Språket

Hur lät språket på stenåldern? Metoder och fynd inom lingvistisk arkeologi visar hur människor kommunicerade för 8000 år sedan. Men forskarna är inte alltid överens. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – När man inte har några skrivna källor så vet man inte särskilt mycket och en del av det som man kommer fram till blir ju bättre eller sämre spekulationer, säger Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt.Inom den lingvistiska arkeologin finns olika metoder för att återskapa hur förhistoriska språk kan ha låtit och vissa saker är forskarna överens om.– Det finns evidens och vi är överens om hur orden för till exempel ”mamma”, ”pappa” och ”hund” såg ut i indoeuropeiska, säger Gerd Carling.Språkfrågor om lingvistisk arkeologi, urspråk, indoeuropeiskaVad vet vi egentligen idag om indoeuropeiska? Finns det evidens eller är det bara intelligenta gissningar från språkforskare?Vet man vilket språk eller vilken språkgrupp som talades i vår del av Europa före de indoeuropeiska språkens ankomst?Finns det en koppling mellan ordet för vatten och våra förfäders tro på gudar?Vad är kopplingen mellan sanskritordet ”sambandh” och det svenska ordet ”samband”?Är alla ljudförändringar i språk möjliga? Eller är det omöjligt att till exempel ett M utvecklas och blir ett T?Lär dig mer om indoeuropeiska, protospråk och lingvistisk arkeologiSe när Jenny Larsson pratar om indoeuropeiska Så lät språket för 5 000 år sedan: ”Hur säker är du på uttalet?” från TV 4 (från november 2022).Läs artikeln Språkgåtan som blev tabu om indoeuropeiska, av Jenny Larsson och Anders Kaliff, från Forskning och framsteg (från april 2022).Läs om forskningsprojektet LAMP: Indoeuropeiska språk och myter från Stockholms universitet.Läs Linguistic archaeology an introduction and methodological guide av Gerd Carling utgiven av Routledge (från 2024)Gäst: Gerd Carling, professor i lingvistik vid Goethe universitetet i Frankfurt, som forskar om förhistoriska språk. Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Slangorden lajban, fräsig och skiva var en gång i tiden supertrendiga. Nu är de helt ute. Hör hur slangordens status kan förändras och varför vissa försvinner medan andra lever kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det som är mest inne nu blir mest ute snart, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Men det finns också exempel på slang som överlevt flera generationer och som man kan höra än idag.Språkfrågor om gammal slang och ungdomsspråkUnder 50-talet var ordet lattjo ett modeord för kul och rolig. Sen blev det lajban. Var kommer orden lattjo och lajban ifrån?Lyssnaren Jannes föräldrar var gamla och gammalmodiga och brukade använda ordet fräsig när de skulle beskriva något positivt. Vad är bakgrunden till ordet fräsig?En skiva var en liten fest i hemmamiljö, medan skutt var en stor fest på lokal. Men finns det någon som använder de orden fortfarande?Lyssnaren Henrik undrar varför ordet baxa, som han använde som ung, uppfattas som ett nytt ord idag.Varifrån kommer uttrycket ”Yes box” och vad betyder det?Dagens stockholmare pratar inte som man gjorde i gamla pilsnerfilmer. Vad har hänt med stockholmskan?Lär dig mer om gammal slang och ungdomsspråkLäs kapitlet Snobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.)Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Generation alfa och generation z säger skibidi, slay, no cap och demure. Lär dig vad orden betyder och hur memes, tiktok och andra sociala medier påverkar de ungas språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Generation alfa tar emot information väldigt snabbt. Om man ska nå fram får man inte tråka ut dem, då svajpar de vidare. Det är verkligen en svajp-generation, säger Gustav Stjernkvist, reporter och programledare på Juniornyheterna som gör nyheter för generation alfa.Generation Alfa växer upp som så kallade ”digital natives” med internet och sociala medier som en självklar del av livet. Det gör att de snabbt plockar upp nya slanguttryck och engelska ord.Gamla ord används på nytt av generation alfa och generation z– ”Slay” är ett ord som har en lång historia som slang. På 1920-talet sa man ”You slay me” för att någon var rolig.”, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.