P1 Dokumentär

Första gången Ottilia får pengar av en främmande man är hon elva år. Efter att ha sålt sex i flera år föds en idé: att bli åklagare och ta revansch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. På juridiska institutionen i Uppsala sitter fyra studenter med sina laptops. De går termin sex på juristlinjen och förbereder sig inför ett seminarium. En av tjejerna, Ottilia, bär vit polo och små diamantörhängen. Håret är uppsatt i en stram knut i nacken.Ingen av de andra vet vad Ottilia har varit med om och vad hon har behövt göra för att ta sig hit. Det är ingen som vet hur många rättssalar hon suttit i, trots att hon bara är 22 år. Men nu vill hon berätta.Simon Häggström hittar OttiliaNär polisen Simon Häggström hittar Ottilia på en sugardejtingsajt tar han kontakt genom en påhittad profil. Han lägger märke till att hon är väldigt ung och hennes snabba, korta svar utan följdfrågor får honom att reagera.– Det tolkar jag som att det här är en tjej som är djupt nere i skiten, säger han.Ottilia är bara 13 år när hon säljer sex första gången. Hon hamnar snabbt i ett destruktivt självskadebeteende. Livet är en ond cirkel av missbruk och prostitution. Tills den dag då allt vänder.Ottilias revansch är ett program från 2025 av Clara Lowden.Producent: Martin JönssonSlutmix: Astrid AnkarcronaKänner du igen dig i Ottilias berättelse? Här finns kontaktvägar för stöd och hjälp:* Mikamottagningen Stockholm* Mikamottagningen Göteborg* Ungarelationer.se* Ellencentret* TalitaPrevenTell är en nationell hjälplinje för dig som är orolig för din eller någon annans sexualitet:https://www.karolinska.se/preventell

Robin har aldrig vågat prata med pappa Kay om sin adoption - förrän nu. En dokumentär om ånger, våld och 30 år gamla familjehemligheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 2022.Robin är adopterad från Sri Lanka. När hans adoptivmamma dör i cancer hittar han en pärm full av bilder, gulnade ansökningsformulär och slitna intyg. Eftersom hans mamma har gått bort och han inte har några syskon bestämmer han sig för att prata med sin adoptivpappa.Problemet är att föräldrarna skilde sig när han var två år gammal och han växte upp utan sin pappa. För att få svar rotar han bland gamla kontakter, bilder och minnen.Reporter: Robin JonssonProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira Björnfot

Karin ser släkting efter släkting få alzheimer. Hon börjar spela in sin mamma och föra anteckningar för att ta reda på om hennes mamma är näst på tur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Misslyckanden i köket, dålig balans, tappade ord, skämt som faller platt och trytande lokalsinne. Det är tecknen som Karin sett hos sina släktingar och nu letar efter hos sin mamma. 2015 är Karins mamma Kerstin 70 år och visar egentligen inga tecken på alzheimer. Karin är 35 och vaksam. Men ämnet är laddat och de har svårt att prata om det.– Det är verkligen de anhörigas sjukdom och jag vill inte att du ska behöva gå igenom det här som jag har gjort, säger Kerstin.Oron för alzheimerFör Karins morfar började tecknen komma i 70-årsåldern. För hennes mostrar i 50-årsåldern. Karin är orolig att alzheimern är ärftlig och börjar intervjua sin mamma.Kerstin ber Karin säga till om hon ser tecken på demens men säger också att hon tänker ta livet av sig om hon får diagnosen alzheimer. Det blir starten på tio år av intervjuer, samtal, gräl och skratt. Alzheimern tar sig in som ett gift i den tajta mor och dotterrelationen och sätter sin prägel på deras tillvaro. Och Karin ser hur den mamma hon hör på kassettbanden från sin barndom försvinner mer och mer.En dokumentär från 2025 av Karin Hållsten.Producent: Anna FreySlutmix: Agnes Cassel

