Mobilitetspodden

Vad krävs för att människor, materiel, drivmedel och andra resurser ska kunna ta sig dit de behövs både i vardagen, i kris och i värsta fall krig? Sveriges förändrade säkerhetsläge och medlemskap i NATO innebär nya förutsättningar för totalförsvaret, och logistiken är en central del av den förmågan.I Mobilitetspodden möter Anna Wadström Mattias Elfström, överstelöjtnant och chef för Utvecklings- och inriktningssektionen vid Försvarsmaktens logistik, FMLOG, tillsammans med Eva Errestad, projektledare på IUS Innovation med ansvar för IUS beredskapssatsningar. Tillsammans utforskar de Försvarsmaktens nya logistikkoncept och vad det innebär för såväl Försvarsmakten som resten av samhället.För logistiken slutar inte vid Försvarsmaktens gränser. Hamnar, flygplatser, järnvägar, vägar, sjukhus, industrier och civila transportresurser ingår i ett större system där militär och civil kapacitet behöver fungera tillsammans. NATO-medlemskapet innebär dessutom att Sveriges logistiknätverk behöver kunna stödja allierade och vara en del av planeringen för försvaret av norra Europa.Det ställer nya krav på samverkan mellan Försvarsmakten, kommuner, näringsliv, akademi och andra delar av civilsamhället – men öppnar också för innovation. I avsnittet diskuteras hur civil teknik, autonoma transporter och nya arbetssätt kan bidra till ett mer resilient samhälle. IUS Innovations arbete inom bland annat Smart Landsbygd blir ett konkret exempel, där lösningar för autonom mobilitet och småskalig logistik utvecklas för att skapa nytta i vardagen och samtidigt kunna bidra med redundans vid kris eller krig.Men innovation handlar inte bara om ny teknik. Det handlar också om hur vi samarbetar, delar kunskap och utvecklar nya metoder tillsammans. Som Mattias konstaterar behöver vi inte bara innovera lösningarna, vi kan också behöva innovera själva sättet vi innoverar tillsammans. Ett av avsnittets viktigaste medskick är därför att totalförsvaret inte byggs av en enskild aktör. Förmågan finns i hela samhället, och goda idéer, nya samarbeten och kunskapsutbyte kan bidra till att stärka både resiliens och avskräckning. För det vi bygger för att kunna hantera krisen kan också göra samhället starkare innan den inträffar.🎧 Prenumerera på Mobilitetspodden för fler samtal om hållbar mobilitet, innovation och framtidens transportsystem.Läs mer om IUS innovation här:https://www.iusinnovation.se Följ oss här för fler uppdateringar:LinkedIn https://www.linkedin.com/company/2516712/Facebook https://www.facebook.com/iusinnovationInstagram https://www.instagram.com/iusinnovation/Youtube https://www.youtube.com/channel/UC6511ciitKpeCKYq2ouhvKwPodd https://shows.acast.com/mobilitetspodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elektrifieringen av transportsektorn går framåt, men räcker det att byta drivlina eller behöver vi också fundera på hur mycket fordon och energi som faktiskt behövs för uppgiften? I avsnitt 71 av Mobilitetspodden möter Eva Errestad Stefan Janols, vice vd och marknadschef på Clean Motion, för ett samtal om energieffektiva fordon, last mile-leveranser och varför mindre och lättare fordon kan spela en större roll i transportomställningen. Med sig till Almedalen har Clean Motion det eldrivna fordonet Evig, som väger omkring 400 kilo och rymmer 2,4 kubikmeter last. Batteriet på 10 kWh ger omkring 10 mils räckvidd och under soliga förhållanden kan solcellstaket bidra med omkring 40–50 kilometers laddning per dag. Stefan jämför med en elektrisk Renault Kangoo på omkring 1,8 ton som kan utföra samma typ av uppgift en skillnad som sätter fokus på hur mycket energi vi egentligen behöver använda för våra transporter.Evig utvecklades ursprungligen för last mile-leveranser, men har i dag anpassats för flera olika användningsområden, från paketleveranser och batteribyten för delade mobilitetstjänster till parkförvaltning, caféverksamhet och speciallösningar för begravningsverksamhet. Det visar hur samma grundplattform kan anpassas efter olika behov men också hur innovation kan handla om att välja rätt storlek och lösning för den faktiska uppgiften. Samtidigt finns det hinder för de lätta fordonen. Evig klassas som ett L5e-fordon, och Stefan beskriver hur den typen av energieffektiva elfordon kan falla utanför stödåtgärder som omfattar större elektriska transportfordon. Inför 2030 väcker det en större fråga om vad vi egentligen ska premiera i transportomställningen. Räcker det att ett fordon är elektriskt, eller behöver vi också börja ställa krav på hur mycket energi som används per levererad produkt? För Clean Motion är elektrifiering bara en del av ekvationen, energieffektiviteten behöver följa med. För ibland handlar omställningen inte om att elektrifiera samma fordon som vi alltid har använt, utan om att fråga oss vilket fordon vi faktiskt behöver för jobbet.