– Ord som wack, cringe och flexa används mycket av generation alfa, men de har snott dem från generation z, säger Gustav Stjernkvist.Populära slanguttryck och fraser från generation alfa och generation zSkibidiSlayDemureMain character energySigmaAlphaNo capGen z wrote the scriptWackFlexaOhioLitRizzGrischSpråkfrågor om ungdomsslang och ungdomsspråkHur hade biskop Johan Dalman, som gjort en video där han använder generation alfas språk, låtit om han hade gjort samma sak för hundra år sedan?Varför säger unga personer ”Hade jag fått låna din handväska till Berlin” och ”Hade du kunnat köra mig till Arlanda på torsdag”, är det en ny språktrend?Lär dig mer om generation alfa och generation z och ungdomsslangSe videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka.Läs mer om olika generationer i artikeln Generationer genom historien: från den förlorade till Alfa från Nationalencyklopedin (mars 2024).Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994).Läs artikel What Are The ‘When Gen-Z Writes The Marketing Script’ Memes About? från Forbes, (från september 2024).Språkvetare: Susanna Karlsson (generation X), docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Gustav Stjernkvist (generation Z), programledare och reporter på Juniornyheterna. Programledare: Emmy Rasper (generation Y.)

Uttalet av Kamala Harris namn har blivit en politisk fråga, namnet Karen har blivit ett tillmäle och namnen Amaryllis och Boycott har blivit substantiv. Alla är namn som blivit mer än bara namn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Uttalet av Kamala har blivit extra känsligt eftersom Trump har gjort en grej av att medvetet feluttala hennes namn på olika vis. Det har kommit in en politisk aspekt av det här, säger Lena Olausson som är språkvårdare för Sveriges Radio, SVT och UR.Men vad avgör egentligen hur ett namn eller förnamn ska uttalas?– Det korrekta uttalet är det som personen med namnet själv använder, säger Lena Olausson.När namn blir ord – eponymerEponymer eller deonymer är substantiv som härstammar från personnamn. Exempel på eponymer är amaryllis, bojkott, makadam, saxofon, quisling och pralin – alla tidigare namn som idag används som substantiv.Språkfrågor om namn, förnamn och eponymerNamnet Quisling har blivit en eponym och betyder i dag förräderi. Finns det andra namn som blivit ord på samma sätt, men där ursprunget ofta är okänt?Ordet ”sunigt” betyder att något är töntigt. Varifrån kommer ordet och hur utbredd är användningen av det idag?Varför uttalas Macron på ett franskt sätt i Sveriges Radio, medan andra namn ofta anpassas till svensk språkmelodi?Varför heter så många Björn men inte Räv? Vad avgör om ett djurnamn kan bli ett förnamn eller efternamn? Det verkar finnas ett mönster för var betoningen i dubbelnamn ligger. För mansnamn ligger betoningen på det andra namnet, medan betoningen för kvinnonamn ligger på det första namnet. Varför är det så?Lär dig mer om namn och förnamnUtforska fler frågor om om förnamn och namn hos ISOF, institutet för språk och folkminnen.Här kan du söka hur många som har ett visst namn i Sverige via Skatteverket.Intresserad av fenomenet ”Karen” – läs mer i artikeln What exactly is a ”Karen” and where did the meme come from? från BBC, (från juli 2021). Läs även The year of Karen: how a meme changed the way Americans talked about racism från The Guardian (från december 2020).Vill du veta mer om den politiska diskussionen om uttalet av Kamala Harris förnamn – läs artikeln How to say ”Kamala” and why it makes a difference från NPR (från augusti 2024).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Lena Olausson, språkvårdare för Sveriges Radio, SVT och UR. Programledare: Emmy Rasper.

