Vetenskapsradion Forskarliv

Michael Bok drömde om att hitta en sällsynt havsmask med unika ögon, som han bara sett en enda av, för många år sedan. Han hade nästan gett upp, då han plötsligt såg tusentals i ett youtube-klipp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om en sorts havsborstmaskar, som är så ovanliga att de bara har ett vetenskapligt namn. Men bland synforskare är alciopider intressanta för att de har så stora ögon. Men samtidigt är de sällsynta och ömtåliga och nästan omöjliga att hitta eftersom de är genomskinliga och lever långt ut i havet. Sist någon skrev en vetenskaplig artikel om dem var på 1970-talet.Michael Bok, forskare vid Lunds universitet, hade sett en enda individ, 2015, vid Stora Barriärrevet. Men nästan gett upp hoppet om att hitta fler. Tills ett youtube-klipp med tusentals poppade upp i hans flöde.Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se

Lars Lilliestam bygger sin forskning i musikvetenskap på långa intervjuer om hur och varför folk lyssnar på musik. Och hur musiken påverkar dem. Det har han forskat om i decennier och precis skrivit en ny bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Musik och människor - vad vi gör med musik och varför” heter hans bok, som sammanfattar både hans och andras forskning, som han stött på under alla de år han forskat och undervisat vid Göteborgs universitet. Han har skrivit den ”för vanligt folk” för att det är viktigt att forskning når utanför universitetsvärlden, säger han.I boken berättar han om kvinnan som haft Björn Afzelius sorgliga låt ”Ikaros” som följeslagare, killen som tog hjälp av Bruce Springsteens munspel när morfar hade dött och hur han själv fick gåshud och började gråta i bilen på väg till återvinningen bara för att en viss låt spelades på radio.Programmet sändes första gången den 19 juni.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Erik Almlöf har forskat om vad de självkörande bilarna kan betyda för samhället, när de väl kommer ut på vägarna. En effekt är att det kan bli mer biltrafik om också de som inte har körkort kan ta bilen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Självkörande bilar framställs ofta som en positiv framtid för den som sitter i bilen, men vad det blir för effekter i själva samhället har det inte forskats lika mycket om. Det insåg Erik Almlöf, som jobbade i femton år som analytiker av kollektivtrafik, med prognoser om framtiden. Ofta fick han frågor om vad förarlösa fordon kunde innebära, när de väl kommer i trafiken.Så han började själv forska om det och har nyligen doktorerat vid KTH med en avhandling om vad just de förarlösa fordonen kan betyda för samhället.Förutom att påverka trafiken kan det påverka folkhälsan om fler börjar ta bilen, som annars kanske gått till buss och tåg, eller cyklat, menar han. Det kan också ställa till oreda i trafiken eftersom förarlösa bilar inte fantasi eller flexibilitet när det kan behövas i krångliga situationer.Och självkörande bilar skulle också kunna bli ett nytt mål för terrorangrepp, säger Erik Almlöf.Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Det kan bli överraskande tomt när ens barn flyttar hemifrån, och det är vanligt att föräldrar känner sorg. Psykologen Camilla von Below har skrivit en bok för att hjälpa föräldrar att ta sig igenom det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Camilla von Belows egen son flyttade hemifrån blev hon förvånad över sina egna känslor. Hon trodde hon var beredd. Som psykologiforskare slogs hon av hur lite forskning det finns om det här, trots att det är något som många går igenom. Det finns mer forskning om andra naturliga utvecklingssteg i familjelivet, som att få barn, skilsmässor eller sorg i andra situationer. Men i sitt arbete som psykoterapeut kom Camilla von Below i kontakt personer som utvecklat ångest, depression, eller upplevt en stor tomhet och meningslöshet efter att barnen flyttar. Så hon insåg att det kunde behövas någon sorts hjälp och skrev en bok: ”När barnen flyttar hemifrån”.