Hur har åtgärder som bolånetak och amorteringskrav fungerat hittills? Är de effektiva som konsumentskydd och för att minska de makroekonomiska riskerna eller behövs förändringar? Medverkande Peter Englund, Professor Emeritus, Handelshögskolan i Stockholm, som också har lett kommitténs arbete Christina Nyman, chefsekonom, Handelsbanken Stefan Ränk, koncernchef, Einar Mattsson Jon Thor Sturluson, chefsekonom, Finansinspektionen Samtalet leds av ekonomijournalisten Jacob Bursell.
Företag och branschorganisationer varnar återkommande om ökad utsatthet för stölder, skadegörelse, bedrägerier, infiltration och utpressning. Det har även visat sig att många företagare undviker att anmäla brotten de utsätts för. Medverkande Gunnar Appelgren, kriminalkommissarie vid Södertäljepolisen. Polisen i Södertälje har tagit hjälp av Italiens antimaffiaenhet för att bland annat motverka lokal ekonomisk organiserad brottslighet. Mikael Damsgaard (M), ledamot i justitieutskottet Carina Gunnarson, docent i statskunskap och affilierad forskare vid Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Till vardags är hon verksam vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut. Hon har tidigare skrivit SNS-rapporten Den sårbara staten. En forskningsöversikt om hur organiserad brottslighet påverkar stat och kommun. Ulrika Liljeberg (C), ledamot i justitieutskottet Erik Mangen, säkerhetsexpert vid Svensk Handel, som är en näringslivsorganisation för företag med verksamhet inom parti-, digital- och detaljhandeln. Svensk Handel har utarbetat metodstöd för hur företag kan motverka infiltration och möjliggörare. De har också tagit fram en checklista för att hantera utpressning. Samtalet leds av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS.
För att möta Sveriges klimatmål och en snabbt ökande efterfrågan på elektricitet spelar elnätet en avgörande roll. Industrins omställning till fossilfria processer och den bredare elektrifieringen av samhället skapar möjligheter, men även utmaningar. Elnäten, som är navet i denna utveckling, riskerar att bli en bromskloss om inte effektiviseringar och investeringar genomförs. Medverkande Annemarie Gardshol, vd, PostNord Kajsa Hedberg, vd och koncernchef, C4 Energi Ulrika Hesslow, generaldirektör, Energimarknadsinspektionen Johan Mörnstam, vd, E.ON Sverige Karin Salevid, Chief Operations Officer, Ingrid Capacity Hannes Sonnsjö, doktorand inom miljö- och energisystem vid Lunds Tekniska Högskola Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare SNS.
Sedan arbetet med att återuppbygga totalförsvaret inleddes har näringslivets roll, ansvar och uppgifter inom krisberedskap och totalförsvar betonats och diskuterats. Privat-offentlig samverkan är avgörande för att bygga beredskap och försörjningstrygghet framåt. Trots att flera utredningar på området presenterats och fortfarande pågår finns många frågor kvar att arbeta vidare med. Medverkande Ann Eva Askensten, avdelningschef, Upphandlingsmyndigheten Ulrika Dahlin, beredskapsansvarig, Svensk Dagligvaruhandel Marika Ericson, prefekt på Institutionen för operativ juridik och folkrätt vid Försvarshögskolan Anna Jonsson Cornell, professor i komparativ konstitutionell rätt vid Uppsala universitet och generalsekreterare för International Association of Constitutional Law Jan Kilström, CEO Continental Europe, Keolis Samtalet leds av Emelie Lekebjer, SNS.
Kampen om Vita huset är avgörande både för USA:s framtid och den globala politiken framöver. Veckan efter presidentvalet bjuder SNS in till en eftervalsanalys med USA-experter för att diskutera resultatet och dess konsekvenser. Medverkande Ebba Blitz (deltar via länk), vd och medgrundare av Ensure Endpoint Technologies. Hon var tidigare programledare i tv i Sverige och är numera amerikansk medborgare och bosatt i USA. Jens Magnusson, chefsekonom, SEB Sanna Torén Björling, journalist på Dagens Nyheter, tidigare USA-korrespondent och författare Diskussionen leds av Andreas Utterström, USA-expert och kommunikationskonsult.
