Vetenskapsradion Historia

Tweed, spatserkäpp, blomma i kavajslaget och en blasé attityd. Dandyn har smyckat våra gator i mer än 200 år och vi kartlägger hans historia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dandyn föddes i slutet av 1700-talet och har med alla sina förvandlingar följt med oss ända in i vår egen tid. Men vem har dandyn varit genom historien, och vad kan han (eller hon!) berätta om sin samtid? Urban Björstadius och Johan Hakelius går på stilspaning vid Karlaplan på Östermalm i Stockholm, där mjukisbyxor och gympaskor ersatt tweedkavajer och hattar, för att kartlägga vad en dandy varit och vem han är idag. Och hör historikern Peter K Andertsson, aktuell med boken ”The Dandy - a Peoples History of Sartorial Splendor” berätta om grilljannar, zoot suits, sockerbitskastning och annat i dandyns historia.Programledare är Tobias Svanelid.

Polen firar att det i år är 1000 år sedan den förste polske kungen kröntes. Vi tar tempen på landet som försvunnit och återuppstått många gånger om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Boleslav den Tappre tog chansen och lät utropa sig till kung av Polen år 1025. Händelsen firas nu stort i Polen, landet som länge varit historietokigt och som idag försöker handskas med de traumatiska delarna av sin historia, då landet, vid flera tillfällen, utraderats på kartorna.Historieprofessorn Wojtek Jezierski berättar om kung Boleslav och det medeltida Polen och berättar om Polens kriser och guldåldrar.Dessutom diskuterar vi de pågående utgrävningarna av det mytiska Jomsborg, de vikingatida elitkrigarnas fäste vars rester misstänks ligga vid polska Wolin.Och så reder Dick Harrison ut en lyssnarfråga om hur det kommer sig att Europa kryllar av mikrostater som Andorra, Lichtenstein och San Marino.Programledare är Tobias Svanelid.

År 1015 seglade hundratals skepp mot England. Ledaren Knut ledde sina vikingar med planer på att erövra hela landet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I boken Nordsjöimperiet tecknar författarna Kristina Ekero Eriksson och Bo Eriksson historien om Knut den Store. Mannen som ledde invasionsflottan år 1015 besatt av en helt ny och radikal idé. Nu skulle vikingarna inte längre plundra kloster, bränna städer och kidnappa ärkebiskopar. Istället hade Knut siktet på Englands tron och målet att skapa ett imperium som skulle sträcka sig runt hela Nordsjön.Tobias Svanelid och Urban Björstadius träffar författarna vid en av alla runstenar som berättar om invasionen år 1015 och försöker förstå den spännande brytningstiden mellan vikingatid och medeltid i Norden, och mellan hedniskt och kristet.

Nu grävs det medeltida Lunds fram av arkeologer och Tobias Svanelid besöker utgrävningarna för att få en bild av Nordens medeltida metropol. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under tidig medeltid var Lund Nordens centrum med sin ärkebiskopskyrka och rika handelskontakter. Resterna av stadens gyllene epok grävs nu fram i den största arkeologiska utgrävningen i Lund på decennier.Minsta frö och pollenkorn avslöjar vardagslivet i medeltidsmetropolen för arkeobotanikern Per Lagerås och krukskärvor, mynt och runristade ben berättar en historia om en mycket speciell plats. Och kanske har lundensarna alltid tyckt att de varit lite märkvärdiga, menar arkeologen Erik Johansson som visar fynd av medeltida skrivdon och kammar.Dessutom spekulerar Dick Harrison om vilka gudar som kan ha dyrkats i närbelägna Uppåkra, Lunds föregångare. Ett stort hednatempel har hittats på platsen, men vad gjorde man egentligen där?Programledare är Tobias Svanelid.

