Språket

Det är inga kyliga blickar i studion när veckans Språket spelas in, kanske är det istället en och annan het känsla. Vi pratar temperaturer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskar på temperaturspråkGäst i avsnittet är Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap, som forskar om temperaturord i olika språk. Hon berättar att en gränsdragning som är svår att göra på flera språk är den mellan varm och het.– På de flesta språken är det framför allt distinktionen mellan varm och kall som man har. Man har inte het, kylig och sval, säger hon.Språkfrågor om temperaturer”Burr” säger vi när det är kallt, men vad säger vi när det är varmt?Har ”hett” börjat användas som ”varmt”?Vad är skillnaden på ”ljummen” och ”ljum”?Kan man säga ”fyra grader kallt” när det är plusgrader?Är orden ”hurven” och ”urren” släkt?Mer om temperaturerSök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz (från 1862-1867).Läs om dialekter på Institutet för språk och folkminnen.Använd Språkbankens ordforskningsplattform Korp och verktyget Ordbild för att se ”ordkompisar”.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms Universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Det finns många sifferbegrepp i svenska språket. I veckans avsnitt av Språket grottar vi ner oss i några av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så fort människor börjar odla eller bedriva affärer så uppkommer räkneorden.– De låga räkneorden är de viktigaste och det är de som finns i alla språk, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.I veckans avsnitt blir det både lågt och högt: Elva, hundratals och en miljard. Vi funderar helt enkelt över de där sifferbegreppen som våra lyssnare frågar om.Språkfrågor om siffror, antal och nummerVad kommer uttrycket ”25-öresingenjör” från?Hur många personer är ”ett hundratal”?Vilket är rätt sätt att använda ordet ”flertalet”?Varför finns inte ”miljard” i det engelska räknesystemet? De säger istället ”billion”.Gröna siffror, röda siffror eller svarta siffror? Vilket är rätt?Varför skiljer sig ”elva” och ”tolv” från alla andra räkneord?Mer om siffrorTitta på How big is a billion? av Numberphile på Youtube (från 2012)Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Svenska ortnamn har ofta en lång historia bakom sig, ibland flera tusen år gamla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Just ortnamn kan vara väldigt underliga, de följer inte gängse uttalsregler, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Faktum är att det kör ihop sig direkt mellan Emmy och Henrik i dagens avsnitt. De är inte helt överens om hur man uttalar Hällekis.Språkfrågor om ortnamnVarför har sjöar så konstiga namn?Vad betyder egentligen de vanliga ändelserna -tuna, -hult, -sala, -tälje och -linge.Hur kommer det sig att vissa ortnamn får genitiv-s men andra inte, som Mora och Falun?Varför heter Växjö Växjö?Vad kommer ortnamnen Gryttjom från? Det liknar inget annat.Mer om ortnamnLäs Svenska ortnamn med uttalsuppgifter av Jöran Sahlgren och Gösta Bergman (från 1979)Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsändelser.Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsefterled.Slå upp uppslagsord i andra upplagan av Svenskt ortnamnslexikon (2016).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Varför säger vi semester när alla våra grannländer säger något annat? Vi är tillbaka från sommarens äventyr och pratar om uttryck kopplade till den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommarens ledighet ger upphov till mängder av olika funderingar över uttryck. Svenskans ”semester” skiljer sig mycket från hur våra grannländer säger samma sak. Vad betyder egentligen ”semester” och vad kommer ordet från?The summer of love – sommaren av kärlekLyssnaren Eva hör allt oftare formuleringar i stil med ”sommaren av lathet” eller ”sommaren av kärlek”.– Man brukar kalla de här orden för konstruktionslån. Ett exempel som är vanligt är: ”Ha en bra dag”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Språkfrågor med semesterkopplingLandet, landet, landet och landet – hur kommer det sig att ett ord kan ha så många innebörder?På engelska och franska betyder ”semester” termin. Har vi missuppfattat något?Vad betyder egentligen ordet ”sommarlov”?Varför säger vissa ”sommaren av lathet” istället för ”en lat sommar”?Vad betyder det att det står att skärgården är "plicktad” på en gammal karta?Varför heter det ”camping” och inte ”kampning”?Mer om semesterspråkLäs språkspalten På andra språk är semester en tid då man inte har lov av Anna-Malin Karlsson från SvD, (från juni 2018.)Läs Ordlista för campare – från A till Ö av Anders Wallsten från Allt om husvagn och camping, (från oktober 2022).Läs om traditioner kring skolavslutning och sommarlov från ISOF, (från november 2020.)Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Det finns många sätt att stava ordet schyst. Vi försöker bena ut vilket som faktiskt är det bästa, och vad historian bakom är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett franskt ord som kommit in i svenskan, men ofta stavat på ett sätt som liknar tyskan: Schysst.– Sje-ljud är väldigt svårt, det är en av de grejer som tar längst tid att erövra, säger språkvetare Susanna Karlsson.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Språkvården: Så ska du stava till ”sjyst”Ja, språkvården har sedan 60-talet jobbat med hur man ska stava till ”sjyst”. Ändå stavar vi fortfarande på väldigt många vis.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

