Språket

Professorn myser när lyssnarna ställer grammatikfrågor och han får berätta om den senaste forskningen. Ibland finns det kanske inte ens ett svar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det råder högt fokus i studion när lyssnarnas komplicerade grammatikfrågor skall få svar och vi reder ut begreppen kring bland annat vår inre grammatik, satsbyggnad och dialektala egenheter.– Det som är svårt med svensk grammatik är de här dolda, underliggande strukturerna som vi använder till vardags utan att fundera på det. Vi kan jämföra det med hur en läkare ser på ett knä och hur en vanlig människa ser på ett knä, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om krånglig grammatikHur fungerar den inre och yttre grammatiken?Är verb och predikat samma sak?Hur går The Rich Agreement Hypothesis ihop med dialekten i Venjan?Har frågan ”Varför tror du att Martin Ponsiluoma vann sprintguldet?” fel syntax?Är påståendet ”Jag dricker en flaska vatten.” en metonym, eller något annat?Mer om krånglig grammatikLäs akademiska artikeln The Rich Agreement Hypothesis Rehabilitated från Linguistic Inquiry (från 2014).Läs akademiska artikeln om The Rich Agreement Hypothesis och Älvdalska av Henrik Rosenkvist.Läs Svenska Akademiens grammatik.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare och producent: Emmy Rasper.

Att uttrycka artighet i språket förändras över tid. Det som lät artigt förr kan låta högtravande idag. Hör om vilka artighetsfraser som används nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En Språket-lyssnare har uppmärksammat att yngre personer i serviceyrken säger ”vi” istället för ”ni” - och just det var programledare Emmy Rasper med om när hon åkte tåg härom veckan.– Jag skulle köpa en kaffe och då sa hon som stod där: ”Vill vi ha kvitto?”. Till mig, det vara bara jag där.– Man kan säga att det är en sorts pragmatiskt vi. Man föreslår ett slags relation mellan den som talar och den som blir tilltalad. Vi har en närhet här, förklarar Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.– Men det kan också vara ett sätt att undvika att behöva välja mellan ett ”du” och ett ”ni”.Hör också om varför vi envisas med att avsluta mejl med vårt namn - trots att det är uppenbart från vem mejlet kommer, och hur något som är trevligt i ett språk kan uppfattas som otrevligt i ett annat.Språkfrågor om artighetsfraserVarför säger yngre personer i serviceyrken ”vi” istället för ”ni”? Till exempel ”Vill vi ha kvitto?”Hur skiljer sig artighet i olika språk åt?Varför avslutas samtal med ett gemensamt långt ”heeej”?Är uttrycket ”väl mött” på väg tillbaka?När slutade man säga ”var så artig” och började säga ”var så god”?Finns det ett ord för när man tackar nej av artighet, men egentligen vill säga ja?Har användandet av namn i mejl blivit en artighetsgrej och i så fall, kommer det att försvinna i framtiden?Mer om artighet i språketPoliteness: some universals in language usage / Penelope Brown and Stephen C. LevinsonSpråkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Lite rysligt blir det, men framför allt lärorikt. Vi pratar om zombier och spöken, men också om hur man böjer färgen orange i plural. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hösttider betyder halloweentider. Många barn gör sig redo att gå på godisrundor och fråga ”bus eller godis?”.I veckans avsnitt pratar vi om olika ord som har med halloweenhelgen att göra. Firandet är ju dessutom relativt nytt i Sverige och alla är inte helt överens om när det firas.– Tidigt 00-tal verkar det som att det är etablerat. I den mån det är etablerat, för det finns ju oklarheter, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Japanska spökenI avsnittet diskuterar vi även höstlovet, som började som potatislov men nu allt oftare kallas för halloweenlov.Det blir också en genomgång vad spöken säger på olika språk. Här i Sverige säger de som bekant ”bu”, men på andra språk kan det låta lite annorlunda. Japanska spöken sticker ut med helt annat vokabulär än andra.Lyssnarfrågor om halloweenVarför säger vissa ”sklett” istället för ”skelett”?Varför säger spöken ”bu”? Är det samma ursprung som när man buar ut någon? Vad säger spöken på olika språk?Hur säger man ”zombie” i plural? ”Zombier” eller ”zombies”?Varför säger folk ”orange” istället för ”brandgul” nu för tiden?Vilken ”orange” kom först, frukten eller färgen?Hur böjer man färgen orange i plural?Mer om allhelgonaLyssna på allhelgonaavsnittet om döden (från Språket 28 oktober 2019).