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Lina Nerlander är expert på könssjukdomar på Europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC. Men på fritiden är hon också ståuppkomiker och då skämtar hon både om epidemiologi och könssjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu funderar hon på om humorn också skulle kunna vara en strategi för att sprida kunskap på sitt jobb. För könssjukdomarna ökar i Europa och det är viktigt att nå de unga. Det är nämligen bland gruppen unga vuxna som de ser en ökning och de kan vara svåra att nå. Något har hänt efter pandemin, som gör att flera könssjukdomar ökar - gonorré, chlamydia och syfilis.Programmet är en repris från 20 mars 2024.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Svenska Torsten Wiesel är nobelpristagaren i medicin som upptäckt grunden för hur våra synintryck blir till bilder i hjärnan. Han har varit rektor på Rockefeller University och är fortfarande rådgivare åt unga forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Torsten Wiesels och kollegan David Hubels forskning om synen handlade om hur synintryck på näthinnan går vidare och omvandlas till bilder i hjärnan. Det ledde också till att vi förstod hur viktigt det är att barn med medfödda synfel behandlas så fort som möjligt för att kunna ge dem en normal utveckling av synen.Torsten Wiesel växte upp vid mentalsjukhuset Beckomberga, där hans pappa var chefspsykiater. – Jag såg ingen skillnad på dem som var utanför och innanför staketet, säger han.Uppväxten väckte hans engagemang för dem som inte passar in och den har han haft med sig hela livet.– Jag har försökt vara en positiv kraft, säger han, om sina olika engagemang.Hör tankar från denna hundraåring som läste till läkare i slutet av 1940-talet, flyttade till USA och började forska på 1950-talet, fick medicinpriset 1981 och var rektor på Rockefeller University på 1990-talet. Och som fortfarande är rådgivare och mentor åt unga forskare.Programmet är en repris från juni 2024.Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seMusiken i programmet: ”It's Still Warm” av kompositören Mike McGinnis. Den finns på albumet ”Ängsudden Song Cycle”, med texter av konstnären Mususa Wiesel, inspirerad av Torsten Wiesels barndom på familjens skärgårdsställe.

När sömnforskaren Tina Sundelin skulle härleda kritiken mot att snooza märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer och fick ett oväntat resultat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att slumra om när morgonalarmet ringer och skjuta upp att gå upp är en vattendelare inom morgonrutiner. Vissa älskar det. Andra hatar det. Och somliga älskar att hata det. Länge har synen på att snooza varit att det är dåligt för din sömn och din hälsa.Men när sömnforskaren Tina Sundelin faktiskt undersökte det här så märkte hon att påståendena helt saknade vetenskapligt stöd. Så hon tog saken i egna händer – och efter experiment i sömnlabb framträdde ett överraskande resultat, som gör att vi kan fortsätta snooza med gott samvete.Programmet sändes första gången i november 2023.Reporter Emelie Bredmar Producent Cecilia Ohlen

Nicklas Neuman forskar om de som drabbades av förvrängningar av luktsinnet efter covid-19. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Helt plötsligt börjar mat du tyckt om lukta på ett konstigt sätt – ibland så äckligt att du mår illa. Somliga står till exempel bara ut med att äta pasta utan sås. Det är en av de formerna av långtidscovid som fortfarande sitter i hos vissa personer, som kan ha haft det så i upp till tre år nu. Det handlar alltså inte om luktbortfall utan om förvrängt luktsinne – att saker luktar konstigt. Det kallas parosmi.Nicklas Neumann är forskare i kostvetenskap vid Uppsala universitet och intresserar sig för sociala frågor som har med mat och matlagning att göra. När de här patienterna började dyka upp på specialistmottagningar blev han intresserad av hur det är att leva med ett sådant problem.Tillsammans med en dietist och en sensoriker drog de igång ett forskningsprojekt för att få mer förståelse för hur det är att ha en sådan här luktsinnesstörning och leva med den varje dag.Programmet är en repris från mars 2024.