🎧 Prenumerera på Mobilitetspodden för fler samtal om hållbar mobilitet, innovation och framtidens transportsystem.Läs mer om IUS innovation här:https://www.iusinnovation.se Följ oss här för fler uppdateringar:LinkedIn https://www.linkedin.com/company/2516712/Facebook https://www.facebook.com/iusinnovationInstagram https://www.instagram.com/iusinnovation/Youtube https://www.youtube.com/channel/UC6511ciitKpeCKYq2ouhvKwPodd https://shows.acast.com/mobilitetspodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1,2 miljoner svenskar kan cykla till jobbet på under 15 minuter. Varje cyklad kilometer ger omkring två kronor i samhällsvinst. Och för att nå 2030-målen behöver trafiken minska med omkring 30 procent. Vilken roll kan cykeln spela i den omställningen? I senaste Mobilitetspodden möter Anna Waadström Per Hasselberg, ordförande för Cykelfrämjandet, för ett samtal om cykeln som betydligt mer än ett transportmedel. För när fler väljer cykeln påverkas inte bara transporterna utan folkhälsan blir en självklar del av samtalet. En central fråga är hur vi använder den plats som redan finns för 20–25 procent av våra städer består av asfalterade gator med ytor som skulle kunna användas på andra sätt. Per argumenterar bland annat för lägre bashastigheter och mer utrymme för lättare transporter. Cykelfrämjandet vill också bredda nollvisionen från att enbart tala om människor som dör i trafiken till att också se dem som dör av trafiken, exempelvis till följd av dålig luft.Men vad händer egentligen när barnperspektivet får forma mobiliteten? Hur barn tar sig till och från skolan blir ett konkret exempel på hur våra mobilitetsval hänger ihop. Många föräldrar skjutsar sina barn eftersom trafikmiljön upplevs som otrygg. Samtidigt bidrar biltrafiken runt skolorna till just den otryggheten. Här lyfter vi det norska konceptet Hjertesoner, där Bymiljøetaten och Trygg Trafikk har arbetat för att skapa säkrare trafikmiljöer kring skolor så att fler barn kan gå och cykla. Det ligger nära arbetet inom IUS Youth, IUS Innovations initiativ med fokus på barnperspektivet. I podden pratar vi om vikten av att inte bara skapa mobilitetslösningar för barn, utan att se mobiliteten från deras perspektiv inklusive möjligheten att röra sig, ta sig fram och utveckla sin självständighet. Hjertesoner är också ett exempel på hur en lösning från en annan plats kan inspirera till utveckling här hemma.Slutligen stannar samtalet inte vid vardagsresan, för vad händer när bilen inte fungerar, elen saknas eller bränslet inte finns tillgängligt?Cykeln är extremt energieffektiv och gör det möjligt att transportera både människor och gods med liten extern energitillförsel. Det ger cykeln ytterligare en dimension: som en del av ett mer resilient mobilitetssystem. När 2030 närmar sig blir frågan därför större än hur vi får fler att cykla. Det handlar om hur vi använder våra gator, vilka förutsättningar vi skapar för aktiva resor och vilken plats cykeln ska få i omställningen. För ibland handlar innovation inte om att uppfinna ett nytt transportmedel. Det kan också handla om att se nya möjligheter i en lösning vi redan har.🎧 Prenumerera på Mobilitetspodden för fler samtal om hållbar mobilitet, innovation och framtidens transportsystem.Läs mer om IUS innovation här:https://www.iusinnovation.se Följ oss här för fler uppdateringar:LinkedIn https://www.linkedin.com/company/2516712/Facebook https://www.facebook.com/iusinnovationInstagram https://www.instagram.com/iusinnovation/Youtube https://www.youtube.com/channel/UC6511ciitKpeCKYq2ouhvKwPodd https://shows.acast.com/mobilitetspodden Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla vill nå ut med sitt hållbarhetsarbete. Samtidigt blir informationsflödet större, algoritmerna svårare att navigera och gränsen mellan engagerande kommunikation och tomma hållbarhetsord viktigare att hålla koll på. Så hur kommunicerar vi omställningen på ett sätt som faktiskt når fram? I Mobilitetspodden samtalar Eva Errestad med Sara Sekund, kommunikationsstrateg på 2030-sekretariatet, om kommunikationens roll i omställningen. Varför det inte alltid räcker att göra rätt saker utan att människor också behöver förstå vad som faktiskt görs. En av utmaningarna är bruset, där företag och organisationer konkurrerar om uppmärksamheten samtidigt