Språket

Bubblan, Paddan och Fimpen är smeknamn för olika äldre bilmodeller. Kanske var den språkliga kreativiteten större förr, men nutidens omställning till eldrivna fordon kräver också nya ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Så fort det sker en teknikutveckling behöver vi nya ord. När det händer saker med bilarna händer det saker med språket, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Språkfrågor om bilar Förr var det vanligt att ge bilar och bilmärken smeknamn, varför är det inte lika vanligt idag?Varifrån kommer slangordet båge för motorcykel?Borde det inte finnas ett eget ord för att ladda sin elbil? Lyssnaren Peo har ett förslag: batta. Vad kan situationen när man hamnar bakom en långsammare bil och inte kan köra om för att andra bilar redan kör om i vänsterfilen, kallas?Varför heter det kofångare?Är det korrekt att besikta eller besiktiga bilen?Varifrån kommer ordet mack i bensinmack?Mer om bilspråk och smeknamn på gamla bilmodellerLäs artikel om äldre smeknamn på bilmodeller från Länstidningen Östersund (från juli 2009).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hur ett ord låter har oftast ingen koppling till ordets betydelse. Men det finns undantag. Ljudsymbolik verkar finnas i alla språk och måste ha haft en evolutionär fördel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Olika typer av ljudsymbolik är vanligt barnspråk och finns i alla språk. Att studera ljudsymbolik är ett sätt att titta in i vår evolutionära historia. Ljudsymboliken måste ha haft en funktionell fördel, säger Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet.Språkfrågor om ljudsymbolik, fonestem och ikonicitetKan vissa ljudsammansättningar antyda betydelsesammanhang? Till exempel skr- i ord som skratta, skräna, skrapa, skramla, skrämma och skryta?  Eller gl- som i ord som  glipa, glappa, glimma, glänsa, glöda.Hur uppstår fonestem i språket? Till exempel att sp- används i ord som betyder något vasst, smalt och ofta långt som till exempel spjut, spak, spett, spjäle, spira och spång. Finns det fonestem i alla språk? Varför börjar många negativt laddade ord på sk- som till exempel skuld, skam, skända och  skolk?Hur tar man reda på om det handlar om ljudsymbolik eller bara slump?Lär dig mer om ljudsymbolikTitta på avsnittet om Språkets mest basala ljud med Niklas Erben Johansson, från Axess (från april 2022).Läs krönika Kan vi höra ljudet av ljus? av Alexander Katourgi från språkkrönikan.se, (från 2018).Läs artikel Därför är en häst inte en gris av Christian Ahlskog från Språktidningen (från 2016).Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Niklas Erben Johansson, doktor i allmän språkvetenskap vid Lunds universitet, som forskar om  ljudsymbolik. Programledare Emmy Rasper.

