Kungahuset

Ekots hovreporter Bengt Hansell möter Kung Carl XVI Gustaf inför 70-årsdagen. Intervjun äger rum på Kungliga slottet i Stockholm, i en soffgrupp i prinsessan Sibyllas våning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssna också på Ekots extrasändning med anledning av Kungens födelsedag - ljudet finns längst ned i artikeln.Hur känns det att fylla 70 år?– Jo. jag tycker att det känns förhållandevis bra! Det är nog inte så farligt som jag trodde för 40 år sedan, då hade jag nog inte tänkt att jag skulle känna mig så här bra! säger kung Carl Gustaf.70 år, vilka är det viktiga händelserna, när kungen ser tillbaka?– Det är inte så lätt att komma ihåg allt som har hänt under 70 år. Men jag måste säga att det ska bli väldigt trevligt och ett jubileum som vi kan kalla det här för, är ändå också en möjlighet att bjuda vänner, familj och göra det till en trevlig fest, någonting som alla kan komma ihåg.– Som man kanske har möjlighet att komma ihåg själv när man blir ännu äldre kanske, skämtar kungen.– Det är också ett tillfälle för mig att kunna tacka statsmakterna för det jag har fått vara med om, att vara monark i Sverige under de senaste 40 åren, vilket också är ganska lång tid. Det är också någonting man tänker på.– Det är bra att tänka efter. Ibland så upplever man att folk säger att tiden går så fort. Det brukar man ju säga. Men då är det bra att stanna upp och tänka till, att det har runnit ganska mycket vatten under broarna och jag har hunnit med väldigt, väldigt mycket och hunnit uppleva kolossalt mycket, så att det har varit en spännande period i ens liv och jag kommer inte att sluta med det utan hoppas ha hälsan och orka hålla igång och det tror jag att jag känner för. Så det här ska bli skojigt, säger kung Carl Gustaf.Har tiden gått fort?– Ja, den gör det när man har ett ganska tufft program, det händer väldigt många olika saker hela tiden så det är inget monotont jobb att vara monark i Sverige. Det händer hela tiden spännande saker.– Vi reser en del, kanske inte lika mycket som allmänheten kanske tror. Men när vi har de möjligheterna och får förtroendet att resa och representera Sverige utomlands, det är stunder som man känner stolthet över Sverige och stolthet att vara svensk och träffa andra människor och förklara, i den mån man har möjlighet, vad Sverige står för. Då är man många gånger väldigt stolt över Sverige, berättar kung Carl Gustaf.Spännande saker som händer hela tiden, tänker kungen på något särskilt?– Nej, det är varierande. Egentligen skulle jag kanske vilja resa ännu oftare ute i Sverige. Men tyvärr är det väldigt mycket i sådan här verksamhet "in house", mycket är vanligt kontorsjobb på något sätt. Det är mycket möten, vi förbereder varje resa och besök, det är förvånansvärt vad det går mycket tid åt sådant, säger kungen.Om man backar 40-50 år tillbaka i tiden, kan man säga att monarkin stod på en bräckligare grund, när prins Bertil avstod från att gifta sig för att kunna rädda den svenska monarkin, kungen hade flera farbröder som förlorade sina prinstitlar för att de gifte sig man kan säga med "vanliga" kvinnor. 1980 togs ju förbudet mot att gifta sig med enskild svensk mans dotter bort i Successionsordningen.– Ja, det var ju ett sätt att modernisera och det stärkte ju monarkin för att det blev större bredd på möjligheter.– Jag har ju det här valspråket För Sverige I Tiden och det innebär att jag ville inte att monarkin ska vara någon gammal institution, vilket det är, men det ska inte vara en förlegad institution. Sedan vill jag inte förändra för snabbt och för mycket så att man blir någon slags banbrytare, jag tror inte att jag är det. Jag vill försöka stå mitt emellan och känna vad allmänheten vill med en svensk monarki i samklang med en modern demokrati, vilket en del tycker är märkligt, men som det har utvecklats under många år tycker jag att det är ett väl fungerande system och jag hoppas att jag och vi i min familj kan leva upp till de förväntningar och de krav och önskemål som allmänheten har på oss.