Obruten mark – samtal om social innovation

I det här avsnittet fördjupar vi oss i en sociala innovation från Norrbotten. DC Farming är ett europeiskt social fondsprojekt som drivs av Sunderby folkhögskola där de på ett praktiskt sätt lyckas kombinera ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.Du har säkert hört talas om alla datacenter som etablerat sig i Västerbotten och Norrbotten, förmodligen mest känt genom Facebook. Men här finns även andra datacenter. Allt från gigantiska lokaler ner till så litet som en container. Visste du också att de här centren genererar massor av energi i form av värme? Och vad händer med den? Ja, det mesta går rakt ut. Till spillo, med andra ord. Finns det möjligtvis ett annat sätt? Något annat vi kan använda värmen till? Ja, det var jag pratade med Catharina Ljungkranz om, projektledare i DC Farming. Och de utvecklar ett koncept där de använder spillvärme från datacenter till att värma upp växthus.Så ställer de frågan om hur och av vem sådana växthus skulle kunna drivas? Skulle det här kunna ge arbetstillfällen för dem långt från arbetsmarknaden till de som alltid kommer längst bak i jobbkön oavsett hur hög tillväxt det finns i en region? Kan man göra det genom ett arbetsintegrerande socialt företag möjligtvis? Och går det samtidigt att hitta nya sätt att bidra till den lokala livsmedelsförsörjningen? Det här låter väl som något du vill veta mer om va? Ja, men då tycker jag att du ska stanna kvar här. Då kör vi! Håll tillgodo och hoppas att du ska gilla det!Mer att läsa om DC Farming hittar du här. Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hela 80 % av våra svenska barn rör sig för lite, d v s enligt rekommendation från WHO om 60 minuters fysisk aktivitet om dagen. Hallå! Varför pratar vi inte mer om det här? Det är ju inget mindre än ett gigantisk problem, som får en mängd konsekvenser för barnen, både på kort och lång sikt. Okej, det är en sak att konstatera omfattningen av problemet, en helt annan att försöka göra något åt det. I detta avsnitt samtalar vi med Anna-Karin Lindqvist, biträdande professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet och initiativtagare till forskningsprojektet ”Aktiva skoltransporter”. Vi resonerar kring hur aktiva skoltransporter - att gå eller cykla till skolan – kan bidra till en mer rörelse i vardag för barnen och på sikt bidra ett friskare samhälle i sin helhet. Vi pratar om vart problemet ligger egentligen, och kommer fram till att det inte primärt ligger hos barnen, utan till större del ligger hos oss som föräldrar, där vi blivit alltmer oroliga över att släppa iväg våra barn. Rörelsefriheten har helt enkelt krymp succesivt med åren. Idag tänker många att de ska kjutsa sin barn för att de älskar dem, men vi borde förmodligen tänka att vi ska låta våra barn och gå och cykla för att vi älskar dem. Det är så vi kan ge dem en gåva för en frisk framtid. Här kan det vara värt att tillägga; det har aldrig varit så tryggt att gå och cykla till skolan som idag.Vi pratar också om vikten av att barnen själva får vara medskapare i sina egna lösningar, hur det borgar för att de själva ska välja aktiva skoltransporter till fördel för det mer bekväma bilen eller bussen.Och just det, en sak till – Anna-Karin skickar med dig att det är bättre att våga testa sig fram än att vänta på de perfekta förutsättningarna. Något att tänka på för oss alla tror jag.Här kan du läsa mer om projektetVill du läsa avsnittet kan du göra det här.   Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Adrian Lundberg är universitetslektor vid institutionen för skolutveckling och ledarskap, OCH en av deltagarna i Malmö universitets ”'Societal impact lab". Ett lab med syfte att utveckla forskningbaserad kunskap till att bli tjänster eller/och produkter som kan få en positiv och långsiktig samhällsnytta. Och problemet som Adrian bär med sig in i labbet handlar om att nyutexaminerade lärare slutar i yrket allt för snabbt och i allt för hög utsträckning. Genom sin forskning har Adrian insett att det handlar om förväntningar. Det vill säga; nya lärare har till viss del fel förväntningar på yrkeslivet som lärare, och egentligen vice versa, så har skolorna som anställer de nya lärarna en felaktig bild över de nya lärarnas kapacitet och kompetens. Så vad kan det handla om? Ja, enligt Adrian ligger det mycket i hur man som lärare behöver arbeta med relationer – inte minst i förhållande till föräldrar. Ska jag vara ärlig, efter att ha varit med på föräldramöten för mina egna barn genom åren, så är jag förvånad över att inte