Att slänga sig med ordspråk kan vara bekvämt och ett effektivt sätt att uttrycka något kärnfullt. Samtidigt kan användningen av ordspråk får dig att uppfattas som överlägsen och irriterande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Ibland kan det vara jobbigt att gå in i någon annans problem eller delta för mycket, då kan ordspråk vara ett sätt att distansera sig och göra det till något mer allmängiltigt, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet.Språkfrågor om ordspråkHur skiljer sig ett ordspråk, ett ordstäv och ett talesätt från varandra?Vad är grejen med att äldre släktingar ibland vill ge råd genom att slänga fram ett gammalt ordspråk? Vad betyder ordspråket “Surt sa räven om rönnbären”? Rävar kan ju inte klättra i träd, är det egentligen tranbär som avses?Är det stora likheter eller olikheter länder emellan när det kommer till ordspråk? Kan man hitta kulturella särdrag genom att titta på länders ordspråk?Håller de äldre ordspråken på att dö ut? Kommer det nya ordspråk?Vad innebär ordspråket “Davids höns var under isen”? Varför motar man just Olle i grind och varför tar man just Mats ur skolan? Finns det andra ordspråk med personnamn i?Mer om ordspråk, ordstäv och talesättBok: Många krokar i långdansen, finlandssvenska ordspråk och talesätt, av Carola Ekrem från Svenska litteratursällskapet i Finland (från 2017).Artikel: Ordspråk - mossbelupna moralkakor eller energibesparande visdomsord? (sidan 14) av Emma Sköldberg från tidningen Språkvård (från 1999).Bok: Svenska ordstäv eller vad prästen sa om nattvardsgästerna av Fredrik Ström, från Tidens förlag (från 1929). Bok: Bevingade ord av Pelle Holm, utgiven av Bonnier (från 1989).Avhandling: Ordspråk i bruk: Användning av ordspråk i dramadialog av Anders Widbäck, Uppsala universitet (från 2015). Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hej hej, Godmorgon godmorgon och hörududu. Vi upprepar oss ofta i språket men upprepningarna kan få olika konsekvenser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Om du visar att du blir glad av att se mig genom att säga “Hej!” och jag visar att jag blir ännu gladare av att se dig genom att säga “Hej hej!”, då är det en social transaktion som går åt rätt håll, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Språkfrågor om upprepningarFrasen “hörududu” är ett exempel på en så kallad reduplikation. Varför hänger vi på fler du:n? Vad är det för fenomen?I olika delar av landet lägger vi till “å dä”, “då´rå” eller “å så” i slutet på en mening. Till exempel “Jag gick på stan å dä”. Varför gör vi så?Vad kallas kategorin med rimmade uttryck såsom “Smått och gott”, ”Böna och be” och Hux flux”? Varför säger vi hej hej och inte bara hej?Reduplikation är en språkvetenskaplig term. Men skulle det inte räcka att säga duplikation, som betyder upprepning?Inom forskningen pratar man om replikation som i att återupprepa ett forskningsresultat för att det ska få legitimitet. Har det något med replik att göra, som väl är lika med ett yttrande? Är det en sammanblandning med ordet repetition?Mer om upprepningar och reduplikationTitta på ”Vad betyder “å dä” egentligen?” från podden Något Kajko (från november 2023)Läs artikel The Nitty-Gritty on Reduplication: So Good, You Have to Say it Twice (på engelska), av Chi Luu från JSTOR Daily (från 2016)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Fler och fler träffas via dejtingappar och stavning och hur man uttrycker sig i skrift blir allt viktigare för att hitta en partner. Det räcker inte längre med att kamma sig och ställa sig i en bar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Korrekturläsning har blivit som att dra en kam genom håret, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Språkfrågor om kärlekVad ska man kalla den man har en kärleksrelation med utan att det låter för juridiskt? Varför säger vi inte käresta, som i våra grannländer?Vollapojk är en kärleksfull benämning på en liten pojke. Vad betyder det och var kommer det ifrån? En del tjejer skriver tjeja istället för tjej på sociala medier, varför lägger de till ett -a på slutet?Har uttrycket tvåsamhet fått en ny betydelse över tid, från att ha varit en kritik av den monogama parrelationen till att beskriva en relation med djup anknytning och trygghet mellan två personer?Det är inte bara idag vi kallar varandra fåniga namn när vi är kära. Vad betyder ordet pussunge som hittats i ett brev från 1893?Stämmer spaningen att betydelsen för ordet älskvärd har förändrats?Vi säger oftare älskling, hjärtat och vännen till okända människor nu än tidigare. Är det för att engelskan har letat sig in i det svenska språket?Mer om kärlek, dejting och språkLäs krönika Rättstavning ökar chansen att lyckas på Tinder av Anders Svensson från Dagens Nyheter (från april 2024)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper

Att prata om en norrländska kan väcka starka känslor. För visst består Sveriges största landsdel, Norrland, av flera olika norrländska dialekter och mål. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Många upplever det som ett lite kolonisatoriskt begrepp, att tala om en norrländska. Jag bekymrar mig inte så mycket om det. Men det är ett väldigt stort område, över halva Sverige, och det är klart att det finns otroligt mycket särarter här, säger Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet.Språkfrågor om norrländska dialekterVad är gemensamt för de norrländska dialekterna?Vilka dialektområden finns i Norrland?Hur ser framtiden ut för dialekterna i Norrland?Vad har ordet he för etymologi?Varifrån kommer fenomenet att säga ett ”e” i slutet av en mening som till exempel ”gör int så där e”?Varifrån kommer det att man säger ”en Erik” och ”a Anna”?I skelleftebondskan kommer ord som anger ägande efter huvudordet. Är det typiskt för norrländska dialekter eller har det varit vanligt med efterställd bestämning av ägande i andra delar av Sverige i äldre tid?Mer om norrländska dialekterLäs om Norrländska mål från ISOF.Kolla på Norrländskan förklarad med Jenny Nilsson, från UR (från 2020).Läs krönikan Får man säga Norrland? av Sara Lövestam, från SvD (från april 2024)Läs krönikan Det är o:et i orden som gör det av Sara Lövestam, från Svd (från januari 2024)Lyssna De vill göra bondska trendigt – håller kurs för ungdomar nyhet från P4 Västerbotten (från oktober 2023)Kolla på Dialekter har fått ett uppsving – musik och sociala medier har bidragit nyhetsinslag från SVT Nyheter Västerbotten med Lars-Erik Edlund (från juni 2023).Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Lars-Erik Edlund, professor i nordiska språk vid Umeå universitet. Programledare Emmy Rasper.

Min mormor, född 1890, sa alltid... så börjar många mejl till Språket. Ord och uttryck som äldre släktingar använde kan framstå som obegripliga idag, men vissa av dem visar sig vara användbara. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Sluta kaniffla och blaxla era sorkhyvlar! Jag blir så antererad!”Så skulle Språkets programledare, Emmy Rasper, kunna säga till sina söner en morgon innan förskolelämningen. Vill du veta vad meningarna betyder? Lyssna på avsnittet!Språkfrågor om äldre ord och uttryck från lyssnarnas släktingar”Min mamma var född 1912 och uppväxt i Junsele i Ångermanland. Hon använde ordet kaniffla betydelsen förstöra. Varifrån kommer ordet?””Min mormor var född på Österlen på 1800-talet. Hon kunde säga till oss barn ”Lyna er glyttar jag bler så antererad”. Varifrån kommer ordet antererad i betydelsen stressad?”Min mormor, född 1885, sa ”Blaxla inte så me’ filten” när jag var oförsiktig med filten när jag skulle bädda sängen. Varifrån kommer blaxla?”Min morfars bror, från Ellös på Orust i Bohuslän, sa ”sitta i tystmörkret” när man i slutet av dagen satt tillsammans och pratade, varifrån kommer ordet?”Min moster sa till mig ”Du är allt en riktig sorkhyvel du Björn!” året var kanske 1950, varifrån kommer ordet sorkhyvel?””Min farmor, född på 1870-talet i Skaraborg, sa ”sätta” i betydelsen lyda, är det dialektalt?””Min morfar, född på 1890-talet i Gullspångs kommun använde ordet harka som betydde kratta. Är det ett ord morfar kom på eller fanns ordet?”Min pappa, född 1950 i Östergötland, säger kuckamaffens, varifrån kommer ordet?Mer om äldre ord och uttryckSvenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Litteraturbanken.Svenskt dialektlexikon av Johan Ernst Rietz via Projekt Runeberg.Syd- och västsvensk dialektdatabas via ISOF.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

