Vetenskapsradion Klotet

Svårt att boka, sällan wifi, förseningar, ersättningsbussar, ofta dyrare än flyget - ändå vill många åka tåg och det är också det bästa färdmedlet för klimatet. Klotet möter dem som tar tåget och dem som förklarar vad som felar i järnvägssystemet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med fler persontransporter på räls kan växthusgasutsläppen minska från transporterna men flera faktorer gör att tågtrafiken väljs bort trots att intresset för att resa med tåg är stort. Biljettpriset, bokningsförfarandet, brist på internetuppkoppling och risken för förseningar och därmed risken att också missa ett tågbyte är några exempel på vad som kan avskräcka potentiella resenärer. Kan extra semesterdagar vara en morot?Kan extra semesterdagar för den som tar tåget vara en väg till semesterresor med mindre utsläpp? Svenska myndigheter stod för nästan en tiondel av de svenska inrikespersontransportutsläppen (2019) och ska väga in klimathänsyn vid bokning av tjänsteresor. Vetenskapsradion Klotet möter svenska forskare som åkt till konferenser i Spanien respektive Irland med tåg. Och på nattåget till Hamburg möter vi unga konsulter på väg till konferens. Och det går till och med att ta tåget ända till Thailand när ens familj måste flytta eftersom jobbet är på ambassaden i Bangkok berättar den mest långväga tågresenären i programmet.Medverkande:Mattias Goldman, klimatdebattör och medföljande utsänd till ThailandJohan Olesund, Isak Jonsson och Jonathan Hedlund, konsultbolaget NetlightBengt och Birk Eriksson, lantbrukareSusanna Elfors, driver facebookgruppen TågsemesterJakop Dalunde, Europaparlamentariker, MiljöpartietJörgen Larsson, ChalmersKimberly Nicholas, Lunds universitet Linnéa Mills, MTRXJohanna Danielsson, Kairos futureEmma Kritzberg, Lunds universitetOlov Dahlin, Gävle högskolaJohan Enstedt, SJKjell-Ove Lindgren, Karolinska institutetBjörn Pettersson, NaturvårdsverketOskar Fröidh, KTHSkriv till oss! vet@sverigesradio.seAnna-Karin Ivarsson, reporterAnders Wennersten, producent

I höst startar en yrkeshögskoleutbildning för stråtäckare. Det är ett exempel på ett intresse för mera traditionella byggmetoder som ofta är klimat - och miljömässigt bättre alternativ än betong och armeringsjärn. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klotet ser närmare på vilka möjliga klimatvinster som finns i att byta bland annat kalksten mot obränd lera, och tittar på vad som driver respektive hindrar utvecklingen av material och byggmetoder framåt i en mer hållbar riktning.Medverkande:Markus Tarvainen - timmerman. Kursansvarig för timringsutbildning vid Sjövik folkhögskolaPernilla Hagbert - forskare vid KTH i hållbar omställningTove Sjöberg .- arkitektJohan Jönsson - expert på hållbara byggmaterialAdam Justin Mol - byggnadsantikvarie, elev vid timringsutbildningMoses - fjärdeårselev vid timringsutbildningen i SjövikLinus Malmqvist - förstaårselev vid timringsutbildningen i SjövikLars- andraårselev vid timringsutbildningen i SjövikJoar Nilsson - ordförande för Svenska Stråtäckarföreningen.Olle - stråtakläggareJanis Pucitis - stråtakläggareElsa Östlund - reporterMarie-Louise Kristola - programledareAnders Wennersten - producent