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Den som intresserar sig för insekter får aldrig tråkigt. Det är budskapet från den norska bevarandebiologen Anne Sverdrup-Thygeson som vill väcka vår kärlek och vårt engagemang för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många har fascinerats av hennes böcker och berättelser om insekternas mångformiga liv och de relationer som de och andra arter bildar med varandra i naturen. Men inte alla är lika glada över hennes engagemang för att föra vidare kunskap om biologisk mångfald, hon har också fått stå ut med negativa kommentarer från skogsnäringen. Bevarandebiologen och insektsforskaren Anne Sverdrup-Thygeson berättar om varför hon vill få såväl barn som politiker att lära sig mer om stritar och steklar. Och så hör vi det senaste om kissnödiga cikador i USA.Programmet är en repris från 22 maj 2024.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Amir Rostami, professor i kriminologi, forskar om brottsutvecklingen i Sverige. Våldsbrotten är färre nu, men skjutningar, sprängning och knivdåd är samtidigt värre än förr. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa brott, som förr gödde den organiserade brottsligheten, har helt försvunnit i Sverige, andra ökar med flera hundra procent. Men enligt Amir Rostami har vi för mycket tunnelseende när vi diskuterar brottsligheten. Nu handlar det mest om skjutningar, sprängningar och narkotika, samtidigt som annan brottslighet drar in mer pengar och kan etablera sig i det tysta.Amir Rostami kom till Sverige som flykting från Iran, som 8-åring i slutet av 1980-talet. Han växte upp i en förort till Göteborg. Han gillar inte att prata om sig själv, utan pratar hellre om sin forskning. Samtidigt nämner han sin bakgrund som ett av huvudskälen till att han först blev polis och sedan forskare i organiserad brottslighet.Programmet är en repris från 28 februari 2024.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Forskarna kallar den ABBA-skon och det är en enkel metod att simulera vad som händer med muskler och skelett i tyngdlöshet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rodrigo Fernandez Gonzalo är muskelforskare och forskar om vad som händer med muskler både hos astronauter i tyngdlöshet och hos personer som inte använder sina muskler, till exempel på grund av sjukdom och sängliggande.Han utbildade sig i Spanien men kom till Sverige, som han anser vara ett pionjärland för muskelforskning, där tekniken att ta muskelbiopsier utvecklades på 1960-talet och där det fanns flera forskare som intresserade sig för rymdfysiologi.På så sätt kunde han kombinera två av sina stora intressen som han haft sedan barndomen, intresset för fysisk träning och sport och intresset för rymden.Medverkande: Rodrigo Fernandez Gonzalo, docent i fysiologi, Karolinska Institutet.Programmet är en repris från 7 februari 2024.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Carolina Bertilsson är historieintresserad tandläkare, som undersöker tänder från vikingatiden. De hade tandvärk som vi, men också mer avancerade sätt att behandla tänderna än vad vi har trott tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Barnen hade finare tänder på vikingatiden än nu – inga hål. Men de vuxna verkar ha haft ungefär lika mycket hål som vi. Och det som förvånade var att de som hade stora hål hade fått rätt avancerad behandling. Tänderna hade öppnat ändå ner till pulpan med något verktyg, sannolikt för att bli av med tandvärk och infektion.– Tänder är så relaterbara, säger Carolina. Vi vet alla hur det känns att ha ont i tänderna.Kanske är det därför studien om vikingatidens tänder, som kom i december har väckt så stort intresse, inte bara i Sverige. Carolina Bertilssons forskning har gjorts vid Göteborgs universitet.Programmet sändes första gången i januari 2024.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Tidningen Starlet, som hade låg status bland vuxna, var ett socialt medium innan internet fanns. Här skrev läsarna till varandra och stöttade och gav råd om föräldrarna skulle skiljas eller om pappa drack för mycket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Starlet var en tidning som många såg ner på under de 30 år den gavs ut. Men nu visar den första akademiska studien av tidningen, gjord av Kristina Öhman, att den spelade en viktig roll för läsarna. Som ett forum där de diskuterade problem, men ibland också som den första platsen där de kunde skriva och publicera egna alster.Starlet inte så konsumtionsinriktadDen var heller inte så konsumtionsinriktad som många andra tidningar. ”Så fixar du sommarklänningen av pappas avlagda skjorta” eller ”Så blir den gamla kappa modern” var tips för att läsarna inte skulle behöva köpa nytt men också ett sätt att få en mer individuell stil.Stereotypa kärleksbeskrivningar i seriernaEn stor del av kritiken handlade om att serierna var sådana stereotypa kärleksbeskrivningar. Men avhandlingen visar att Starlet-redaktionen försökte förmå de utländska serietecknarna att rita serierna så att de hamnade närmare läsarnas vardag. Och att de unga läsarna inte alls bara svalde ”kärleksdravlet” som kritikerna kallade det.Musik i programmet: ”Starlet” av Magnus Uggla, från Om Bobbo Viking från 1975.Programmet sändes första gången i januari 2024.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Svenska Torsten Wiesel är nobelpristagaren i medicin som upptäckt grunden för hur våra synintryck blir till bilder i hjärnan. Han har varit rektor på Rockefeller University och är fortfarande rådgivare åt unga forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Torsten Wiesels och kollegan David Hubels forskning om synen handlade om hur synintryck på näthinnan går vidare och omvandlas till bilder i hjärnan. Det ledde också till att vi förstod hur viktigt det är att barn med medfödda synfel behandlas så fort som möjligt för att kunna ge dem en normal utveckling av synen.Torsten Wiesel växte upp vid mentalsjukhuset Beckomberga, där hans pappa var chefspsykiater. – Jag såg ingen skillnad på dem som var utanför och innanför staketet, säger han.Uppväxten väckte hans engagemang för dem som inte passar in och den har han haft med sig hela livet.– Jag har försökt vara en positiv kraft, säger han, om sina olika engagemang.Hör tankar från denna hundraåring som läste till läkare i slutet av 1940-talet, flyttade till USA och började forska på 1950-talet, fick medicinpriset 1981 och var rektor på Rockefeller University på 1990-talet. Och som fortfarande är rådgivare och mentor åt unga forskare.Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seMusiken i programmet: ”It's Still Warm” av kompositören Mike McGinnis. Den finns på albumet ”Ängsudden Song Cycle”, med texter av konstnären Mususa Wiesel, inspirerad av Torsten Wiesels barndom på familjens skärgårdsställe.

Lars Lilliestam bygger sin forskning i musikvetenskap på långa intervjuer om hur och varför folk lyssnar på musik. Och hur musiken påverkar dem. Det har han forskat om i decennier och precis skrivit en ny bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Musik och människor - vad vi gör med musik och varför” heter hans bok, som sammanfattar både hans och andras forskning, som han stött på under alla de år han forskat och undervisat vid Göteborgs universitet. Han har skrivit den ”för vanligt folk” för att det är viktigt att forskning når utanför universitetsvärlden, säger han.I boken berättar han om kvinnan som haft Björn Afzelius sorgliga låt ”Ikaros” som följeslagare, killen som tog hjälp av Bruce Springsteens munspel när morfar hade dött och hur han själv fick gåshud och började gråta i bilen på väg till återvinningen bara för att en viss låt spelades på radio.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Rakel Eklund är psykiatrisjuksköterska som forskar om barn och döden. Och hur vi ska bli bättre på att prata med barn om det. Till exempel kan barnböcker hjälpa oss vuxna att komma igång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var efter att en vän vars bror dött inte fick det stöd han behövde som Rakel Eklund bestämde sig att hon ville bli sjuksköterska. Nu forskar hon vid Uppsala universitet just om hur vi bemöter barn med sorg och hur vi vuxna pratar med dem. Hon har nyligen gjort en studie om vilka barnböcker för mindre barn som handlar om döden, och anser att de kan vara en bra hjälp för vuxna som tycker det är svårt att prata med barn om döden och sorg.Böcker som det lästes ur: Dödenboken av Pernilla Stalfelt. Uppläsare Tuva BörgöAdjö, herr Muffin av Ulf Nilsson och Anna-Clara Tidholm. Uppläsare Ulf