Claim OwnershipStressforskningspodden
Subscribed: 95Played: 869
Subscribe
© All rights reserved
Description
Stressforskningspodden drivs av Sandra Tamm, läkare och forskare och Mats Lekander, professor och psykolog. Podcasten ges ut av Stressforskningsinstitutet, Institutionen för Psykologi vid Stockholms Universitet
Varje poddavsnitt tar avstamp i en kulturyttring kopplad till det aktuella temat för att locka forskare att samtala utifrån nya utfallsvinklar.
Besök stressforskning.su.se/podd för mer information.
Varje poddavsnitt tar avstamp i en kulturyttring kopplad till det aktuella temat för att locka forskare att samtala utifrån nya utfallsvinklar.
Besök stressforskning.su.se/podd för mer information.
46 Episodes
Reverse
I avsnittet gästas vi av Kristoffer Bothelius för ett djuplodande samtal om dygnsrytm, vår inre klocka som påverkar allt från vakenhet och sömn till hunger och humör. Vi utforskar vad dygnsrytm egentligen är, vilka biologiska processer som styr den och hur bl.a. ljus och melatonin samspelar för att hålla oss i fas. Vi pratar också om hur dygnsrytmen förändras genom livet, från morgonpigga småbarn till tonåringars senare rytmer och äldre som vaknar på småtimmarna. Vi går också in på hur vanliga dygnsrytmstörningar faktiskt är, varför de är kliniskt underdiagnostiserade, samt hur samsjuklighet med exempelvis ADHD kan påverka både diagnostik och behandling. Dessutom diskuterar vi vilka behandlingsstrategier som finns: ljusterapi, melatonin och kronoterapi.
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
Med tre musikälskare på plats börjar vi samtalet med att diskutera vilken musik – om någon – vi lyssnar på medan vi arbetar. Eller går det lika bra med sportradion? Därefter delar Göran med sig av sin kunskap om arbetstider, om gränslöst arbete och om det finns forskningsstöd för fördelar med en generell förkortning av arbetstiden. Vi får också inblickar i en akademisk ledares sätt att hantera en lång arbetsvecka.
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
Nya forskningsansatser söker bättre sätt att spegla enskilda individer än genom sammanfattande gruppdata. Medelvärdet representerar ju inte någon enda individ i en grupp, brukar man argumentera, men samtidigt behövs ofta många personer för att säga något tillförlitligt om generella risker eller fördelar med exempelvis en behandling. Så kallade single case-studier har ökat i populäritet, där syftet är att bättre förstå fenomen och mekanismer hos den enskilda. Hör Håkan Fischer och Mats Nilsson berätta om hur de tillämpar sådana idéer inom hjärn- respektive perceptionsforskning, och fundera även över om inte Monty Python ringar in det centrala problemet i sin film ”Life of Brian”.
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
Med denna svengelska titel beskriver vi ett samtal om sömnmätning och sömnteknologi med Kasper Karlgren, Stockholms universitet. Kaspers doktorsavhandling, "Tracking and Hacking Sleep: Designing for lived experience through self-tracking", fokuserade på hur människor interagerar med sömnteknologi och hur denna kan anpassas för att stödja individens sömnbehov. Kasper utnyttjade bland annat diskussionsfora på nätet för att förstå hur personer "hackar" sin sömn och analyserade också utmaningar som uppstår vid icke-traditionella sömnmönster. I samtalet diskuterar vi möjligheter och utmaningar med att mäta sin sömn med klockor, ringar, mattor eller appar och hur sömnteknologi används i vardagen.
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
I avsnittet gästas vi av Lina Hansson, postdoktor vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet, som nyligen disputerade med avhandlingen "Scare or care? How immunological processes shape perception of sickness-relevant stimuli in humans". Vi samtalar om hur immunförsvaret påverkar vårt beteende, hur vi känner igen sjukdom hos andra – och hur vi själva vill bli omhändertagna när vi är sjuka. Vi fördjupar oss i begreppet sjukdomsbeteende och diskuterar både biologiska och sociala funktioner – varför vi kanske blir extra gosiga med våra barn när de har feber, eller varför vi ibland döljer symptom inför andra. Lina berättar också om sina studier där friska försökspersoner injicerats med inflammatoriska ämnen, och hur det påverkar både deras känslor och kroppsspråk. Vi gör dessutom ett kulturavstamp i Albert Camus Pesten.