Nästa vecka är det val till EU-parlamentet. Bland raden av viktiga beslut som ska fattas av politikerna den närmaste fem-årsperioden finns de som gäller jordbruket. I just Nederländerna är de frågorna högaktuella och illustrerar hur nära kopplade de är till både klimatet och till hållbar utveckling. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.  Landet kämpar med unionens sämsta vattenkvalité och med stora utsläpp av kväve och växthusgaser, samtidigt som splittringen blivit allt tydligare i åsikterna kring hur och i vilken takt den gröna omställningen ska ske. En splittring som går att se såväl inom politiken som bland enskilda företag och medborgare nu när miljökraven ökar.Klotets Marie-Louise Kristola har besökt forskare, lantbrukare och miljöorganisationer i Nederländerna och ger en bild av ett land på kontinenten som visar på utmaningarna inom den sektor som får en tredjedel av hela EU:s budget.MedverkandeAndreas Liljeheden - EU-korrespondent för Sveriges RadioAmber Laan - mjölkbonde i Varder, NederländernaOscar Widerberg - forskare vid Vrije universitetet i Amsterdam, NederländernaSanne Smeets - ekobonde, NederländernaMarjan Minnesma - jurist och grundare av miljöorganisationen UrgendaMarie-Louise Kristola . programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Den 6-9:e juni kommer det att ske: medborgare i EU:s alla 27 nationer går till urnorna för att välja de politiker som t ska fatta viktiga beslut för allas vår framtid. Beslut som kommer att påverka klimatet och miljön såväl nu som för kommande generationer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Klotet lyfter fram några av de stora frågorna som hamnar i knät på parlamentarikerna och kommissionärerna de närmaste fem åren. Det finns förslag om att drastiskt minska användningen av ”evighetskemikalierna” PFAS. Det finns en ambition att få till en grön omställning som blir rättvis och mycket krävs för att nå klimatmål såväl till 2030 som de föreslagna till 2040.Medverkande:Anders Wijkman - ordförande i ROM klubben, initiativtagare till klimatalliansen och tidigare europaparlamentariker för KD och generalsekreterare för NaturskyddsföreningenKarin Bäckstrand - professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning vid Stockholms universitet.Åsa Weinholt - klimatanalytiker vid Naturvårdsverket.Jenny Jewert - naturbiolog, verksam vid Världsnaturfonden.Jenny Ivarsson - strategisk rådgivare KemikalieinspektionenAnne-Sofie Bäckar - verksamhetschef miljöorganisationen ChemsecKristina Neimert - ansvarig för kemikaliefrågor IKEMMarie-Louise Kristola - programledareAnna-Karin Ivarsson och Daniel Värjö - reportrarAnders Wennersten - producent

I södra Afrika torkar vattnet ut och temperaturerna stiger samtidigt som mark odlas upp. Det eldar på konflikten mellan vilda djur och människor. Afrikas elefanter lever under klimatförändringarnas tryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frilansjournalisten Ester Roxberg tar oss med till Hwange nationalpark i Zimbabwe där mer än 100 elefanter dog i fjol av uttorkning. I ett projekt som skulle minska problemen finns ambitiösa planer på att flytta tusentals djur som elefanter, giraffer och lejon till andra parker. Planer som inletts men som avbrutits i brist på pengar.Medverkande:Nathan Web - Victoria Falls Antipoaching Unite,Constance Sibelo - Forest Tree CommissionTinashe Farawo - talesperson Hwange nationalparkHuganani Gideon Duvet - bybo nära Hwange nationalparkMaria Shoko - bybo nära Hwange nationalparkWilliam - bybo nära Hwange nationalparkMukani - bybo nära Hwange nationalparkEllen - bybo nära Hwange nationalparkFlorence - bybo nära Hwange nationalparkOliver - bybo nära Hwange nationalparkBongani - Wildlife trustEster Roxberg - frilansjournalistNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Varje år beräknas omkring 200 000 personer dö i Indien till följd av brist på rent vatten. I detta världens folkrikaste land växer nu snabbt behovet av effektiva åtgärder för att komma till rätta med vattenstressen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar bland annat om att börja odla grödor som är mindre vattenkrävande, att väcka liv i traditionella, bortglömda