Från 60-talets enkla yeah, yeah, via Bob Dylans Nobelpris i litteratur, till Taylor Swifts låttexter som hyllas av fans världen över. Upptäck hur låttexter speglar vår tid och formar vår kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är ett underbetyg åt akademisk forskning att sångtexters betydelse inte uppmärksammats mer, säger Lars Lilliestam, professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet.Låttexter från svenska artister på engelskaSvenska artister har sedan 60-talet skrivit låttexter både på svenska och engelska. Lars Lilliestam har studerat hur språkvalet påverkar innehållet i sångtexterna.– När svenska artister sjunger på engelska blir det mycket I, me, we och you. Alltså ganska neutrala texter, som inte utspelar sig på någon bestämd plats, säger han.När artisterna skriver på svenska blir texterna mer detaljerade och innehåller oftare referenser till platser och namn.– Håkan Hellströms texter till exempel, de är ju ditspikade på olika gator och spårvagnslinjer.Artisten och författaren Annika Norlin skriver låttexter på både engelska och svenska.– Att skriva på engelska och svenska är som att använda två olika instrument, säger artisten Annika Norlin.Språkfrågor om låttexter och musikVarifrån kommer ordet slagdänga?Markus Krunegård sjunger meningen ”Kommer härifrån, kommer aldrig härifrån”, hur går det att förstå den språkliga konstruktionen?Varför används ”yeah” så ofta i sångtexter?Mer om låttexter och språket i musikenLäs boken Vad gör vi människor med musik – och varför? av Lars Lilliestam, Ejeby förlag, (från 2024).Hitta Lars Lilliestams publiceringar via Göteborgs universitet.Lyssna på Annika Norlins musik.Läs Ny studie: Låttexter har blivit mer enformiga, arga och personliga, artikel från Dagens Nyheter, (från april 2024).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Lars Lilliestam, professor emeritus i musikvetenskap vid Göteborgs universitet. Annika Norlin, artist och författare. Programledare: Emmy Rasper.

Politiker använder språkliga knep för att styra dina tankar. Upptäck de dolda strategierna bakom fraser som: Det är dåligt nu, men med oss blir det bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det där är ett grundläggande politiskt supernarrativ. Det ligger deras intresse att säga att det är dåligt nu. Men om man granskar det som tas för givet, visar det sig att det inte alltid stämmer, säger Anna Wallberg Gustafsson, docent i svenska och författare till ”Vad gör språket i politiken?”.Genom att inte säga allt rakt ut låter politiker dig som mottagare fylla i luckorna själv, vilket förstärker upplevelsen av att budskapet är sant och relevant.– Om du själv måste tolka in saker så blir du samtidigt medskapare och det känns som att du har tänkt tanken själv, säger Anna Wallberg Gustafsson.Det underförstådda kan därmed bli ett kraftfullt verktyg för att påverka uppfattningar utan att öppet formulera kontroversiella ståndpunkter.Språkfrågor om politiskt språkVad innebär den retoriska figuren ”entymem” och vad är koppling till populism?Vad betyder egentligen ”robusthet”, ett ord som politiker och media använder allt oftare?Vad betyder egentligen ”trop”, som används i många politiska och ideologiska sammanhang?Varifrån kommer ordet ”hjärntvättad”, och skulle det inte kunna ha en positiv betydelse – en renare hjärna?Mer om politiker och språkLäs boken Vad gör språket i politiken? av Anna W. Gustafsson, utgiven av Morfem (2024).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska vid Göteborgs universitet. Gäst: Anna Wallberg Gustafsson, docent och lektor i svenska vid Lunds universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ordet om kan fungera som bland annat preposition, subjunktion och adverb. Att om kan ha så många olika funktioner gör ordet mångsidigt men också svårtytt. För vad betyder om egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Trots att ordet ”om” verkar ha många olika betydelser, tror jag att det finns en underliggande, mer abstrakt betydelse som binder dem samman, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Är du en av de i Sverige som tänkt mest på ”om”?– Förmodligen.Språkfrågor om omVad betyder ordet ”om”? Varför har det så många olika funktioner?Varför heter det ”omvänd” och inte ”vänd om” i religiösa sammanhang?Beroende på hur ”läst om boken” betonas betyder det olika saker, varför är det så och vore det inte bättre om det gick att skriva på olika sätt?Har ordet ”huruvida” blivit vanligare och varför används det istället för ”om”?Vad betyder ”omm” och när används det?Varifrån kommer uttrycket ”det går om” i betydelsen ”det går över”?Mer om omLäs om om i Svensk ordbok utgiven av Svenska akademien. Läs om om i Svenska akademiens ordbokSpråkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper.