fler lärare slutar bara på grund av oss vårdnadshavares olika typer av krav.Adrian tänkte: kan det finnas ett bättre sätt att rusta nya (och för den delen gamla lärare) så att deras kompetenser bättre möter de förväntningar som finns på dem? Så klart det gör. Vill du veta mer? Ja, så stannar du kvar och lyssnar på samtalet mellan mig och Adrian Lundberg.Hoppas att du ska gilla det! Vill du kuna läsa avsnittet så gör du det här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lyssna upp alla som vill främja välmående framtida samhällsmedborgare! Psykisk ohälsa hos barn och unga är en typiskt svårlöst och sammansatt utmaning, utan enkla svar, och utan en enskild aktör som kan slå med sitt magiska trollspö så är allt löst. Vi behöver förstå de bakomliggande orsakerna, vi behöver kroka arm över sektorerna, offentliga, idéburna, privata och akademi – OCH inte minst, som också dagens gäster är stora förespråkare för, så måste vi göra barn och unga till medskapare i att både förstå orsaker såväl som komma fram till lösningar. Hur gör vi det i praktiken? Hur kan vi prata om psykisk hälsa utan att fastna i hur vi hanterar symptomen? Kan vi i stället använda ett främjande perspektiv, där vi sätter ljuset på det som är positiva hälsofrämjande aspekter, låta dem växa och spridas? Kan vi arbeta på olika nivåer samtidigt för att komma åt problemet – d v s hjälpa individer samtidigt som vi skapar förflyttningar i systemen som omgärdar våra barn och unga?  Ja, det är några av de frågor som du får höra i samtalet mellan mig,  Hilda Ahlstrand och Anna Lindeberg, från projektet ”psykisk hälsa i skolan med social systeminnovation” – ett projekt finansierat av Europeiska socialfonden i samarbete mellan Karlskrona kommun, Region Blekinge, RF Sisu och Rädda Barnen.  Mer om projektet får du här Vill du läsa avsnittet så gör du det här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen, här har ni dem...Yalla Trappan! Här får du höra om ett av de, skulle jag säga, mest framstående och omtalade, arbetsintegrerande sociala företag som vi har i Sverige idag. Yalla Trappan, med bas i Malmö, Rosengård, är en förebild för alla som när en dröm om ett samhälle där allas våra kompetenser tas till vara. Här har man de senaste 15 åren möjliggjort för utrikesfödda kvinnor som står långt från arbetsmarknaden att växa, få samhörighet och ta steg mot självförsörjning. Med en tydlig vision, en enorm uthållighet och kreativitet har de lyckats skapa en verksamhet som idag omsätter drygt 20 miljoner kronor, med mer än 50 anställda, fördelade på sömnad, catering och lokalvård. Lägg dessutom till ytterligare hundratalet personer som gör sin praktik här varje år, så förstår du vilken betydelse Yalla Trappan har för den målgrupp som många annars pratar om som den svåraste, när det kommer till integration på arbetsmarknaden.  Idag får du hänga med mig i ett samtal med Filippa Morfiadakis, ordförande i det sociala företaget Yalla Trappan, där vi försöker att nysta upp lite av de förutsättningar som skapat en framgångsrik, hållbar och långsiktig verksamhet. Är du nyfiken på vilka centrala värden ligger till grund för Yalla Trappan? Hur tar man ett projekt till att bli en långvarig verksamhet som står på egna ben? Vad betyder delaktighet och medbestämmande för dem? Hur tänker de om samarbeten på tvärs av samhällssektorerna – med näringslivet såväl som offentlig sektor? Lyssna , lär, inspireras! Och snälla, rekommendera avsnittet till kollegor och vänner. Tack! Här kan du läsa mer om Yalla Trappan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stigge Bäckman är den samhällsengagerade visionären som aldrig ger upp.Som visar oss att det alltid finns alltid en väg. Ibland är den krokig, Inte alltid den förväntade. Men med en tydlig vision, pragmatism, envishet och många goda vänner går det att förflytta berg.Stigge har genom åren varit med lite överallt, då han t ex grundade Urkraft i Skellefteå som bland annat blev känt för att anordna Skellefteåfestivalen, och där Stigge själv skjutsat både Iggy Pop och Ramones fram och tillbaka till flygplatsen. Bara det va?! De senaste åren har Stigges energi kanske främst gått till att bygga upp Talangakademin, en non-profit organisation som arbetar med att förkorta vägen till arbetsmarknadne genom praktik med validering. I det här avsnittet fördjupar vi oss i hur han lyckats navigera sig fram genom samhället, och livet, för att ge fler människor greppbara möjligheter att vara delaktiga i samhället och på arbetsmarknaden. Vi pratar om hur vi kan förhålla oss till motstånd och