som plattformarnas algoritmer påverkar vem som över huvud taget får se innehållet. AI har dessutom blivit ett allt vanligare verktyg i kommunikationsarbetet, men Sara ser en tydlig gräns för vad tekniken kan göra. För när kommunikationen blir för generell finns risken att hållbarhetsbudskap snabbt förvandlas till floskler. I värsta fall kan det bidra till greenwashing och minska trovärdigheten, inte bara för det enskilda företaget utan för hållbarhetskommunikation i stort. Saras råd är därför tydligt: var konkret, inte abstrakt.Det kan handla om att visa en faktisk siffra istället för att gömma budskapet i en lång text, eller att förklara hur hållbarhetsarbetet är integrerat i den dagliga verksamheten. När mottagaren kan förstå vad som faktiskt görs blir kommunikationen också lättare att relatera till.Timing spelar också roll, för när något händer i omvärlden skapas ett momentum och där människor är mer mottagliga för vissa frågor. Samtidigt finns en balansgång med ett ständigt sense of urgency kan istället bli överväldigande och få människor att stänga av. När samtalet landar i vad som krävs för att nå klimatmålen 2030 återkommer Sara till något enkelt men avgörande: målen finns redan. Nu gäller det att hålla fast vid dem och göra arbetet tillsammans. För kanske behöver omställningen inte fler stora ord. Den behöver tydlighet kring vad vi gör, vad vi har åstadkommit och vad som återstår.🎧 Prenumerera på Mobilitetspodden för fler samtal om hållbar mobilitet, innovation och framtidens transportsystem.Läs mer om IUS innovation här:https://www.iusinnovation.se Följ oss här för fler uppdateringar:LinkedIn https://www.linkedin.com/company/2516712/Facebook https://www.facebook.com/iusinnovationInstagram https://www.instagram.com/iusinnovation/Youtube https://www.youtube.com/channel/UC6511ciitKpeCKYq2ouhvKwPodd https://shows.acast.com/mobilitetspodden  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elektrifieringen av transportsektorn går framåt, men räcker batterier för alla transporter? Hydri ser vätgas som en del av lösningen framför allt för den tunga trafiken. Men den stora utmaningen just nu är inte tekniken, utan om att bygga en helt ny marknad. I Mobilitetspodden möter Eva Errestad Kamilla Björkman, vd på Hydri, som sedan 2022 arbetar med att bygga och driva vätgastankstationer med fokus på tung trafik. Vätgas har flera egenskaper som enligt Kamilla gör den intressant för transporter där batterielektriska lösningar kan vara mer utmanande. Det går snabbt att tanka, fordonen kan få lång räckvidd och tekniken kan passa för tunga laster och långa sträckor. Vätgasen kan dessutom produceras lokalt med förnybar el, vilket också för in frågor om energisystem, beredskap och resiliens i diskussionen. Men ett fordon är inte särskilt användbart om det inte finns någonstans att tanka. Hydri har därför valt att börja med infrastrukturen och bolaget har tio vätgastankstationer i drift, bygger ytterligare två och har fler på gång. Stationerna knyter bland annat samman Stockholm, Göteborg och Skåne längs några av Sveriges mest trafikerade vägar. För att vätgasen ska kunna skalas upp behöver dock fler delar falla på plats samtidigt. Produktion, tankinfrastruktur, fordon och transportköpare är beroende av varandra. Därför beskriver Kamilla andra aktörer på marknaden nästan som kollegor snarare än konkurrenter. När en helt ny marknad ska byggas behöver aktörerna komplettera varandra och utvecklingen ske längs hela värdekedjan.Det är också här innovationsfrågan blir särskilt intressant. Tekniken fortsätter att utvecklas, men Kamilla pekar på att en av de stora utmaningarna nu ligger någon annanstans: i nya affärsmodeller och samarbetsformer. För omställningen kräver inte bara tekniska lösningar, den kräver långsiktighet, samarbete och ett delat risktagande mellan aktörer som behöver våga investera innan hela marknaden finns på plats. 💬 Vi tillsammans i hela värdekedjan krokar arm och timar oss så att tankstationer och produktion kommer ungefär samtidigt.- Kamilla Björkman, VD Hydri🎧 Prenumerera på Mobilitetspodden för fler samtal om hållbar mobilitet, innovation och framtidens transportsystem.Läs mer om IUS innovation här:https://www.iusinnovation.se Följ oss här för fler uppdateringar:LinkedIn https://www.linkedin.com/company/2516712/Facebook https://www.facebook.com/iusinnovationInstagram https://www.instagram.com/iusinnovation/Youtube https://www.youtube.com/channel/UC6511ciitKpeCKYq2ouhvKwPodd https://shows.acast.com/mobilitetspodden  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.