På 1960-talet krävdes godkänt röstprov för att bli hallåman och tala i radio. Idag existerar inga sådana test. Hör om hur språkidealen i radio och tv har förändrats från strikt till vardagligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag fick göra provet tre gånger, innan jag blev godkänd, säger Åke Jonsson som arbetade som hallåman på Sveriges Radio på 1960-talet.Juryn tyckte att Åke Jonsson hade ”hallåmannatycke”, men hans ö-ljud godkändes inte. På den tiden fick inga dialekter förekomma i radio och Åke Jonsson fick öva bort sina öppna ö-ljud.– Jag var den första norr om Dalälven som fick jobbet, säger Åke Jonsson.Språkfrågor röster och språket i radio och på tvVad har hänt med artikulationen hos svenska programledare?Finns det inga talpedagoger på SVT och SR?Varför säger reportrar ”mindre bilar” när det handlar om ”färre bilar”?Används uttrycket ”det ligger honom i händerna” rätt i tv?Varför säger programledare ”jag fattar” i radio?Vem ska egentligen kallas expert i radio och tv?Mer om språket i radio och tvBok: Radion och språket: om lyssnare, hallåmän, språkvård, dialekter och svordomar av Åke Jonsson, Morfem, (från 2021).Artikel: Radiospråket speglar en tidsresa i uttryck och attityder, av Anna Maria Gustafsson, från Språkbruk (från 2022).Lyssna: Hallåmannen - din lots i etern, P1 Specialprogram av Magnus Viktorin, (från 2013).Uppsats: Vem får agera expert? En undersökning av mångfalden bland experter i SVT:s nyhetssändningar, av Emma Wendel och Sara Manelius Larsson, Lunds universitet, (från 2021)Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäster: Åke Jonsson, tidigare hallåman och språkvårdare på Sveriges Radio. Sandra Ottander, logonom, som ibland anlitas av Sveriges Radio för att hjälpa medarbetare med rösten. Programledare Emmy Rasper.

Insekterna svärmar i språket. Följ med på insektssafari, från Strindbergs undersökningar av gullhöna och nyckelpiga till dagens fråga om vad människor som äter insekter ska kallas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag blev faktiskt påmyggad och avmyggad häromdagen, säger Ylva Byrman i veckans Språket. Språkfrågor om insekterVad är historien bakom orden gullhöna och nyckelpiga?Varför heter fjäril så olika saker på olika språk? Och varifrån kommer det svenska ordet fjäril?Varför heter bålgeting just så?Vad ska de som vill äta insekter kallas? Och vad ska de som vägrar att äta insekter kallas?Hur har uttrycket “en fluga” i betydelsen en tillfällig trend uppkommit?Varifrån kommer uttrycket “dags att mygga av” i betydelsen att man inte längre vill lyssna på någon?Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Varg, sex, död och kroppsvätskor är områden där eufemismer och noaord har frodats. Fenomen som har många omskrivningar är ofta eller har varit tabubelagda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Eufemismer och noaord är vanliga i vårt språk. Gå bort, besöka damernas, sjuttsingen är exempel på eufemismer.– Det är sånt vi inte gillar att prata om, eller som vi pratar om hela tiden men som vi absolut inte vill benämna, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Språkfrågor om eufemismer och noaordVarifrån kommer eufemismen ågren istället för ångest?Varför uttalas eufemism med ett e- och ett u-ljud när till exempel Europa bara uttalas med ett e-ljud.Är det sant att ordet “varg” från början var ett noaord, det vill säga en omskrivning som ersatt ett annat ord som man trott var farligt att använda?En lyssnare vill införa ordet “eufemisera”, alltså ett verb av ordet eufemism. Vad tycker Språket om det?Kan man säga att ordet “säkerställa” som ofta används av politiker är en förskönande omskrivning av ”försöka åstadkomma”?Mer om förskönande omskrivningar, eufemismer och noaordKrönika I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling av Leni Sundman, från YLE (från 2019).Krönika Tabubelagt ämne får många synonymer av Lena Lind Palicki, från SvD (från 19 mars 2024)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Har du en gång sagt fel är det lätt att upprepa felet, framförallt om du tänker mycket på hur du inte ska säga. Dessutom är det bäst att rätta sig själv innan någon annan gör det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är lurigt att säga till någon annan att den sa fel. Man närmar sig den andras värdighet. Att korrigerar sig själv är socialt föredraget visar forskningen, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk. Språkfrågor om felsägningarVarför kan det vara svårt