Claim OwnershipVetenskapspodden
Subscribed: 933Played: 37,117
Subscribe
© Copyright Sveriges Radio 2025. All rights reserved.
Description
Trigga din nyfikenhet med spännande fakta om universum, AI, människokroppen och mycket mer – i Sveriges Radios podd om vetenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
Ansvarig utgivare: Lars Broström
Ansvarig utgivare: Lars Broström
258 Episodes
Reverse
Tänk dig att du måste välja mellan att få ett hjärta eller en lunga från en gris inopererat - eller dö. Snart kan fler människor behöva ställa sig den frågan, och valet verkar lätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att rädda människors liv genom att ge dem organ från djur har forskare experimenterat med länge, och nyligen genomfördes den första transplantationen av en grislunga till en människa. Det var i rent forskningssyfte och mottagaren var hjärndöd.Försöket väcker etiska frågor, då det gjordes i Kina som har en historia av myndigheters övergrepp kopplade till organdonationer.Men oavsett det kan det ses som ett viktigt framsteg, menar Sandra Lindstedt, som själv transplanterar mänskliga lungor och hjärtan till patienter. Och behovet är tydligt eftersom organ från mänskliga donatorer inte räcker till, säger hon.En annan fråga är hur patienter kan uppleva att få organ från djur. Ett sätt att hantera det är att skämta om det, berättar etnologen och kulturforskaren Susanne Lundin som undersökt saken.Vi hör om hur långt utvecklingen kommit inom detta som kallas xenotransplantationer, vilka utmaningarna varit, och om hur snart det kan bli vanligt att få organ från en gris.Dessutom hör vi om luft- och eldmaskinen från 1700-talet som finns med i Sveriges nya kulturkanon. Vad är det för maskin?Gäster i podden: Sandra Lindstedt, överläkare och professor i thoraxkirurgi och transplantation vid Skånes universitetssjukhus i Lund; Susanne Lundin, professor emerita i etnologi, Lunds universitet.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Hur kan det vara så svårt för en liten leveransrobot att våga sig över gatan trots att risken för krock verkar utesluten? Och vad är det som gör att robotarnas allmänna intåg i vår vardag fortsätter att dröja? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan en tid syns de på gatorna i Stockholm och många andra städer i världen: små robotar på hjul som ska leverera mat till kunder. Men att samspela med människor till fots och bakom ratten är inte lätt, vilket också visat sig gälla självkörande bilar. Att förstå människors intentioner är den stora utmaningen, och det kan vara mer krävande än vi anar. Gäster i podden: Hannah Pelikan, interaktionsforskare och biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet; Christian Smith, robotikforskare, docent och lektor vid KTH. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Sveriges Radio fyller 100 år! Vi hör om de första experimenten, om storhetstiden när hela familjen samlades runt apparaten, om dagens individuella radiolyssnande, och vad man bäst äter när man lyssnar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var i hemmet med mamman som publik som Marconi gjorde ett av sina avgörande första experiment, berättar Freddi Ramel, journalist som gjort en serie i tre delar om radions barndom och framväxten av public service. Teknikhistorikern Nina Wormbs ser på radiovågorna som en unik naturresurs - de syns inte men med teknikens hjälp har vi fått enorm nytta av dem. Och för de första lyssnarna var det som magi när ljud och röster från fjärran dök upp i det egna hemmet, berättar etnologen Elin Franzén som forskat om lyssnarnas upplevelser. Men hur är upplevelsen idag när många lyssnar individuellt i lurar, och kommer Sveriges Radio kunna fira 200 år 2125?Dessutom hör vi om vem som har rätt att äga en meteorit som faller ner i Sverige.Gäster i podden: Freddi Ramel, journalist på produktionsbolaget Tredje Statsmakten; Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid KTH (som också har arbetat med två offentliga utredningar kring public service och övergång till digitalradio, senast 2014); och Elin Franzén, etnolog vid Stockholms universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Krokodiler kan återskapa sin hörsel om den försämras. Nu vill svenska forskare ta reda på om de kan hjälpa människor att höra bättre. Hurdå? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nästan 500 miljoner människor i världen har en hörselnedsättning som kräver vård och mer eller mindre alla får en sämre hörsel när vi blir äldre. En nystartad forskningsgrupp i Sverige vill nu undersöka om krokodilernas förmåga att återbilda skadade hårceller i öronen kan hjälpa döva och åldershörselnedsatta människor. Är det här verkligen realistiskt och när kan det i så fall bli verklighet?Du hör också om vad lite tänder i öknen säger om människans evolution.Gäster i podden: Helge Rask-Andersen, senior professor i experimentell otologi vid Uppsala universitet och Emma Andersson, docent i utvecklingsbiologi vid Karolinska institutet.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Jonna Westinjonna.westin@sr.se
Vilket djur är hungrigast, vilket pruttar högst och vilka är flest - kor eller hajar? Inför sommaren hör vi de knasigaste och vanligaste frågorna till experterna, och svaren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, får många tusen frågor från allmänheten varje år, och alla får någon sorts svar, säger han. Fågelexperten Susanne Åkesson svarar även på frågor om däggdjur i Naturmorgon. Vi hör vilka frågor som är vanligast till sommaren och om de konstigaste frågorna de fått, och så får vi svaren förstås. Och ibland kan allmänheten hjälpa biologerna att hålla koll på utvecklingen i naturen på det här sättet, visar det sig.Dessutom om några av de mest oväntade forskningsresultaten under året.Gäster i podden: Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog Naturhistoriska riksmuseet; Susanne Åkesson, professor i zooekologi, Lunds Universitet.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.gunér@sr.se
Det är dags att vi slutar sola, säger melanomforskaren. Hur kan man ändå njuta av sommaren och se solbränd ut om man vill? Och så hör vi om positivt trendbrott för hudcancer och om soltrender förr och nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att vistas i solen för att bli brun är något vi ska sluta med, säger hudcancerforskaren Hildur Helgadottir. Men det är ju så skönt och känns faktiskt nyttigt tycker Lena, ska man inte få vara i solen alls? Susanne Ljung från Stil i P1 berättar om när det blev mode att vara solbränd, och om dagens trender som rymmer både fejkbrännor, konspirationsteorier och UV-galenskap.Vi hör om att de nya fallen av melanom nu faktiskt ser ut att minska, och om stora framsteg i behandling av sjukdomen, och om hur lite sol som räcker för att få nog med D-vitamin.Och så om ett ofrivilligt men vådligt experiment med ägg i mikrovågsugn.Gäster i podden: Hildur Helgadottir, docent och cancerforskare vid Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset; Susanne Ljung, programledare för Stil i P1.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Skalbaggar och fjärilar kan orientera sig efter jordens magnetfält och stjärnhimlen. Forskningen kräver finurliga knep som kan låta som rena skämten - men som ger svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är som ett sjätte sinne, magnetsinnet hos de långflyttande bogongfjärilarna i Australien. Och kanske är det i så fall ett sjunde sinne som dyngbaggarna använder när de rullar sina bollar i spikraka linjer. Vi hälsar på forskarna i Lund som ägnat hela sina yrkesliv åt att studera dessa insekter, och som Lena följt under lång tid och då hon fått vara med vid fantastiska upptäcker. Amerikanska flygvapnet är intresserade av fjärilarnas kapacitet, som de kanske kunde dra nytta av, berättar professor Eric Warrant, och andra forskare vill gärna bygga robotar som är lika starka som dyngbaggar som Marie Dacke studerar. Och apropå robotar så har sådana nu börjat spela badminton, men hur bra går det?Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi; Eric Warrant, professor i zoologi, båda vid Lunds universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seAvsnittet är inspelat i LARM-studion vid Humlab, Lunds universitet.