motgångar – för sådana kommer du av nödvändighet att möta som samhällsentreprenör. Vi pratar om hans förmåga att göra synvändor, vad vi kan vinna på att låta människor bli till de resurser de är, hur vi kan låta fler vara med att ta ansvar, hur de växer genom att bli sedda och bekräftade. Vad mer? Jo, vi funderar också över hur vi kan förstå ”resultat”, att det inte bara behöver vara det uppenbara, i det här fallet en anställning – utan också kan handla om ökad egenmakt, självförtroende och en känsla av delaktighet och sammanhang. Här får du en guldgruva av inspiration, som förhoppningsvis kan ge dig själv insikter om hur du kan bli den förändring du själv vill se.Mer om Talangakademin här. Är du mer nyfiken på Stigge så kom han även precis ut med boken "Tänk om"Vill du läsa avsnittet? Här finns länken. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Under nästan hela Sayakas liv har hon befunnit sig i ett slags mellanförskap, som av en del kanske skulle benämnas som rotlöshet, men där Sayaka hellre använt det som en styrka för att kunna hantera och navigera i olika kulturella sammanhang. Det har också präglat hennes val av studier, och senare forskning, där hon fokuserat mycket på diskriminering och rasism.Sayaka Osanami Törngren är docent i internationell migration och etniska relationer vid Malmö universitet. Hennes avhandling, ”Love aint got no colour”, tar sig an hur svårt det kan vara att prata om frågor om ras i ett land där vi allt som oftast får höra att ”vi inte ser färger” och därför behandlar alla lika. Men är det egentligen så enkelt? När vi undviker att se våra egna förutfattade meningar så lägger vi locket på, och osynliggör den diskriminering och rasism som faktiskt existerar i vårt samhälle. Sayaka nöjer sig dock inte med att konstatera sakernas tillstånd. Hon vill göra mer. Hon vill påverka till det bättre. Genom att delta i Malmö universitets Societal Impact lab ser hon framför sig att utveckla ett koncept (kanske en webplattform?) för att tillgängliggöra den akademiska forskningen inom rasism och diskriminering, så vi kan göra bättre och medvetna val som ökar jämlikheten i vårt land. Tror faktiskt inte du vill missa det här. Så enkelt är det.Vill du veta mer om Sayaka och hennes forskning hittar du det här.Och här kan du läsa hela avsnittet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I Herrgården, ett delområde i Malmös Rosengård, sker en av de mest innovativa samarbeten du kan tänka dig. Genom Kraftsamling Herrgården har idéburna organisationer, kommunen, akademin och näringslivet under drygt tio års tid samarbetat för att lyfta området och skapa bättre livsförutsättningar för dem som bor här. Och intentionen är att inte "bara" jobba för de boende utan hela tiden skapa förutsättningar där de jobbar tillsammans med de boende. Här finns en fin nyansskillnad, men som möjligtvis är den avgörande faktorn för Kraftsamlingens uthållighet? För deras trovärdighet? Mario Dri är sedan ett par år tillbaka projektledare för Kraftsamlingen, och han gläds åt att ha fått vara en del i den positiva utveckling som vi nu kan se i hela Rosengård. Inte minst ska nämnas att tusentals barn genom Kraftsamling Herrgården under årens lopp fått möjlighet att delta i aktiviteter under parollen "Bästa sommaren". Här samarbetar mängder av föreningar för att ge möjlighet till fler att få spela fotboll, badminton, dansa, springa, spela schack, åka på utflykt eller se en bio. Bara för att nämna något. Lärdomarna från Kraftsamling Herrgården visar oss hur andra sätt att organisera oss faktiskt är möjligt, på tvärs av våra samhällsektorer. Det visar inte minst att när vi har något angeläget att enas kring så finns det alltid en väg framåt, och att vi kan bli starkare tillsammans. Här kan du läsa mer om Kraftsamling Herrgården. Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om poliser är som folk flest, vilket är rimligt, så bär de med sig lika mycket omedvetna fördomar och normer som dig och mig. Samtidigt ställer vi höga krav på att polisen i sitt agerande är objektiv och rättvis. Någonstans här verkar det vara ett glapp, eller hur? Så vad gör vi då? Ja, dagens gäst har kanske en del av svaret på det! Jesper Fundberg är lektor vid polisprogrammet i Malmö och har under ett antal år arbetat med ämnet "maktanalys", vilket tar sig an hur polisen på bästa sätt kan kommunicera och bemöta människor på ett sjyst sätt. Jesper är just nu med i något som kallas Societal Impact Lab vid Malmö universitet, där han, tillsammans med fyra andra forskare, har lyxen att fokusera på idé och