Hur kommer det sig egentligen att så många använder sig av ordet liksom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett effektivt sätt att utvidga meningar eller ett språkligt haveri? Oavsett vad man tycker så är ordet ”liksom” vanligt förekommande i svenskan.– ”Liksom” är ett sätt att mildra det man säger, så att man inte framstår som bergsäker och kanske dryg, säger språkvetaren Sofia Tingsell.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Språkvetaren: Ordet ”liksom” behövsJa, ord som ”liksom” behövs faktiskt, säger Sofia Tingsell. Det är en så kallad diskurspartikel som gör att andra inte bryter in medan vi pratar. Det finns en rad andra ord som fyller samma funktion.Språkvetare: Sofia Tingsell.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Hur kommer det sig egentligen att vi ofta börjar yttranden med jamen eller nejmen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är framför allt i intervjuer som uttrycken jamen och nejmen används, och det finns en anledning till att de ofta används just där.– Jag tror att de gör en intervju lite mer konversationell, säger språkvetaren Ylva Byrman.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Jamen, jomen, nejmenDen som svarar på intervjuarens frågor inleder ofta svaret med jamen, jomen eller nejmen. Varför?Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde

När ska man använda var och när ska man använda vart? Minnesregeln är enkel, men det finns mycket att prata om på ämnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns en minnesregel när det gäller när man ska använda ”vart” och ”var” – riktning och befintlighet.– ”Var” använder man när man vill veta var någonting befinner sig, och ”vart” använder man när man frågar något där svaret skulle kunna vara ”hit” eller ”dit”, säger språkvetaren Sofia Tingsell.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Språkvetaren tipsarSofia Tingsell ger tips om hur man ska tänka om unga i ens närhet har svårt för det här med ”var” och ”vart”. Och ska man rätta en kompis som använder orden på ett annorlunda sätt?Språkvetare: Sofia Tingsell.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Vissa personer säger ingen fara som svar på tack. Varför är det så? Och är det en generationsfråga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är framför allt när ”ingen fara” används av servicepersonal som har fått Språkets lyssnare att höra av sig.Men varför säger yngre personer helt enkelt inte ”ingen orsak” istället?– ”Ingen orsak” är möjligtvis på väg att bli lite föråldrat, säger språkvetare Susanna Karlsson.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Det var så lite såDet finns fler sätt att svara på ett ”tack”, men vilket passar i vilken situation?Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