På platsen där Vasa bärgades visar sig vrakdelar finnas kvar, som nu hittats med avancerad teknik och envisa dykare som Jim Hansson. Och nya analyser av de kvarlevor som hittats på skeppet ger bättre förståelse för vilka de var. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dykande marinarkeologen Jim Hansson är rejält upprymd över det han sett på botten utanför Beckholmen i Stockholm, alldeles i närheten av Vasamuseet. Han berättar varför fynden är så spännande och hur pusslet läggs med dem som nya bitar, i kombination med kunskap om andra vrak från stormaktstiden.Fred Hocker har varit med och lett arbetet med den nya utställningen om människorna på Vasa, och berättar om varför den man där som kallades Gustav nu är en kvinna och heter Gertrud, och hur forskarna kan veta hur Helge, som dog vid sin kanon, verkligen såg ut.Vi hör också om varför detta, tidernas kanske främsta svenska skrytfartyg, egentligen sjönk, om hur det står till med regalskeppet idag, och om vilka drömfynd som återstår för forskarna att göra.Dessutom om schimpanser som hittar läkemedel i naturen för sina skador.Gäster i podden: Jim Hansson, marinarkeolog museet Vrak; Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Några av världens allra främsta universitet har blivit måltavla i Trumpadministrationens kamp mot galna marxister som presidenten kallar ledningen där. Vad blir följderna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ginna Lindberg, SR:s USA-korrespondent har följt frågan och ger en resumé och bild av stämningen. Hon har själv fått frågor av akademiker om hur de ska göra för att flytta till Europa med sin forskning. Historikern Johan Östling ser med oro på utvecklingen, som till viss del påminner om när de fria universiteten ”likriktades” i Tyskland på 1930-talet, vilket ledde till stor forskarflykt och att landet förlorade sin ledande ställning till USA. Och en av Sveriges främsta kemister, Pernilla Wittung Stafshede, förbereder sig just nu för att flytta från Göteborg till USA. Hur tänker hon? Dessutom hör vi om hur hårdrock och fotboll kan orsaka skalv som märks på seismiska instrument.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-korrespondent; Johan Östling, professor i historia vid Lunds Universitet; Pernilla Wittung Stafshede, professor i kemisk biologi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
1Varför sjunger egentligen fåglar, hur kan vissa fåglar härma andras läten, hur går det till när en trasthanne sjunger honor att tro att han inte redan är familjefar? Och hur blir Fågelsångsnatten i P1 i år? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapspodden laddar upp inför Fågelsångsnatten med en grundkurs i fågelsångens värld kryddad med oväntade knep hos vokalisterna. Vi hör om årets nyheter, förväntningar och farhågor från programledare och experter. Jenny Berntson Djurvall avslöjar årets stora nyhet, Susanne Åkesson berättar om otrogna trastars förändrade sång, och Didrik Vanhoenacker får en enkel plastlinjal att låta som flera av de hackspettar han hoppas få höra. Dessutom om forskning på hur man ska tappa ett ägg för att det inte ska gå sönder. Medverkande: Susanne Åkesson, professor i zooekologi, Lunds universitet; Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog Naturhistoriska riksmuseet; Jenny Berntson Djurvall, programledare Naturmorgon, samtliga medverkande i Fågelsångsnatten i P1 17 maj. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Över 100 gånger på en dag hörde och såg Mia Blomgren ordet stress i sin närhet. Vad beror det på? Och hur kan vi hantera upplevelsen av att allt går fortare och blir värre? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mia Blomgren har gjort P1-dokumentären Som en skållad råtta om hur folk hon möter ser på stress. Själv har hon en del tankar om vad allt tal om stress beror på. Mats Lekander, psykolog och stressforskare, menar att läget knappast är värre nu än tidigare och att vi idag faktiskt jobbar mindre än förr. Han tycker att begreppet stress har blivit urvattnat och att det inte är till vidare hjälp att prata så mycket om hur mycket av det vi går omkring med. Och han har fått en ny idol genom Mias dokumentär: fattigpensionären Anita som säger att hon aldrig varit stressad. Dessutom hör vi om kartagernas genetiska ursprung. Gäster i podden: Mia Blomgren, dokumentärmakare Sveriges Radio; Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet och föreståndare för Stockholm stress center vid Stockholms Universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Bollspel som liknar träning i klubbar har varit vanligt inom skolidrotten, trots att det inte borde vara så. Och friluftsliv har fått stryka på foten. Men hur främjar man bäst alla barns lust att röra sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapspodden åker till Örebro och träffar forskare vid universitetet där som ägnar sig