Bokstäverna C, Z och X är överflödiga i det svenska alfabetet. Deras närvaro beror på att vårt skriftsystem är över 3000 år gammalt. Är det dags att modernisera och anpassa alfabetet för svenskan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vårt alfabet är inte helt anpassat efter det svenska språket. Det hade varit toppen om vi hade haft egna bokstäver för ng-ljudet, sch-ljudet och tje-ljudet, säger Sara Lövestam, författare och språkvetare som är aktuell med en ABC-bok för vuxna.Det svenska alfabetet har sina rötter i det feniciska alfabetet, som är över 3000 år gammalt. Därefter har det utvecklats och anpassats av grekerna, etruskerna och romarna.–Vi har ett skriftsystem med en lång historia, och mycket har hänt under tidens gång som har påverkat det. Det har gjort att alfabetet blivit lite konstigt när tecken och ljud inte hänger ihop, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Språkfrågor om alfabetetVarifrån kommer uttrycken ”sätta P för” och ”något är B”?Vem äger egentligen vårt alfabet? Och vem skulle kunna förändra alfabetet.Varför liknar lilla l det stora I i det svenska alfabetet?Varför är bokstäverna i alfabetet ordnade i just den ordningen?Varför har inte alla nordiska språk samma alfabetiska ordning? På svenska och finska är det å, ä och ö sist, medan det i danska och norska är æ, ø och å.Hur länge har bokstaven Q funnits med i svenska alfabetet och varför är den kvar när den nästan inte används längre?Vilken bokstav kan bli nästa att införas i svenska alfabetet? Vilka ljud eller uttal saknar bokstäver?Mer om alfabetet och bokstäverLäs ABC-bok för vuxna. Hur bokstäverna uppkom och vad de gjort sedan dess av Sara Lövestam, Bonnier Fakta (från 2024).Se Varför är det så ont om Q? Hans Alfredson läser ur sin egen bok, från SVT Play (från 1976).Se Lennart Hellsings ABC Tecknad film av Per Åhlin som bygger på Lennart Hellsings ABC-bok, från SVT Play (från 1993).Lyssna på programmet Alfabetet i P3, ett program från 2014 om det svenska alfabetet.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare och språkvetare. Programledare Emmy Rasper.

Språkliga missförstånd beror ofta på att ord har flera olika betydelser eller nyanser. Och missförstånd kan leda till konflikter. Kan man verkligen passa sina egna barn? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En lyssnare har hamnat i konflikt med sin fru angående ordet ”passa” och om det kan användas för att beskriva att man tar hand om sina egna barn. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut olika betydelser av verbet ”passa” men tror inte att det kommer lösa parets konflikt.– Språkvetenskapligt finns det ett intressant resonemang om varför de blir oense, men det hjälper dem inte att bli ense, säger Susanna Karlsson.Språkfrågor om ord som har flera betydelser och kan orsaka missförståndKan man använda uttrycket “passa barn” för sina egna barn, eller är det reserverat för andras barn?Vad är bakgrunden till att ordet “orka” används som en uppmaning eller uttryck för frustration?Hur kan betydelsen av ofta ändras beroende på var i en mening det förekommer?Vad menar politiker och andra när de pratar om “vanliga människor”? Finns det en specifik grupp som avses?Är det korrekt att använda ordet “sympatisk” för att uttrycka stöd för en idé, eller bör man säga “jag känner sympati för din idé”?Varifrån kommer uttrycket “jag köper det” och när började det bli vanligt att använda det för att uttrycka acceptans?Mer om ord och uttryck som orsakar debattLyssna på Debatt: Finns ”vanligt folk” från Studio Ett, Sveriges Radio (augusti 2024).Läs Vad gör alla ovanliga människor hela dagarna? ledartext av Susanne Nyström, Dagens Nyheter (augusti 2024).Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ingen har latin som modersmål och latin kan därför ses som ett dött språk. Men latinet lever i allra högsta grad runt om i Sverige och världen. Hur ofta tänker du på latin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Latin är något som jag hela tiden blir påmind om. Det finns runt omkring oss, språket är fullt av latin, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Latin och romarriketUnder romarriket var latin det språk som hade mest makt och språket spreds över Europa och världen.