En del uttalar egentligen på ett annat vis: Ejenkligen. Vi reder ut varför, och om det är okej att säga så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det finns en föreställning om att ju längre skriftbilden man är, desto bättre och mer bildat är ett uttal. Jag tycker ofta att det är lite tvärtom, säger språkvetaren Ylva Byrman.Så är det egentligen så farligt att säga ”ejenkligen”? Ylva klargör.Historian bakom ”ejenkligen”Det finns flera anledningar till att vissa av oss använder sig av ordet ”ejenkligen” istället för egentligen. Ylva Byrman går igenom stavelserna i ordet och hur konsonanterna krockar.Som bonus får vi veta lite mer om uttalet ”interjuv”. Vi får också ett tips på hur man kan undersöka sina egna fonetiska egenheter.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Frågor om ordet ”ejenkligen”Ordet egentligen uttalas ofta både på radio och tv och av allt fler som ”ejenkligen”. Hur har det blivit såhär?Är inte ”ejenkligen” ett ord som småbarn använder?Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde

När ska man använda hans, hennes och sin egentligen? Vi snackar possessiva pronomen och hur de ska användas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns faktiskt meningar där det inte går att avgöra om det är ”hans/hennes” eller ”sin” som ska användas.– Ingenting hjälper, båda låter fel. Det finns inget sätt att veta vilket av dem man ska välja, säger språkvetaren Sofia Tingsell.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Vill ni ha det som i England, eller vadå?Vi pratar om hur Sverige skiljer sig från andra länder. I engelskan klarar man sig till exempel utan reflexiva possessiva pronomen.Språkvetare: Sofia Tingsell.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Vi tänker allt mer och tycker allt mindre eller så verkar det ofta vara i alla fall. Jag tycker, jag tror och jag menar byts mot jag tänker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varför är det så att vi använder frasen ”jag tänker” allt oftare? Och när passar det att använda? Det reder vi ut i detta avsnitt.Att använda ”tänker” istället för till exempel ”tycker” kan vara ett sätt att visa att man inte är så övertygad.– Det öppnar upp för att man redogör sin tankeprocess, säger språkvetare Susanna Karlsson.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Engelskans ”think”En vanlig tanke är att engelskans ”think” är det som påverkar. Frågan är om det stämmer.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

Slang är ett ämne vi får många frågor om, därför har vi grävt i arkivet och tagit fram våra favoritfrågor och -svar om just slanguttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Många sådana här ord som vi tycker är moderna slangord kan ha väldigt gamla historier, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Ungdomsslang sprids mycket snabbare nuSlangord kan ofta vara kopplade till en specifik plats och tar sedan successivt och långsamt plats i det allmänna språket. De kan då spridas från stad till stad, vilket kallas för ”city hopping”. I dag går detta ofta väldigt mycket snabbare än det gjort tidigare.– Det tar ju mycket längre tid än om du har en hel generation tolvåringar som sitter framför Youtube samtidigt i hela världen. Så spridningen blir ju enorm, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om slangord och -uttryckNär började man använda ordet ”fräsig” – och vad kommer det ifrån?När slutade ordet ”cool” att vara just coolt att använda?Hur gammalt är ordet ”ball”?Hur fick ordet ”baxa” betydelsen att stjäla något?Är man ”fena” på något eller är man ”en fena” på något?Vad kommer uttrycket ”yes box” från – och vad betyder det?”Demure”, ”slay” och ”legend” säger biskopen i en viral video – vad hade han sagt på 1930-talet?Lär dig mer om slangord, uttryck och ungdomsspråkLäs kapitlet Snobbar och pyjamastyper Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm av Ulla-Britt Kotsinas från antologin Ungdomskultur i Sverige (från 1994.)Läs artikeln Slang då och nu från TTELA (oktober 2012).Se videon när biskop Johan Dahlman visar Strängnäs domkyrka.Läs boken Vrålbedåriskt: en bok om flickslang av Ulla-Britt Kotsinas från Norstedt (från 1994).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage.