att sluta säga fel även om man vet vad som är rätt?Hur kan språkfel smitta?Vad kallas fenomenet att kasta om stavelser eller ljud i ett ord och meningar? Som till exempel att säga “vad lukt det gottar”. Är det verkligen rätt att kalla en ledstång för en handledare?Varför är det lätt att blanda ihop vissa språkljud?Varför uttalar en del ordet trilogi som triOlogi?Varför uttalar en del ordet hovsam med ett å-ljud?Mer om felsägningar Lyssna på språkpodden ”Näst sista ordet” srån YLE som samlade in berättelser om saker lyssnare sagt eller hört sägas fel i offentliga sammanhang. Lyssna på Felsägningar och lustigheter ur radions arkivLyssna på Galna radiogrodorLyssna på Radiosportens grodor – lyssna, skrattaSpråkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Att lära sig sitt modersmål är antagligen det mest komplicerade vi gör i livet. Barns språkutveckling startar redan i magen när fostret lyssnar och snart efter födseln vill bebisen delta i samtal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Det är en intellektuell ansträngning att lära sig sitt modersmål. Bara det att producerar språkljud är knepigt motoriskt och kräver ett samarbete mellan stämband, lungor och tungan med mera, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk. Foster tjuvlyssnar på språkRedan i magen börjar fostret lyssna på de språk som finns utanför magen. – Bebisar kan en hel del om språkets rytm, prosodi, melodi och takt och kan känna igen sitt modersmål redan när föds, säger Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholms babylab.Att höra prat – viktigast för barns språkutveckling Nyligen var Iris-Corinna Schwarz med och publicerade en internationell studie som undersökt barns ljudmiljö. 1001 barn från tolv länder och sex kontinenter deltog i studien och forskarna kom fram till  att barn som hör mycket prat också själva pratar mer. Att höra prat spelar större roll för barnets egen språkutveckling än faktorer som kön eller familjens socioekonomiska status.Språkfrågor om barns språkutvecklingFinns ordet mamma i många språk för att det liknar bebisars joller?Ett barn säger ”vill du ha lide kaga” istället för ”vill du ha lite kaka” – vad kan det beror på?”Inte skrika!” ”Inte springa över vägen!” Vad är det för imperativform som många föräldrar använder till sina barn?Varför har vi så många s och r i vårt språk när det är just s och r som många barn har svårt att uttala?Mer om barns språkutvecklingSe filmer med tips och råd om hur du kan stötta barnet på väg mot ett rikt och fungerande språk från 1177.Läs mer om studien om barns ljudmiljö Att prata med barn avgörande för språkutvecklingen, artikel från Stockholms universitet (januari 2024).Läs akademiska artikeln om ”föräldraimperativ” Prescriptive infinitives in the modern North Germanic languages av Janne Bondi Johannessen från Cambridge University Press (från 2016)Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Iris-Corinna Schwarz, docent i lingvistik, lektor i specialpedagogik och forskare vid Stockholms babylab vid Stockholms universitet.  Programledare Emmy Rasper.

Det finns språk utan räkneord, språk som är konstruerade utifrån toner, och ett språk som består av substantiv från franska och verb från cree. Språket korar världens konstigaste språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – ”Världens konstigaste språk” är kanske en problematisk rubrik? säger Emmy Rasper, programledare för Språket.– Konstighet är relativt. Men tar man in 2000 språk och analyserar dem så finns det ändå språk som inte ligger så nära mitten utan är mer udda, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Det är Henrik tillsammans med Mikael Parkvall, lingvist från Stockholms universitet, som listar världens fem konstigaste språk.Språk som vi pratar om i avsnittet: silbo, michif, russenorsk, tok pisin, solresol, chalcatongo mixtec, tyska, pirahã.Mer om konstiga språkLär dig Michif, från The Virtual Museum of Métis History and Culture.Läs om språket Solresol från Wikipedia.Dokumentär om Pirahã Decoding Amazon: life of the Pirahã från Slice.Databasen The World Atlas of Language Structures (WALS).Läs Mikael Parkvalls krönikor i SvD.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Mikael Parkvall, lingvist, vid Institutionen för lingvistik vid Stockholms universitet. Programledare Emmy Rasper.