– Språkspridning kommer med spridning med makt. Det går att dra paralleller till engelskan, som spreds med den brittiska kolonialismen och på samma sätt spreds latin för över 2000 år sedan, säger Susanna Karlsson.Latin i Sverige idagLatinska ordspråk och uttryck som ”carpe diem”, ”ad hoc”, ”de facto” och ”vice versa” används i dagens Sverige, och många företag har namn som är inspirerade av latin.– Vi tycker att latinska namn låter tjusigt, vederhäftigt och lärt. Så svaret på frågan ”Är latin ett dött språk?”, är nej, säger Susanna Karlsson.Språkfrågor om latin förr och idagHur är latins status i idag?Hur ska latinska substantiv som centrum, museum och andra ord som slutar på -um böjas i plural på svenska?Vad betyder den latinska förkortningen mors i medicinska sammanhang?Ordet mondän finns i olika varianter på svenska, engelska och franska, och kommer från det latinska ordet mundanus. Men hur kommer det sig att mondän på svenska betyder fin och elegant medan ordet mundane på engelska betyder tråkig och vardaglig?Vad har ordet snuttifierat för ursprung och finns det fler ord i svenskan som är bilade av svenska ord och latinska ändelser som -fierat?Varför väljer många företag namn som låter som latin?Mer om latinLäs: Boken Vårt antika modersmål av Alf HenrikssonLäs: Boken Asterix - latinska citat med förklaringarLäs: Artikeln Studenterna som väcker liv i latinetSpråkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Prepositioner är små och kan verka obetydliga, men att byta ut en preposition kan förändra hela betydelsen av en mening. Dessutom kan valet av preposition signalera stil och attityd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag tycker det är spännande just med prepositioner, hur vi med små medel påverkar tolkningen av yttranden, och ofta på ett ganska omedvetet sätt, säger Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska som forskar om prepositioner.Användningen av prepositioner styrs ofta av språkliga konventioner och kan variera regionalt eller beroende på språklig still.Historisk utveckling av prepositioner i svenska språket– Språksystemet är i ständig rörelse. Ibland försvinner en preposition i en konstruktion och dyker upp i en annan, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket. Prepositioner blev vanligare i svenska efter att fornsvenskans kasussystem försvann. I finska används fortfarande kasussystemet istället för prepositioner.Tidigare användes prepositioner som “för” och “åt” i sammanhang som idag kan låta ålderdomliga, till exempel kunde man säga “intresserad åt pjäsen” eller “intresserad för äventyrSpråkfrågor om prepositioner, prepositioners funktion och användning i språketVarför är det just prepositionerna i och på som används i uttrycken “jag fick en tegelsten i huvudet” och “jag tappade hammaren på foten”?Varför skriver en del tidningar ”i Skogskyrkogården” och ”i Öland”, när det vore mer korrekt med prepositionen ”på”?Vad är skillnaden mellan att köpa en present “till”, “åt” eller “för” någon? Hur påverkar prepositionerna till, åt och för innebörden i det sagda?Har prepositioner blivit mindre vanliga i dagens språkbruk?Varför kan prepositioner som “med” och “på” försvinna i uttryck som “jag leder 3-0” och “plugga Harvard”?Varför säger elever “intresserad i” istället för “intresserad av”? Beror detta på påverkan från engelskan?Varför säger man “elak på dig” och “snäll med henne” i vissa delar av Sverige? Är detta regionala variationer?Mer om prepositionerLäs Använd korta prepositioner, klarspråkshjälp från ISOF.Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Fredrik Valdeson, postdoktor i svenska vid Södertörns högskola som forskar om prepositioner. Programledare Emmy Rasper.