NilssonLena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Francisco Vilaplana är chef för en forskargrupp som forskar om hur avfall från livsmedelsindustrin ska kunna förädlas till något mer värdefullt och nyttigt än idag, när det mesta går till biogas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han är föreståndare för KTH Food, där forskare från olika fält gått samman för att göra mat och mattillverkning mer hållbar och hälsosam. I hans grupp forskar de om olika kolväten från olika så kallade sidoströmmar, alltså avfall från mattillverkningen, och hur det skulle kunna komma till bättre användning än idag. Det handlar om avfall från mjöltillverkning och juicetillverkning, som skulle kunna omvandlas till nyttiga fiberrika produkter. När han inte forskar spelar han ofta musik, oboe, på en ganska hög nivå. Han hoppar in i olika orkestrar och tycker att livet i en orkester ibland liknar forskningen, där alla gör sin del. När han var ung läste han musik och valet stod mellan att bli oboist eller kemist. Det blev det senare, men ibland funderar han på om det var rätt val, för musiken är också viktig i hans liv.Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se

När svinpesten bröt ut i höstas runt Fagersta fanns det en person som var extra mycket beredd på ett sådant utbrott. Statsepizootologen Karl Ståhl var nämligen specialist på just den. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Karl Ståhl har ägnat större delen av sitt forskarliv åt just den afrikanska svinpesten. Han hade studerat den i ett av svinpestens ursprungsländer, Uganda. Så när SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, och andra myndigheter behövde agera snabbt visste han extra väl vad som krävdes.Här berättar han hur han upplevde det hela och hur det har gått med bekämpningen hittills. Reporter: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se

Den som intresserar sig för insekter får aldrig tråkigt. Det är budskapet från den norska bevarandebiologen Anne Sverdrup-Thygeson som vill väcka vår kärlek och vårt engagemang för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Många har fascinerats av hennes böcker och berättelser om insekternas mångformiga liv och de relationer som de och andra arter bildar med varandra i naturen. Men inte alla är lika glada över hennes engagemang för att föra vidare kunskap om biologisk mångfald, hon har också fått stå ut med negativa kommentarer från skogsnäringen. Bevarandebiologen och insektsforskaren Anne Sverdrup-Thygeson berättar om varför hon vill få såväl barn som politiker att lära sig mer om stritar och steklar. Och så hör vi det senaste om kissnödiga cikador i USA.Reporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se

Korallreven är inte bara viktiga för havens djur och organismer. Hundratals miljoner människor är beroende av dem för sin försörjning. Forskaren Fredrik Moberg har skrivit en ny bok om koraller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tillsammans med forskaren Fredrik Moberg dyker vi ner till världens färgglada korallrev. Vi hör om hur dom fungerar, och hur dom låter!  Och om varför de är så viktiga inte bara för alla de färgglada djur och andra organismer som har korallreven som barnkammare och hem. Hundratals miljoner människor är beroende av korallreven för sin försörjning, men nu hotas de kanske mer än någonsin bland annat av klimatförändringarna. Fredrik Moberg som nu ger ut boken ”Korallernas planet” berättar om sin fascination för dessa undervattensvärldar och om hur han ser på deras framtid.Det finns fortfarande ungefär hundra gånger fler koraller än människor på vår planet. Men vi har blivit dubbelt så många de senaste 40 åren, och korallerna har blivit hälften så många under samma tid. Enligt FN:s klimatpanel IPCC förväntas 99 procent av världens korallrev att dö om den globala medeltemperaturen höjs med två grader.Medverkande: Fredrik Moberg, doktor i korallrevsekologi, forskare och kommunikatör på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, och verksam inom den icke vinstdrivande organisationen AlbaecoReporter: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent: Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se