Hur länge har människan rimmat? Hur många versmått finns det? Och varför är det så inne med fri vers nuförtiden? Språket tar fjäderpennan i handen och tar reda på allt om språket i dikten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Att säga att det har förändrat mitt liv är kanske att ta i, men det öppnande en ny värld för mig. Jag kommer antagligen börja skriva poesi, tyvärr, säger Ylva Byrman, angående att hon den senaste tiden har lärt sig mer om metrik.Språkfrågor om dikt och rimVad är metrik?Vad betyder de olika orden dikt, lyrik, poesi, poem och vers?Hur länge har människan rimmat?Vad finns det för olika rim?Vad finns det för olika versmått?Går det att skriva en drottkvätt på svenska?När slutade dikter att främst vara skriven på bunden vers?Vad är grejen med fri vers? Varför har det blivit det dominerande sättet att skriva dikt på?Varför kan uppläsning av dikt låta så högtravande?Mer om dikt, rim, verslära och poesiLyssna på Dagens dikt från Sveriges Radio.En bok En enda dikt : i femtielva varianter av Lars Melin, från Morfem förlag (2023). En bok Svensk metrik av Eva Lilja, från Svenska akademien (2006).Dikter, låtar och poeter som nämns i programmetMoster ester av Lennart Hellsing (tiradrim). Blinka lilla stjärna (parrim).Längtan till landet även kallad Vintern rasar med text av Herman Sätherberg. (korsrim).Erikskrönikan en medeltida rimkrönika.Vinden har vänt av Petter. Näcken av Erik Johan Stagnelius.Postludium av Tomas Tranströmer.Skapelser av Malte Persson.Han drunknade i Holms hav.Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Eva Lilja, professor emerita i litteraturvetenskap, vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Kommatecknet är ett skiljetecken som inte orsakar några stora diskussioner i Sverige. Annat är det i Danmark. Hör mer om det danska kommakriget och om varför kommatecknet uppfanns från början. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag är nog mer intresserad av kommatecken än de flesta, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.I svenskan används kommatecken oftast för att underlätta läsning och hon tror inte människor i allmänhet tänker så mycket på kommatecken.– Men om man plockade bort alla kommatecken ur texter då skulle det märkas, säger Ylva Byrman.Språkfrågor om kommateckenVilka regler för kommatering finns i svenskan?Vad händer med en text som helt saknar kommatecken?Är det korrekt att sätta ut ett kommatecken efter ett “men” som inleder en mening? Som till exempel  “Men, på grund av höga bostadspriser bestämde hon sig ändå för att hyra.”Vem uppfann kommatecknet och hur har det använts historiskt?Vad handlar det danska kommakriget om?Varför ser man ibland ett kommatecken efter ett frågetecken?Mer om kommateckenLäs boken Skiljeteckensboken av Siv Strömquist, från Morfem (2019)Läs boken Snabba svenska skrivregler av Ola Karlsson, från Språkrådet (2024).Se exempel på en text med både virgula och kommatecken i samma text från Carl Linnæi Wästgöta-Resa, från Litteraturbanken (1746)Läs artikel Kommat som kom bort, från Språktidningen (2013).Läs artikel om det danska kommakriget, på danska av Jørgen Nørby Jensen från Den store danske.Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Engelskan dominerar på avancerande utbildningar vid svenska universitet och högskolor. Viktigt för att nå ut internationellt, säger en del. Dåligt för att studenterna lär sig sämre, säger andra. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Studenter i Sverige som läste en utbildning på engelska lärde sig sämre än de som läste samma utbildning på svenska, det visade en undersökning från Chalmers och KTH nyligen.Författarna till boken ”På engelska förstår jag ungefär” har frågat universitetsanställda vad de tycker om att utbilda på engelska.