Att framstå som osäker, feg eller otydlig med sitt språk är det få som eftersträvar. Men språkliga markörer som signalerar osäkerhet är superviktiga för den mänskliga kommunikationen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att säga “jag tänker att” istället för “jag tycker att” kan väcka irritation hos en del lyssnare. Men osäkerhet och vaghet i språket har en viktig funktion och kan göra påståenden mer sanna och tydliga.– Att markera att man har brist på evidens är att vara ansvarstagande, säger Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet.Kan vaghet i språket var bra?– Det hade varit fruktansvärt arbetsamt kommunikativt om vi var tvungna att vara superspecifika och superprecisa hela tiden när vi pratade. Den mentala belastningen hade undergrävt alla möjligheter till kommunikation. Så vaghet i språket är jättebra, säger Martin Kaså.Språkfrågor om osäkerhet och vaghet i språketVarför lägga till ett “kan jag tycka” efter ett påstående? Vad signalerar det och har det blivit vanligare?Antyder frågan “Kan du inte skicka saltet?” en artig vaghet eller är det tvärtom en ganska burdus uppmaning?Är  uttrycket “detta är inte helt ovanligt” ett fegt uttryck som visar att man inte står för det sagda?Varför upplever en del att uttrycket “jag tänker” signalerar osäkerhet?Kan det signalera otydlighet att det att säga “jag har varit tydlig med”?Varifrån kommer det skånska dialektordet skidd som betyder feg?Mer om modalitet och osäkerhet i språketLäs artikeln Jag kan tycka att, en gardering på modet? , sidan 73, av Lena Ekberg, från ”Svensson och svenskan. Med sinnen känsliga för språk”, utgiven av Lunds universitet (från 2010).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Martin Kaså, filosof och lektor i logik vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ordklasskapitlet om pronomen är det längsta och det svåraste att hänga med i. Språket rivstartar säsongen med en riktigt mastig och komplex grammatiklektion om användning av pronomen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag brukar säga till mina studenter att om ni inte vet vad något är när ni ska dela in i ordklasser så är det antingen ett pronomen eller ett adverb, för de är väldigt konstiga och har många interna små grupper inom sig, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.I detta avsnitt diskuterar vi de olika typerna av pronomen i svenska språket och deras användning.Språkfrågor om pronomen och deras korrekta användningVarför blandar en del ihop pronomenen ni, du, er och din? Hur ska pronomen användas korrekt i olika sammanhang?”Varför används pronomenet han ibland som objektsform som till exempel “Jag gav den till han”?Varför har engelskan inte olika pronomen för du och ni, som vi har i svenskan, utan bara pronomenet you?Varför kan vissa verb ta ett pronomen som lägga sig, tvätta sig eller resa sig, men andra verb inte alls kan det som tex promenera sig eller springa sig?Ordet barn är neutrum och borde då refereras till som det, men ofta används istället pronomenet hen i texter, varför?Hur ska mig, dig och sig uttalas om man sjunger äldre sånger? Och har uttalet av dessa pronomen varierat över tid?Mer om ordklassen pronomenLäs kapitlet om pronomen i Svenska Akademiens grammatik (kapitel 5).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Bubblan, Paddan och Fimpen är smeknamn för olika äldre bilmodeller. Kanske var den språkliga kreativiteten större förr, men nutidens omställning till eldrivna fordon kräver också nya ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Så fort det sker en teknikutveckling behöver vi nya ord. När det händer saker med bilarna händer det saker med språket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Språkfrågor om bilar Förr var det vanligt att ge bilar och bilmärken smeknamn, varför är det inte lika vanligt idag?Varifrån kommer slangordet båge för motorcykel?Borde det inte finnas ett eget ord för att ladda sin elbil? Lyssnaren Peo har ett förslag: batta. Vad kan situationen när man hamnar bakom en långsammare bil och inte kan köra om för att andra bilar redan kör om i vänsterfilen, kallas?Varför heter det kofångare?Är det korrekt att besikta eller besiktiga bilen?Varifrån kommer ordet mack i bensinmack?Mer om bilspråk och smeknamn på gamla bilmodellerLäs artikel om äldre smeknamn på bilmodeller från Länstidningen Östersund (från juli 2009).