Vid begravningsplatsen möts människor med olika religiösa och icke-religiösa bakgrunder och tillhörigheter. Behövs det nya riter kopplat till död och begravning där man kan mötas över religionsgränserna? I avsnittet berättar Jakob Wirén om sin nya bok där han undersöker begravningsplatsen utifrån ett interreligiöst perspektiv. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin
Vad innebär komparativ teologi? Och hur kan det perspektivet bidra till en förståelse av hur andra religioner kan komplettera och fördjupa den egna religiösa identiteten? Lyssna till Catherine Cornille, professor för komparativ teologi vid Boston College och en av världens ledande specialister på interreligiös dialog. I ett samtal med Michael Nausner. Samtalet förs på engelska.
Vilka förändringar har skett i Svenska kyrkans nattvardsfirande efter Covid-19? Och vilka teologiska implikationer får detta för den sociala dimensionen av metaforen Kristi kropp? Det samtalar Sara Fransson och Frida Mannerfelt om i detta avsnitt.
Hur lär man sig att bli präst? Och hur utvecklas en pastoral identitet? Jonas Ideström, professor i praktisk teologi vid Enskilda högskolan, berättar om ett just avslutat skandinaviskt forskningsprojekt som har följt nyutbildade präster i deras församlingsarbete. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin
Vad innebar utsjungningar? Och varför förbjöd kyrkan utövandet av den ritualen? Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap vid Uppsala universitet, berättar om en ritual som, trots förbudet, levde vidare långt in på 1900-talet. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.
Sara Fransson och Linnea Lundgren vid Marie Cederschiölds Högskola diskuterar en nyligen publicerad forskningsrapport om trossamfundens olika risker och sårbarheter kopplat till säkerhet, som de båda är författare till. Vilken typ av olika brott utsätts trossamfunden för? Och vad kan samfunden själva göra för att motverka hot och hat? Rapporten är utgiven av Myndigheten för Stöd till Trossamfund (SST).
Vilken roll spelade Svenska kyrkan som en del av den svenska beredskapen under andra världskriget? Och vad menade man med andlig beredskap? Ida Olenius berättar om sin avhandling ”Andlig beredskap. Svenska kyrkans arbete för folkets inre försvarskraft under andra världskriget, 1939–1945”. I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.
Hur kan ekoteologi hjälpa oss att sätta ord på hur vi tänker och talar om Gud, om skapelsen och om människor? Lyssna på Carina Sundberg, präst och forskare, som i ett samtal med Carola Nordbäck berättar om sitt ekoteologiska författarskap.
Frida Mannerfelt och Rikard Roitto samtalar med Sara Fransson om deras forskning kring prästers användning av AI i predikoförberedelserna. Vilket förhållningssätt och strategier har präster i Svenska kyrkan som aktivt använder dessa verktyg i det homiletiska arbetet? Och hur resonerar de kring AI:ns teologiska perspektiv och bias?
Om 26 år har Svenska kyrkan fortfarande kvar 70 procent av sitt medlemsantal. Det visar en prognos som tagits fram av Jonas Bromander, utredare vid Svenska kyrkans enhet för forskning och analys. Här i ett samtal med Dag Tuvelius.
Hur hänger gudsbilder ihop med politik och hur vi agerar i världen? Och finns det gränser för hur vi kan föreställa oss Gud? Michael Nausner berättar om den nya antologin ”Gudsbilder i förändring” (Verbum förlag). I ett samtal med Kristina Helgesson Kjellin.
Ulrica Fritzson samtalar med Karin Sarja om försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och det samiska folket. I rapporten Försoning, förlåtelse och ansvar - följeforskningsrapport från försoningsprocessen mellan Svenska kyrkan och samerna gör Ulrica inledande reflektioner. Som stiftsteolog har Ulrica haft uppdraget följeforska processen, vilket hon nu avslutat då hon tillträtt som biskop i Skara stift.
Vad är en icke-territoriell församling och hur skiljer de sig från övriga församlingar inom Svenska kyrkan? Och innebär en höjning av kyrkoavgiften att fler lämnar Svenska kyrkan? Andreas Sandberg samtalar med Filippa Åhman och Gustav Svärdhagen om två artiklar i årets utgåva av Nyckeln till Svenska kyrkan.
I mellankrigstidens politiska landskap fanns partier som ville förena nationalsocialism med kristen tro. Hur tänkte de och vad ville de åstadkomma? Och hur förhåller man sig som forskare till ett djupt antisemitiskt tankegods? Kyrkohistorikern Gustaf Forsell berättar om sin avhandling Blodet och korset. Tankefigurer i kristen nationalsocialism i Sverige 1924–1945. I ett samtal med Maria Södling.
I det här avsnittet samtalar Maria Wingård med Sara Fransson om konfirmationens betydelse för människors attityder till Svenska kyrkan och den kristna tron. Vilken roll spelar konfirmanders bakgrund och hur förändras tron på Gud när människor blir äldre? Forskningen finns publicerad i Nyckeln till Svenska kyrkan 2024.
Hur kan predikoprocessen förstås i relation till begreppet teologisering och vad är egentligen predikans krux? Clara Nystrand berättar i detta avsnitt om sin doktorsavhandling i praktisk teologi i ett samtal med Carola Nordbäck.
Vad innebär panenteistiska föreställningar för hur vi föreställer oss relationen mellan Gud och världen? Och vilka praktiska konsekvenser får sådana föreställningar? Lina Langby berättar om sin avhandling ”Gud och världen”, i ett samtal med Michael Nausner.
Hur fungerar lärandet i församlingars digitala samtalsgrupper? Och vilka utmaningar och möjligheter finns det med att forska tillsammans med praktiker? Simon Hallonsten berättar om sin avhandling i ett samtal med Sara Fransson
Frågor om ämbetet och dess innebörd är en del av kyrkans fortgående självreflektion. Lyssna till Karin Rubenson och Karin Tillberg som berättar om den nya boken “Vigd till tjänst – Om ämbetet i Svenska kyrkan” (Verbum). I ett samtal med Jenny Ehnberg.
Mikael Larsson berättar om sin reflektion över psaltarpsalm 51. Den ingår i en unik antologi om Psaltaren, utgiven av bibelvetarna Athalya Brenner-Idan och Gale A. Yee. Antologin speglar exegeters personliga relation till valda psalmer, och är del av serien “Texts@Contexts”. I ett samtal med Michael Nausner.