konceptutveckling en dag i veckan under ett helt år. Och i Jespers fall handlar det alltså om hur fler poliser kan få redskap att göra sitt arbete på ett så bra sätt som möjligt, som är objektivt och rättssäkert. Hur går det, så här halvvägs genom året? Vi pratar bland annat om utmaningar att vara polis i en stad som Malmö, en ung och mångkulturell stad, vad fördomar är och hur de fungerar, om makt, entreprenörskap och innovation… vad mer, jo så klart det här om att få lov tänka på en sak i taget. Vill du hellre läsa avsnittet så gör du det här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vissa människor lär sig bäst i skolbänken, i en traditionell utbildningsmiljö, medan andra behöver något praktiskt, som en spade i handen, eller varför inte nål och tråd? I Stenungsunds kommun har de insett hur svenska för invandrare (SFI) skulle kunna utföras på ett något annorlunda sätt - i en verksamhet där de kombinerar praktiska arbetsuppgifter med språkundervisning. På så vis vill de göra det enklare för nya svenskar att hitta språket, och samtidigt komma närmare arbetsmarknaden.Maja Falkeborn-Willner, projektledare för "Odla Svenska" delar med sig av idén bakom projektet och hur det fungerar i praktiken. I podden pratar vi också om hur de samarbetar inom kommunen, och med externa aktörer, vilka resurser de fått tillgång till, hur vi behöver justera i systemen, hur vi bygger starka och långsiktiga projekt och mycket mer. Men, vad är hemligheten då? Varför funkar det så bra? Lyssna så får du kanske några ledtrådar!Projektet är finansierat av den Europeiska Socialfonden och du läsa mer om det här.Vill du kunna läsa avsnittet i text så gör du det här.Tack för att du lyssnar! Och om du gillar det, sprid gärna vidare! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Jesper Frilund och Gustav Gyllensten från det sociala företaget Skäggbyrån. Här är ett socialt företag som fascinerar, av flera olika anledningar. Till att börja med, låta oss klara ut det vanligaste missförståndet – nej, det här är ingen barberare, utan en cool mediabyrå som grundades i stadsdelen Skäggetorp i Linköping, därav namnet. Vad menar vi med att den är cool? Ja, inte på det sätt du först tror. Det här är en byrå, som förvisso producerar högkvalitativa tjänster – både inom media och traditionellt hantverk – men de gör det med syftet att ge fler möjlighet att närma sig arbetsmarknaden. Som ett arbetsintegrerande socialt företag har de skapat ett sammanhang där även de lite vingklippa får plats – som den som kommer från ett drogberoende, utbrändhet eller annan psykisk ohälsa. Det här är en arbetsplats som utgår från vad de här individerna kan, snarare än vad de inte kan.  Vi pratar om hur en dag på Skäggbyrån kan se ut, hur man förflyttar ett koncept och en idé från en plats till en annan, om drivkrafter, udda projekt och mycket annat.  Här kan du läsa mer om Skäggbyrån. Vill du kunna läsa avsnittet så gör du det här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag får du hänga med oss i ett samtal med Mattias Bergström och Anna Lexelius, båda två förbundschefer i något som kallas ”samordningsförbund”. Vad är nu det, undrar du? Ja, vi kommer så klart in på det i podden, men till att börja med kan det sammanfattas med att samordningsförbundens övergripande syfte ät att få fler inkluderade på arbetsmarknaden, och man gör det genom att underlätta samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Region och kommun. På sätt och vis i sig självt en social innovation.  Den här är till dig som går och klurar på systematiska utmaningar i välfärdssystemet, som tror att vi, med alla våra resurser, skulle kunna göra bättre, så att fler får en plats på arbetsmarknaden och i samhället. Samtalet sätter fingret på vad vi, som samhälle, skulle kunna göra annorlunda. Våra myndigheter har tjänat oss bra, men de har också lett till en hög grad av specialisering, vilket vi ofta pratar om som silos. Jag ska inte dra alla över en kam, men en genomgående konekvens av specialiseringen är att många av oss tappar förmågan att se våra system som en helhet. Och hur påverkar det den som hamnat utanför arbetsmarknaden? För en del kanske systemet kan funka, men åter andra behöver stöd från flera olika instanser samtidigt. Livet är rörigt, och vi människor är komplexa varelser. Våra bekymmer och utmaningar har som regel inte ett enda svar. Men om vi behöver hjälp från fler - Hur koordineras egentligen det? Eller gör det alls det?  