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hur ett ord låter har oftast ingen koppling till ordets betydelse. Men det finns undantag. Ljudsymbolik verkar finnas i alla språk och måste ha haft en evolutionär fördel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Olika typer av ljudsymbolik är vanligt barnspråk och finns i alla språk. Att studera ljudsymbolik är ett sätt att titta in i vår evolutionära historia. Ljudsymboliken måste ha haft en funktionell fördel, säger Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.Språkfrågor om ljudsymbolik, fonestem och ikonicitetKan vissa ljudsammansättningar antyda betydelsesammanhang? Till exempel skr- i ord som skratta, skräna, skrapa, skramla, skrämma och skryta?  Eller gl- som i ord som  glipa, glappa, glimma, glänsa, glöda.Hur uppstår fonestem i språket? Till exempel att sp- används i ord som betyder något vasst, smalt och ofta långt som till exempel spjut, spak, spett, spjäle, spira och spång. Finns det fonestem i alla språk? Varför börjar många negativt laddade ord på sk- som till exempel skuld, skam, skända och  skolk?Hur tar man reda på om det handlar om ljudsymbolik eller bara slump?Lär dig mer om ljudsymbolikTitta på avsnittet om Språkets mest basala ljud med Niklas Erben Johansson, från Axess (från april 2022).Läs krönika Kan vi höra ljudet av ljus? av Alexander Katourgi från språkkrönikan.se, (från 2018).Läs artikel Därför är en häst inte en gris av Christian Ahlskog från Språktidningen (från 2016).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, som forskar om  ljudsymbolik. Programledare Emmy Rasper.

Att slänga sig med ordspråk kan vara bekvämt och ett effektivt sätt att uttrycka något kärnfullt. Samtidigt kan användningen av ordspråk får dig att uppfattas som överlägsen och irriterande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ibland kan det vara jobbigt att gå in i någon annans problem eller delta för mycket, då kan ordspråk vara ett sätt att distansera sig och göra det till något mer allmängiltigt, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om ordspråkHur skiljer sig ett ordspråk, ett ordstäv och ett talesätt från varandra?Vad är grejen med att äldre släktingar ibland vill ge råd genom att slänga fram ett gammalt ordspråk? Vad betyder ordspråket “Surt sa räven om rönnbären”? Rävar kan ju inte klättra i träd, är det egentligen tranbär som avses?Är det stora likheter eller olikheter länder emellan när det kommer till ordspråk? Kan man hitta kulturella särdrag genom att titta på länders ordspråk?Håller de äldre ordspråken på att dö ut? Kommer det nya ordspråk?Vad innebär ordspråket “Davids höns var under isen”? Varför motar man just Olle i grind och varför tar man just Mats ur skolan? Finns det andra ordspråk med personnamn i?Mer om ordspråk, ordstäv och talesättBok: Många krokar i långdansen, finlandssvenska ordspråk och talesätt, av Carola Ekrem från Svenska litteratursällskapet i Finland (från 2017).Artikel: Ordspråk - mossbelupna moralkakor eller energibesparande visdomsord? (sidan 14) av Emma Sköldberg från tidningen Språkvård (från 1999).Bok: Svenska ordstäv eller vad prästen sa om nattvardsgästerna av Fredrik Ström, från Tidens förlag (från 1929). Bok: Bevingade ord av Pelle Holm, utgiven av Bonnier (från 1989).Avhandling: Ordspråk i bruk: Användning av ordspråk i dramadialog av Anders Widbäck, Uppsala universitet (från 2015). Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hej hej, Godmorgon godmorgon och hörududu. Vi upprepar oss ofta i språket men upprepningarna kan få olika konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Om du visar att du blir glad av att se mig genom att säga “Hej!” och jag visar att jag blir ännu gladare av att se dig genom att säga “Hej hej!”, då är det en social transaktion som går åt rätt håll, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Språkfrågor om upprepningarFrasen “hörududu” är ett exempel på en så kallad reduplikation. Varför hänger vi på fler du:n? Vad är det för fenomen?I olika delar av landet lägger vi till “å dä”, “då´rå” eller “å så” i slutet på en mening. Till exempel “Jag gick på stan å dä”. Varför gör vi så?Vad kallas kategorin med rimmade uttryck såsom “Smått och gott”, ”Böna och be” och Hux flux”? Varför säger vi hej hej och inte bara hej?Reduplikation är en språkvetenskaplig term. Men skulle det inte räcka att säga duplikation, som betyder upprepning?Inom forskningen pratar man om replikation som i att återupprepa ett forskningsresultat för att det ska få legitimitet. Har det något med replik att göra, som väl är lika med ett yttrande? Är det en sammanblandning med ordet repetition?Mer om