla sig journalist men driver lokaltidningar från Lund i söder till Kiruna i norr. Både hans sajter och AI-genererad journalistik i allmänhet har fått en del uppmärksamhet den senaste tiden. Vi ringde upp Martin för att se vad framtiden skulle kunna ha att erbjuda sina mediekonsumenter.Reporter: Lasse EdfastSommarserien – EnkäterDen här veckan handlar vår serie om journalistiska metoder om det kanske minst åtråvärda av våra många verktyg – enkäten. Inom kåren har den här metoden blivit en bespottad arbetsuppgift under all värdighet, men  hos publiken är den ett välkommet avbrott från ansvarsutkrävande politikerutfrågningar och tama sportintervjuer. Men det många inte vet, är att enkäten har en mörk baksida som sällan hörs.Reporter: Robin Jonsson

Sveriges före detta försvarsminister Peter Hultqvist släppte i början av sommaren boken När allt förändras om bland annat Sveriges nyckfulla natointräde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När DN  skulle recensera boken gav tidningen uppdraget till Hultqvists gamla nemesis – journalisten  Jonas Gummesson. Reporter: Lasse EdfastRättelse 2025-07-22, 16:40I en tidigare version av det här inslaget sa vi att det var Jonas Gummesson som skickat ett sms till Peter Hultqvist i samband med reportaget han skrev om ministerns lägenhet, men rätt är att det var en annan reporter på Svenska Dagbladet som skickade meddelandet. Vi sa också att Hultqvist bojkottat alla intervjuer med Gummesson, rätt är att han gett ytterst få intervjuer.Handlingar efter Acta-domenFör nästan precis ett halvår sedan skakades journalist-Sverige av domen mot Acta publica — efter en process som gick hela vägen upp i högsta domstol kom man fram till att Acta publica, Lexbase och andra databaser inte får publicera dokument rörande brottsmål och sprida dem till allmänheten. Det flera då befarade var att domen även skulle få konsekvenser för andra journalisters möjlighet att få ut handlingar. Så vi bestämde oss för att göra en liten koll— vilka konsekvenser har den här domen fått för de som dag efter dag häckar i tingsrätter runt om i Sverige för att få nyheter om trafikolyckor, svartsjukedraman och mord? Ja, de som gör det journalistiska fotjobbet helt enkelt: lokaltidningarna.Reporter: Erik PeterssonSommarserien– Foten-i-dörren journalistiken Nu till den tredje delen av vår sommarserie om journalistiska metoder. Det ska handla om den frustration som de allra flesta journalister upplever då och då: att inte få svar av en granskad part. Att efter flera veckor, kanske månader, av att ha gått igenom dokument, pratat med berörda, synliggjort missförhållanden.. Ja, då finns det ju en del frågor man som journalist vill ställa till den ansvarige. Men vad händer då om den personen gör sig oanträffbar?När mail, sms, brev, telefonsamtal möts av tystnad. Till slut finns ingen annan utväg än att söka upp den personen. Det ska nu handla om det vi valt att kalla foten-i-dörren-journalistiken. Reporter: Alexandra Sannemalm 

Var det rätt eller för lättvindigt när svenska medier kovände om migrationsministern? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tisdag den 1:a juli publicerar den antirasistiska tidskriften Expo en granskning. Den handlar om att en nära anhörig till en minister i Sveriges regering har varit aktiv i flera högerextrema grupper, varav en med betydande våldskapital.Inom några timmar vet alla Sveriges redaktioner vem ministern är, men ingen publicerar hans namn av hänsyn till den nära anhöriga.Vem ska bli först, och vad händer sen?Reportrar: Freddi Ramel och Lasse EdfastAtt wallraffa, alltså att bedriva journalistik under falsk identitet, anses av många journalister vara en sista utväg. Ett journalistikens atomvapen när inga andra metoder funkar. I vår sommarserie om journalistiska metoder ringde vi upp den legendariske journalisten vars efternamn blivit ett verb. Reportrar: Viktor Löfgren och Wendela Antepohl