Alla människor ska en dag dö. Hur kommer det bli? Är döden tyst och stilla eller bråkig och högljudd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 2023.När jag var fyra år hittades min lillebror Kalle livlös i sängen. Ambulansen kom och körde honom till akuten, där min pappa Lasse jobbade som barnläkare. Kanske var det här som mitt intresse för döden började? Men i min familj har vi aldrig kunnat prata om det här – inte förrän nu.– Det är en sorg som aldrig går över, säger min pappa Lasse idag.Dödsdoulor – medmänniskor i livets slutPå ett hotellrum i Småland ligger 11 kvinnor på varsin yogamatta. Framför var och en brinner ett ljus. Det är en dödsmeditation – ett steg i utbildningen för att bli dödsdoula. Ordet doula kommer från grekiskan och betyder tjänare. Det handlar om att vara ett stöd för den som ska dö – och för anhöriga. En medmänniska i livets slutskede.Alla ska vi döVad kan vi egentligen veta om döden? Går det att förbereda sig? Och vad tjänar det till att tänka på den medan vi lever? Förr eller senare får vi ju alla uppleva den. Ingen kommer undan.Jag tänker på döden är ett program av Anna Hammarén. Hon har tidigare gjort flera uppmärksammade dokumentärer, bland andra Han var för bra för att vara sann, Det skulle handla om meningen med livet och Försvunna i Kalahariöknen.Producent: Martin JönssonSlutmix: Henrik Henriksson

Lolas pojkvän lackerar en bil nere i verkstaden. Sen går allt fort. Någon ropar: Det brinner! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hon kommer till Sverige från Kazakstan för att tjäna lite extra pengar.Vi kallar henne ”Lola”.Hennes pojkvän kommer efter. Han har blivit lovad ett jobb på en lackeringsverkstad, där även andra killar från Kazakstan jobbar.”Lola berättade att hon tyckte att Sverige var vackert”, säger en som kände henne. ”Lola” levde osynlig i skuggsamhälletVännen berättar att ”Lola” åkte tunnelbana, promenerade och skickade bilder på havet. Hon sa att det var kallt, kallare än Kazakstan, och att luften var fuktig. Hon ville köpa ett hus till sina barn. ”Du vet, alla vill ju leva lite bättre”.Vännen berättar att det var svårt för henne i början. ”Men hon sa, det är ingen fara, jag får ju se världen”, säger vännen.”Lola” syns inte i några papper. Utan arbetstillstånd och utan rätt att vistas i Sverige är hon lika osynlig som alla andra i det svenska skuggsamhället.Via kontakter får hon ett städjobb. Jobbet är svart. Planen är att åka hem igen så snart hon tjänat ihop tillräckligt med pengar.En kväll hälsar hon på sin pojkvän på lackeringsverkstaden där han jobbar. Han, och de andra killarna som jobbar där, bor på verkstaden också.”Lola” har lovat att laga mat den här kvällen, och bär upp matkassarna på övervåningen till verkstaden. Hon har köpt bananer också, och lägger sin telefon på laddning i köket.Nere i verkstaden håller hennes pojkvän och två killar till på att lackera en bil. De har just satt på lackboxen, det är där man torkar bilar som man lackerar.Sen går allt fort. Killarna i verkstaden skriker till dem på övervåningen: ”Det brinner!”Ett program av Randi Mossige-Norheim och Liza Alexandrova-Zorina.Liza Alexandrova-Zorina tilldelades Stora journalistpriset 2025 i kategorin årets berättare för sin reportagebok ”De livegnas land”.Randi Mossige-Norheim är flerfaldigt prisbelönt reporter och dokumentärmakare på Sveriges Radio. Hon har bland annat prisats med Guldörat 2024 i kategorin Årets intervju för P1 Dokumentären ”Det regnar blod i mitt kvarter” och Stora journalistpriset 2021 i kategorin Årets berättare för dokumentärserien ”Vipeholmsanstalten”.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: André LjungbergProgrammet är gjort 2025.  