Från 2023. Ett språk med många främre vokalljud, tystnader och du-tilltal det är några svar på frågan Vad är det bästa med svenskan?. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Vokalljud, är det bästa med svenskan, som ger sånt jäkla fint tryck i svordomar när det behövs 'faaaaaan' är ett ypperligt exempel."Lyssnaren Simon."Svenskan är så lekfull, man kan sätta ihop nästa vilka ord som helst och så blir det nya ord, det är något fint med det. Men det absolut bästa med svenskan för mig är att det är mitt modersmål."Lena Lind Palicki, tillträdande chef för Språkrådet.“Svenskan är ett nyansrikt och specifikt språk, samtidigt som det är avskalat och effektivt, vilket gör att somliga felaktigt drar slutsatsen att det är simpelt. Det är också ett lekfullt språk där man enkelt kan hitta på nya ord och göra om befintliga. “Lyssnaren Dan."Vi har så otroligt lätt för att bilda ny verb. Vi kan skapa verb av nästan vad som helst. Det är inget konstigt att säga 'instagramma' eller 'joxa'. Dessutom har vi de inkoativa verben som 'gulna' och 'tröttna'."Fredrik Lindström, författare och komiker. “Det är ett gammalt kulturspråk och är så nyanserat. Jag är glad att jag har svenskan som modersmål, men hade jag haft danska som modersmål hade jag kanske uppskattat det lika mycket, men det tror jag ändå inte.”Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om svenska språketVad utmärker den svenska språkmelodin?Varför böjer inte svenskan verb efter person?Påverkar du-tilltalet synen på jämlikhet i Sverige?Hur viktigt är modersmålet?Hur lät svenskan på Gustav Vasas tid?Hur många pluggar svenska på universitet utomlands?Läs mer om svenskans språkmelodiBok: Kontrastiv prosodi av Eva Gårding (från 1974)Bok: Allmän och svensk prosodi / Gösta Bruce. (från 2012)Tomas Riad, professor i nordiska språk, Stockholm universitetSvenskans fonologi på 30 meningar, resursmaterial för uttalsundervisning av Tomas Riad och Roger Nyborg, Intensivsvenska, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet (från 2020)Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Gäst: Dominika Skrzypek, professor i nordiska språk i Poznan i Polen.Personer som svarar på enkäten: Fredrik Lindström, författare och komiker. Theodor Kallifatides, författare. Lena Lind Palicki, universitetslektor i svenska vid Stockholms universitet, chef för Språkrådet. Sara Lövestam, språkvetare och författare.Programledare Emmy Rasper.Programmet publicerades första gången 2023

På jobbet används en hel del märkliga uttryck, både intern jargong och fackspråk. I veckans avsnitt utforskar vi arbetsplatslingot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jargongen gör bäst i att inte lämna kontoret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Ändå har i stort sett alla yrken jargong, ett språk för att visa att vi är vana vid att jobba ihop och förstår varandra.Floskler på jobbetDet finns också en mängd floskler som nästan bara används på jobbet, åtminstone om man får tro författaren Fredrik Kullberg. I en artikel i tidningen TLNT listar han de 35 värsta flosklerna och i topp hamnar:Vi är värderingsdrivnaVi jobbar agiltHär är det högt i takSpråkfrågor om jobbsnackÄr ordet ”pragmatisk” positivt eller negativt laddat?Vad betyder egentligen ordet ”begrepp”?Vad finns det för bra svenskt ord för ”feedback”?”Kollega”, ”arbetskamrat” eller ”medarbetare”? Vad ska man säga och när?Varför heter det ”personligt brev” – det är ju inte särskilt personligt?Mer om arbetets språk:Läs artikeln Här är jobbets värsta floskler om olika modeord på arbetsplatsen (från 2024).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Gustav Ingerhage, Alexander Fogde.