Vad krävs för att politiska beslut ska kunna grundas på bästa tillgängliga evidens? Kan och bör politik vara evidensbaserad? Och vad kan Sverige lära från andra länder om metoder för att sätta evidens i centrum av beslutsfattande? Medverkande Jesper Ahlgren, statssekreterare med ansvar för budgetfrågor hos finansminister Elisabeth Svantesson, reflekterar över lärdomar från Storbritannien samt om och i så fall hur principerna kan tillämpas i den svenska politiska miljön. Tommy Andersson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet och internationellt ledande forskare inom algoritmiskt beslutsfattande. Mycket av hans forskning har bedrivits i nära dialog med beslutsfattare, vilket bland annat har resulterat i mer effektiva skolval och Skandinaviens första algoritmbaserade organbytesprogram. Anders Forslund, professor emeritus vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), delar med sig av sina erfarenheter av vad policyvärlden och forskningen kan lära av varandra. Catherine Hutchinson, direktör vid Storbritanniens departement för arbete och pensioner, har lång erfarenhet inom policyutvärdering. Hon delar med sig av insikter om hur man skapar en stark kultur av evidensbaserat beslutsfattande. Miriam Light, utvärderingsledare vid The Evaluation Task Force (ETF) med uppdrag att utvärdera statliga program för att vägleda den brittiska regeringens beslut om programmens utveckling. Hon beskriver ETF:s arbetssätt och lärdomar från deras What Works-nätverk. Helena Lindberg, med lång erfarenhet som generaldirektör och riksrevisor, bidrar med sina insikter om granskning av statens resursanvändning. Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som forskar om granskning och styrning av den offentliga verksamheten.
Varje år tvångsomhändertas tusentals barn och ungdomar i Sverige på grund av missförhållanden i hemmet, missbruk eller kriminalitet. Hur påverkas barnens hälsa av att placeras på familje-, HVB- eller SiS-hem? Får de den vård de behöver? Medverkande Elisabeth Bengtsson, socialchef på Socialförvaltningen i Sollentuna kommun Ronja Helénsdotter, forskare i nationalekonomi, Massachusetts Institute of Technology (MIT) och Göteborgs universitet Elisabet Åbjörnsson Hollmark, generaldirektör, Statens institutionsstyrelse (SiS) Jan Jönsson (L), oppositionsborgarråd och vice ordförande i socialnämnden i Stockholms stad Fredrik Lundh Sammeli (S), socialpolitisk talesperson och vice ordförande i socialutskottet Linda Welin, verksamhetschef för Barn- och ungdomspsykiatrin i Region Skåne Seminariet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.
Det är cirka 40 år sedan det senaste kärnkraftverket byggdes i Sverige. Mats Dillén har på uppdrag av regeringen utrett hur finansiering och riskdelning mellan offentlig och privat sektor skulle kunna se ut vid investering i ny kärnkraft. Medverkande Runar Brännlund, professor emeritus i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet, ledamot i det Finanspolitiska rådet Mats Dillén, statlig utredare till ”Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft”, ordförande i Kärnavfallsfonden och tidigare bland annat gd för Konjunkturinstitutet Karolina Ekholm, riksgäldsdirektör Hans Forssman, Senior Investment Manager Infrastructure, Skandia Mattias Jonsson (S) ledamot i Näringsutskottet Åsa Pettersson, vd, Energiföretagen Johan Svenningsson, vd, Uniper Sverige Niklas Wykman (M), finansmarknadsminister Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.
Mario Draghi, före detta chef för den Europeiska centralbanken och tidigare premiärminister i Italien, har på uppdrag av Europeiska kommissionen tagit fram en högnivårapport om framtiden för EU:s konkurrenskraft. I sin rapport efterlyser Draghi radikala förändringar för EU:s ekonomi. Medverkande Helena Hånell McKelvey, samhällspolitisk chef Norden, Amazon Arba Kokalari (M), europaparlamentariker i EPP-gruppen, ledamot i utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd Sten Nyberg, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Maria Ramstedt, director government & policy advocacy, Ericsson Ingrid Sefastsson, public affairs- och hållbarhetschef, ABB Sverige Samtalet leds av SNS forskningsledare Charlotte Paulie.
