Tysklandspodden

I detta samtal som förs på engelska möts författaren och aktivisten Mirrianne Mahn och Goethe-Institutets Rainer Fußgänger för att diskutera Mahns senaste roman, Issa. Hon delar med sig av sina reflektioner kring bokens teman och berättar om sitt besök i Sverige. Samtalet belyser också intersektionell feminism och ger en inblick i hur Mahn ser på den aktuella situationen i världen.

Avsnittet spelades in live på Goethe-institutet den 12 september 2024. Berlinborna och duon bakom podden ”Djävulsberget” Arvid Jurjaks och Philip Franzén försöker tillsammans med litteraturkritikern och översättaren Jens Christian Brandt besvara frågan "Hur mår Tyskland?". De diskuterar även olika åsikter om den internationella kritik som riktats mot Tyskland sedan den 7 oktober 2023, och avslutar med en stämningsbild över Potsdam från 1930. Avsnittet är ett samarbete mellan Tysklandspodden och Djävulsberget. Här hittar du alla avsnitt av Djävulsberget

I samtal med Kerstin Bergman diskuterar den tyske författaren Till Raether om hur det är att skriva kriminalromaner i dagens Tyskland. Vilka konventioner är genren bunden av? Finns det skillnader mellan svenska deckare och tyska Krimis? 

Lika länge som det funnits böcker i Sverige har det funnits översättningar från tyska. Hur ser utgivningen av tysk litteratur ut idag? Och hur har den sett ut historiskt? Det är frågor som Jana Rüegg undersökt i sin forskning. Om detta samtalar hon med Ludvig Berggren från Sveriges Författarförbund.

Düsseldorfs musikscen är en av de mest legendariska i Europa. Pionjärband som Kraftwerk, NEU! och La Düsseldorf skapade ett sound förknippat med staden vid Rhen. Anna Bäfverfeldt och Mats Almegård gör en djupdykning i Düsseldorfs elektroniska musikarv. Till avsnittet finns en playlist med Mats och Annas bästa musiktips från Düsseldorf: Musik aus Düsseldorf  

Med anledning av nobelveckan har vi bjudit in Max Richter, medarbetare i ett forskningsprojekt om Nobelpriset i litteratur till Tysklandspodden. Samtalet med litteraturkritikern Jens Christian Brandt kretsar kring Nobelprisets historia, funktion och syfte med fokus på Svenska Akademin som institution och den nomineringspraxis som har skapat debatt i Tyskland och världen över. Richter tar även upp litteraturprisets inverkan på filmmediet under 10- och 20-talet och på andra medier. Vilken syn på litteratur som präglade prisets första årtionden får du veta mer om i detta avsnitt.

Den 9–12 november är det åter dags för den årliga Tonsättarfestivalen på Konserthuset Stockholm. Denna gång med den tyske tonsättaren Jörg Widmann, en av världens mest framförda samtida tonsättare. Han är även verksam som klarinettist, pianist och dirigent och undervisar som professor vid Barenboim-Said Akademie i Berlin.  Med anledning av festivalen i Stockholm gästar Widmann Goethe-institutet för ett samtal om musik med gitarristen Magnus Andersson. Vi får även lyssna till utdrag av hans verk Armonica och Dance macabre. 

I detta avsnitt samtalar författaren Angela Steidele med Jules Kielmann, universitetslektor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, om sin nya roman “Aufklärung. Ein Roman”  – en berättelse om upplysningen ur ett kvinnligt perspektiv. Angela Steidele är en av Tysklands främsta företrädare för den historiska romanen. Hon berättar här hur hon med romankonstens hjälp får oss att se på upplysningen med nya ögon. Boken blev nominerad till Preis der Leipziger Buchmesse 2023 i kategorin skönlitteratur.