Sex är kanske det största tabuområdet av alla och det märks i språket. Följ med på en lektion i sex och språkvetenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ska vi ligga, knulla eller ha samlag? Det är svårt att veta hur man egentligen ska prata om sex. Dessutom kan det ju vara lite pinsamt.Olika ord för sexSusanna Karlsson, docent i nordiska språk, reder ut vilka ord man kan använda i sänghalmen och vilka som passar bättre i kontakt med läkaren.Sen finns det fraser som kan vara lite tvetydiga, som betyder en sak för någon och något helt annat för andra, som ”Ska vi dricka te?”– Jag har testat den frasen på min man som inte förstod vad jag menade, säger Susanna Karlsson.Pömsig – sexuellt laddat eller inte?Vi går till botten med om ordet pömsig är ett sexuellt ord eller om det helt enkelt bara betyder att man är lite trött.Språkfrågor om sexVad ska man säga när man vill ha sex med någon?Varför är vissa sexuella ord mer laddade än andra?Varifrån kommer orden ”älska” och ”älskog”?Vad betyder egentligen ordet ”pömsig”?Vad betyder uttrycket ”förhandla under täcket”?Vad betyder ”pillemarisk”?Finns det en sexuell laddning i ordet ”vårkänslor”?Mer om sex i språketLäs nätupplagan av Fula ordboken om ordet ”pömsig”.Se Jubelsommar där ordet ”pömsig” förekommer (från 1960).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.

Körsånger fungerar oväntat bra på svensklektionerna. Dessutom reder vi ut om musikalitet hänger ihop med språkförståelse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara Lövestam tolkar Nils FerlinNils Ferlin som svensklärare? Det låter kanske besynnerligt, men sångerna gör sig alldeles utmärkt som undervisningsmaterial på sfi-lektionerna.– Det är ganska tråkigt att sitta och läsa samma text i talkör varje gång man ses, men det är ganska mysigt att sjunga samma låt gång på gång säger språkvetaren och författaren Sara Lövestam.Med en bakgrund som sfi-lärare har hon en hel del erfarenhet av undervisning. Nyligen har hon testat att undervisa genom körledning. Eleverna lär sig svensk grammatik och uttal genom klassiska sånger, och har dessutom ganska roligt på kuppen.Musikalitet och språkkunskapYlva Byrman, universitetslektor i svenska, berättar om hur kunskaper kring språk och musik hänger ihop.– Det är skillnad på att höra och att göra. Det finns folk som har bra gehör, men som ändå har svårt att sjunga rent själva, säger Ylva Byrman.Språkfrågor om musikalitet och språkinlärningHar musikaliska personer lättare att lära sig språk utan brytning?Vad är skillnaden på att sjunga falskt och att sjunga fel?Varför säger vi att något låter högt när vi menar att det låter starkt?Hur kommer det sig att ordet crescendo används fel?Mer om språk och musikalitetLäs krönikan Sången visade vägen till språket av Sara Lövestam i Språktidningen (från 2025).Lyssna på Nils Ferlins I folkviseton framförd av Lotta Engberg och Jarl Carlsson (från 2006).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Sara Lövestam, språkvetare och författare. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde.

Gruppen KAJ intar i maj Eurovision med sin bastupop och har under våren satt österbottniska Vörådialekten och finlandssvenskan på kartan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Till och med små barn har börjat prata med varandra om hur folk talar på olika orter, så medvetenheten om språklig variation har ökat, vilket vi är väldigt glada över, säger Therese Leinonen, docent i nordiska språk i Helsingfors.Nu sjunger alla om ”båoti” och ”vedin”Vörådialekten har bevarat flera språkliga drag från fornsvenskan, som till exempel kasusböjningar (klockon, ångon) och gamla diftonger som båti. Det gör dialekten till ett tydligt exempel på hur fornsvenskt språkbruk lever kvar i de finlandssvenska dialekterna.Språkfrågor om finlandssvenskaVad har uttrycken ”vedin”, ”klockon” och ”båoti” i KAJ:s låt ”Bara bada bastu” för bakgrund?Hur ser historien och användandet av uttrycket ”ännu” ut i finlandssvenskan?Har uttrycken ”rosk” (skräp) och ”ämbar” (kärl) sitt ursprung i rikssvenskan?L-ljudet kan uttalas på många olika sätt, i den österbottniska dialekten i Månsala finns tre olika sätt att uttala L, men varför är det så?Finns det skillnader på diskursmarkörer mellan kulturer som pratar samma språk, till exempel finlandssvenska och sverigesvenska?Hur hittade ordet ”semla” till finlandssvenskan?Mer om finlandssvenskan och KAJ-effektenSök i Finlandssvensk ordbok från Institutet för de inhemska språken.Sök i Ordbok över Finlands svenska folkmål från Institutet för de inhemska språken.Läs artikel Nog är det tillräckligt! av Jan Lindström och Catrin Norrby från Språktidningen (från 2016).Se tv-inslag Vörådialekten hetare än någonsin – efter KAJ:s mellosuccé från SVT.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Therese Leinonen, docent i nordiska språk Institutet för de inhemska språken i Helsingfors och redaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Mina Benaissa.