Först sa P2 tack och hej till Lokko i P2 och sen plockades musikprogrammet PSL bort från SVT:s utbud. Musikjournalistiken är i kris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. “Annat var det på 90-talet”, sägs det. Men var det verkligen så mycket bättre förr? Hör historien om rockjournalistikens väg från elitistisk gatekeeper till konsumentupplysare av geriatriska hårdrocksband på arenaturné. Reporter: Freddi Ramel ”60 chefer i Region Västerbotten har inga medarbetare”. Så löd rubriken som for som en blixt genom medier i förra veckan och som snabbt höjde tonläget i den politiska debatten i Västerbotten.Men vad bygger dom här sifforna på och vad döljer sig bakom dom? Är det hela havet stormar i Västerbottens chefsleder eller är det här en pilbåge som spänts lite väl högt av medier? Reporter: Martina PierrouVad finns egentligen i reportrars verktygslåda när det kommer till att mejsla fram nyhetsstoff och hamra in avslöjanden? Vi ska börja med att plocka fram det mest centrala, grundläggande verktyget av dom alla - intervjun. Journalister har gått från att vara mikrofonservitörer till politiker, till att bli skjutjärnsjournalister med fastnaglande stenhårda frågor, till att använda den mer.. psykologiska metoden med öppna frågor - till.. ja vadå egentligen?Reporter: Alexandra Sannemalm

Forskning: Din trötthet kan vara dold sjukdom, Varnar: många misstar cancer för hemorrojder-ja, listan på alarmerande rubriker kan göras lång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår reporter Freddi Ramel blev så uppslukad av braskande rubriker och hårddragna vinklar att han en dag i juni fann sig själv i väntrummet på Sophiahemmets gastroavdelning.Och nu vill han ställa Aftonbladet plus till svars.Reporter: Freddi RamelUR får underkäntGranskningsnämnden för radio och tv har gett Utbildningsradion ovanligt hård kritik i sin bedömning av public servicebolagens årliga redovisningar. Och det är just på sitt huvudsakliga uppdrag - utbildningsuppdraget - som dom får smäll på fingrarna av nämnden. UR har nämligen dragit ner rejält på sitt utbud riktad mot högskola. Så Granskningsnämnden tycker inte att UR helt lever upp till sitt uppdrag. En synnerligen hård dom för ett bolag som bär ordet utbildning i sitt namn.Reporter: Lars TruedsonMedierna i AlmedalenDen sista reklam-vepan och partytält-pinnen har just packats ner efter årets upplaga av Almedalsveckan i Visby. Det är ju festivalen där näringslivets mellanchefer, mediefolk, politiker och udda organisationer möts för nätverkande, påverkande, debatt och skvaller. Varje timme, nästan varje minut under veckan så pumpar partierna, organisationerna, företagen och myndigheterna ut nyheter och utspel i hopp om att fånga en stund i mediernas korta spann av uppmärksamhet. Martina Pierrou har gett sig ut i Visbys gränder för att ta reda på - hur gör dom olika aktörerna för att nå ut genom det öronbedövande bruset av möjliga nyhetsrubriker? Vem styr egentligen agendan här? Reporter: Martina Pierrou

Så porträtteras journalistrollen i populärkulturen. Och så om de mediala institutionerna tipstelefonen och den skuggade siluetten. Repris av tre reportage från senaste året. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Journalister på vita dukenEn vanligt förekommande figur på vita duken är journalisten. Men hur gestaltas egentligen reportrar på film? Hur nära sanningen kommer fiktionen? Vi på Medierna kartlägger de olika journalisttyperna på film; hjältar som Spotlight-reportrarna, slarvpellar som Nina i TV4:s serie Doktrinen och klumpedunsar som Bridget Jones.Reporter: Alexandra SannemalmHar du ett nyhetstips? Då hänvisas du oftast till mail eller, om det är riktigt högoktaniga grejer - en krypterad tjänst som signal, secure drop eller varför inte egna tekniska lösningar som Sveriges Radios Radioleaks. Men det finns ju dom som känner att de inte orkar med det här nya, meckiga appsamhället. Att de vill prata med en riktig människa och verbalt få lägga ut texten! Och då finns den där - den klassiska tipstelefonen. Men vilken status har den här gamla trotjänaren i dagens digitala och AI-drivna robotsamhälle egentligen?Reporter: Freddi RamelVem döljer sig bakom de skuggade personerna? En profilbild, men helt suddad på anletsdrag. Bara en svart massa kvar. På kvällstidningsspråk kallas dom för silhuetter. Det visar sig att här döljer sig ett formspråk som tassar väldigt nära gränsen till det bedrägliga.Och hur kommer det sig att siluetterna bara blir mer och mer generiska?Reporter: Erik Petersson