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
Trots att vi idag talar mer än någonsin om psykiska besvär, är ämnet självmord fortfarande tabubelagt och svårt att prata om. Går det att skriva en bok om självmord som diskuterar etiska, kliniska och mellanmänskliga aspekter av suicid med en varm ton? Vad finns det för likheter mellan självmord och dödshjälp? Hur kan man förhindra självmord? Christian Rück är professor, psykiater och Augustprisvinnare. I avsnittet berättar han om sin bok ”Ett liv värt att leva: varför självmord blev människans följeslagare. Mår du dåligt eller har självmordstankar? Här kan du läsa mer om hur du kan göra om du eller någon nära dig mår dåligt: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/sjalvmordstankar/till-dig-som-har-sjalvmordstankar/
Uppläsare: Linn Mildehav
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
Diagnosen utmattningssyndrom har funnits som ett tillägg i den svenska versionen av WHOs diagnossystem ICD-10. Inför införandet av nästa upplaga, ICD-11, godkänner WHO inte nationella tillägg. Alltså försvinner utmattningssyndrom som diagnos. Varför? Hur? Vad betyder det för patienten och vården? Vi diskuterar dessa frågor med Elin Lindsäter, psykolog och forskare vid Gustavsbergs universitetsvårdcentral och Karolinska Institutet, och Pontus Strålin, specialistläkare i psykiatri och medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullé
Alla som någon gång stått på en scen kan nog känna igen sig i att det innebär en viss anspänning. Men upplevelsen kan hos vissa vara förknippad med flow och positiva känslor, medan det för andra kan vara mycket obehagligt. Vad är scenskräck och hur skiljer det sig från andra typer av social ångest? Och hur kan en arbeta med scenskräck under exempelvis musikutbildningar? Finns det extra många tabun kring nervositet i samband med uppträdanden inom den klassiska musiktraditionen, som är så starkt präglad av perfektionism? Detta och mycket mer diskuteras med Francisca Skoogh, psykolog och konsertpianist samt doktor i konstnärlig forskning och lärare vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds Universitet. Francisca har också grundat Performance Centre, ett tvärvetenskapligt centrum för musik och psykologi som syftar till att bredda musikstuderandes kunskap om psykologiska faktorer kopplade till scenframträdande.
Den 18e november sände SVT programmet Kampen om stressen, och följde sedan upp med en forskarhearing. Vissa inslag var bra medan andra kräver en djupare förståelse. I programmet sägs att allt fler blir sjuka av stress, men kan man använda sjuktalen för att säga något om hälsoutvecklingen? Hur har andra sjukskrivningar, som för ångest, depression eller smärta, förändrats medan sjuktalen för stressdiagnoser ökat? Vi försöker även reda ut frågor gällande upplevd stress i olika åldersgrupper, mängden arbete i Sverige och hur stressdiagnoser kan behandlas. Medverkar gör medicine doktor Elin Lindsäter och professorerna Ellenor Mittendorfer-Rutz, Göran Kecklund och Hugo Westerlund.
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
Musik: Mats Lekander
I Stressforskningspodden har vi genomgående använt kulturen för förstå, diskutera och förmedla kunskap om hälsa. En person som länge arbetat på detta sätt är Sissela Nutley. Sissela berättar i avsnittet om hur hon utnyttjat sin musikaliska bakgrund för att låta forskning komma till uttryck i dramafilm, musikalföreställningar och digitala läromedel för att sprida livsviktig vetenskap om ungas hälsa. I musikalen Det syns inte har hon och medarbetare i den ideella organisationen Arts and Hearts försökt ge unga plats för att förstå det som känns men inte syns.
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
Musik: Mats Lekander
Inflammation har fått ökad uppmärksamhet som en bidragande orsak till depressiva symptom. Frågan blir då om inflammationshämmande kosttillskott med omega-3 fettsyror kan användas som behandling vid depression? Daniel Lindqvist och Klara Suneson har gjort omfattande studier i ämnet och berättar om dessa, om vilka drabbade som kan bli hjälpta, och vad de menar med begreppet precisionspsykiatri. Klara berättar även om vad konst kan betyda både för patienter och för henne själv som person och psykiater.
Maria Pedersen är överläkare och postdoktor i Norge och jobbar med tillstånd präglade av trötthet såsom ME/CFS (myalgisk encefalomyelit/kroniskt trötthetssyndrom) och post-covid. Hon berättar om erfarenheter av att jobba med dessa illa förstådda och funktionsnedsättande ohälsotillstånd, liksom om vad man bör och kanske inte bör säga om detta i media.
Med i studion hade vi Malin Båth med fotograf från Vetenskapens värld i SVT, som planerar en serie program om stress. Så vill ni poddlyssnare se och höra detta ska ni hålla ögonen öppna kommande höst. Sandra och jag önskar trevlig sommar!
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
Det här avsnittet är på engelska.
När Sabina Čehajić-Clancy läste psykologi fick hon The Reader (Högläsaren) av Bernard Schlink av sin handledare. Boken handlar om gruppbaserad skuld, just det område Sabina börjat studera, och närmre bestämt skuldkänslor hos tyskar – något hon själv fick starka erfarenheter av när hon som tonåring flytt till Tyskland från etniska konflikter i sitt hemland. Sabina studerar nu hur man i praktisk forskning kan förbättra relationer mellan grupper, som mellan Israeler och Palestinier eller andra grupper inblandade i långdragna konflikter. Sabina berättar om sin historia och sin framgångsrika forskning som tillämpas i konfliktområden.