metoder att samla in och spara vatten men också om att politiskt se över subventioner som styr och påverkar konsumtionen.För att lindra vattenbristen i Indiens huvudstad pågår sedan några år försök att återskapa vad som kallas Delhis försvunna sjöar. Runt ett tusen igenväxta vattenhål och reservoarer har kartlagts och alltfler av dem ska nu stegvis restaureras.Reportage och samtal mellan Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem och Klotets programledare Marie-Louise Kristola som också besökt landet och där talat med vattenexperter och forskare.MedverkandeStuart Orr . vattenexpert WWFMinti Jain, teater regissör, skådespelare och dramapedagog.Manjunath  pensionerad civilingenjörVishwanath Srikantaiah civilingenjör och stadsplanerareArnab Dutta, SR:s medarbetare i IndienKP Singh, Bangalorbo, jobbar med miljöfrågorDepinder Kapur leder vattenprogrammet på Center for Science and Environment i Delhi.Abhishek Singh – Sanoth-boAnkit Srivastava – miljöingenjörNaila Saleem - Sydasienkorrespondent SRMarie-Louise Kristola - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Stora värden ligger i potten med förslaget att åter öppna för att bryta uran i landet. Gruvbolagen vädrar morgonluft, medan kritiker befarar stora skador på miljön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringen vill ta bort förbudet i landet för uranbrytning och har tillsatt en utredning som blir klar i mitten av maj.I jämtländska Oviken finns redan planer på en ny gruva för metaller som behövs till batterier och vindkraftverk i den gröna omställningen.  Där finns också uran. Boende är oroliga för att behöva flytta, för att natur förstörs och för föroreningar av Storsjöns vatten. Nu söker sig gruvbolagen till området och ska prospektera ett område på 500 kvadratkilometer runt Storsjön och upp mot fjällen.Reportage från området där ny gruvdrift kan bli aktuellt och från Ranstadsverket i Västergötland där det utvanns uran på 60-talet och där det idag går att se spåren av brytningen.Medverkande:Jon Erik Johansson - skogsägare och Oviken-boJenny Persson - Jämtlands gruvgrupp, NaturskyddsföreningenOlof Martinsson – lektor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitetCarl-Gunnar Malm - Oviken-boLena Fernlund - Oviken - boAnders Olof Öhlén - geolog, Bergs kommunRolf Holmqvist - före detta föreståndare RanstadverketRoland och Berit Wilson - närboende till RanstadsverketBengt Lilljha - fd forskningschef RanstadsverketAnna Bergengren - koordinator Platåbergens geoparkDaniel Värjö - reporterAnders Wennersten - producent

Det pågår en massdöd i naturen - bland jättar. Svampangrepp på lövträd som alm och ask får skogens och parkernas egna pelarsalar att försvinna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2009, åtta år efter att askskottsjukan första gången upptäcktes i Sverige, hade en fjärdedel av alla askar i landet dött eller blivit svårt sjuka.Almarna i Kungsträdgården vaccineras mot almsjukan.Klotet besöker skånska Örups almskog där 85 procent av almarna dog under loppet av fem år, men också Kungsträdgården i centrala Stockholm där almarna årligen får en spruta för att skyddas mot angreppen.MedverkandeMårten Lind - doktor i svampgenetikStaffan Eklöf, riksdagsledamot (SD). Har forskat inom cell- och molekylärbiologiElisabet Elfström - stadsträdgårdsmästareMagnus Jönsson - naturvårdsförvaltare LänsstyrelsenJohanna Witzell - professor i skogsskadorMateusz Liziniewicz - forskare på SkogforskSara Sällström - reporterStefan Nordberg - reporterMarie-Louise Kristola - programledareAnders Wennersten - producent