Vattenkraft och översvämningar har både frälst och förstört samhällen. Vi tittar närmre på hur vattnet och våra försök att tämja det format historien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Allt sedan historiens gryning har vattnet varit både ett hot och en förutsättning för liv. I Mesopotamien och Egypten har översvämningarna skapat våra äldsta civilisationer, och i 1900-talets Norrland skapade vattenkraftens utbyggnad förutsättningar för Sveriges modernisering.Tobias Svanelid och Urban Björstadius diskuterar med arkeologen Mats Burström hur inte minst vattenkraften både gett oss mer kunskap om historia och arkeologi, men också dränkt ett kulturarv som nu bara marinarkeologer kan se. Dessutom berättar museimannen Peter Johansson om hur Nämforsens hällristningar räddades undan vattenkraftens utbyggnad i sista stund, och historikern Johan Cederqvist om hur den traditionella laxfiskekulturen dog ut tillsammans med laxen när kraftdammarna stoppade fiskens vandringar.

Tusentals människor vilar på havets botten, offer för historiens många fartygsförlisningar. Andra har hamnat där frivilligt och valt havet som grav. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Titanic, Estonia och ubåten Ulven. Vad är det som lockar och skrämmer oss med historierna om fartygskatastrofer och varför vill vi se resterna av fartygsvrak på museum? Tobias Svanelid träffar etnologerna Simon Ekström, Hanna Jansson och Claes-Göran Wetterholm på Sjöhistoriska museets scen för att samtala om vårt förhållande till havet som grav, om utställningarna om Hansakatastrofen och Ghost Ships och om det faktum att allt fler människor väljer att frivilligt låta begrava sig i havet.

Vad ska vi tro om de påstådda gigantiska hålrummen under Cheopspyramiden? Och hur var det att jobba som gravgrävare åt farao? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidigare i år släpptes nyheten att man hittat indikationer på enorma hålrum under pyramiderna på Gizaplatån i Egypten. Men vad ska vi tro om de påstådda fynden, som gjort att sociala medier exploderat med teorier om rymdvarelser och Atlantis.Och så besöker egyptologen Sofia Häggman, aktuell med boken Faraos egna arbetare, studion för att berätta om hur det var att arbeta som gravgrävare i fornegyptiska Konungarnas dal. Resterna efter gravarbetarnas egen by har gett fantastiska insikter om livet för arbetsstyrkan.Dick Harrison lämnar Egypten för att berätta om en kanske ännu populärare civilisation - Romarriket. Hur ofta tänker egentligen historieprofessorn på Romarriket och varför är Rom så populärt?Programledare är Tobias Svanelid.

Vi skärskådar Nämforsens mångtusenåriga älgristningar och dyker ner i 1825 års älgjaktsförbud med anledning av att årets älgjakt nu dragit igång! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Älgen har alltid fascinerat oss. På hällarna vid Nämforsen finns hundratals älgar inristade i berget som skvallrar om bronsålderns älgmani, berättar museichefen Peter Johansson. Men hur och hur mycket man jagat älg i Sverige har varierat med stammens storlek. Efter att Gustav III släppt jakten fri dröjde det inte länge innan man 1825 beslöt om totalförbud för älgjakt och 1980-talets rekordjakter är idag ett minne blott.Programledare är Tobias Svanelid.

Han var en mästare på att skapa politiska kriser, men också på att överleva dem. Vi bekantar oss med överlevaren Gustav III! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Såväl 1772 som 1789 försökte, och lyckades, Gustav III förändra Sverige och sin politiska position. Genom list, övertygande propaganda och en karismatisk personlighet överlevde Gustav III de kriser som han själv hade skapat och i aktuella boken Överlevaren tecknar historikern Hugo Nordland kungens stormiga politiska liv.Dessutom berättar Dick Harrison om vad som kunde ha hänt om Gustav II Adolf och Sverige aldrig hade gått in i Trettioåriga kriget!

Historien pendlar mellan kaos och ordning menar Martin Kragh, aktuell med boken Historiens återkomst. Vi träffar honom för att ta tempen på samtiden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rysslandskännaren och historikern Martin Kragh tar nu ett 200-årigt grepp om världshistorien när han beskriver den pendelrörelse som präglat de internationella relationerna i världen. Instabila perioder, där stater har försökt utvidga sin makt, har avlösts av perioder med någon form av regelbaserad ordning.Tobias Svanelid och Urban Björstadius samtalar med honom om Wienkongressen, Versaillesfreden, FN och murens fall 1989 för att försöka förstå hur historiens demoner motats tillbaka och hur vi ska handskas med dem idag.Dessutom reder Dick Harrison ut felaktigheterna i Putins historiesyn kring Ukraina.