Det är halvtid för regeringens mandatperiod och nya data visar att den affektiva polariseringen aldrig varit högre än nu i Sverige. Medverkande Henrik Ekengren Oscarsson är professor i statsvetenskap och programledare för valforskningsprogrammet vid Göteborgs universitet. Henrik var ordförande för SNS Demokratirådsrapport 2021 om Polarisering i Sverige. Isabella Parling, senior projektledare på SNS, leder samtalet.
Den som hämtar ut ett receptbelagt läkemedel på apotek ska erbjudas möjligheten att byta ut det mot ett likvärdigt, billigare alternativ. Trots lägre kostnader för den enskilde och för samhället nekar konsumenter ibland byten till likvärdiga men billigare läkemedel. Om det beror på okunskap kan det finnas skäl att motivera konsumenter att acceptera ett byte. Medverkande David Granlund (rapportförfattare), docent i nationalekonomi vid Umeå universitet Kenneth Nyblom, vd för generikaföreningen FGL Gunilla Rönnholm, enhetschef Marknadsanalys, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) Louise Skalin, chefsfarmaceut på Apoteket Samtalet leds av SNS forskningsledare Anna Norén.
Hur väl lever Sverige upp till EU:s Critical Raw Material Act? Och vilka strategier behövs framåt för att både nationellt och inom EU skapa en robust och hållbar försörjning av kritiska råmaterial? Medverkande Magnus Ericsson, adjungerad professor i mineralekonomi vid Luleå tekniska universitet samt en av grundarna till RMG Consulting Kaj Lax, tf avdelningschef för Mineralresurser på SGU Sara Modig (KD), statssekreterare hos energi- och näringsminister Ebba Busch Jan Moström, vd på LKAB Elin Söderberg (MP), klimat- och landsbygdspolitisk talesperson och ledamot i näringsutskottet Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.
Riksbankschef Erik Thedéen och ordförande för Finanspolitiska rådet Lars Heikensten samtalar om de ekonomisk-politiska ramverken och samspelet mellan penning- och finanspolitiken. Medverkande Lars Heikensten, ordförande i Finanspolitiska rådet Erik Thedéen, riksbankschef Samtalet leds av Katrine Kielos, författare och journalist.
Regeringen prioriterar arbetet för en gemensam digital infrastruktur i hälso- och sjukvården, med flera utredningar och myndighetsuppdrag på området. Parallellt väntas förordningen om ett europeiskt hälsodataområde (EHDS) träda i kraft senare i höst, med syfte att öka tillgång till och delning av hälsodata i EU, både inom hälso- och sjukvården och för forskning och innovation. Medverkande Jakob Forssmed (KD), socialminister Suzanne Håkansson, chef för samhällskontakter (svenska ledningsgruppen), AstraZeneca Markus Lingman, överläkare, adj. professor och strateg i sjukhusledningen för Hallands sjukhus Karin Looström Muth, hälso och sjukvårdsutvecklingsdirektör, Västra Götalandsregionen Gunilla Nordlöf, generaldirektör, E-hälsomyndigheten Samtalet leds av Lisa Kirsebom, vetenskapsjournalist och moderator.
Finansminister Elisabeth Svantesson presenterar höstbudgeten på SNS. Detta följs av ett samtal med Lars Heikensten, ordförande för finanspolitiska rådet, och Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO. Medverkande Elisabeth Svantesson (M), finansminister Lars Heikensten, ordförande, Finanspolitiska rådet Torbjörn Hållö, chefsekonom, LO Samtalet leds av Jonas Klarin, forskningsledare, SNS.
(På grund av tekniska problem saknas tyvärr de första tio minuterna av seminariet.) Vilka effekter får EU:s nya gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) för svenska företag och för koldioxidutsläpp globalt? Hur ska utsläpp inbäddade i importerade varor mätas och följas upp? Och hur påverkas handelsrelationen mellan EU och omvärlden? Medverkande Anders Ahnlid, generaldirektör, Kommerskollegium Ulrika Badenfelt, Head of Trade & Customs, KPMG Sverige Susanne Jannesson, Legal Counsel Public Affairs, AB Volvo Viktoria Karsberg, Head of Corporate Identity and Group Communications, SSAB Naghmeh Nasiritousi, docent i statsvetenskap och forskare vid Utrikespolitiska institutets program för global politik och säkerhet samt lektor vid Linköpings universitet Olle Palmqvist, enhetschef för Utsläppshandelsenheten för tilldelning och CBAM, Naturvårdsverket Samtalet leds av Mikael Witterblad, chef för SNS forskningsprogram.
Vad kan göras för att skapa jämställda förutsättningar för sparande? Välkommen att diskutera detta med sparekonomen Claes Hemberg, finansforskaren Cecilia Hermansson och Moa Langemark från Finansinspektionen. Medverkande Cecilia Hermansson, docent och forskare i fastighetsekonomi och finans, KTH Anna Nordén, forskare i nationalekonomi och lead researcher, Ownershift Claes Hemberg, oberoende ekonom Moa Langemark, konsumentskyddsekonom, Finansinspektionen Peter Vikström, avdelningschef analys och uppföljning, Jämställdhetsmyndigheten Samtalet leds av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.
Under de senaste decennierna har globalisering, teknologisk innovation och ekonomisk omstrukturering skapat både nya möjligheter och utmaningar på arbetsmarknaden. Traditionella branscher och yrken har förändrats samtidigt som nya har uppstått. Detta har ökar behovet av livslångt lärande och omskolning. Medverkande Christina Forsberg, generaldirektör, CSN Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet Fredrik Malm (L), ordförande i utbildningsutskottet David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Caroline Söder, vd, Trygghetsfonden TSL Åsa Westlund (S), utbildningspolitisk talesperson och vice ordförande i utbildningsutskottet Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen och ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp Samtalet leds av Gabriella Chirico Willstedt, medlemschef och forskningsledare på SNS.
Välfärdsbrottslighet har visat sig vara en viktig inkomstkälla för kriminella. Existerande sekretessregler kan många gånger vara ett hinder för att myndigheterna ska kunna förebygga, utreda och bekämpa brottslighet. Trots flera utredningar menar regeringen att det finns luckor i lagstiftningen som gör att ansvar när det kommer till kontroll och tillsyn faller mellan stolarna. För att komma åt bristerna har man därför tillsatt en ny utredning. Medverkande Göran Lundahl, lagman vid Stockholms tingsrätt och särskild utredare för Utredningen om förbättrade möjligheter till informationsutbyte mellan myndigheter (Ju 2023:22). Utredningen delredovisas 30 augusti 2024 och ska slutredovisas i februari 2025. Katrin Westling Palm, generaldirektör på Skatteverket Samtalet leds av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS.
Den 7 mars blev Sverige fullvärdig medlem i Nato och är nu en del av alliansens kollektiva försvar. De ömsesidiga försvarsgarantierna har fått stor uppmärksamhet men medlemskapet innebär också förväntningar och krav på Sveriges civila beredskap. Medverkande Friederike Dahns, ordförande för planeringsgruppen för civilskyddsfrågor (Civil Protection Group) vid Nato. Gruppen ger råd till Resilienskommittén som i sin tur är Natos högsta organ för civila beredskapsfrågor. Ingvar Lindholm, försvarsråd vid Sveriges ständiga representation till Nato. Ingvar Lindholm ingår i Resilienskommittén som ansvarar för råd och rekommendationer om civil beredskapsplanering, skydd av samhällsviktiga funktioner, civilt stöd vid omfattande olyckor och kriser samt Natos hantering av hybrid- och terrorhot. Sara Myrdal, chef för avdelningen för internationell samordning på Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Myndigheten har i uppdrag från regeringen att samordna det svenska civila beredskapsarbetet inom Natomedlemskapet. David Sällh, verkställande utskottschef Trygghet, Drivkraft Sverige. Drivkraft Sverige är en branschorganisation för företag inom bränsle- och drivmedelsbranschen. Samtalet leds av Anna Norén, forskningsledare på SNS.