Följ med Klotet till Hofors i Gästrikland och till Sveriges största vätgasfabrik. Stålföretaget Ovako minskar koldioxidutsläppen genom att värma stålet med vätgas istället för gasol. Företaget SaltX har också flyttat in med en innovation för att bränna kalk utan utsläpp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Industrin försöker över hela världen ställa om till en grönare produktion av exempelvis stål och cement. Det är en kamp mot tiden: klimatförändringarna fortsätter öka med allt värre hotande värmeböljor och skyfall, medan försöken att minska utsläppen av växthusgaser enligt forskarna går alltför långsamt. Hör teknikpionjärerna och experterna om vad som driver omställningen framåt, vilka sektorer som kommer på efterkälken och vad som hämmar utvecklingen medan temperaturerna stiger. Ovako och SaltX på samma industriområde i HoforsPå stålverket Ovakos inhägnade område finns också plats för en anläggning som företaget SaltX byggt upp senaste året och där de testar att producera bränd kalk med fossilfri elektricitet istället för att värma kalken med fossila bränslen. Kalkindustrin är en av världens utsläppsbovar.Medverkande:Anders Lugnet - teknisk specialist i energi- och ugnsteknik, OvakoMikael Persson - projektledare, OvakoSvante Axelsson - nationell samordnare för Fossilfritt SverigeHans Hellsmark - docent i teknik och forskningspolitik, Chalmers Tekniska Högskola. Forskar om innovation och en hållbar omställning av industrin från ett systemperspektiv.Carl-Johan Linér - vd SaltXLars Croon - innovatör SaltXAnna-Karin Ivarsson - reporterMarie-Louise Kristola - programledareAnders Wennersten - producent

30 europeiska öar har valts ut av EU för att gå i bräschen att skapa en hållbar framtid genom att bland annat bli självförsörjande på fossilfri energi. Klotets Marie-Louise Kristola har besökt två av de öar som för det kommer att få stöd från unionen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De två öarna är Holmön utanför Umeå och den grekiska ön Tilos.På Holmön tänker deltidsboende Maja Hallén på framtiden:–Den stora drömmen är ju att få en stor fossilfri färja som kan bryta is. Det skulle ge fler möjlighet att bo här så vi kan ha exempelvis skolor med bärighet i en fast boende befolkning.För öborna ligger en utmaning i att få med sig alla i de kollektiva satsningar som krävs. Vare sig det handlar om att nå 100 procent återvinning, odla potatis till alla eller att bygga ut tillräckligt med vindkraft. I projektet i Sverige ingår även Visingsö, Ven och Vinön.Medverkande:Maja Hallén - arkitekt och deltidsboende på HolmönJoar Sandström - snickare, föreståndare för öns båtmuseum, och ordförande för Holmöns utvecklingsforumSara Mossberg - HolmöboÅsa Engman - Holmöbo och fd fårbondeSpiros Aliferis - grekiska ön Tilos´ vice borgmästareMaria Kamma - borgmästare på ön TilosVasilis Karagiannis - ansvarig för Tilos återvinningsanläggningMarie-Louise Kristola - programledare och reporterAnders Wennersten - producent

Under den gröna omställningen växer suget efter olika mineraler till bland annat batteriproduktion och över hela världen finns planer på djuphavsbrytning för att komma åt dem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klotet besöker både Cook-öarna i Söderhavet och Norge för att söka svaret på vilket priset kan bli på den marina miljön för att få ner koldioxidutsläppen i atmosfären.MedverkandeKelvin Passfield - miljöorganisationen Te Ipukarea SocietyHans Smit - vd gruvbolaget Moana mineralsSomi Tatola - försäljare Cook-öarnaDonna Smith - försäljare Cook-öarnaEspen Hauge - ekonom o projektledare på plats i Sokkeldirektoratets stora geobankLars-Rune Sandstå - geolog på norska Sokkeldirektoratet.Hilde Braut - underdirektör på norska SokkeldirektoratetPer Elinder Liljas - frilansjournalistCarina Holmberg - Sveriges Radios