Kraschad sajt, döda LED-skärmar, sändningar som inte går ut och en strulig app. Ja det har varit SVT:s verklighet den senaste dryga veckan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Bakom det här ligger flera systematiska överbelastningsattacker av historiska mått. En efter en har dom avlöst varandra och orsakat felmeddelanden, svarta rutor och regnbågsfärgade kalibrieringsränder över hela skärmen. Vad är det egentligen som händer? Och hur säkrade är SVT för externa attacker när uppdraget säger att SVT ska kunna sända i kris eller krig? Reporter: Martina Pierrou I slutet av januari i år släppte TV4 en granskning som kopplade Utrikespolitiska institutets mellanösternchef Rouzbeh Parsi till ett iranskt påverkansnätverk. En extern utredning startades av UI som kom fram till att han inte ingått i en iransk påverkanskampanj. Ändå fick han lämna sin tjänst.Nu ställer Rouzbeh Parsi upp på en intervju för första gången sen den externa utredningen publicerades den 12e maj.Reporter: Freddi Ramel

I stark kontrast mot spirande grönska i junitider står den allt osäkrare värld vi lever i. Dagligen kommer nya rapporter om påverkanskampanjer, spionmisstänkta personer i Sverige och krig som rasar i dramatisk takt på flera håll i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under de senaste, osäkra åren på planeten jorden, så har många redaktioner satsat på en ökad bevakning av säkerhets- och försvarsfrågor. Hur rustade är Sveriges mediers säkerhets- och försvarsbevakning? Och hur står sig redaktionerna själva i ett eventuellt läge av kris eller krig? Hela veckans program är ett panelsamtal med Karin Ekman, programchef och ansvarig utgivare på SVT Nyheter, Thomas Mattsson, senior rådgivare på Bonnier News och vice ordförande för Tidningsutgivarna, och Mattias Carlsson, granskande reporter på Expressen med fokus på internationella samarbeten och säkerhet. Programledare: Martina Pierrou

Att gärningsmän i våldsamma dåd vill använda medier som ett verktyg för att nå ut med sitt budskap är inte ovanligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I finska Birkala skedde i förra veckan just en sån händelse när en 16-årig knivbeväpnad kille gick in i sin skola och högg tre yngre tjejer. Innan attacken skickade han ett manifest till kvällstidningen Iltalehti med sina planer. Gärningsmannen filmade sig själv inne på en skoltoalett precis innan attackerna skedde och la ut klippet i sociala medier. Ett filmklipp som de flesta avstod från att publicera. Men inte alla. Reporter: Martina PierrouI veckan kom Utrikespolitiska institutets utredning om chefen för mellanösternprogrammet Rouzbeh Parsi. Det var i vintras som TV4 berättade att det fanns kopplingar mellan Parsi och ett iranskt påverkansnätverk. Det här ledde efter en del om och men till att UI drog igång en stor utredning. I veckan presenterades den alltså. Den stora anklagelsen i grunden här— att Rouzbeh Parsi på något sätt skulle varit styrd av Iran— ja den frias han från av utredningen— men det är en motstridig bild— för samtidigt får han även skarp kritik i rapporten och lämnar nu sitt uppdrag på utrikespolitiska institutet. Så frågan är: Vad säger rapporten egentligen om TV4:as publiceringar från i vintras?Reporter: Erik PeterssonNästa år går public service in i en ny tillståndsperiod som sträcker sig fram till 2033 - och förra veckan på en pressträff presenterade Tidöpartierna sitt förslag på förändringar i inriktning och finansiering. Det var egentligen inga stora överraskningar, det mesta har varit känt sen ett år tillbaka. SVT, SR och UR kommer få liite mer pengar än tidigare. Budskapet är att alla partier fortfarande är överens om att public service ska vara stort och starkt, sa SVT:s kulturredaktör Per Andersson. Det politiska bråket handlar mest om nyanser.Goda nyheter för programbolagen, kanske du tänker? Nä, då får du tänka om. Från public service-cheferna målades istället mörka hotfulla moln upp på horisonten. Det är allvar nu var deras budskap. Reporter: Freddi Ramel