Leyla och Shams lever gömda, på rymmen undan hedersvåldet. Nu måste de fatta ett beslut: fortsätta fly eller gå tillbaka till familjen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dokumentären sändes första gången 2023. Efter hedersvåldet är ett program om tiden efter uppbrottet från familjen. Både Leyla och Shams har vuxit upp i en hederskultur. De har tagit det första steget och lämnat sina föräldrar. Men vad händer nu när vuxenlivet närmar sig? Vad väger tyngst i valet mellan frihet och en familj?Sima Hosseini är utbildad journalist och socionom och arbetar med våldsutsatta kvinnor.Sigrid Edsenius är reporter och producent på Sveriges Radios dokumentärredaktion.sigrid.edsenius@sverigesradio.seProducent: Martin Jönssonmartin.jonsson@sverigesradio.seSlutmix: Agnes CasselHar du upplevt hedersvåld?Hit kan du vända dig om du är utsatt för hedersrelaterat våld och förtryck.  GAPF – Riksorganisationen Glöm Aldrig Pela och FadimeDu kan vända dig till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp på telefonnummer 070-000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt och du som ringer kan vara anonym. KvinnofridslinjenTill kvinnofridslinjen kan du ringa dygnet runt. Samtalen är kostnadsfria och du kan ringa anonymt. Du når kvinnofridslinjen på telefonnummer 020-50 50 50.TRIS – Tjejers rätt i samhället  Till TRIS kan du vända dig anonymt för att få stöd och råd. Jourtelefonen är öppen vardagar mellan 09:00 och17:00 och du ringer på telefonnummer 010-255 9191.Terrafem  Till Terrafem kan du ringa för att få stöd och råd. Du kan nå Terrafem på vardagar mellan 09.00 och18:00 på telefonnummer 020-52 10 10. Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryckPå www.hedersfortryck.se kan du läsa om hedersrelaterat våld och förtryck och få mer information om vart du kan vända dig för att få hjälp. 

Läraren Ylva ligger på golvet och gör tecken åt sina elever att vara tysta. De hör skott och ett tjutande brandlarm. Lever deras klasskompisar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 34-åriga tvåbarnsmamman Hellen och 25-åriga Zahra ska båda vidareutbilda sig till undersköterskor på Risbergska i Örebro. De är båda nervösa men när de kliver in i klassrum C07 möts de av en brokig skara. Eleverna är i olika åldrar, har olika bakgrund och har jobbat olika länge. Men den är en av de finaste klasser läraren Ylva har haft – de hjälps åt och skrattar tillsammans.När den värsta masskjutningen i Sveriges historia äger rum på Risbergska den 4 februari 2025 blir undersköterskeklassen värst drabbad. Av tio mördade går sex i klassen.När dödsbeskeden kommer sluter klassen sig samman och hjälper varandra genom sorgen. De blir som en livlina för varandra. Tillsammans måste de nu försöka bearbeta sitt livs största trauma samtidigt som de ska försöka ta examen samma vår.En dokumentär av Malin Laurila.Producent: Anna FreySlutmix: Christian Jangegård och André LjungbergProgrammet är gjort 2025.

Hedvig Holgersson mötte en storm av näthat när en artikel om hennes sju år gamla lajks spreds online. Nu träffar hon männen bakom kommentarerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här programmet publicerades och sändes för första gången 2022.Sommaren 2020 hade Hedvig sitt första journalistjobb på P4 Södertälje och en dag i juli gjorde hon ett inslag om en grupp asylsökande som protesterade mot den svenska migrationspolitiken. Några timmar senare ringde telefonen. Det var alternativmediesajten Samhällsnytt.Sajten hade gått igenom hennes sociala medier och funnit lajks från när hon var runt 18 år, sju år tidigare, där hon bland annat gillat partier och organisationer på vänsterkanten. Samhällsnytt kallade Hedvig för asylaktivist, sade att hon hatade Sverigedemokraterna och ifrågasatte hennes reportage. Efter det fick Hedvig hundratals kommentarer, mejl och brev. Det kändes som att hon befann sig i en storm av hat.Hedvig konfronterar näthatetNu, ett och ett halvt år senare, möter Hedvig några av männen som kontaktade henne under kommentarsstormen. Hon har kontaktat många, haft långa telefonsamtal och skrivit brev. Kenneth Sandberg är en av dem som tackar ja till att träffa Hedvig.Programmet gjordes 2022.Reporter: Hedvig HolgerssonProducent: Ylva LindgrenSlutmix: Elvira BjörnfotFlera namn och röster är utbytta i dokumentären. 