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Standardsvenska eller rikssvenska är välkända begrepp. Men hur ska ett standardiserat talspråk låta och när bör det användas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Tanken med den talade standardsvenskan är att den ska vara ickeregional och ha en ganska hög stil, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Rikssvenska eller standardsvenska som den också kallas, har utvecklats successivt sedan 1600-talet. Lär dig också om varför det är ovanligt med dialekt i formell skrift, varför en del lyssnare kan störa sig på skånska i radio och hur det kommer sig att dialekter ibland skuffas undan i film och på tv.– Det kan handla om budget, okunskap eller att en serie går bra utomlands. Då kanske man inte är lika benägen att satsa på en svensk variation, förklarar Oscar Juhlin, dialektcoach.Språkfrågor om rikssvenskaVarför talas det inte mer rikssvenska i Sveriges Radio? Är det striktare i andra länder?En lyssnare tycker att det talas för mycket skånska i P1. Ska det inte vara rikssvenska som huvudregel?Bör man inte tala dialekt i privata sammanhang men standardsvenska i mer offentliga?I södra Sverige skrivs förra året som ”i fjor” i mer formell text, medan det längre upp i landet skrivs som ”i fjol”. Finns det fler sådana exempel?Varför skuffas dialekterna undan i film och tv?Mer om rikssvenskaLäs artikeln Boksvenska och talsvenska av Gun Widmark, utgiven av Institutionen för nordiska språk vid Uppsala universitet.Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Oscar Juhlin, dialektcoach. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Under medeltiden ändrades vokalerna i det svenska språket. I veckans avsnitt ger vi exempel på hur orden lät innan vokalerna förändrades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vokalskiftet i yngre fornsvenska. Så kan det också kallas, men vi väljer det roligare namnet: Den stora vokaldansen.Under 1300- och 1400-talet händer inträffar nämligen ett skifte i uttalet vokaler i svenskan.– Det som händer då det är att vi får de moderna vokaler som vi har idag, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Moderna vokalförskjutningarÄven i modern tid finns det förskjutningar av vokaler. Yngre personer har ofta anammat ett nytt sätt att uttala vissa vokaler.Vad har till exempel unga tjejer i Göteborg gemensamt med bohuslänningar och Lidingöbor? Svaret: En specifik vokal.Gäst i avsnittet är Lena Wenner, forskningsarkivarie på Institutet för språk och folkminne.– Det sker en variation i språket hela tiden, framförallt vokalerna är lite flyktiga. En ljudförändring som pågår just nu är de långa ä- och ö-ljuden, men det har hållit på i några decennier, säger hon.Språkfrågor i avsnittetÄr det Blekingedialekt att säga ”sjytton”, ”sjyttio” och ”skjytsa”?Vi har bara ett långt a-ljud i svenskan, förutom i ordet ”fan”. Varför är det så?Mer om vokalförändringarLäs Stora vokaldansen av Gun Widmark (från 1998).Läs blogginlägget Vokaler i förändring av Lena Wenner (från 2020).Läs doktorsavhandlingen När lögnare blir lugnare av Lena Wenner (från 2010)Läs studentuppsatsen Främre realisation av kort /u/ i nordvästra Skåne av Lisa Borglin (från 2025).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Språk är inte alltid seriöst, det kan också vara skoj. I detta avsnitt undersöker vi ordlekens attraktion och om man blir bättre på språk av korsord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ordspel, vitsar, korsord och till och med rim. Människan uppskattar verkligen lekar med ord.– För att något ska vara lite avkopplande behöver det ha någon grad av meningslöshet, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Men hur meningslöst är det egentligen att lösa korsord? Detta tar vi reda på i veckans avsnitt.Lekfulla språkfrågorNär uppfanns ordleken? Finns det länder som saknar lekar med ord?Vad är skillnaden mellan kryss och korsord?Vad är skillnaden mellan att leka och att spela?Får man lägga ordet ”färdad” i Wordfeud?Mer om lek med ordLyssna på avsnittet om korsord (från 2020)Spela Connections i New York Times.Hitta ord som får användas i Alfapet i Svenska Akademiens ordlista.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Ett intressant avsnitt med en kompetent expert som svarar på kluriga frågor från nyfikna lyssnare. Det är dags för ett avsnitt om ordklassen adjektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa adjektiv är väldigt svåra att böja: ”Ett rädd barn” till exempel. I veckans avsnitt av Språket pratar vi mycket om kluriga exempel ur ordklassen.– Adjektiv är en ordklass som har väldigt många medlemmar och som kan få nya medlemmar hela tiden, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.August Strindberg böjer adjektivVi pratar också om hur författaren August Strindberg använde ordklassen i sitt författarskap. Det skiljer sig mot hur en del av dagens språkbrukare skulle välja att göra.Språkfrågor om adjektivFinns det en neutrum för adjektivet ”lat”? Till exempel: ”Ett latt beteende”.