I helgen frigavs journalisten Joakim Medin från det turkiska fängelse där han tillbringat 51 dagar i fångenskap, något som präglat medierapporteringen sen dess. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det har varit idel personporträtt och glädjeskildringar, men utöver det har flera medier försökt skildra spelet bakom frisläppandet. En sak som väckt nyfikenhet är tidssambandet mellan frisläppandet av Joakim Medin och SÄPO:s gripande av en diplomat på UD och en kurdisk politiker i Sverige som misstänks för grov obehörig befattning med hemlig uppgift. De är nu försatta på fri fot, men fortsatt misstänkta. I veckan publicerade sajten Blankspot uppgifter från en hemlig källa som sa att gripandet av de här personerna i själva verket var del av en informell bytesaffär mot Joakim Medin. Vi försöker reda ut om det orsakssamband som Blankspot påstår finns - verkligen finns. Reporter: Lasse TruedsonSVT Västernorrland + Timrå kommun = sant?SVT Nyheter Västernorrland har fått ny redaktionschef och ansvarig utgivare. Hon heter Kristin Hånell och har jobbat där i olika roller i snart 30 år. Så långt, inget konstigt. Men - det finns en pikant detalj här: Hon är gift med Stefan Dalin, kommunstyrelsens ordförande i Timrå och chef för kommunala Torsbodabolaget. Så frågan är - hur står det egentligen till med oberoendet på norrländsk public service?Reporter: Freddi RamelSkandalhistorien om EU-kommissionens gömda SMSVåren 2021. Europa ligger lamslaget och nedstängt av Coronapandemin. Världen väntar på de första vaccindoserna, och trycket på läkemedelsbolagen är skyhögt. Just då lyckas EU-kommissionen sluta ett osannolikt avtal med läkemedelsjätten Pfizer värt 380 miljarder kronor. Ett avtal som sluts på sms. Sms, som när journalister vill få titta på dem, tycks vara... Spårlöst försvunna! Det här har under åren utvecklats till en stor skandal i EU som närskådats av flera instanser och journalister. Den går under namnet Pfizergate. I förra veckan nådde den här historien sin kulmen, när EU-domstolen satte ner foten kring huruvida det var rätt eller fel att inte lämna ut smsen. Reporter: Martina Pierrou

I dagar, veckor, månader nu så har det puttrat i svenska medier. Frågan om transportstyrelsens återkallande av körkort efter att folk fått ta så kallade PEth-tester. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots att man aldrig kört rattfull kan ens alkoholkonsumtion ändå leda till att man förlorar körkortet efter att läkare, som man aldrig ens har träffat, har ställt en missbruksdiagnos, baserat bara på två PEth-tester. Såna historier har det kryllat av i svenska medier.Drabbad efter drabbad har intervjuats och en stark cocktail av överförmynderi, alkoholvanor och rapporterad vetenskaplig brist i testerna har lett till en intensiv bevakning på såväl nyhetsplats som i ledarspalterna.Men det har funnits en fråga som vilat över hela den här debatten: Hur vanligt är det - egentligen?En formulering som florerat i flera medier är att det uppskattningsvis handlar om flera tusen..Men i veckan kom Transportstyrelsen med en riktigt ljummen siffra - under 2024 handlar det om totalt 40 fall. Hur förändrar det här bilden? Och vilka frågor ställer det till bevakningen?Reporter: Erik PeterssonHar du ett nyhetstips? Då hänvisas du oftast till mail eller, om det är riktigt högoktaniga grejer - en krypterad tjänst som signal, secure drop eller varför inte egna tekniska lösningar som Sveriges Radios Radioleaks. Men det finns ju dom som känner att de inte orkar med det här nya, meckiga appsamhället. Att de vill prata med en riktig människa och verbalt få lägga ut texten! Och då finns den där - den klassiska tipstelefonen. Men vilken status har den här gamla trotjänaren i dagens digitala och AI-drivna robotsamhälle egentligen?Reporter: Freddi Ramel

Förra veckan publicerade Göteborgsposten en lång, exklusiv intervju med artisten Måns Zelmerlöw från hans hem i skånska Staffanstorp. Artisten befinner sig mitt i en sårig skillsmässa som utspelar sig inför öppna ridåer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I intervjun erkänner Måns Zelmerlöw att han tagit kokain. En nyhet som fick stort nationellt genomslag. Men precis som att Göteborg är Sveriges andra stad så var Göteborgsposten andrahandsvalet när Måns pressfolk erbjöd den här exklusiva intervjun till svenska medier. Förstahandsvalet var Dagens Nyheter. Och det fanns en anledning till att DN valde att tacka nej till den här chansen.Reporter: Freddi RamelI förra veckan skedde ett brutalt trippelmord i Uppsala. Tre killar, mellan 15- och 20 år gamla, sköts till döds inne på en frisersalong i stadsdelen Vaksala. Mitt på blanka dagen. Samma kväll greps en 16-årig kille i sitt hem och på en pressträff sa polisen att han anhållits på sannolika skäl misstänkt för att vara skytten som dödade de tre killarna.  Men blott tre dagar senare släpptes han och alla misstankar avskrevs plötsligt. Kvar finns nu en mängd publiceringar om honom, om än anonymiserade så tämligen utbroderade. Reporter: Martina PierrouVilka frilansjobb kan man egentligen kombinera med återkommande uppdrag för Sveriges Radio? I veckan kunde sajten Bulletin berätta att en av Ekots medarbetare, programledaren och reportern Per Bergfors Nyberg har en bakgrund som nyhetsankare på den turkiska tv-kanalen TRT World. Det här ledde i veckan både till en diskussion och högljudd till kritik mot Sveriges radio. Att just nu när den svenska journalisten Joakim Medin sitter fängslad i just Turkiet— ha en anställd med bakgrund på en kanal som beskrivs som närmast ett propagandaorgan för Turkiets president Erdogan, jaa det har stuckit i ögonen. Reporter: Erik Petersson