åt idrottslärarutbildning. Jan Mustell har studerat bollspel, som länge verkar varit överrepresenterat vid skolans idrottslektioner, och ofta på sätt som exkluderar många. Men kanske håller något på att hända, visar hans avhandling. Karin Sjödin forskar på friluftsliv, som enligt styrdokumenten borde få mer utrymme, och som hon menar kan vara ett bra alternativ till rörelse för många, unga som gamla. Att hoppa över en bäck på en vandring och pausa när man känner sig lite trött kan passa vissa bättre än att pressa sig på idrottsplatsen. Dessutom hör vi om forskning kring hur världens alla urinoarer kunde stänka mindre. Medverkande: Jan Mustell och Karin Sjödin, båda universitetsadjunkter inom idrottsvetenskap, Örebro Universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Nyligen vann en anonym person i Sverige 1,25 miljarder kronor på ett lottospel. Hur påverkar en sådan storvinst vinnarens liv? Och varför spelar folk fast chansen att vinna är så liten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi, har studerat hur livet förändras för den som vinner flera miljoner. Erik Angner, professor i praktisk filosofi, är också nationalekonom. Han forskar om lycka, som han menar faktiskt kan köpas för pengar. Men han säger också att att ekonomer och filosofer ser olycka på värdet av lycka. Gäster i podden: Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi; Erik Angner, professor i praktisk filosofi, båda vid Stockholms universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Marcus Wandt om nya dramatiska detaljer om varför två amerikanska astronauter blev kvar över 9 månader i rymden, om ordbråket mellan Elon Musk och Wandts kamrat, och om honom själv på ISS och nu ett år senare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. NASA-astronauterna Williams och Wilmore trodde en stund att de varken skulle komma fram till ISS eller tillbaka till jorden. Marcus Wandt berättar om hur han själv skulle tänkt i ett sådant läge, och om andra likheter och skillnader mellan rymdkatastroffilmen Gravity och verkligheten. Vi pratar också om den rymdstation som snart ska ersätta ISS, och om hur NASA:s planer på jämlikhet och mångfald för kommande månfärder ser ut att justeras. Dessutom om varför 10 000 skorpioner bor i en mur i England. Gäst i Vetenskapspodden: Marcus Wandt, astronaut.Poddledare: Lena NordlundProducent och medverkande: Björn Gunér
Medicinen är till stor hjälp för många, men Johan Cedersjö undrar efter 10 år vem och hurdan han egentligen är, med och utan tabletternas inverkan. Och är det rimligt att mer än var tionde svensk tar antidepressiva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Avsnittet är en repris från 13/1.Journalisten Johan Cedersjö söker i podd-serien ”Det sista pillret” svar på hur medicinen, efter att verkligen ha hjälpt honom, även påverkat hans liv och personlighet. Och vem blir han nu utan medicinen? Tillsammans med faktagranskaren Torill Kornfeldt och kolleger har han också nystat i historien om hur antidepressiv medicin snabbt blev ett av världens mest använda läkemedel, och hur det kan vara så trots att ingen fortfarande vet precis hur de fungerar.Medverkande: Johan Cedersjö och Torill Kornfeldt, journalister på Tredje Statsmakten.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Nu börjar de första humlorna synas, ett vårtecken som gör många glada med sin uppenbarelse. Men få har följt dem som musikaliska skådespelaren Gaby Stenberg, och få känner till deras brutala sidor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ekologen Anna Persson har i en studie tagit hjälp av allmänheten för att få veta när de första humlorna dyker upp på våren, och berättar om varför det är viktigt att veta. Skådespelerskan Gaby Stenberg, känd från bland annat såpan Rederiet, ägnade stora delar av sitt liv åt att spela in surrandet från humlor och andra insekter, skriva musik om dem och till och med konstruera ett musikinstrument där man kunde spela med humlors surr. Tommie Jönsson berättar om arbetet med P4-dokumentären ”Rederiet-stjärnans dolda passion”. I Vetenskapspodden ägnar vi oss åt de här djuren som gör oss glada, och som vi tror är så gulliga utan att tänka på att deras livsstil kan innefatta att döda och äta upp både barn och barnbarn.Och så hör vi om den hotande konkursen för ett haussat dna-test-bolag, och farhågorna att genetisk information nu kan hamna i fel händer. Gäster i podden: Anna Persson, ekolog och humleforskare vid Lunds universitet; Tommie Jönsson, Sveriges Radio.