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
Vi fortsätter samtalet med Robert Johansson om möjligheterna med maskinpsykologi och artificiell generell intelligens. Tankarna tycks svindla när samtalet vindlar sig fram mellan datorsystem, inlärningspsykologi, logik och hur en teori om språk – Relational Frame Theory – visar sig passa utmärkt för maskinpsykologiska studier.
Programledare: Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
Maskinpsykologi, artificiell generell intelligens och varat. Gäst: Robert Johansson (#29)
Dagens gäst är Robert Johansson, som vackert kombinerar psykologi med datavetenskap, kryddat med en nypa buddism och två nypor radikal behaviorism. Robert berättar i ett första av två samtal om artificiell generell intelligens, som mer kan efterlikna och simulera en människas fungerande – hennes psykologi – jämfört med artificiell intelligens så som vi möter den i exempelvis ChatGPT. Hur kan en sådan generell intelligens interagera med omgivningen och därmed lära sig saker? Kan vi studera psykologiska fenomen med hjälp av det som Robert kallar maskinpsykologi, och inte minst: kan ett sådant system bli medvetet och skaffa egna drömmar och hotfulla planer, så som Stanley Kubrick gestaltade datorn HAL 9000 i filmen 2001 – ett rymdäventyr?
Programledare: Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
Språkliga uttryck påverkar våra tankar och hur vi förstår både vår egen och våra medmänniskors hälsa. Detsamma gäller rösten och hur vi låter. Vi kan omedelbart känna igen en medmänniska på enbart rösten med hjälp av kännetecken som går långt utanför det språkliga innehållet i sig – något som imitatörer skickligt kan utnyttja. Vi tar oss an det utmanande ämnet språk, hälsa och stress tillsammans med Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap, och imitatören, skådespelaren och författaren Rachel Mohlin.
Kulturinslag: Edward Munchs avbildningar av sjukdom och låten Fever med Peggy Lee
Gäst: Hugo Besedovsky
I detta avsnitt av Stressforskningspodden får programledaren Mats Lekander själv berätta om sitt eget stora forskningsintresse, nämligen kopplingen mellan immunsystem, hjärna och beteende. Vi lyssnar även på en intervju med Hugo Besedovsky, en av forskarna bakom den banbrytande upptäckten hur immunsystemet kan kommunicera med hjärnan och starta en stressrespons.
Och sist men inte minst - hur känns det att vara sjuk när man vet att sjukdomen är framkallad som del i ett experiment där avdödat bakteriematerial injiceras i kroppen?
Programledare: Sandra Tamm och Mats Lekander
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
Det påstås att Youtube-besökare ser en miljard timmar uppladdad film varje dag. Från att ha varit ett sätt att förstå världen, blev bild- och filmmediet snabbt ett effektivt sätt att sälja produkter, bedriva propaganda eller manipulera uppfattningar. I filmen And the King Said, What a Fantastic Machine beskrivs denna utveckling från de första fotografierna till dagens explosion av rörlig bild på exempelvis sociala medier. Som mänskliga varelser är vi känsliga för att bli betraktade och utvärderade av andra, så vad gör då bildmediet med oss ur ett stressperspektiv? I dagens avsnitt av Stressforskningspodden samtalar vi med filmskaparna Axel Danielson och Maximilien van Aertryck om bild- och filmmediets roll i att se, synas och att bli betraktad.
”Innan slaget är allt möjligt” skriver Jonas Hassen Khemiri i sin novell Sista måltiden. Novellen är skriven ur förövarens perspektiv och beskriver övergången till att bli en som verkligen slår. Men vad utmärker den som slår, och föregås alltid det fysiska våldet av psykiskt våld? Vad är skillnaden mellan relationer med enbart psykiskt våld och sådana där även fysiskt våld förekommer? När kvinnor utsätts för våld är det oftast av en närstående person, som i Hassen Khemiris novell. Mörkertalet är stort, men förekomsten av psykiskt våld är ännu svårare att bedöma. Detta avsnitt spelades in live inför publik under invigningen av campus Albano vid Stockholms universitet. Programledarna Sandra Tamm och Mats Lekander gästades av Anna Lindman, journalist med specialintresse och kunskap kring destruktiva relationer och sekter, och Jens Orback, ordförande i Manscentrum och före detta demokrati- och jämställdhetsminister.
Musik: Mats Lekander
Piano: Fredrik Ullén
Hjälplinjen Välj att sluta: https://valjattsluta.se
Manscentrum: https://www.manscentrum.se
Kvinnofridslinjen: https://kvinnofridslinjen.se
Varför drömmer vi? Modern hjärnforskning utmanar den traditionella uppdelningen i sömn och vakenhet. Betyder det att man kommunicera med en ”sovande” som har en klardröm och alltså är medveten om att hen drömmer? Och vad händer när drömmar, framför allt mardrömmar, blir ett kliniskt problem? Kan de behandlas? Avsnittet gästas av KI-forskaren Susanna Jernelöv och vi lyssnar på en intervju som Mats och Sandra gjort med den franska forskaren Delphine Oudiette.
Comments
Download from Google Play
Download from App Store
United States