Extra långt specialavsnitt om fängslade journalisten Joakim Medin och om Turkiets allt hårdare tag mot journalistiken och pressfriheten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Joakim Medin står åtalad för att ha förolämpat president Recep Tayyip Erdoğan, för att vara medlem i den väpnade terrorklassade organisationen PKK och för att ha spridit terroristpropaganda. Bevisen mot honom är hans journalistik.I onsdags hölls den första rättegången mot honom för åtalspunkten om förolämpning av president Recep Tayyip Erdoğan. Han blev då fälld och dömd till 11 månaders fängelse vilket omvandlades till villkorlig dom. Det innebär att han inte behöver sitta i fängelse för den delen av åtalet. På plats under rättegången i Turkiet var flera svenska medier, men den redaktion Medin själv jobbar för: ETC, har blivit avrådda från att åka dit. Så hur bevakar man en rättegång i Turkiet, där ens egen medarbetare står åtalad, från Stockholm?”Turkiet är som ett museum för pressfrihetsöverträdelser”, säger Özgür Öğret, frilansjournalist och organisationen Comittee to protect journalists representant i Turkiet. Vi har pratat med honom om hur pressfriheten mår i Turkiet. Joakim Medins fall kan tolkas som en ny nivå av inskränkningar i pressfriheten i Turkiet. En nivå som överraskat och chockat. Men han är långt i från den första utländska journalisten som hamnat i trångmål där. Den danska frilansjournalisten Sultan Coban arbetade under åtta år med Istanbul som sin hemmabas - åtta år där förutsättningarna för journalistiken blev dramatiskt sämre, och som slutade med en terrordom för henne. Det kanske mest välkända fallet av frihetsberövade svenska journalister är när Martin Schibbye och Johan Persson greps och fängslades under 438 dagar i Etiopien. Vi har träffat Martin Schibbye på Blankspot.Intresset från svensk media och svenska organisationer att följa rättegången på plats var stort. Två som befann sig i rättssalen var Johan Taubert, VD på Tidningsutgivarna TU och Samar Hadrous, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent. VI har pratat med dem efter rättegången. Reportrar: Erik Petersson, Martina Pierrou och Freddi Ramel

Journalisters arbete har de senaste åren revolutionerats av sökbara databaser med rättsdokument som domar, förundersökningar och mängder av andra typer av myndighetsbeslut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågan är om inte den här eran nu håller på att ta slut? Vi berättade för en månad sedan om att Högsta domstolen godkänt att domstolar lämnar ut handlingar, men förbjuder databaserna att sälja dem vidare. Och det har nu fått effekt - databaserna ser dag för dag allt glesare ut. Vad betyder det för journalistiken?Reporter: Lasse Truedson Alternativhögersajten Samnytts tidigare ansvariga utgivare Mats Dagerlind har precis fått klippa av sig fotbojan som han blev dömd till att bära efter upprepade förtalsbrott. Förtalsmål mot ansvariga utgivare är ovanliga och extremt ovanligt är det att förtal leder till motsvarande fängelsestraff. Så hur kommer det sig nu att Mats Dagerlind blev bojad? Och hur kommer det att prägla alternativa mediers benägenhet att gå över gränsen? Reporter: Martina Pierrou Den amerikanska huvudstadens stolthet, anrika tidningen Washington Post, har gjort sig känd för avslöjandet om Watergate – som fällde en amerikansk president, och har fler Pulitzerpriser än man kan räkna. Nu skakar den ikoniska nyhetsinstitutionen i sina grundvalar.Det är öppet krig mellan tidningens veteraner och ägaren, miljardären Jeff Bezos. Och konflikten? Den handlar om Donald Trump. Reporter Katarina Andersson har träffat David Maraniss – legendarisk redaktör på tidningen, som nu efter 48 år på tidningen - lämnar i protest.Reporter: Katarina Andersson