100 år efter att Hilma af Klint målade sina tavlor har hon blivit Sveriges största konstfenomen. Samtidigt pågår en maktkamp om konsten, en härva som bara växer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En stor utställning på Moderna museet 2013 blir startskottet för mystikern Hilma af Klints framgångsvåg. Fem år senare ställs hennes konst ut på Guggenheimmuseet i New York. Utställningen hyllas av kritiker och slår alla tidigare besöksrekord.– Den utställningen satte Hilma på världskartan. Och det är i och med den utställningen som Hilmas konst blir värdefull, säger Erik af Klint.Samtidigt uppstår en gåtfull maktkamp om konsten och om Hilma af Klints andliga budskap, en härva som bara växer och suger in allt fler personer.Konflikten innefattar bland annat styrelsekupper, ett stoppat tempelbygge och advokatkostnader för miljoner. En del av bråken handlar om styrelsens inflytande över stiftelsen Hilma af Klints verk.– Målningarna har blivit en liten förbannelse för familjen af Klint. De har blivit lika besatta av mystiken i dem som många andra, säger journalisten Martin Aagård.En dokumentär om konst, besatthet och pengar. Och om budskap från andra dimensioner.Ett program av Jesper Huor Producent: Ylva LindgrenResearch: Emma BromanSlutmix: Christian JangegårdProgrammet är gjort 2025.  Hör fler dokumentärer av Jesper Huor:Kulturprofilen, kvinnorna och AkademienBibliotekarienFallet Peter MangsGåtan Göran Lindberg

När Peter Barlach är 11 år dör hans mamma i en bilolycka. Händelsen förföljer honom och han undrar om det är försent att bearbeta ett barndomstrauma. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I januari 1980, på värmländska vintervägar, får Peters mamma sladd på sin bil. Hon kanar in i fronten på en mötande Volvo och dör omedelbart. Peters mormor dör i sviterna av olyckan några dagar senare och hans moster skadas svårt men överlever.I den andra bilen är samtliga passagerare i det närmaste oskadda.I den här dokumentären träffar Peter för första gången flickan som satt i baksätet på den mötande Volvon. Anette var sju år gammal och det visar sig att bilolyckan har förföljt även henne och hon minns varenda sekund från den.I Pojken, kraschen och flickan i baksätet möts Peter och Anette för första gången någonsin och kan fylla i detaljer i varandras livskatastrof. Peter träffar även Malin Kan, barnpsykiater på Erikastiftelsen.Hur bearbetar man ett barndomstrauma 43 år senare?En dokumentär från 2023.Reporter: Peter BarlachProducent: Håkan EngströmSlutmix: Elin Hagman 

Peter tvingas lämna lägenheten där han bott i 32 år. Gunilla och Jonas genomför avhysningen. Hur är det att bli vräkt och att vara den som vräker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Förra året genomfördes fler än 3 000 vräkningar. Det är det högsta antalet i Sverige på 17 år.Kronoinspektörerna Gunilla Svalborg och Jonas Solvestad jobbar med att avhysa människor som inte får bo kvar i sina bostäder. En av dessa är Peter. Han tvingas lämna sin lägenhet i en tätort strax utanför Stockholm, som varit hans trygga punkt under 32 år. Han kämpar mot beroende och depression, har skulder och har haft svårt att betala hyran.”Som skit mår jag. Jag fyller 60 i år, det här hade jag inte förväntat mig. Nu får man börja om från början”, säger Peter.P1 Dokumentär följer kronoinspektörerna när de utför sitt arbete, som ofta präglas av misär, men också när de kan hjälpa utsatta människor. Och vi får höra vad som faktiskt händer efter att en person har blivit vräkt. Rättelse: I en tidigare version av texten uppgavs att fler än 3 000 personer vräktes förra året. Korrekt är att det genomfördes fler än 3 000 vräkningar.Ett program av Aleksa Lundberg Producent: Anna Frey Slutmix: André LjungbergProgrammet är gjort 2025.  

1982 är ett tumultartat år på lokalradion i Göteborg. Satiren Kabaré Apropå fälls flera gånger i radionämnden. Chefen sparkas och stationen stängs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här programmet publicerades och sändes för första gången 2017.1982 är Lokalradion bara några år. När riksdagens kulturutskott utvärderar hur reglerna för etermedia efterlevs konstaterar de att det i stort sett fungerar väl. Men, de skriver: Det har dock förekommit vissa övertramp.De syftar på stationen i Göteborg. Där finns det en kaxig och besvärlig nyhetsredaktion, men framför allt kretsar det kring grov satir och en viss person, Frank Gunnarsson. Med hans program Kabaré Apropå startar något som sen blev mediehistoria. Rättegångar, vild strejk, en chef, Bo Carlson som ser allt gå år pepparn och får lämna stationen.Frågor kommer in till personaltidningen Rundgång om vad som händer i rikets andra stad, om det är sant som ryktet gör gällande, att det finns nära kontakter mellan delar av personalen på Radio Göteborg och KPMLR, Kommunistiska partiet marxist leninisterna revolutionärerna. Också Göteborgs politiker har sina misstankar.Frank Gunnarsson, Janne Josefsson, Lennart Persson, Sven Hulterström m fl minns tillbaka.Kabaré Apropå gjordes av Frank Gunnarsson, Anders Wällhed, Kent Andersson, Weiron Holmberg och Roland Jansson.Sedan programmet sändes första gången har en av de medverkande, journalisten Bo Carlson, gått bort. Han dog 14 januari 2018.Programmet är gjort 2017 av Anna Maria Höglund och Anna Hammarén.Research - Tommy JohanssonTekniker – Rolf HiltonProducent – Christer Ekbom

I Istanbul följer vi spåren av svarta kontanter som smugglats ut ur Sverige. Vilka är personerna bakom det underjordiska banksystemet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Turkiets största stad växlas svarta kontanter som smugglats ut ur Sverige. Trots moderna penningtvättsregler, hanteras miljoner i en sorts parallellt banksystem, utan insyn från myndigheterna.– Det här systemet fungerar. Det finns över hela världen, säger en affärsman som själv varit involverad i en transport med kontanter från Sverige till Turkiet.I över ett års tid har P1 Dokumentär granskat och kartlagt ett nätverk av pengaförmedlare och hemliga bankirer. Vi har lyckats spåra nyckelpersoner i ett så kallat underjordiskt banksystem, där syftet är att tvätta pengar från kriminalitet.– Penningtvätten är en förutsättning för att många delar av den kriminella miljön ska kunna leva. Vi vet att delar av de här pengarna kommer från narkotikabrottslighet, svart arbetskraft och människoexploatering, säger ”Patrik” som är expert på penningtvätt inom polisen.Det underjordiska banksystemet är berättelsen om ett parallellt finansiellt system – dolt för myndigheter, men avgörande för den organiserade brottsligheten. Det är själva infrastrukturen bakom den kriminella ekonomin, ett system där kontanter från brottsvinster flyttas över gränser, växlas på bakgator och återförs till Sverige som rena pengar.– Den här brottsligheten är systemhotande. För det handlar om så vansinnigt mycket pengar och väldigt mycket makt, säger Hans Brun, sakkunnig inom kriminell ekonomi, tidigare vid polisen. Martin Jönsson är producent och reporter vid dokumentärredaktionen. Han har tidigare bland annat gjort den uppmärksammade serien Smuggelsverige om vapen- och narkotikasmuggling.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Henke HenrikssonEtt program från 2025.

När fyra turkiska lastbilschaufförer grips med miljoner i svenska kontanter, leder spåren till ett stort underjordiskt banksystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I över ett års tid har P1 Dokumentär granskat och kartlagt ett nätverk av pengaförmedlare och underjordiska bankirer. Svarta kontanter från bland annat Sverige, Norge och Danmark smugglas till Turkiet för att tvättas.– Det är som svart Western Union. De flyttar pengar, det är en stor marknad, säger ”Ali” som själv jobbat som pengakurir.Pengarna transporteras utomlands i lastbilar. Polisen i Sverige och Norge har beslagtagit mångmiljonbelopp. Vid ett enda tillfälle hittades nästan 40 miljoner kronor, gömda bland annat i en betonglastbil. Ändå är det bara toppen på ett isberg, tror myndigheterna.– När man ser omfånget av kontanterna så är det en stor röd flagg. Det här har pågått i stor skala, säger Fredrik Reinertsen som är åklagare i Norge.– Det täcker nog hela Europa. Det är väldigt stora summor pengar, säger Henrik Danielsson, utredare vid polisen i Göteborg.Kriminell underjordisk bankverksamhetPå engelska kallas fenomenet för Criminal Underground Banking (CUB). Det beskrivs av experter som själva infrastrukturen bakom den kriminella ekonomin – en sorts parallellt finansiellt system som är dolt för myndigheterna, men avgörande för den organiserade brottsligheten.Martin Jönsson är producent och reporter vid dokumentärredaktionen. Han har tidigare bland annat gjort den uppmärksammade serien Smuggelsverige om vapen- och narkotikasmuggling.Producent: Ylva LindgrenSlutmix: Henke HenrikssonEtt program från 2025.

Två singlar i Malmö söker efter kärleken på dejtingappar. Men hur vet man att någon är den rätta och hur påverkas vi av svajpandet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hannes har varit singel i två år efter ett långt förhållande. Han dejtar emellanåt men har svårt att tänka sig att han kan bli lika kär som i sist. Han söker någon som är välutbildad och djup, men blir lätt rastlös.Adriana är trött på att inte känna sig helt accepterad som singel i samhället. Något som blir påtagligt när hon är ensam singel bland par eller går på barnkalas utan vare sig partner eller barn. Trots att hon har över 10 000 likes på Tinder har hon inte hittat den rätta.Många snabba beslut med dejtingapparBåde Hannes och Adriana reflekterar över det snabba svajpandet på Tinder. Snabba beslut görs utifrån personers bilder. En marknadifiering av kärlek, kallar Hannes det. Tänk om du redan svajpat förbi din själsfrände?Av: Ester RoxbergProducent: Lotta MalmstedtSlutmix: Mattias MiselliHannes och Adriana heter egentligen något annat.

Malmöborna jublar när statyn av Zlatan, stadens stolthet, avtäcks. Men bara veckor senare förändras allt Zlatan blir delägare i Hammarby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Journalisten och malmöiten Ebbe Gertten söker svar på vad som hände när kärleksrelationen mellan Sveriges största fotbollsstjärna och hans hemstad tog slut.Varför väckte Ibrahimovićs köp av en fjärdedel av Hammarby så starka känslor i Malmö, och vad hände egentligen med den stulna statynäsan?Genom arkivmaterial, egna minnen och exklusiva intervjuer – bland annat med en av personerna bakom nässtölden – målas ett porträtt av både en stad och en ikon. En berättelse om identitet, stolthet och upplevelsen av svek.Dokumentären är gjord 2025.Reporter: Ebbe Gertten Producent: Håkan EngströmSlutmix: André Ljungberg

I Göteborgs tingsrätt pågår en ovanlig rättegång. En anställd ska ha smugglat ut brev, och deras innehåll har fått svåra konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jana är åtalad för grovt tjänstefel för att hon ska smugglat ut brev från en livstidsdömd gängledare på häktet där hon arbetade som kriminalvårdare.Enligt polis och åklagaren har gängledaren gett instruktioner inför sin egen rättegång i breven, något som lett till att personer på utsidan råkat mycket illa ut.Umgås i kriminella kretsarJanas fall med de utsmugglade breven är långt ifrån det enda exemplet på insiders inom Kriminalvården. Det finns misstankar om kriminalvårdare som tjänar pengar på att sälja och smuggla in mobiler till intagna, men också kriminalvårdare som umgås i kriminella kretsar på sin fritid. Hemma hos en kvinnlig kriminalvårdare hittas en pistol gömd i en golvbrunn och ett gäng kriminalvårdare drar i sig kokain på en after work. -Aktivt umgänge i kriminella kretsar ska man ju inte ha. Då har man sårbarheter som kan komma att utnyttjas eller att det rentav kan vara så att man är en infiltratör från första början, säger Michael Melin, tf chef på Kriminalvårdens Särskilda Utredningar.  Insiders och infiltratörer är ett hot mot hela rättssamhället - men går de att stoppa? Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.Jana heter egentligen någonting annat.Producent: Anna FreySlutmix: Fredrik Nilsson Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio som gjordes 2024.