Är det korrekt att säga ”kändast” istället för ”mest känd”?Ska man säga ”nöjdast” eller ”mest nöjd”?Varför känns det fel att säga ”intelligentare”, ”kompetentare” och ”intressantare”?Finns det en regel för när man ska använda ändelser eller ”mer/mest” vid komparation?Är det korrekt att beskriva ett körfält som ”det vänstraste/högraste”?Kan man böja ordet ”ny” till ”nyare”?Kan man säga ”renare” och ”renast”?Varför säger man ”min beskärda del” och inte ”min beskurna del”?Mer om adjektivHur komparerar man adjektiv? från Frågelådan, ISOF.Lyssna på Språket om adjektiv (från 2024).Läs språkkrönikan Därför böjs ”bra” ”bättre” och inte ”braare” av Sara Lövestam, SvD (från december 2020).Språket har vunnit ett pris!Läs mer om det här.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Varför säger barn jag älskar inte det om mat de inte tycker om? Och varför tar man kaffe på maten? Gapa stort och hugg in i detta matiga avsnitt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att något är lökigt kan betyda många olika saker, bland annat att något är störigt eller sunkigt. Vi reder också i mysteriet kring ursprunget för jordärtskocka och kronärtskocka.– De är överrepresenterade växter i språkvårdssammanhang, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.– Det är lite svårt att förstå hur ordet ”ärtskocka” uppbyggt. Svaret är att det har lånats in, antagligen från arabiskan. Och det är rätt etymologiskt trassligt! Dessutom är de inte släkt med varandra. Jordärtskockan är släkt med solrosen och kronärtskockan är en sorts tistel.– Det här var några av de mest komplicerade orden vi har tagit upp! tycker Emmy Rasper, programledare.Språkfrågor om matVarför säger barn ”jag älskar inte det” när de inte tycker om maten? Så uttryckte sig väl barn inte förr?Hur kommer det sig att ordet korv inte har någon gemensam rotVad betyder lökigt och har det med växten lök att göra?Varför säger man ”kaffe på maten”?Hur har de obesläktade arterna jordärtskocka och kronärtskocka blivit ”ärtskocka” på svenska? Betyder ärtskocka något?Varifrån kommer ordet ”bynkesam” som betyder ungefär falskt blygsam?Mer om språk i matenHör även Henrik Rosenkvists etymologiska förklaring av ordet korv, från Språket 30 augusti 2021.Läs om Matkultur i språket till exempel om olika dialektala ord för potatis från Matkult.se.Läs blogginlägg Restaurangfranskan gör maten godare men språket svårare av Alexander Katourgi (från 2019).Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde

Vi dyker ner i sms, mejl och sociala medier för att ta reda på hur onlinesnacket påverkar vårt skriftspråk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lärare rapporterar om att skolelever skriver på samma sätt i skoluppgifter som de skriver i sociala medier.– Våra ungdomar läser och skriver jättemycket, kanske mer än någonsin, men det är ett väldigt informellt språk, säger Evie Coussé, som forskat på hur vi använder svenska i sociala medier.Språkfrågor om onlinespråkVarför använder personer i medelåldern tre punkter i sms?Särskriver vi mer på grund av techjättarnas rättstavningsprogram?Är göteborgska ”tjôta” släkt med ”chatta”?Är det oartigt att inte svara på artighetsfraser i mejl?Kommer meningen ”jag är så taggad” från att bli taggad i sociala medier?Mer om onlinespråkLäs forskningsartikeln Exploring the language of Swedish social media: A contrastive corpus analysis (från 2025) av Evie Coussé och Yvonne Adesam.Använd Språkbankens ordforskningsplattform Korp.Läs på forumet Flashback som vi pratar om i avsnittet.Läs på forumet Familjeliv som vi pratar om i avsnittet.Läs om ellips på webbencyklopedin Wikipedia som vi pratar om i avsnittet.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Evie Coussé, docent i språkvetenskap vid Göteborgs Universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Det är inga kyliga blickar i studion när veckans Språket spelas in, kanske är det istället en och annan het känsla. Vi pratar temperaturer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Forskar på temperaturspråkGäst i avsnittet är Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap, som forskar om temperaturord i olika språk. Hon berättar att en gränsdragning som är svår att göra på flera språk är den mellan varm och het.– På de flesta språken är det framför allt distinktionen mellan varm och kall som man har. Man har inte het, kylig och sval, säger hon.Språkfrågor om temperaturer”Burr” säger vi när det är kallt, men vad säger vi när det är varmt?Har ”hett” börjat användas som ”varmt”?Vad är skillnaden på ”ljummen” och ”ljum”?Kan man säga ”fyra grader kallt” när det är plusgrader?