upprepningar och reduplikationTitta på ”Vad betyder “å dä” egentligen?” från podden Något Kajko (från november 2023)Läs artikel The Nitty-Gritty on Reduplication: So Good, You Have to Say it Twice (på engelska), av Chi Luu från JSTOR Daily (från 2016)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Fler och fler träffas via dejtingappar och stavning och hur man uttrycker sig i skrift blir allt viktigare för att hitta en partner. Det räcker inte längre med att kamma sig och ställa sig i en bar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Korrekturläsning har blivit som att dra en kam genom håret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Språkfrågor om kärlekVad ska man kalla den man har en kärleksrelation med utan att det låter för juridiskt? Varför säger vi inte käresta, som i våra grannländer?Vollapojk är en kärleksfull benämning på en liten pojke. Vad betyder det och var kommer det ifrån? En del tjejer skriver tjeja istället för tjej på sociala medier, varför lägger de till ett -a på slutet?Har uttrycket tvåsamhet fått en ny betydelse över tid, från att ha varit en kritik av den monogama parrelationen till att beskriva en relation med djup anknytning och trygghet mellan två personer?Det är inte bara idag vi kallar varandra fåniga namn när vi är kära. Vad betyder ordet pussunge som hittats i ett brev från 1893?Stämmer spaningen att betydelsen för ordet älskvärd har förändrats?Vi säger oftare älskling, hjärtat och vännen till okända människor nu än tidigare. Är det för att engelskan har letat sig in i det svenska språket?Mer om kärlek, dejting och språkLäs krönika Rättstavning ökar chansen att lyckas på Tinder av Anders Svensson från Dagens Nyheter (från april 2024)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

Att prata om en norrländska kan väcka starka känslor. För visst består Sveriges största landsdel, Norrland, av flera olika norrländska dialekter och mål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Många upplever det som ett lite kolonisatoriskt begrepp, att tala om en norrländska. Jag bekymrar mig inte så mycket om det. Men det är ett väldigt stort område, över halva Sverige, och det är klart att det finns otroligt mycket särarter här, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.Språkfrågor om norrländska dialekterVad är gemensamt för de norrländska dialekterna?Vilka dialektområden finns i Norrland?Hur ser framtiden ut för dialekterna i Norrland?Vad har ordet he för etymologi?Varifrån kommer fenomenet att säga ett ”e” i slutet av en mening som till exempel ”gör int så där e”?Varifrån kommer det att man säger ”en Erik” och ”a Anna”?I skelleftebondskan kommer ord som anger ägande efter huvudordet. Är det typiskt för norrländska dialekter eller har det varit vanligt med efterställd bestämning av ägande i andra delar av Sverige i äldre tid?Mer om norrländska dialekterLäs om Norrländska mål från ISOF.Kolla på Norrländskan förklarad med Jenny Nilsson, från UR (från 2020).Läs krönikan Får man säga Norrland? av Sara Lövestam, från SvD (från april 2024)Läs krönikan Det är o:et i orden som gör det av Sara Lövestam, från Svd (från januari 2024)Lyssna De vill göra bondska trendigt – håller kurs för ungdomar nyhet från P4 Västerbotten (från oktober 2023)Kolla på Dialekter har fått ett uppsving – musik och sociala medier har bidragit nyhetsinslag från SVT Nyheter Västerbotten med Lars-Erik Edlund (från juni 2023).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

Min mormor, född 1890, sa alltid... så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!”Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar”Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet?””Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ”Lyna er glyttar jag bler så antererad”. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?”Min mormor, född 1885, sa ”Blaxla inte så me’ filten” när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?”Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ”sitta i tystmörkret” när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?”Min moster sa till mig ”Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!” året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel?””Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ”sätta” i betydelsen lyda, är det dialektalt?””Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?”Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?Mer om äldre ord och uttryckSvenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.