Hur påverkas människors mentalitet vid stora samhällsförändringar? Sociologen Steffen Mau och statsvetaren Lisa Pelling har med sina böcker undersökt en missnöjets geografi i forna Östttyskland och Sverige. ”Lütten Klein” handlar om den lilla östtyska orten utanför Rostock där Mau växte upp på 70-talet. När han återvänder 30 år efter murens fall försöker han förstå hur mentaliteten har förändrats från DDR-tiden. Lisa Pellings ”Det svenska missnöjet” bygger på över 300 samtal med människor från Haparanda i norr till Landskrona i söder, från glesbygdens Ljusnarsberg till hyreshusområdet i Sandvången. Både Mau och Pelling söker svar på samma fråga: Vad är det som gör människor så missnöjda?

Den andra Litterära kvartetten ägde rum den 12 maj på Goethe-institutet. Nu kan du ta del av samtalet på Tysklandspodden. Programmet "Das literarische Quartett" sändes för första gången 1988 och blev snabbt en institution i tyskt kulturliv. Idén som vi har låtit oss inspireras av är lika enkel som framgångsrik: Tre fasta kritiker och en ny gäst för varje samtal tar med sig varsin bok och diskuterar den tillsammans inför publik: Engagerat, stridbart och på hög nivå.

I avsnitt 39 blickar vi fram emot den stundande julen. Mats Almegård besökte oss på Goethe-institutet för att ta reda på skillnaderna mellan tyska och svenska jultraditioner. Vad är bättre, glögg eller Glühwein?

Vi har uppmärksammat Joseph Beuys - jubileet med bl.a. en unik fotoutställning i vårt bibliotek. I dettta avsnitt berättar konsthistorikern Antoon Melissen om bokprojektet ”Joseph Beuys und Lothar Wolleh - Das Unterwasserbuch-Projekt”(Kerber Verlag).

Nino Haratischwili är aktuell med romanen ”Det åttonde livet (Till Brilka)” som nyligen givits ut i svensk översättning om en georgisk familjs uppgång och fall genom sex generationer. I samband med hennes Sverigebesök passade Mats Almegård på att intervjua författaren från Georgien som skriver på tyska.

”Bibliotekarien i Magdeburg och andra berättelser ur ett radioliv”(Albert Bonniers Förlag 2021)är en blandning av essäer och kåserier om Tyskland och Österrike, med texter som bygger på Gunnar Bolins egna radioreportage. Mats Almegård besökte Bolin för en intervju om bokens tillblivelse.

Idén är lika enkel som framgångsrik: Tre fasta kritiker och en ny gäst tar med sig varsin bok och diskuterar den tillsammans inför publik: engagerat, stridbart och på hög nivå.

Lagom inför semestern utkommer Tysklandspoddens sommarspecial.I det här avsnittet tipsar vi om vad du kan läsa, se och göra i sommar. Mats Almegård intervjuar Christiane Lahusen, Viking Peterson och Daphne Springhorn på Goethe-Institut Schweden.

Birgit Vanderbekes roman ”Tillräckligt bra”(Bakhåll 2021)som nyligen kom ut i svensk översättning handlar om vad det innebär att bli förälder. När den första utgåvan kom ut 1993 var tankar kring föräldraskap nästintill outforskat område inom den tyska litteraturen.

Ylva Herholzs aktuella bok ”Det där tyska - Efterverkningar av en ond tid”(Carlsson Bokförlag)fördjupar sig i olika spår efter den onda tiden i faderns barndomsland (1933-1945): inom filosofin, litteraturen, historieskrivningen och i minneskulturen.

I följande avsnitt berättar Axel Englund mer om sin nya bok “Mörkerstråk – Lyrik och musik i det tyska nittonhundratalets skugga” och sitt intresse för skärningspunkten mellan litteratur och musik.

I avsnitt 29 av Tysklandspodden samtalar forskarna Charlotta Seiler Brylla och Thomas Niehr om högerpopulism och dess språkbruk och hur det påverkar den politiska kommunikationen i Tyskland sett ur ett demokratiskt perspektiv.