Är orden ”hurven” och ”urren” släkt?Mer om temperaturerSök i Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz (från 1862-1867).Läs om dialekter på Institutet för språk och folkminnen.Använd Språkbankens ordforskningsplattform Korp och verktyget Ordbild för att se ”ordkompisar”.Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms Universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Det finns många sifferbegrepp i svenska språket. I veckans avsnitt av Språket grottar vi ner oss i några av dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Så fort människor börjar odla eller bedriva affärer så uppkommer räkneorden.– De låga räkneorden är de viktigaste och det är de som finns i alla språk, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.I veckans avsnitt blir det både lågt och högt: Elva, hundratals och en miljard. Vi funderar helt enkelt över de där sifferbegreppen som våra lyssnare frågar om.Språkfrågor om siffror, antal och nummerVad kommer uttrycket ”25-öresingenjör” från?Hur många personer är ”ett hundratal”?Vilket är rätt sätt att använda ordet ”flertalet”?Varför finns inte ”miljard” i det engelska räknesystemet? De säger istället ”billion”.Gröna siffror, röda siffror eller svarta siffror? Vilket är rätt?Varför skiljer sig ”elva” och ”tolv” från alla andra räkneord?Mer om siffrorTitta på How big is a billion? av Numberphile på Youtube (från 2012)Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Svenska ortnamn har ofta en lång historia bakom sig, ibland flera tusen år gamla. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Just ortnamn kan vara väldigt underliga, de följer inte gängse uttalsregler, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Faktum är att det kör ihop sig direkt mellan Emmy och Henrik i dagens avsnitt. De är inte helt överens om hur man uttalar Hällekis.Språkfrågor om ortnamnVarför har sjöar så konstiga namn?Vad betyder egentligen de vanliga ändelserna -tuna, -hult, -sala, -tälje och -linge.Hur kommer det sig att vissa ortnamn får genitiv-s men andra inte, som Mora och Falun?Varför heter Växjö Växjö?Vad kommer ortnamnen Gryttjom från? Det liknar inget annat.Mer om ortnamnLäs Svenska ortnamn med uttalsuppgifter av Jöran Sahlgren och Gösta Bergman (från 1979)Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsändelser.Läs Wikipediaartikeln Svenska ortnamnsefterled.Slå upp uppslagsord i andra upplagan av Svenskt ortnamnslexikon (2016).Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Varför säger vi semester när alla våra grannländer säger något annat? Vi är tillbaka från sommarens äventyr och pratar om uttryck kopplade till den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sommarens ledighet ger upphov till mängder av olika funderingar över uttryck. Svenskans ”semester” skiljer sig mycket från hur våra grannländer säger samma sak. Vad betyder egentligen ”semester” och vad kommer ordet från?The summer of love – sommaren av kärlekLyssnaren Eva hör allt oftare formuleringar i stil med ”sommaren av lathet” eller ”sommaren av kärlek”.– Man brukar kalla de här orden för konstruktionslån. Ett exempel som är vanligt är: ”Ha en bra dag”, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Språkfrågor med semesterkopplingLandet, landet, landet och landet – hur kommer det sig att ett ord kan ha så många innebörder?På engelska och franska betyder ”semester” termin. Har vi missuppfattat något?Vad betyder egentligen ordet ”sommarlov”?Varför säger vissa ”sommaren av lathet” istället för ”en lat sommar”?Vad betyder det att det står att skärgården är "plicktad” på en gammal karta?Varför heter det ”camping” och inte ”kampning”?Mer om semesterspråkLäs språkspalten På andra språk är semester en tid då man inte har lov av Anna-Malin Karlsson från SvD, (från juni 2018.)Läs Ordlista för campare – från A till Ö av Anders Wallsten från Allt om husvagn och camping, (från oktober 2022).Läs om traditioner kring skolavslutning och sommarlov från ISOF, (från november 2020.)Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Det finns många sätt att stava ordet schyst. Vi försöker bena ut vilket som faktiskt är det bästa, och vad historian bakom är. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett franskt ord som kommit in i svenskan, men ofta stavat på ett sätt som liknar tyskan: Schysst.– Sje-ljud är väldigt svårt, det är en av de grejer som tar längst tid att erövra, säger språkvetare Susanna Karlsson.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Språkvården: Så ska du stava till ”sjyst”Ja, språkvården har sedan 60-talet jobbat med hur man ska stava till ”sjyst”. Ändå stavar vi fortfarande på väldigt många vis.Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

