DiscoverWorlds in Transition - Världar i Omställning
Worlds in Transition - Världar i Omställning
Claim Ownership

Worlds in Transition - Världar i Omställning

Author: MariaEF

Subscribed: 8Played: 261
Share

Description

Worlds in Transition, or 'Världar i Omställning' as the podcast series is called in Swedish, focuses on the transitions to sustainable lifeforms that goes on in different places around the world today, where people make change happen through active engagement in their own communities. In this first series I focus on introducing the concept of 'Transition' in the Swedish speaking parts of Finland, while also making visible the people leading this grassroots revolution in this part of the world. Future pods will bring more examples from around the globe.
52 Episodes
Reverse
Jörgen Andersson i Åre är bonden som genom sitt genuina intresse för hållbar utveckling sökt hållbara lösningar för sitt jordrbuk. Han var en av de första i Norden som började tala för regenerativt jordbruk, alltså hur man kan stärka vitaliteten i ekosystemet med hjälp av gräsbetande djur och stöttande lokala ekonomier. I vårt samtal funderar vi på lokal matförsörjning i koronakrisens skugga. Vad behöver vi tänka på när den värld som vi vant oss vid plötsligt rämnar i tu? Vad händer med maten? Och hur kan vi använda krisen till att bygga mer hållbara lokala system? Foto: Ole Rönning Kristiansson. Editering: Tommi Ranta
Jessica Granlund är djurhomeopaten, snickaren, och landsbygdsföretagaren som gjorde verklighet av sin barndomsdröm om att kunna rå om sitt eget hus. Hon flyttade ut till skogen i Petalax och blev självhushållare. Tillsammans med sin man och sina två barn har hon byggt upp en gård där det mesta cirklar kring alla de djur som finns på gården. Vi träffas för att samtala om hennes insikter om relationen mellan djurens, naturens och människans välbefinnande.
Barbro Heikinmatti är bibliotekarien och stickaren som på 80-talet tog saken i sina egna händer när hon märkte att kvaliteten på hennes stickgarn blev allt sämre. Det var konstfibrernas frammarsch som plötsligt gjorde att garnet hon vuxit upp med inte längre betedde sig som det skulle då hon stickade kläder åt sitt barn. För att garantera god kvalitet på sina stickalster bestämde hon sig för att lära sig spinna sina egna garn. Genom försök och misstag, och helt utan det stöd som idag finns att få via internet blev hon efter en tid en riktig mästare på att spinna. Idag är hon ett levande uppslagsverk när det gäller ullens historia och funktionalitet, men hon kan också om beklädnadsbranschen miljöpåverkan och den grynande medvetenheten som slagit rot hos dagens unga stickare. Vi träffades i hennes hus i Vörå för att prata om just detta; hur förstå hållbarhet genom en spinnares och stickares livslånga lärdomar.  Editering: Tommi Ranta
Ingrid Biese är forskardoktor vid Social och kommunalhögskolan i Helsingfors. Hon har doktorerat och skrivit en bok om kvinnor som hoppar av karriären för att kunna välja arbeta på det sätt som passar dem bäst. Just nu forskar hon i män som hoppat av sin karriär. I det här sammanfattande samtalet i poddserien Världar i Omställning diskuterar vi på vilket sätt omställningsberättelserna liknar eller skiljer sig från det hon tidigare forskat i. Vi diskuterar också deras relation till min tidigare forskning om människor som försvarar sitt sätt att leva mot miljöförstörande projekt i sina byasamhällen. Under vårt samtal funderar vi på hur berättelserna som varit med i poddserien bidrar till förändring som stöder mer hållbara livsformer på denna planet. Editering: Tommi Ranta
Pella Thiel är en av förgrundsgestalterna i Omställningsnätverket, den svenska delen av Transition Network som är en sorts paraplyorganisation för grupperingar och initiativ som jobbar med att ta fram mer hållbara livsformer lokalt. Sedan ung ålder har hon varit medveten om det ansvar och den möjlighet varje enskild individ egentligen har för att skapa förändring i människan relation till naturen hon är en del av. Hennes grundläggande tes är att den samhällsstruktur vi lever i idag, som bygger på ekonomisk tillväxt och separation från naturen, inte kommer att hålla ihop. Den är inte hållbar inom planetens gränser helt enkelt. Den övergripande frågan som hon jobbar med handlar därför om hur man kan skapa en kulturförändring så att människor börjar leva i balans och harmoni med varandra och ’det mer än mänskliga’ på denna planet. Vi pratar om hennes egen insats i det här förändringsarbetet men också om alla de utmaningarna som uppstår då man ger sig på att organisera samhällelig förändring från gräsrotsnivå. Editering: Tommi Ranta Foto: Marie Sparreus
Christin Furu och Simon Gripenberg bor i Jakobstad. De har länge engagerat sig i frågor som gäller hållbarhet och ekologi och har en djup förståelse för de hållbarhetsutmaningar som finns på systemnivå i dagens värld. I vårt samtal diskuterar vi vad det är som driver dem att engagera sig i de här frågorna och hur de själv jobbar med att skapa förändring i samhället i stort. I sin roll som universitetslektor i småbarnspedagogik vid Helsingfors Universitet använder sig Christin av berättelser för att öppna upp för samtal kring grundläggande moraliska värderingar med barn och vuxna i dagismiljöer. Simon har kombinerat sitt intresse för teknik, naturvetenskap och konst för att konkretisera och väcka allmänhetens nyfikenhet om tekniska lösningar som inte kräver komplexa storskaliga och resursintensiva insatser utan utgår från enkla material i kombination med naturens egen kraft. Editering: Tommi Ranta.