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Dagens unga blir alltmer konservativa kring könsroller och parrelationer, och soft girl-trenden förespråkar stressfritt betalt hemmaliv för unga kvinnor. Vart tog kampen för jämställdhet vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi hör om 60- och 70-talets statsanställda influerare som skulle få ut hemmafruar i arbetslivet, långt ifrån dagens motsvarigheter på nätet som lockar med soft hemmaliv. Bland förra årets nyord fanns soft girl, som enligt Språkrådets definition är en ung kvinna som bejakar värden som anses mjuka, exempelvis skönhet och familjeliv, och som väljer bort karriären.Och för någon månad sen kom ungdomsbarometern och enligt den har andelen killar och tjejer som vill att killen betalar på dejten ökat stort, bland både tjejer och killar. På tio år har det blivit dubbelt så många tjejer som vill uppfattas mjuka och feminina.Lena försöker förstå sig på utvecklingen med hjälp av två forskare som har följt utvecklingen och en radiokollega som har gjort en dokumentär om de så kallade aktiveringsinspektörerna som kom före jämställdhetspolitikens breda intåg. Dessutom kort om risken för dålig gruppdynamik drama på isolerad forskningsstation och i rymden. Gäster i podden: Åsa Lundqvist, professor i sociologi vid Lunds universitet, som har forskat om familjepolitik och jämställdhet; Veronica Flyman, doktorand vid Göteborgs universitet som forskar i sociologi om familjer och singelskap; Cecilia Ohlén, radiojournalist som gjort P4-dokumentären När inspektören fick hemmafruarna att lämna spisen.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Tänk dig att du får en dödlig sjukdom och är helt beroende av en främling för att kunna bli frisk. Och att den främlingen måste vara mer lik dig än dina egna barn! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För den som drabbas av allvarliga former av leukemi och andra blodsjukdomar kan en stamcellstransplantation vara enda sättet att rädda livet. Så var det för artisten Charlotte Engelkes, som efteråt gjorde en föreställning med sång och dans om det märkliga i att få en annan persons celler i sig. Lena såg showen 2022 och mötte då även den unge tyske man som genom sin donation räddat Charlottes liv. I samband med det träffade också han och Charlotte varandra för första gången.I år är det 50 år sedan den första transplantationen av det här slaget gjordes i Sverige, och Hans Hägglund, som varit en av Charlottes läkare under behandlingen, skriver en bok på ämnet. Han berättar om utmaningarna och den senaste utvecklingen på området. Och Charlotte har i år firat sin nya födelsedag när hon ”fyllde sex år”, med barnkalas. Dessutom pratar vi om möjliga positiva hälsoaspekter av den rådande bastufebern. Gäster i podden: Charlotte Engelkes, sångare, dansare, skådespelare och regissör som genomgick en stamcellstransplantation 2019; Hans Hägglund, överläkare och specialist på blodsjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset, samt ”bastudoktor”. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Romarrikets värsta fiende med Hannibal och hans stridselefanter i spetsen, och ett rike som bör förgöras. Där tar kunskapen om Karthago slut för många av oss. Men idag är det kanske mer relevant än på länge, så idag får vi en grundkurs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid från Vetenskapsradion Historia har varit på plats där Medelhavets första stormakt föddes och sökt spåren efter den fantastiska stad som jämnades med marken. Arkeologen Kenneth Silver från Medelhavsmuseet tänker på Karthago oftare än de flesta tänker på romarriket, och maktkampen mellan rikena påminner till stor del om vår egen tid, säger han. Och Lena blir till sin överraskning riktigt intresserad av historia. Dessutom hör vi om de nyfödda ullhåriga mössen, som är ett steg på väg i försöken att återskapa den utdöda ullhåriga mammuten. Gäster i podden: Tobias Svanelid, programledare Vetenskapsradion historia; Kenneth Silver, arkeolog, historiker och intendent på Medelhavsmuseet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Spänningssökande, på jakt efter snabba belöningar och dåligt konsekvenstänkande är utmärkande drag. Men fantastisk anpassningsförmåga och snabb social utveckling hör också till tonårshjärnans specialiteter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alex är 14 år när han grips av polis, på väg till ett morduppdrag med skarpladdat vapen. ”Jag var uttråkad” är en del av hans förklaring till att han hamnade där, och han hade svårt att se konsekvenserna av det han var på väg att göra. Men det finns mycket annat i hans liv än tonårshjärnans speciella sätt att fungera som ledde dit, berättar Petra Berggren, reporter på P3 Krim.Och det finns en evolutionär och social poäng med hur tonåringars hjärnor fungerar, säger psykologen Armita Golkar, som vill påminna om hur otroligt anpassningsbar och lättlärd man är i tonåren – så är det tyvärr aldrig senare i livet, säger hon. Gäster i podden: Armita Golkar, psykologiforskare, Stockholms universitet; Petra Berggren, reporter och programledare P3 Krim. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
Comments
Download from Google Play
Download from App Store
United States