Hur har Medelsvensson sett ut genom historien? Vi träffar historikern som tagit tempen på vad som varit typiskt svenskt sedan 1300-talet! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Villa, Volvo och vovve har Medelsvensson anno 2025. Men hur såg en Medelsvensson ut på 1800-talet? På 1600-talet eller strax före Digerdöden? Tobias Svanelid och Urban Björstadius träffar Carl Mikael Waern-Carlsson, aktuell med boken ”Medelsvensson under 700 år” för att ge kött och blod åt statistiken över Sveriges historiska befolkning. Framträder gör människor som aldrig funnits, men som alla kunnat känna igen sig i genom seklen!Och så reden Dick Harrison ut frågan om hur länge vi ätit godis? Lyssnaren Otto, 6 år, misstänkte att medeltidens riddare säkert ätit godis, men historieprofessorn vill spåra godissnaskandet betydligt längre tillbaka i historien.

Vi tar pulsen på hur tjänarna i stormaktstidsadelns tjänst hade det. Ny forskning ger perspektiv på kommande avslutningen av Downton Abbey-serien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nu avslutas superpopulära serien om Downton Abbey där brittiskt herrskapsfolk och deras tjänare skildras under det tidiga 1900-talet. Tobias och Urban pratar om hur det kan komma sig att Downton Abbey blivit så populärt i vår tid och hur den verkliga historien på slottet som skildras i serien kan ha sett ut.Dessutom tar vi pulsen på stormaktstidens tjänstefolk. Historikerna Anna Nilsson Hammar och Svante Norrhem har undersökt hur tjänarstaben runt förmögna familjen de la Gardie slet och gnetade, men också hur de hävdade sina rättigheter och satte greven på plats i 1600-talets adelspalats.Och så reder Dick Harrison ut varför vi kallar perioden för just stormaktstiden. Är det egentligen ett särskilt lämpligt begrepp för epoken som präglades av krig och armod?

Hur har stater planerat krig genom historien? En ny bok undersöker hur Napoleon, Hitler och Putin förberett sina krig, och hur planerna grusats. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Isande rysk kyla, amerikansk hämndlystenhet eller billiga drönare. Det är många faktorer som påverkar ett krig och som strateger och generaler behövt kalkylera med inför de krig man startat. Historikern Lars Ericson Wolke vill med boken Att planera ett krig förklara vilka förutsättningar och överväganden som görs inför en krigssituation och hur historiska erfarenheter kan hjälpa oss att förstå dagens krig och konflikter.Dessutom reder Dick Harrison ut vad ”Militärgränsen” mellan det kristna Europa och det Osmanska riket var för något.Programledare är Tobias Svanelid.

Vid Husaby påstås Olof Skötkonung, Sveriges förste kristne kung, ha låtit döpa sig. Nu undersöker arkeologer platsen för att förstå hans värld bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För 1000 år sedan ska Olof Skötkonung ha låtit döpa sig vid Sankt Sigfrids källa vid Husaby. Händelsen markerar starten på Sveriges förändring från vikingatida våldsvälde till medeltida kungarike. Tobias Svanelid träffar Anna Nyqvist Thorsson som undersöker Husaby för att bättre förstå Olof Skötkonungs värld. Mäktiga sandstenstorn och borgruiner, vikingatida bjällror och en mystisk grav ger ledtrådar till Husabys betydelse och berättar om hur Olof Skötkonungs makt gav svallvågor hundratals år efter hans död.Dessutom reder Dick Harrison ut hur många regerande drottningar vi egentligen haft i Sverige - är verkligen Ingeborg Håkansdotter en av dem?

Hur gjorde föräldrar med barnomsorg innan dagis fanns? I en ny bok granskar historiker fenomenen barnpensionat och förlossningshem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I början av 1900-talet lockade annonser svenska föräldrar med barnpensionat, dit ungarna kunde skickas på kortare eller längre tid. Barnpensionatet kunde steppa in när föräldrarna behövde flyttstäda, eller åka på semester eller helt enkelt bara ville ha lite lugn och ro. Johanna Sköld och Johanna Sjöberg har i boken Barnavård till salu studerat fenomenet barnpensionat. Tillsammans med privata förlossningshem erbjöd dessa institutioner hjälp till föräldrar innan staten började ta ansvar för detta.Dessutom eftersnackar vi om våra sommarserier eftersom vi fått många lyssnarkommentarer om såväl kanadagäss, nazistiska hällristningar och KAJ:s låt Wilhelm von Schwerin!Programledare är Tobias SvanelidVill du höra mer om historiskt föräldraskap och barnomsorg? Lyssna på sommarserien Alla tiders föräldrar!

Vi känner dem som förrädare: Judas, Brutus och Cronstedt. Nu avslutar vi serien med att ta reda på vad det blev av Sveriges värste förrädare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid till superfästningen Sveaborg och lär känna kommendanten Carl Olof Cronstedt som gav upp Nordens Gibraltar utan strid. I Vetenskapsradion Historias sommarspecial avslutar vi nu serien om Cronstedts förräderi och vilka konsekvenserna blev av hans svek under Finska kriget 1808-1809.Medverkar gör historikern Martin Hårdstedt vid Umeå universitet.

Cronstedt kapitulerar på Sveaborg 1808 men minnet av förräderiet lever kvar länge. Vi letar efter spåren i Runebergs dikter och Helsingfors stadsplan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid till superfästningen Sveaborg och lär känna kommendanten Carl Olof Cronstedt som gav upp Nordens Gibraltar utan strid. I Vetenskapsradion Historias sommarspecial fortsätter serien där vi undersöker om det går att förstå Cronstedts förräderi och vilka konsekvenserna blev av hans svek under Finska kriget 1808-1809.Medverkar gör historikern Martin Hårdstedt vid Umeå universitet.

Vi försöker oss på en psykologisk analys av Carl Olof Cronstedt och följer honom från barndomens Botby till förräderiet på Sveaborg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid till superfästningen Sveaborg och lär känna kommendanten Carl Olof Cronstedt som gav upp Nordens Gibraltar utan strid. I Vetenskapsradion Historias sommarspecial fortsätter serien där vi undersöker om det går att förstå Cronstedts förräderi och vilka konsekvenserna blev av hans svek under Finska kriget 1808-1809.Medverkar gör historikern Martin Hårdstedt vid Umeå universitet.

Han var mannen som gav upp fästningen Sveaborg och blev Sveriges värste förrädare. Hör hans historia och historien om när Finland förlorades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid till superfästningen Sveaborg och lär känna kommendanten Carl Olof Cronstedt som gav upp Nordens Gibraltar utan strid. I Vetenskapsradion Historias sommarspecial inleds en ny serie där vi undersöker om det går att förstå Cronstedts förräderi och vilka konsekvenserna blev av hans svek under Finska kriget 1808-1809.Medverkar gör historikern Martin Hårdstedt vid Umeå universitet.

Efter kriget börjar Herman Wirths gipsavgjutningar samla damm, men hans teorier vinner nytt gehör i högerextrema kretsar, inte minst i Ryssland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Följ med Urban Björstadius och Tobias Svanelid på en vindlande resa bland hällristningar, nazistiska baser på Sydpolen, galna forskare och teorier om ett sjunket germanskt Atlantis i Vetenskapsradion Historias Sommarspecial. I detta sista avsnitt undersöker vi hur SS-organisationen Ahnenerbes och dess förste chef Herman Wirths idéer lever kvar idag.Medverkar gör Luitgard Löw, chef för Västergötlands museum och Mattias Legnér, historiker vid Uppsala universitet och mediehistorikern Eva Kingsepp.