Alicia Trezise-Segervall är ursprungligen från Sydney i Australien men kärleken förde henne till Vasa och därifrån till den lilla byn Koskö i Korsholm. Tidigare jobbade Alicia med international business på stora globala företag men idag är det det ultra lokala som ä drivkraften i hennes verksamhet. I Koskös gamla nerlagda skola har hon nämligen öppnat ett ullspinneri med maskiner som såldes på den lokala andrahands marknaden Findit. I vårt samtal talar vi inte bara om hennes resa in i den lokala ullens underbara värld, utan också om de hinder som finns för att garn- och beklädnadsbranschen ska bli mer hållbar i Finland. Samtalet är på engelska. Editering: Tommi Ranta
Mathias Nystrand är författaren som blev skrotkonstnisse som blev byggare som blev självhushållare. När jag träffade Mathias bodde han ännu i Vörå i Svenska Litteratursällskapets hus Abramsgården. Där har han förutom att förkovra sig i sitt skrivande också haft skrotkonstsutställningar och workshops för skolbarn om hur man kan förvandla skrot till något vackert och värdefullt. Vårt samtal handlar bland annat om just hur skrot kan vara en väg in i omställning. Vi pratar också om hur pengar sätter gränser för vilken sorts omställning som kan ske och hur identiteten som uppstår i en arbetsgemenskap är en central del av hur individen definieras i dagens samhälle. Editering: Tina Nyfors
Julia är personen bakom bloggen Grön i Åbo. Hon har ända sedan ung ålder känt ett stort intresse för miljöfrågor. Hon tänker mycket på frågor som har med miljö att göra och med bloggen har hon kunnat bygga upp ett kontaktnätverk till andra som går med likadana tankar. Idag brinner hon framförallt för en zerowaste-livstil och det är något hon också fått mycket uppmärksamhet för både på bloggen och som föreläsare runtomkring Åbo. I vårt samtal handlar mycket om hur man kan ställa om sitt liv så att det innehåller mindre plaster och avfall och hur Julia blir bemött i sin strävan att inspirera andra att våga leva ett mer hållbart liv. Editering: Tommi Ranta
Kaj bor i Älvbyarna i Korsholm. Det här är en plats där många är intresserade av frågor om hållbara lösningar och där man också drivit ett EU-finansierat omställningsprojekt i några år i vilket Kaj och hans fru Paula haft en aktiv medverkan. För Kaj har intresset för hållbarhet i det egna livet lett honom in på nya vägar då han för några år sedan sa upp sig från sitt jobb som trädgårdsmästare för att istället kunna satsa på det som hjärtat och själen ville; odlingar och tid för reflektion och andlighet i naturen. Vi träffades på en het julidag sommaren 2018 och pratade om hur allt egentligen hänger ihop, det vill säga hur rätt sorts odling och matjord ger välbefinnande och hälsa, hur omställningen i Älvbyarna ger gemenskap och hur varandet i naturen är det som ger livet sin mening och sin kraft. Editering: Tommi Ranta
Paula och Eeva-Stiina har hittat sitt hem på Lönnemo en bit utanför Salo på en naturskön plats. De ser sig inte själva som några som plötsligt fått för sig att 'ställa om', eftersom deras livsfilosofi alltid genomsyrats av hänsyn till naturen och omvärlden. Lönnemo består av en röd liten stockstuga från 1920-talet, med lite odlingsmark och en välskött björkskog som ger dem mer ved än vad de behöver för att värma sitt hus. Gården har de under åren utvecklat så att de kan njuta av livet utan den stress som det vanliga arbetslivet medför. Istället satsar de på att vara så självförsörjande som möjligt och sätta sin tid på samhällsengagemang, bland annat inom degrowth-rörelsen i Finland. Under vårt samtal pratar vi bland annat om rikedomarna som den här sortens liv gett dem och hur det känns att leva ett liv utanför en värld där det mesta handlar om tillväxt och konsumtion. Editering: Tina Nyfors