NorgekorrespondentThomas Dahlgren - marinbiolog och forskare vid Göteborgs universitetNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Regeringens klimathandlingsplan lever inte upp till klimatlagen, planen för målen till 2045 är missvisande och ansvaret för att minska utsläppen skjuts på framtiden. Det skriver Klimatpolitiska Rådet i sin årsrapport som presenterades under torsdagen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regeringens klimathandlingsplan har sedan den släpptes strax före årsskiftet fått skarp kritik från många håll för att vara otillräcklig. Den kritiken späs nu alltså på från det expertråd som har till uppgift att granska regeringens klimatpolitik.Hör rådets ordförande Åsa Persson om hur hon ser på vad som behöver göras och hör klimatminister Romina Pourmokthari svara på kritiken. Dessutom kommentarer av ekonomiprofessor John Hassler som i oktober på just regeringens uppdrag lade fram en klimatstrategi i syfte att nå klimatmålen 2030 och 2045.MedverkandeÅsa Persson - ordförande för Klimatpolitiska RådetJohn Hassler - professor nationalekonomiRomina Pourmokhtari - klimatminister (L)Daniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Klimatförändringarna ställer helt nya krav på våra samhällen för att vägar, fastigheter och stenbelagda torg ska klara av de skyfall och kraftiga regn som i framtiden bara väntas bli allt vanligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I vinter har Hörby och flera andra kommuner i Skåne drabbats av svåra översvämning då hela hus hamnat under vatten och bäckar och vattendrag stigit långt över sina breddar.Kommunerna har under senare år blivit bättre på att anpassa sig till det förändrade klimatet - men är generellt sett långt ifrån redo för extremvädren. Klotets Niklas Zachrisson har besökt Sveriges sydligaste landskap för att ta reda på hur beredskapen egentligen ser ut när vår del av världen bara förväntas bli allt blötare.Medverkande:Sofie Storbjörk - forskare i klimatanpassning vid Linköpings universitetKarin Hjerpe - verksamhetsledare för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHIKenneth Persson - forskningschef på Sydvatten Bo-Anders Nilsson - ordförande Ringsjöbadens samfällighetLotta Brundin Gyllensten - översvämningsdrabbadEva Hallberg - kommundirektör, Eslövs kommunMikael Wallberg - exploateringschef Eslövs kommunJan-Erik Persson - översvämningsdrabbadGöran Olofsson - avdelningschef kommunservice Hörby kommunReporter och programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Atlantens havsströmmar saktar ned. Orsaken är klimatförändringarna och smältande inlandsisar på Grönland. Om havsströmmarna helt eller nästan helt stannar av får det stora konsekvenser för temperaturer och nederbördsmönster vilket i sin tur kan leda till matbrist och konflikter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns varningstecken som visar att systemet med havsströmmar i Atlanten – AMOC – är instabilt och börjar stanna av. Men det råder stora osäkerheter och i forskarvärlden är den stora frågan om och i så fall när det skulle kunna ske.De första resultaten från ett forskningsprojekt vid SMHI visar att strömmarna kraftigt minskar i styrka under det här århundradet medan andra forskare drar slutsatsen att AMOC kan stanna av helt om några årtionden.Klart är att utsläppen av växthusgaser ökar risken för att det ska hända.Klotets reporter Daniel Värjö har intervjuat oceanografer och andra forskare som undersöker framtid som kan vänta runt hörnet.MEDVERKANDEStefan Rahmstorf - professor vid universitetet i Potsdam i Tyskland där han är forskningschef och oceanografLéon Chafik -  oceanograf och klimatforskare vid Stockholms universitet.Tim Benton – professor och forskningschef på analys- och forskningsinstitutet Chatham house i LondonPeter Ditlevsen - professor i klimatfysik vid Niels Bohr-institutet, Köpenhamns universitet.Torben Koenigk - forskare och chef för global klimatmodellering vid SMHI.Chad Greene -  forskare på NASAs Jet Propulsion LaboratoryRené van Westen - forskare i fysikalisk oceanografi vid Utrecht University. Reporter: Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Ursäkta - var är tankstationen? Två vätgasbussar som skulle trafikera Sandviken har stått i 2,5 år eftersom ingen verkade ha kollat att tankstationen verkligen kunde tanka tunga fordon innan regionen köpte in dem. I Borlänge var det omvänd problematik under ett år. När tankstationen stod klar för ett år sen skulle två vätgaslastbilar ha varit på plats i Dalarna men leveransen dröjde. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I den gröna omställningen spelar vätgasen en uppmärksammad roll som bränsle på vägarna för att ersätta diesel och bensin. Politiskt finns en vision att bygga upp en helt ny infrastruktur i landet med ett nät av tankstationer och produktion av gasen.Men att få utvecklingen att gå i takt har visat sig svårt. Där det finns vätgasfordon finns inga tankstationer och där det finns tankstationer finns inga fordon.  Samtidigt skjuts utsläppsminskningar på framtiden.Klotets reporter Anna-Karin Ivarsson har besökt Sandviken och Borlänge och följt försöken att lägga det svenska vätgaspusslet som kantats av kostsamma bakslag och som lett till att många miljoner som investerats har gått upp i rök. Men efter ett par svåra pionjärår finns det nu hopp om att det ska vända för både Borlänge och Sandviken.Medverkande:Andreas Eriksson - chef för regiontrafiken X-trafikFredrik Beckius – Affärschef på TransdevKent Grängfors -verkstadschef på SolarisJimmy Pettersson – driftsingenjör HynionFrida Jahnke – drivmedelsansvarig MaserfraktJan Lahenkorva – (S) regionråd i Gävleborg. fd vice ordförande i hållbarhetsnämndenJazaer Dawody - vätgasexpert EnergimyndighetenPeter Enå – vd Hydri ABMaria Grahn – forskare ChalmersSkriv till oss! vet@sverigesradio.seAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Över hela världen sker i det tysta väldeliga utsläpp av den kraftfulla växthusgasen metan, utan att det rapporteras till några myndigheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men med hjälp av satelliter med alltmer förfinad teknik går det att avslöja mer och mer av läckage från utvinning av olja och gas vilka i Turkmenistan är dubbelt så stora som landets officiella utsläpp.Att minska utsläppen av metan brukar lyftas fram som den lägst hängande frukten i försöken att bromsa utsläppen av växthusgaser i atmosfären. Men tiden är knapp för att ha en chans att nå målen om en temperaturökning väl under två grader.Programmet sände första gången 15 oktober 2023.Medverkande:Damian Carrington - miljöredaktör The GuardianLena Höglund Isaksson - metanforskare Int inst, för tillämpad systemanalys i ÖsterrikeDaniel Jacob - professor i atmosfärisk kemi vid Harvard-universitetet i USAFlora Witkowski - Climate Action Network i Europa: ett nätverk av flera miljöorganisationer.Mats Björsell - klimatanalytiker vid NaturvårdverketDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producentMusik som spelas i programmet:Digiffects Sound Effects Library - Tree Being Felled from Chainsaw with Stop and FallAlbum: Power Tool Sound EffectsBolag: Hot Ideas 2016I en tidigare version av programmet sade vi felaktigt att största delen av metanutsläppen är från energisektorn. Rätt är att det är den näst största delen. Den största delen av de mänskligt orsakade utsläppen av metan kommer från jordbruket. 