På Kumlaanstalten vill grovt kriminella fortsätta begå brott inifrån fängelset och försöker värva insiders. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Överbeläggning och intagna som tvingas dela cell gör att missnöjet inne på Kumla ligger och pyr. När reporter Pernilla Wadebäck besöker anstalten har man gått upp i stabsläge och många av besöksrummen har gjorts om till celler. Anstaltschefen berättar att personalen utsätts för påverkansförsök nästan dagligen.- Försök till infiltration är ett av vårt stora problem som vi måste bekämpa, säger anstaltschefen Jacques Mwepu.Samtidigt saknas personal. Anstalten måste massrekrytera, 200 nya medarbetare behövs till sommaren. Ökar sårbarhetenTrycket på Kriminalvården med överfulla anstalter och häkten, missnöjda intagna och brist på personal skapar en explosiv situation.- Man håller på och bygger upp en krutdurk inom kriminalvården och tyvärr är inte frågan om den ska smälla utan det är när, säger Thomas Hagsten, facklig representant för kriminalvårdarna på Kumla.Hur ska anstalten stå emot risken för insiders?Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024.Producent: Anna FreySlutmix: Fredrik Nilsson Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio som gjordes 2024.

I en lägenhet hittar polisen ett sönderrivet brev. Det är skrivet av en gängledare och har blivit utsmugglat från häktet av en kriminalvårdare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Jana har tagit anställning som kriminalvårdare på Göteborgshäktet. Vad hennes arbetsgivare och kollegor inte vet är att hon har en plan. Att hjälpa en livstidsdömd gängledare som vill bli frikänd. Det ska komma att bli ett av de grövsta fallen av infiltration inom Kriminalvården i Sverige.Demokratihotande problemI den rådande kriminalvårdskrisen med överbeläggningar och brist på personal har det seglat upp ett nytt säkerhetshot - kriminalvårdare som låter sig styras av kriminella och agerar insiders inifrån häkten och anstalter. - De kan påverka rättegångar och påverka vittnen eller på annat sätt få in eller ut information. Jag tror tyvärr det kommer öka, säger kriminalvårdaren Stefan Römer.Kriminalvårdens insiders är en serie av Pernilla Wadebäck från 2024. I serien berättar hon om utsmugglade brev och insmugglade mobiler och droger, och tar oss med in på Kumlaanstalten där kampen pågår för att stoppa grovt kriminella från att skaffa infiltratörer. Jana heter egentligen någonting annat.Producent: Anna FreySlutmix: Fredrik Nilsson Ett program från Tredje Statsmakten Media i samarbete med Sveriges Radio från 2024.

Det är åtta år sen allt förändrades för Ola. Idag lever han som i ett konstant och kaosartat nu. Minnen fäster inte längre. Men musiken finns kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ola glömmer vilken krukväxt han precis vattnat, han minns inte vad han pratade om med sin son förra veckan och han kommer inte ihåg vad han ska göra senare under dagen. Han känner att han inte kan ta hand om sin yngsta dotter och han kan inte längre arbeta som kyrkomusiker. Men han kan fortfarande spela piano. Minnet av musiken sitter någon annanstans i kroppen. Och nu, flera år efter att allt blev annorlunda, vill han börja komponera igen.Ett program av Hedvig Holgersson.Producent: Ylva Lindgren.Slutmix: Sandra Pettersson.Originalmusik framförd av: Ola Fagrell.Från 2025.