Madgalena Lindroos är född i Sibbo, utbildad i konsthistoria i Åbo, och sedan flera år tillbaka inbiten skäribo på Replot utanför Vasa. Hon skriver på bloggen Bohemian Maggie och har ett speciellt intresse för naturens skafferi - det vill säga alla de vilda örter som finns rakt framför näsan på oss när vi tar en vandring ute i skogen. Vårt samtal handlar inte så mycket om örter och skogsvandringar utan om hur man skapar förändring genom att aktivera sig i de stora - och små - frågorna om den hållbara matens framtid. Under de senaste åren har Maggie engagerat sig i matfrågor som administratör i en av de första REKO-ringarna i Finland och varit med och höjd medvetenheten om vikten av lokal, god och ren mat i Österbotten. Varför just mat? Och hur ser Maggie på omställning och hållbarhet - det är några av de frågorna som kom upp i vårt samtal i ett tyst hörn på Vasa Stadsbibliotek i medlet av maj 2018. Editering: Tommi Ranta
Johanna och Kim Fredenberg bor tillsammans med sina tre barn i utkanten av Pargas i ett stort gammalt stockhus som de totalrenoverat under livets mest hektiska år. Gården är ursprungligen byggd på 1800-talet och ligger högt uppe på en kulle med utsikt över sädesfälten runtomkring. Här försöker Johanna och Kim vara så självförsörjande som möjligt både då det gäller el och mat. I vårt samtal pratar vi om hur det kom sig att de började tänka på omställning i deras egen vardag och om deras erfarenheter av att verkligen göra något med de här tankarna på den anrika gården. Editering: Tina Nyfors.
I det här första avsnitten utforskar jag själva begreppet omställning tillsammans med Rob Hopkins. Han är en av det världsomspännande Transition-nätverkets grundare och har skrivit flera böcker om just Omställning. Jag träffade Rob i början av september 2018 vid Schumacher College strax utanför Transition staden Totnes. Under vårt samtal hann vi prata om både hur idén för omställningsnätverket i tiderna uppstod och spred sig över hela världen, och hur man leder och motiverar människor i ett sådant nätverk, men också om utmaningarna som kan uppstå då många olika aktörer samverkar för förändring. Editering: Tommi Ranta
Satu and Sami Kumpulainen are siblings from Sievi in Ostrobothnia, Finland, who have dedicated their lives to sheep and wool. Together, they run the Isokummun farm and wool mill, which produces high quality yarn from the heritage breeds, Finnsheep and Kainuugrey. There are very few sheep farms focused on wool production in Finland simply because it is very hard to run this type of business—despite domestic wool being in high demand. Finland’s entry to the EU in 1995, and the lack of policies that would support domestic wool production, have left the country with a lack of infrastructure and know-how about the wool care for domestic sheep breeds. Due to this, most wool from sheep farms in Finland is considered a waste product and the indigenous Finnish breeds with high quality wool are in danger of going extinct. This is something that Satu and Sami want to change. Through the farm and mill operations at Isokummun, the Kumpulainen siblings aim to revitalize domestic wool production from heritage breeds in an ethically sound and environmentally friendly way. The Kumpulainens’ ethos is about fostering a respect for the indigenous Finnish sheep breeds and the incredible quality wool that these sheep can give us—if we care for them properly. In our conversation, we talk about what's so special about Finnish sheep breeds, the challenges sheep farmers have in Finland, and the rocky road taken by wool and yarn before it arrives to the shops.
Ulf Ullring från Østlandet i Norge är ursprungligen biolog till utbildningen men har också jobbat som jordbrukare, och med att sköta norska kulturlandskap, vilket också fört honom in på forskning kring betesdrift på betesmarker. Ull Ullring är en av pionjärerna i Europa inom den regenerativa rörelsen. Han var den första i norden som kom i kontakt med Allan Savorys läror om holistic management och det som han kallar målinriktat betesbruk. I den här diskussionen reder vi ut hur holistic management och regenerativt lantbruk har fått fotfäste i Europa och Norden samt skillnaden mellan dessa två begrepp. Ulf menar att det är en stor skillnad mellan hur man ser på brukad mark och vild natur inom utbildningsväsendet, och fram till nyligen höll alla sig till sitt eget “område”. Som biolog skulle man inte forska på betesmark på 80-talet men idag har forskare börjat bedriva mer multidisciplinär forskning där man drar nytta av insikter från båda ämnena. Vi diskuterar och hur den regenerativa certifieringssystemet EOV (eller ecological outcome verification som den heter på engelska) uppkommit och hur den skiljer sig från ekologiska certifieringsprocesser. Intervju: Maria Ehrnström-Fuentes Editering: Magdalena Lindroos
Åsa Vilhemsson och Anders Assis bor på Haskens i Sillerbo, i Hälsingland. Här driver de en gård enligt regenerativa principer. Utöver den egna gården jobbar Åsa som folkhögskolelärare och Anders förvaltar ett lokalmuseum i trakten. Deras resa in i det regenerativa har gått genom deras gemensamma intresse för historia och arkeologi. Berättelser om hur bondgårdar fungerade förr i tiden är något som alltid fascinerat dem och fått dem att själva bli intresserade av lantbruk. Men det var först när de kom i kontakt med Allan Savorys läror om holistic management som de började förstå hur allting hänger ihop. Det var som att ett svartvitt fotografi plötsligt fylldes med färger och gav en djupare mening till vad de håller på med. Den erfarenhet som de fått via sin egen verksamhet och den kunskap som de skapat tillsammans med andra regenerativa bönder fick Åsa och Anders att vilja utbilda och inspirera andra om dessa metoder. Därför har de nu startat en ett-årig utbildning i regenerativt lantbruk på Bäckedals folkhögskola i Sveg i Härjedalen. Kursen drivs av regenerativa pionjärer i Norden, och syftet är att tillsammans med andra lära sig förstå den komplexitet som finns i landskapet och den självorganiserande helhet som vi människor är en del av. I det här poddavsnitten diskuterar vi hur Åsas och Anders syn på lantbruk förändrats under åren men också om hur samspelet mellan människan, djuren, och jorden kommit att forma deras syn på sig själva och det landskap de är en del av. Intervju: Maria Ehrnström-Fuentes Editering: Magdalena Lindroos
David Jonstad är journalisten som gjorde en u-sväng i livet och valde att flytta ut från Stockholm till en liten gård i Dalarna. Längtan till landet vaknade i David efter att han insåg att det inte finns några teknologidrivna innovationer som kan lösa den djupa ekologiska kris som mänskligheten och planeten befinner sig i. Under åren som gått har han hunnit skriva flera böcker där han reflekterar över klimatkrisen och den industriella civilisationens baksida. I den senaste boken Meningen med landet som kom ut hösten 2021 skriver David om sin egen resa ut från stan till landet och vad som på riktigt skänker livet mening när man vågar ta sig ur tillväxtekonomins och konsumtionssamhällets grepp. I det här poddavsnitten diskuterar vi den gradvisa förändring som David upplevt då ha börjat rota sig i en ny verklighet på landet, och hur hans egen identitet förändrats då han kommit närmare den natur han ser sig vara en del av. Vi talar också om hur svårt det kan vara att göra en sådan här omvälvande förändring utan att bränna ut sig på köpet. Intervju: Maria Ehrnström-Fuentes Foto Maria Hansson Editering Magdalena Lindroos
Daniel Christian Wahl is originally from Germany but currently lives on the island of Mallorca in Spain. Daniel’s book, Designing Regenerative Cultures, has been a source of inspiration for many who want to learn more about what it means to engage in regenerative approaches in different areas of life. In this conversation we speak about Daniel’s own journey into topics related to regeneration and how he sees the changes that needs to take place to alter the destructive path most cultures are on today. Daniel says that sustainability or regeneration is a process of journeying into the future, rather than some sort of master plan blueprint that you can design, implement and then live happily ever after. Instead of getting caught up in thoughts about a collapsing ecology, Daniel thinks that the human dimension needs to be brought back into conversation in order to deal with the multitude of crises that the planet is facing. He says that to make a change happen and shift the discourse we need to look within ourselves and ask ourselves who are we, where do we come from, and where are we going?
Precious Phiri is a training and development specialist in regenerative agricultural practices and community organizing in Zimbabwe. Her main interest lies in working with rural communities to fight and reverse poverty, desertification, loss of wildlife, and climate change and its effects. She has recently founded an organization called EarthWisdom with the knowledge of her 9 year career as a Senior Facilitator at the Africa Centre for Holistic Management (ACHM) in Zimbabwe. In this conversation we talk about how regenerative management is not only healing land but also communities in areas that are marked by the legacy of colonialism. Precious knows how to work with communities and get them to unite on the common goal of healing land, and she also talks about the importance of tackling historic backgrounds and myths mindsets that may prohibit communities from engaging in transformative actions that can change the trajectory of the lives of the people and their lands.
loading
Comments