Polismyndigheten

I Rikspolischefens podd berättar Anders Thornberg om polisens arbete mot det grova våldet. Han berättar också detaljer om polisens lokala underrättelsearbete och hur man i vissa städer lyckats förhindra grova våldsbrott. Samtalet leds av Katarina Friskman, pressekreterare polisen.

Gustav Sjöstrand var överkonstapel och den första anställda polisfotografen i Sverige. I början av 1900-talet var polisens kamerautrustning mycket begränsad och skisser användes för rekonstruktioner av brottsplatser. Sjöstrand var den som utvecklade brottsplatsfotografiet och 1922 användes för första gången hans fotografier som bevis i en mordrättegång. Att kunna se vinklar av hugg och blodstänk visade sig vara mycket värdefull bevisföring. I detta avsnitt får du veta mer om Gustav Sjöstrands liv och arbete. Manus och inläsning: Ann-Sofie Kylin

Polismuseets fotoutställning Avtryckaren berättar om hur kameran kunde bli ett av polisens viktigaste redskap för att lösa brott, men handlar lika mycket om några av alla de människor som blivit fotograferade av polisen de senaste 150 åren. I denna serie får vi lära känna personerna framför och bakom polisens kamera. Migranter i det tidiga 1900-talet, kvinnor som brutit mot lösdriverilagen och tvingats till tvångsarbete men också personer och händelser som förändrat och moderniserat polisens arbetssätt med hjälp av kameran. Vad hände och vilka var de egentligen? I detta avsnitt möter vi den världsberömde fotografen och kriminalisten Alphonse Bertillon som 1888 standardiserade förbrytarporträttet, den internationellt erkända metoden vi idag känner igen som ”the mug shot”. Bertillon skapade även ett kompletterade system, antropometrik, som mätte kroppsdelar. Hans system var det första vetenskapliga systemet som användes av polisen för en heltäckande identifiering av brottslingar. Även Sverige tog intryck av den franske kriminalistens arbete och öppnade sitt första signalementskontor i Stockholm 1906. Ta del av Alphonse Bertillons liv och arbete här. Manus och inläsning: Ann-Sofie Kylin

Polismuseets fotoutställning Avtryckaren berättar om hur kameran kunde bli ett av polisens viktigaste redskap för att lösa brott, men handlar lika mycket om några av alla de människor som blivit fotograferade av polisen de senaste 150 åren. I denna serie får vi lära känna personerna framför och bakom polisens kamera. Migranter i det tidiga 1900-talet, kvinnor som brutit mot lösdriverilagen och tvingats till tvångsarbete men också personer och händelser som förändrat och moderniserat polisens arbetssätt med hjälp av kameran. Vad hände och vilka var de egentligen? I detta avsnitt får vi följa den ryska familjen Gordon och deras flykt från staden Grodno i dåvarande Ryssland till deras nya liv i fattigkvarteren på Södermalm i Stockholm. Familjen hörde till några av de hundratusentals judar som tvingades fly de våldsamma judeförföljelserna i Ryssland under 1880-talet. Genom polisens fotografier kan vi följa familjens nya liv i Sverige i början av 1900-talet. Yngste sonen Herman Gordon var 11 år när han greps för lösdriveri, ta del av hans och resten av familjen Gordons livsöden här:  Manus och inläsning: Ann-Sofie Kylin 

Polismuseets fotoutställning Avtryckaren berättar om hur kameran kunde bli ett av polisens viktigaste redskap för att lösa brott, men handlar lika mycket om några av alla de människor som blivit fotograferade av polisen de senaste 150 åren. I denna serie får vi lära känna personerna framför och bakom polisens kamera. Migranter i det tidiga 1900-talet, kvinnor som brutit mot lösdriverilagen och tvingats till tvångsarbete men också personer och händelser som förändrat och moderniserat polisens arbetssätt med hjälp av kameran. Vad hände och vilka var de egentligen? I detta avsnitt möter vi Edit Sofia Östberg, en av alla kvinnor som dömdes till tvångsarbete för osedligt leverne enligt lösdriverilagen i början av 1900-talet. Edit Sofia var fattig och såg ingen annan utväg än att prostituera sig, ta del av hennes berättelse här.  Manus och inläsning: Ann-Sofie Kylin 

Id-kapningar är det brott som just nu ökar mest i Sverige. Hela 34% fler anmälningar har gjorts hittills i år jämfört med 2017. Hur går det till? Vad kan du göra för att skydda dig och minska risken för att bli utsatt? Tänk säkert är en brottsförebyggande satsning som genomförs av MSB, polisen och verksamt.se. Hör Jan Olsson och Lotta Mauritzon på polisens nationella bedrägericenter samtala med Varg Gyllander om id-kapningar.Läs mer på www.dinsakerhet.se/tank-sakert

Elsa var över 80 år när hon blev lurad av en av alla organiserade ligor som ger sig på äldre och funktionshindrade. Bedragaren låtsades vara hennes barnbarn och hon lämnade över pengar och sitt Bismarckarmband, morgongåvan från hennes bröllop 1951. Polisens specialenhet Circagruppen har löst över 1500 sådana brott. Lyssna på reportaget i Svensk Polis, polisens egen prisbelönta tidning som tar dig med bakom avspärrningarna.

Malmö plågades under våren 2017 av skjutningar från gäng som gav samhället långfingret. Tidningen Svensk Polis var på plats när det sköts igen. Lyssna på reportaget ur polisens egen prisbelönta tidning som tar med dig bakom avspärrningarna. Reportaget heter ”Klockan 15.53. Mordförsök i Malmö” och handlar om kampen mot den organiserade brottsligheten – och tystnadskulturen.

Nu kan du lyssna på de bästa reportagen ur tidningen Svensk Polis! Polisens egen, prisbelönta tidning som tar dig med i polisarbetet, bakom avspärrningarna. Det första reportaget heter "Vi ska ta honom!" och handlar om poliserna som jagade den misstänkte terroristen på Drottninggatan i Stockholm.

Tillbakablick, genomförande av reformen och det allvarliga läget för polisen. Det är ämnena när Ulrika Herbst, regionpolischef i Öst, och HR-direktör Kajsa Möller intervjuas av Varg Gyllander, presschef i region Stockholm. Musik i detta program:Titel: OutroArtist: boringXtreme http://freepd.com/   Varg Gyllander, reporter.Jimmy Gustafsson, tekniker.

Förändringen av antagningen och processen till polisutbildningen har fått stort genomslag. "Det blir inte lättare att bli polis nu", säger Max Lutteman, chef HR/kompetens på Polisen.  Processen och kraven kring antagningen till polisutbildningen justeras och utvecklas hela tiden. Gränsvärdena för begåvningstestet ändrades redan hösten 2015 från 4 till 3. – Själva kraven för att bli polis har inte sänkts. Poliserna är inte och kommer inte bli "dummare" nu, säger Max Lutteman. De som söker in till polisutbildningen testas på många områden, bland annat när det gäller fysik, hälsa, personliga egenskaper och teoretiska kunskaper. Begåvningstestet är bara en del av flera tester. – Begåvningstester i den här utformningen, med krav på viss nivå för att komma vidare i processen har bara funnits sedan utbildningsstarten 2015. Det är många lämpliga personer som har sållats bort allt för tidigt i urvalet, det vill vi komma ifrån, säger Max Lutteman. Begåvningstesten slopas Regeringen har för avsikt att göra polisutbildningen akademisk. I och med förändringen kommer med största sannolikhet begåvningstesten att försvinna helt. – Förslaget ligger hos regeringen. Vi har en ytterst välutbildad poliskår och höga antagningskrav i en internationell jämförelse. Och vi kommer att ha det även framöver, säger Max Lutteman. Filip Annas Reporter

Mer personal och mer tid till det brottsförebyggande arbetet. Det var några av önskemålen som lokalpoliserna Alex Jeremic och Tina Hallin framförde när de tog pulsen på rikspolischef Dan Eliasson i polisens sommarpodd.  Rikspolischefen tog även upp att distansutbildningen kommer igång igen. I och med möjligheten att plugga till polis på distans är förhoppning att fler ska kunna söka sig till polisutbildningen.  Musik i detta program: Titel: "Barefoot summer" Artist: Stefan Netsman Filip Annas Reporter och producent

Polisen nyanställer för att hantera migrationen och det förhöjda terrorhotet, som tidigare meddelats. Att fler anställs är något poliserna ute i verksamheten snart kommer att märka av. Det menar de båda regionpolischeferna i Bergslagen och Väst, Dan Persson och Klas Friberg.– Redan under senhösten och början av 2017 tror jag att poliser ute i verksamheten kommer att märka av den avlastning som den nyanställda civilpersonalen kan bidra med, säger Dan Persson.Fler ska anställas men det finns också ett antal poliser som valt att säga upp sig och lämna Polismyndigheten, vissa på grund av missnöje. En mångårig medarbetare vittnar om kollegor som sagt upp sig utan att ha ett nytt jobb att gå till.– Det är klart att det är allvarligt att poliser slutar på grund av missnöje, det är många frågor vi behöver hantera för att komma ifrån missnöje. Sen är ju inte alla anställda missnöjda inom polisen, säger Klas Friberg regionpolischef region Väst.Samtidigt syns en ny positiv trend. Poliser som slutat men som nu vill återvända till myndigheten.–Vi har väldigt många som vill komma tillbaka. Bara i region Väst har vi runt 15-20 personer som slutat som nu vill börja jobba hos oss igen, säger Klas Friberg.Musik i detta program:Titel: OutroArtist: boringXtreme http://freepd.com/Filip AnnasReporter och producent

I femte poddavsnittet av "Polisen frågar" pratar Annika Stenberg, regionpolischef region syd, bland annat om att fler poliser ska få chans att påverka i sitt jobb och om behovet av områdespoliser. – Våra områdespoliser är oerhört viktiga för att bygga relationer och förtroende med medborgarna som de möter. Som områdespolis ska du känna till namnet på ungdomarna för det har med närhet och relation att göra, säger Annika Stenberg.Musik i detta program:   Titel: Outro   Artist: boringXtreme   http://freepd.com/Filip AnnasReporter och producent

När kan polisen ta hjälp av ordningsvakter på asylboenden? Och hur ska Polismyndigheten få medarbetare att vilja fortsätta jobba treskift? Klas Johansson, regionpolischef region Nord svarar på medarbetarnas frågor i senaste avsnittet av poddserien "Polisen frågar".Musik i detta program:  Title: Outro  Artist: boringXtreme  http://freepd.com/ Filip AnnasReporter och producent.