I försöken att i Alperna minska avsmältning och jordskred till följd av snabbare klimatförändringar blir det allt vanligare att försöka skydda natursnö och glaciärer genom övertäckning. Men lösningen är inte långsiktig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under tiotusentals år har permafrosten och glaciärerna i Alperna hållit bergskedjan i ett stabilt isigt järngrepp. Utifrån det klimatet har samhällen byggts upp, liftsystem byggts ut och vägar anlagts. Men under de senaste decennierna har permafrosten tinat i allt snabbare takt medan snön och isen smälter. Förutsättningarna för att bedriva storskalig vintersport försämras i grunden och jordskred hotar när marken börjar röra sig. Enligt forskarna kommer områden under 1500 meters höjd få svårt att överleva som skidsportorterFölj med Klotets reportrar till ett par av skidorterna som drabbas, till franska Chamonix och schweiziska Andermatt och hör om försöken att rädda glaciärerna, pisterna – och husen. Kristian Åström var i Andermatt 2005 och berättade då om det nya - att försöka rädda glaciären med fleeceduk. Hur har det gått? Medverkande:Dani Meyer - alpinistRuzica Dadic - forskare vid institutet för snö och lavinforskning i schweiziska DavosUrs Elminger - Gothard Sportbahnen AGErik Huss - glaciolog och miljökonsultAntoine Blanc - service de restauration des terrains en montagneLudovic Ravanel - permafrostforskareNiklas Zachrisson - programledareKristian Åström - reporterMarie-Louise Kristola - reporterAnders Wennersten - producent

I jakten på marknadens gunst söker företag, länder och hela unioner att i reklam och marknadsföring plocka så många poäng som möjligt i den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men finns det inte täckning för tal om exempelvis ”den klimatsmartaste produkten” eller att överdriva en miljönytta kallas det för greenwashing eller grönmålning.  Klotet berättar om att Europas största producent av svinkött, Danish Crown, dragits inför domstol, åtalade just för greenwashing. Men också om andra försök att stävja problemet. Exempelvis med senaste AI tekniken som kan hjälpa till att upptäcka den.MEDVERKANDEFredrik Sandby – sekretariatschef på föreningen Klimatrörelsen i DanmarkErik Bengtsson forskar om grön marknadsföring och retorik vid Uppsala universitet och Södertörns högskola.Anna Gunnarsson - jurist på KonsumentverketTom Calamai - doktorerar i datavetenskap vid Inria–instiutet i ParisOana Balalau - handledare och forskare vid Inria–instiutet i ParisMajkel Sten – mässbesökareTony Gunnarsson - utredare vid konsumentorganisationen M SverigeFredrik Isaksson - försäljningsdirektör på Volvo Cars Sverige AB,Christian Sandström - biträdande professor inom Digital Business vid Internationella Handelshögskolan i JönköpingLasse Edfast - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Snön - en förutsättning för rennäring och för vintersport men också grunden för en känsla. Som inte har framtiden för sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan urminnes tider har människan levt med snö, nyttjat den för transporter och anpassat sina liv till den.Men över hela världen sker sedan de senaste decennierna en accelererande förändring: snötäcket breder inte ut sig som förr. De tidigare vintervita ängarna och skogarna ersätts allt oftare av barmark. I Sverige har vintersäsongen under perioden blivit 20 dagar kortare.Med Solastalgi menas sorgen eller längtan i spåren av en omgivning som förändras i grunden.Klotet handlar om iskristallernas förändring, om snöns betydelse i Sverige och världen, såväl historiskt som framöver.  MedverkandeAnna-Maria Fjällström – renskötare i ArjeplogNinis Rosqvist – professor i geografi vid Stockholms universitetSverker Sörlin – professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm Niklas Zachrisson - programledare och reporterAndreas Aldervi - teknikerAnders Wennersten - producent 

Världens kanske mest inflytelserika klimatforskare är i hetluften efter sin senaste forskningsartikel. Vi har träffat den 82-årige klimatforskaren i hans bostad i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I studien är bland annat de så kallade aerosolerna i fokus. Det vill säga de små luftburna partiklarna som blivit betydligt fler genom förbränning av fossila bränslen. Men partiklar i luften kan ha en kylande effekt då vissa reflekterar solljuset. Men nu med exempelvis minskade svavelutsläpp från fartygstrafiken når mer solvärme ner till jorden.James Hansen får kritik från vissa forskare som anser att han är fel ute denna gång.Meningarna går isär om situationen är så allvarlig som James Hansen menar.MEDVERKANDEBjörn Gunér - reporter VetenskapsradionErik Kjellström - professor i klimatologi vid SMHIJames Hansen - direktör vid Climate Science, Awareness and Solutions Program, Columbia University Earth InstituteIlona Riipinen - professor atmosfärsvetenskap Stockholms UniversitetAnna-Karin Ivarsson - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent