Scocconomics

Valet till EU-parlamentet står för dörren, och många frågar sig om det verkligen värt mödan att gå och rösta.Sandro och Josefin reder ut hur EU-regler påverkar din elräkning, din hyra och om nästa tåg till Säffle kommer i tid eller över huvud taget.

I kampen mot If Metall och den svenska modellen får Tesla hjälp av Timbro som lanserar ett förslag till "syssta spelregler". Är sympatiåtgärder maffiametoder? Det menade Ulf Kristersson en gång i tiden, och Timbro tar upp facklan i ny rapport, som i övrigt saknar gammal hederlig respekt för fakta. Sandro och Jenny hejar på de fackliga stridsåtgärderna med stöd av både fakta och sunt förnuft.

IVO kritiserar samtliga regioner för allvarliga brister i sjukvården - det är inte behoven av vård utan tillgängliga resurser som styr. Resurser som krymper hela tiden. Väljarna uppger att det är deras viktigaste fråga, men har svårt att avgöra hur valsedeln ska användas bäst. Alla partier säger att de vill ha en bättre sjukvård, men ändå minskar resurserna hela tiden. För att röra till det ännu mer lyfts det ibland i debatten att sjukvården har mer än tillräckligt med pengar. Det är hög tid att Scocconomics reder ut hur det hänger ihop.

Nyligen sände SVT ett avsnitt av Teodorescu & Suhonen med frågeställningen "Hur många miljardärer tål Sverige?" Nu kommer äntligen Scocconomics svar på frågan!

Det finanspolitiska ramverket befinner sig i en brytningstid. Reglerna som styrt den ekonomiska politikens förutsättningar under trettio år är äntligen uppe till diskussion. De är baserade på orimliga antaganden om hur människor beter sig, och bevisade med siffror som tydligen hade hoppat lite fel på excelarket. Åtstramningspolitiken som lett till ökad ojämlikhet och minskade välfärdsresurser, går nu kanske att göra något åt. Men vad? Scocconomics har förstås vägen framåt. Med redovisning av statens nettoförmögenhet och införande av ett inkomstgolv i statsbudgeten som speglar utgifterna, så kan vi rätta till felen, och se till att politiken får ett rejält roder, inte bara en sketen styråra.

Vad har appar och julmat gemensamt? De säljs båda på marknadsplatser där oligopol råder och jättarna som dominerar kan sätta i princip vilka priser de vill. Apple och Google tar ut skamlösa avgifter för försäljning som sker på deras platformar, dvs alla våra telefoner. På samma sätt ser matvaruhandeln ut. Google har nyligen blivit dömda för detta. Ett första steg mot att befria även Appleanvändarna och ta med även julmaten i revolutionen?

Live inför publik på Vänsterdagarna på mässan i Göteborg. Clara Matteis bok Kapitalets ordning - Hur ekonomer skapade åtstramnings-doktrinen och banade väg för fascismen är utgångspunkten för veckans avsnitt, som också handlar om Churchills fuck-ups.

Den utredning om klimatomställningen regeringen beställt presenterades av John Hassler i veckan. Den landar inte så oväntat i tilltro till marknadslösningar och utsläppshandel. Scocco är inte imponerad, men tydligen inte Hassler heller.Den kursändring i klimatpolitiken som Kristersson-regeringen gjort gör att vi kommer allt längre från att nå klimatmålen. Att utvecklingen är en katastrof för klimatet är kanske ingen nyhet. Men regeringens politik är till och med ett hot för den som älskar bensin, som kommer få en chock 2027 när transportsektorn förs in i EU:s system för utsläppshandel. Eftersom de investeringar i infrastruktur som krävs för omställning fortfarande inte gjorts, kommer vi vara dåligt rustade för att klara det.

Stora delar av toppen på Forbes lista över världens rikaste går på offensiven mot facken. Tesla, Spotify och Klarna vägrar skriva kollektivavtal i Sverige. Facebook och Google bidrar med informationskontroll till dagens variant av union busting. Essensen av den konflikt som präglat de senaste 150 åren - den mellan arbete och kapital har gått in i ett nytt skede. Men Jenny och Sandro är ovanligt optimistiska och ser en renässans för den svenska modellen och för kollektivavtal. Dessutom kan det bli en rejäl knuff på vägen ner för Elon Musk. Forbesmiljardärerna har nämligen denna gång gett sig på helt fel fiende: svensk fackföreningsrörelse.

Gömt under "Staff memo" på Riksbankens hemsida ligger ett papper som visar att de gjort en egen analys av det som IMF och ECB redan konstaterat - att inflationen är vinstdriven. Ändå agerar riksbanken kontinuerligt genom att disciplinera folket genom räntan. Också om hur den konflikten Israel-Palestina kan tänkas påverka världsekonomin, och vilka ekonomiska drivkrafter som är i spel.

Fyra oppositionspartiet har presenterat sina budgetalternativ. Tre går i ungefär samma riktning, och en åt motsatt håll. Vilken? Scocconomics analyserar det politiska läget utifrån lagda budgetförslag.

Regeringens höstbudget - mer koldioxidutsläpp, mer nedskärningar i välfärden och skattesänkningar som med precision riktar sig till välbeställda. Men ändå inte så kompetent. Har regeringen trixat med siffrorna igen? Vad är det som händer? Hur lyckas Centerpartiet göra sig omöjliga den här gången? Och vill Svantesson verkligen ha ner inflationen eller inte? Sandro har så klart svaren på Jennys alla frågor om Tidöpartiernas budgetproposition.