Uttryck som dra in pengar och säkert betyder inte alltid det du tror. Sammanhanget avgör hur de ska tolkas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska. Det är därför ett uttryck som “dra in pengar” kan betyda både att samla in pengar eller att ta bort pengar och tolkningen beror på perspektivet.Inflation bland förstärkningsorden– Vi människor gillar att överdriva saker – det skapar inflation i språket, säger Ylva Byrman.Förstärkningsord används för att ge eftertryck, men när de upprepas förlorar de sin kraft. Det kan leda till att orden får flera olika betydelser.Språkfrågor om konstiga uttryck och tvetydigheter i språketVad betyder det egentligen när någon säger att Trump har “dragit in pengar” till universiteten?Hur kan ordet ”säkert” betyda både absolut och kanske?Hur kan “fett” användas som förstärkningsord i uttryck som “fett kul”?Varför säger vissa “lägga för mig” när de menar att man ska lägga upp mat?Hur kan uttrycket “så till den milda grad” förstärka något, när mild betyder svag?Varför heter det stereotyp när det handlar om förenkling, när stereo antyder rymd och mångfald?Mer om tvetydigheter i språketLäs krönikan Oprecisa ord hjälper oss att spara plats i hjärnan av Lisa Holm, SvD, (från 2015).Läs om ”dra in” i Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien (från 2021).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Medeltiden kallades inte medeltiden när den pågick. Hör hur historiska epoker fått sina namn, vem som uppfann veckan och om olika sätt att räkna tiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historiska namn på epoker, som medeltiden, renässansen och järnåldern, användes inte under de tider de beskriver, utan uppfanns långt senare.– I Sverige så började man prata om medeltiden i början på 1800-talet, eller möjligen i slutet på 1700-talet, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Olika kulturer hade olika sätt att räkna tidenI antikens Grekland namngavs varje år efter den ämbetsman som styrde. I Egypten delade man in historien i kungadynastier. Romarna införde månaderna januari och februari, och Mayafolket byggde en kalender med flera snurrande tidshjul.– När man läser på om de här olika tideräkningarna blir det snabbt väldigt krångligt, säger Henrik Rosenkvist.Språkfrågor om hur vi pratar om historienHur långt efter en historisk period får den vanligtvis sitt namn?Vad kommer framtidens människor att kalla vår samtid?Hur pratade människor i antikens Rom och Grekland om tid och årtal?Hur länge har begreppet vecka funnits? Hur länge har uttrycket ”det var bättre förr” använts?Uttrycket ”gammal som gatan” låter ganska ungt jämfört med likande uttryck i andra språk som ”vieux comme le monde” eller ”alt wie Methusalem”, varifrån kommer det?Mer om det historiska språket och olika tideräkningarLäs boken: Alla årets dagar: en evighetskalender av Alf Henrikson, utgiven Norstedt (från 1993).Lyssna på nyheten Människans tidsålder får vänta från Vetenskapsradion (från 2024).Lyssna på podden Vetenskapsradion Historia.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.