– Många känner sig otillräckliga och känner minskad entusiasm. Det blir tystare på seminarierna och de får sämre kontakt med studenterna, säger Ola Håkansson, författare och förläggare.Nästan alla doktorsavhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (93 procent, 2019), som en del i svenska universitets internationalisering.– Sverige är ju ett litet land och vill man nå ut med sina forskningsresultat i hela världen då är ju engelska det globala språket, säger Mats Persson, (L) utbildningsminister.Hör hela diskussionen om engelska på svenska universitet och högskolor i avsnittet.Språkfrågor om engelska i svenskan”Hänger ut med kompisar” är en översättning från engelskans ”hang out”. Är det ett modernt fenomen att låna in uttryck från andra språk på det här sättet?Vad är riskerna för svenska språket när allt mer av utbildningen och forskningen vid svenska universitet och högskolor sker på engelska?När blev w en del av det svenska alfabetet?Kommer engelska vara det internationellt gångbara språket även i framtiden?Mer om engelska i SverigeBoken: På engelska förstår jag ungefär av Ola Håkansson och Peter Svensson (från 2024).Krönika: Det verkliga hotet mot det svenska språket av Lena Lind Palicki (från Svd januari 2024).Kommentar: Studenter lär sig sämre på engelska av Ola Håkansson och Peter Svensson (från Forskning och Framsteg februari 2024)Artikel: Fler avhopp med utbildning på engelska av Viggo Kann, Olle Bälter och Hans Malmström (från Språktidningen januari 2024).Rapport Språkval och internationalisering, Svenskans och engelskans roll inom forskning och högre utbildning av Hans Malmström och Diane Pecorari (från Språkrådet 2022).Rapport: Språkpolitik vid svenska universitet och högskolor av Susanna Karlsson (från Språkrådet 2017).Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäster: Ola Håkansson, förläggare för akademisk litteratur. Peter Svensson, forskare och lärare på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet. Mats Perssson (L) utbildningsminister. Programledare Emmy Rasper.Rättelse: Ja, det blev fel angående wellpapp i avsnittet. Wellpapp kommer förstås från tyskan, inte alls från engelskan. På engelska heter det ju corrugated fiberboard eller corrugated cardboard. Tyskans Welle betyder våg, så att det här förpackningsmaterialet kallas just så kan man lätt förstå!

Strössla inte med adjektiven är ett välkänt tips till skribenter. Men hur farligt kan det vara med några gulliga adjektiv? Språket svarar på jättespännande frågor om gamla och nya adjektiv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Adjektiv ger färg åt tillvaron, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk.Vad säger du om att man ska undvika adjektivsjukan, alltså inte ha för många adjektiv i sina texter?– Jag tror att det är bra att inte ta i från tårna med adjektiven. Väldigt många adjektiv i en text kan göra att författaren uppfattas som osäker eller omogen, säger Susanna Karlsson. Språkfrågor om adjektivVarför används stereotypisk som adjektiv när stereotyp redan finns?Kan en paj, öl eller kaffe vara trevlig? Borde det heta “hon arbetar väl” i stället för “hon arbetar bra” eller kan bra används både som adjektiv och adverb?Kan hallon vara frusna? Hur ska adjektiven frusen och fryst användas?Varför säger en del “Jag är gluten” i stället för “jag är glutenintolerant” och är det inte fel?Mer om adjektivSpråkrådet svarar på frågan Vad är ett adjektiv? från ISOF.Artikel om Adjektivsjuka – därför ska du detoxa texten på adjektiv och adverb av Catherine Heijl (från september 2020)Språkvetare Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Stora skogar och sjöar har gjort att människor pratar olika dialekter i Sverige. Men även urbanisering och viljan att tillhöra en viss social grupp har spelat roll för dialekternas uppkomst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – I en del fall har man medvetet förändrat sitt sätt att prata för att man inte velat tala som sina grannar. Men ofta tänker man på geografisk isolering, som skogar, när man pratar om dialekternas uppkomst, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk.Språkfrågor om dialekterHur uppkom dialekterna?