När regeringen i veckan presenterade ett nytt jobbskatteavdrag sa Ulf Kristersson att det skulle ge 14.000 kronor om året mer till ett hushåll med en sjuksköterska och en polis. Det var inte sant. Hur det är egentligen, det berättar Sandro i veckans avsnitt av Scocconomics. Allt handlar om indexering, ett av de reglage i politiken det pratas lite om, men som har enorma, för att inte säga förödande, konsekvenser. Jenny spånar hur man kan få folk att omedelbart tänka "Å, nej, nedskärningar" varje gång någon säger "reformutrymme". Ett nytt toppenavsnitt!

I en studie från internationella valutafonden (IMF) av Frederic Toscani framgår att av de möjliga faktorerna bakom de höga priserna - ökade importpriser, löner eller vinster - så står importpriserna till följd av kriget för 40%, men ökade vinstuttag i företagen för 46%. Men vad är de politiska verktygen för att göra något åt det? Lyssna på Sandro Scocco och Jenny Lindahl i första Scocconomics efter sommaruppehållet.

Hur funkar det med tågtrafik? Ja, precis som ni tror, med räls, stationer och tåg. Men Sverige har under många år dragits med stora och kostsamma problem med urspårningar och trafikstopp. Orsakerna reder vi ut i sista avsnittet innan sommaruppehåll. Så klart är det marknadexperimentens Sverige som är framme igen. Vid något tillfälle verkade det som en bra idé att minska kostnaderna för järnvägen genom privatiseringar. Tanken var att man skulle kunna betala mycket mindre för underhållet, och få samma kvalitet. Det fungerar sällan. Och trots att järnväg är ett så kallat naturligt monopol, så tänkte man att det skulle gå att få marknad och konkurrens att fungera. Resultatet är att till exempel kinsesiska och franska staten nu kör tågen istället för svenska staten med dyrare biljetter. Och EU gör allt för att förhindra att vi gör något åt det. Dags att vakna inför EU-valet nästa år, tycker Sandro och Jenny.

Fastighetsbolaget SBB var en succéhistoria som köpte sjukhus, förskolor, skolor, hyreshus, polishus och till och med dalaregementet från bildandet 2016 till 2022 när räntorna började stiga. Men varför såldes dessa fastigheter till privata intressen från början? Varför är SBB i kris idag? och vad kan vi göra för att stoppa vansinnet? Detta reder Sandro Scocco och Jenny Lindahl förtjänstfullt ut en gång för alla.

Äntligen anas förändringens vindar när det gäller det finanspolitiska ramverket. Från stora förflyttningar som från Finanspolitiska rådet, till de första trevande stegen, som Svantessons utspel om att komma igång med en diskussion om ramverket. De heliga principerna om överskottsmål, utgiftstak och skuldankare som tvingat fram en kontinuerlig försämring av välfärden under tre decennier, kanske (som förutspåtts i denna podd 2020) börjar ses som verktyg att använda istället för som bindande formuleringar om religiös sanning. Dogmen är kanske inte död ännu, men den är definitivt inte odödlig. Ytterligare glädjeämnen:Podden kommer ut när vi sa att den skulle komma utSandro har grejat välfärdens finansiering och kostnaderna för klimatinvesteringar med hjälp av att trixa med spakarna på det finanspolitiska ramverket. Skruva lite i procentsatserna och Sverige skulle kunna bli bättre.
Sandro säger “plånnboken” igenJenny försöker fyrfälta Göran Perssons legacy över vänster-höger och älskad-hatad-skalan, med hjälp av "vad töntar brukar kalla narrativet" samt kossan Doris. “Som egentligen är en människa utklädd till ko”

Banbrytande nytt avsnitt, där det framgår att regeringen genom ett enda mail, utan kostnad för skattebetalarna, skulle kunna åtgärda de höga boräntorna, som nu skapar övervinster för de fyra storbankerna. Lösningen ligger i ägardirektiven till SBAB. Förutom bättre ekonomi för hushållen skulle det också skapa bättre förutsättningar för ett fortsatt bostadbyggande. Det är nog bättre att man lyssnar på detta fullmatade avsnitt, än att försöka förklara här. Bilden/grafen som Sandro Scocco och Jenny Lindahl bland mycket annat diskuterar i avsnittet nedan:

Precis när den ekonomiska debatten blivit maximalt förvirrad kommer Scocconomics tillbaka för att ställa till rätta, städa up och trassla ut. Den mest brännande frågan för många idag är den egna ekonomin. Skyhöga priser, hög ränta och höga hyror, blygsamma löneökningar och besparingar på välffärden, och vi har ett recept på en väldigt dyster ekonomisk utveckling. Det sägs att det hela beror på inflationen, men i detta avsnitt visar Sandro Scocco med hjälp av statistik från ECB att de faktorer som drev fram den: importpriser och elpriser, nu är helt normaliserade.Priserna borde därmed också återgå till tidigare nivå. Ändå kostar osten fortfarande 250 kronor, och inte 120 som tidigare. Matvarujättarna med flera har använt inflationen som en förevändning att öka vinstmarginalen, och det är just denna vinstmarginal som nu är det som driver inflationen. Och riksbanken agerar som om det är för mycket pengar i hushållen som är problemet, och höjer räntan, samtidigt som regeringen låter bli att göra något alls. Missa inte när Sandro Scocco och Jenny Lindahl reder ut det hela.

Budgetpropositionen innehåller förvånansvärt lite av skattesänkningar eller satsningar. Istället ligger de stora pengarna i en enligt Sandro ojämförligt slösaktig och ineffektiv metod för elprisstöd. Den enda offensiven i budgeten ligget på billigare bensin. Hur brukar en budget efter en ny regeringsbildning se ut? Snarare än att innehålla ekonomisk politik är budgeten ett innehåll i kulturkriget. Men den markerar också ett skifte i hur den debattenm bedrivs.