Lyssna på det här avsnittet så får du höra hur samordningsförbunden möjligtvis sitter på en del av svaret på detta!Mer om samordningsförbunden hittar du här. Podden tar ett par veckors julledighet, och är tillbaka i januari igen. Tack för att du lyssnar! Och med önskan om god jul och gott nytt år! Vill du kunna läsa avsnittet? Det gör du här.   Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Etableringslyftet har hittat en "genväg" för nya svenskar att snabbare ta en plats på arbetsmarknaden. Ja, ungefär så säger Annika Nordgren och Danilo Espinoza när de ska förklara vad de gör som andra inte gör, och vad som får deras projekt att ge bättre resultat än vad de samverkande kommunerna kan åstadkomma var för sig. Vilken genväg, kanske du undrar? En genväg genom en myriad av välmenande myndigheter och organisationer som alla på något sätt ska underlätta för etablering på arbetsmarknaden, men som ofta inte når hela vägen själva, och som dessutom (som regel) är ganska dåliga med att kommunicera, och samarbeta, med varandra.Du hör själv, mycket att gräva i här! Vi pratade om vad det betyder att göra rätt - det vill säga att vi kan göra rätt rent formellt, i förhållande till regelverk, direktiv osv., men att det inte alltid är vad som är rätt för våra målgrupper. Vi pratade också om vad det betyder för en människa att ha ett arbete att gå till, hur det skapar meningsfullhet, samhörighet och tillit. Och vi resonerade om hur projekt kan vara ett verktyg dels för att förstå ens egna och sin organisations gränser och mandat, dels för att förflytta gränser och på så vis åstadkomma ännu större effekter för dem vi jobbar för.Här kan du få mer information om Etableringslyftet. Vill du kunna läsa avsnittet så kan du göra det här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Prognosen säger att Norrbotten och Västerbotten kommer att behöva ca 100 000 nya invånare i sina län fram till 2035, för att klara av kompetensförsörjningen av de stora satsningarna inom den fossilfria industrin. För att sätta det i perspektiv så är det alltså en 20 procentig befolkningsökning vi pratar om. Hur går en sådan omvandling till? Vilka är möjligheterna? Vilka är utmaningarna?Ja, det pratar vi om i det här avsnittet med Ylva Löwenborg, ordförande i Samforma - en organisation som kraftsamlar idéburna organisationer i Norrbotten och Västerbotten. Och då förstår du kanske att vi fokuserar på vilken roll civilsamhället kan spela i en sådan stor samhällsomvandling. Här finns mycket att gräva i, allt från det kanske lite mer självklara i att vi alla vill ha en lustfylld fritid, och därför behöver en levande idéburen sektor. Vi behöver föreningar som samlar oss för att åka skidor, spela pingis eller hålla på med bågskytte. Vi behöver också föreningar som kämpar för barnens rättigheter, som står upp för minoriteters rättigheter, eller för den sakens skull driver stadsutveckling från ett gräsrotsperspektiv. OCH vi behöver civilsamhället för att samhället ska hålla ihop, inte minst i tider av snabba förändringar.Du vill inte missa det här. Så är det bara. Och du, dela gärna vidare till vänner och kollegor!Vill du veta mer om Samforma? Se härVill du kunna läsa podden? Se här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet pratar vi om en av de viktigaste frågorna vi har – nämligen hur vi kan skapa mer barnvänliga städer. Och varför är det här så viktigt då? Ja, det självklara svaret är att stadsutveckling ofta är långsamma processer – det kan ta årtionden från planering till genomförande när det kommer till att bygga nya stadsdelar, broar, vägar eller vad det nu kan vara. De som är barn idag är helt enkelt också dem som förmodligen kommer att vara mest påverkade av de beslut som vi tar idag. En annan sak som vi kanske inte tänker på så mycket, är att städer som är bra för barn är bra för alla. Ja, det menar i alla fall dagens gäst Sara Stiber, som är verksamhetsledare vid föreningen Växtvärket i Malmö. Växtvärket har sedan 2014 drivit projekt och verksamhet för att öka delaktigheten för barn i stadsutvecklingen.  Du får höra oss prata om vad som egentligen är en barnvänlig stad, men också hur processerna för att nå dit är minst lika viktiga – där vi kombinerar professionell kunskap, så som landskapsarkitektur och design, med barns levda erfarenheter, visioner och drömmar. Vill du veta mer om Växtvärket (och det tror jag du vill!) - kolla in deras hemsida. Här hittar du bland annat den metodbank som vi pratar om i det här avsnittet. Om du vill läsa avsnittet i text istället så hittar du det här https://mau.box.com/s/wn9nyqiv5c1pfp7ink0f73x7maq4eqo7 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.