Är det dialektalt att säga krömpte i stället för kympte och böt istället för bytte?Varifrån kommer ordet vischan och bystan som betyder landsbygd och är de dialektala?Varför pratar många om norrländska och inte om till exempel hälsingska, härjedalska och västerbottniska?Varifrån kommer skällt i betydelsen svag som i ”skällt kaffe” och är ordet på utdöende?Varifrån kommer ordet rikmäling som en förolämpning mot rika personer?Mer om dialekterLäs om Dialekter förr och nu från ISOF.Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Ögonkontakt är viktigt för kommunikationen. Dessutom har svenska språket många uttryck som handlar om ögon och seende. Dags att se sanningen i vitögat och vara en nagel i ögat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns många synonymer till ordet ”se”, till exempel plira, snegla, kasta ett ögat, kika, glutta, glana, tira, flukta, bliga, blänga, stirra och glo. – Ordet ”tira” är ovanligt idag men har i perioder använts ungefär som ”kolla” gör nu, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.Språkfrågor om ögonVarifrån kommer uttrycket “se sanningen i vitögat”?Varifrån kommer uttrycket “vad skådar mitt norra öga?”?Är “en nagel i ögat” eller “en vagel i ögat” mest korrekt?Varifrån kommer ordet “blindstyre”?Hur viktig är ögonkontakten för vår kommunikation?Mer om ögonkontaktLäs mer om Ögonkontaktens betydelse för samtalet från KTH (från 2015).Läs mer om Så fungerar ögonens språk från Karolinska institutet (från 2023).Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

Estlandssvenskan är en viktig pusselbit för den som vill veta hur de nordiska språken lät förr. Dialekten är en helt unik variant av svenskan, men idag finns nästan inga estlandssvenska talare kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Om man ska lägga ett pussel om hur de nordiska språken fungerar så är estlandssvenska en jätteviktig pusselbit, säger Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet.Fram till 1940 talet bodde flera tusen svensktalande människor i Estland, främst på öar som Ormsö, Ösel, Dagö, Lilla och Stora Rågö, Nuckö, Nargö, Odensholm och Runö. Språkfrågor om estlandssvenskaVarför tycker språkvetare att estlandssvenska är intressant?Varför bodde människor som pratade svenska i Estland?Hur länge har det bott svensktalande i Estland?Vad är unikt med det estlandssvenska språket?Hur många estlandssvenska dialekter finns och hur olika är de?Varför flydde estlandssvenskarna från Estland till Sverige under andra världskriget?Varför bytte en del estlandssvenskar namn när de kom till Sverige?Vad finns det för speciella estlandssvenska ord och vad kan de säga om fornsvenska?Mer om estlandssvenskaLyssna: SR Minnen: Sven Jerring på Runö - 1939Läs: Estlandssvenskarnas kulturförening, Svenska odlingens vänner.Läs Estlandssvenskans språkstruktur Redaktör Henrik Rosenkvist från Göteborgs universitet (från 2018).Läs Estlandssvenskt material, dokumentation av estlandssvenskarnas och gammalsvenskbybornas språk och folkkultur från ISOF.Läs artikel Estlandssvenskan – en östsvensk doldis av Ida Västerdal från Spårkbruk (från 2022).Sociala medier: @estlandssvenskaaventyrSpråkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Ida Västerdal, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs universitet som skriver sin doktorsavhandling om estlandssvenska. Programledare Emmy Rasper.