Hur kommer det sig egentligen att så många använder sig av ordet liksom? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett effektivt sätt att utvidga meningar eller ett språkligt haveri? Oavsett vad man tycker så är ordet ”liksom” vanligt förekommande i svenskan.– ”Liksom” är ett sätt att mildra det man säger, så att man inte framstår som bergsäker och kanske dryg, säger språkvetaren Sofia Tingsell.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Språkvetaren: Ordet ”liksom” behövsJa, ord som ”liksom” behövs faktiskt, säger Sofia Tingsell. Det är en så kallad diskurspartikel som gör att andra inte bryter in medan vi pratar. Det finns en rad andra ord som fyller samma funktion.Språkvetare: Sofia Tingsell.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Hur kommer det sig egentligen att vi ofta börjar yttranden med jamen eller nejmen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är framför allt i intervjuer som uttrycken jamen och nejmen används, och det finns en anledning till att de ofta används just där.– Jag tror att de gör en intervju lite mer konversationell, säger språkvetaren Ylva Byrman.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Jamen, jomen, nejmenDen som svarar på intervjuarens frågor inleder ofta svaret med jamen, jomen eller nejmen. Varför?Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde

När ska man använda var och när ska man använda vart? Minnesregeln är enkel, men det finns mycket att prata om på ämnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns en minnesregel när det gäller när man ska använda ”vart” och ”var” – riktning och befintlighet.– ”Var” använder man när man vill veta var någonting befinner sig, och ”vart” använder man när man frågar något där svaret skulle kunna vara ”hit” eller ”dit”, säger språkvetaren Sofia Tingsell.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Språkvetaren tipsarSofia Tingsell ger tips om hur man ska tänka om unga i ens närhet har svårt för det här med ”var” och ”vart”. Och ska man rätta en kompis som använder orden på ett annorlunda sätt?Språkvetare: Sofia Tingsell.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.

Vissa personer säger ingen fara som svar på tack. Varför är det så? Och är det en generationsfråga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är framför allt när ”ingen fara” används av servicepersonal som har fått Språkets lyssnare att höra av sig.Men varför säger yngre personer helt enkelt inte ”ingen orsak” istället?– ”Ingen orsak” är möjligtvis på väg att bli lite föråldrat, säger språkvetare Susanna Karlsson.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Det var så lite såDet finns fler sätt att svara på ett ”tack”, men vilket passar i vilken situation?Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde. Redigering: Gustav Ingerhage.

En del uttalar egentligen på ett annat vis: Ejenkligen. Vi reder ut varför, och om det är okej att säga så. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det finns en föreställning om att ju längre skriftbilden man är, desto bättre och mer bildat är ett uttal. Jag tycker ofta att det är lite tvärtom, säger språkvetaren Ylva Byrman.Så är det egentligen så farligt att säga ”ejenkligen”? Ylva klargör.Historian bakom ”ejenkligen”Det finns flera anledningar till att vissa av oss använder sig av ordet ”ejenkligen” istället för egentligen. Ylva Byrman går igenom stavelserna i ordet och hur konsonanterna krockar.Som bonus får vi veta lite mer om uttalet ”interjuv”. Vi får också ett tips på hur man kan undersöka sina egna fonetiska egenheter.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Frågor om ordet ”ejenkligen”Ordet egentligen uttalas ofta både på radio och tv och av allt fler som ”ejenkligen”. Hur har det blivit såhär?Är inte ”ejenkligen” ett ord som småbarn använder?Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Redigering: Alexander Fogde

När ska man använda hans, hennes och sin egentligen? Vi snackar possessiva pronomen och hur de ska användas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns faktiskt meningar där det inte går att avgöra om det är ”hans/hennes” eller ”sin” som ska användas.– Ingenting hjälper, båda låter fel. Det finns inget sätt att veta vilket av dem man ska välja, säger språkvetaren Sofia Tingsell.Klassiska språkfrågor i SommarspråketI Sommarspråket tar vi upp klassiska språkfrågor som många undrar över, eller kanske irriterar sig på.Vill ni ha det som i England, eller vadå?Vi pratar om hur Sverige skiljer sig från andra länder. I engelskan klarar man sig till exempel utan reflexiva possessiva pronomen.Språkvetare: Sofia Tingsell.Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.