– Jag försöker känna, i den här föränderliga världen vi lever i och som går väldigt fort, att försöka känna av läget, vad vill man, hur kan jag utveckla monarkin så att den kan gagna Sverige och allmänheten, med bärighet på framtiden. Det är svårt. Det är inget som står skrivet någonstans, så här ska det vara?– Det finns ju visserligen vissa regler förstås, Successionsordningen förstås och så vidare och vissa protokollära instrument kan vi kalla det för som jag bör och ska följa, ja. Men därutöver är det att skapa någonting som håller inför framtiden, vilket är väldigt spännande.Vad säger kungen om prins Bertils och prinsessan Lilians lojalitet gentemot kungen och Sverige?– Han var lojal mot min farfar och var tillstädes, skulle finnas till hands, ifall det skulle hända något i familjen. Det var en stor lojalitet och han verkligen tjänade Sverige och svensk industri under hela sitt liv och var ju väldigt folkkär och väldigt road av idrott och i sin ungdom utövade han också olika sorters idrotter.  Nu har kungens alla barn kunnat gifta sig av kärlek, känns det bra att det inte är reglerat på det där sättet?– Det är samma sak, det är För Sverige I Tiden, jag tycker inte att det är något konstigt med det, utan det förändras. Vi ska inte tycka att det är något konstigt med som det var tidigare heller, på min farfar och farfars far Gustav V:s tid, det är ju många år sedan. Så det förändras och jag tycker det är intressant att... om inte en monarki kan förändra sig och utnyttja de förutsättningar som finns, då är det inte bra.– Men samtidigt vill jag inte göra det för modernt heller för det har sitt ceremoniel och sin styrka och sin historia, att kunna visa på det långsiktiga, det stabila, det objektiva som det hela bygger på. Det är i dagens läge en modern monarki, säger kungen om hur har ser på monarkins utveckling.En del av det här ceremoniella hänger ju nära ihop med kristendomen och att kungafamiljen i alla fall enligt Successionsordningen ska döpas, är det bra?– Jag tror att det är fler än jag i Sverige som är döpt i och för sig, och jag tror att de flesta i Sverige döper sina barn och det tycker jag, det är någonting stort och jag har haft möjligheten att döpa våra barn och barnbarn. Det känns på något sätt ännu mer nu, starkare och att det är viktigt att de får en trygghet och att föräldrarna får en trygghet i det här dopet. Att de tas upp i den här gemenskapen, i församlingen, jag tycker att det är väldigt fint.– Så småningom går man in lite på djupet med konfirmation, de flesta blir ändå konfirmerade, de blir ändre och får hjälp med att förstå vad det innebär och djupheten i den kristna tron som jag tycker är viktigt att den finns.– Jag har hört någon inom svenska kyrkan, (biskop Caroline Krook) har sagt att "Det är lätt att födas med Kalle Anka, men det är inte så lätt att dö med Kalle Anka". Jag tycker att det säger precis allting, man behöver en tro, man behöver någonting man kan tänka på och som ger en styrka och förtroende, säger kungen.    Samtidigt kommer det hit väldigt många människor från andra länder med andra religioner?– Ja, men det berikar Sverige och de berikar debatten och diskussionen och gör att man kanske får ännu mer tro på sin egen tro, så att säga. Och förståelse. Var och en har möjlighet att känna vad man känner och är mest trygg i. Bara man har en tro kommer det att hjälpa och styrka.Men alla i tronföljden har ju inte religionsfrihet?– Nej, men vi har ju en religionsfrihet i Sverige och det är väl det som gör att många nya svenskar som kommer från olika länder med olika bakgrund känner att det kan få en frist och även en religiös frist i Sverige. Många har blivit jagade på grund av deras tro och trosuppfattning och här i Sverige får man faktiskt tycka och tro vad man känner och det är väl det som är grundfundamenten i en demokrati i bästa bemärkelse.Det är inte jobbigt att kungafamiljen ändå måste tillhöra kristendomen, det är något som kungen tycker är viktigt egentligen?– Ja, självklart. Man kan ju vända på det och säga om en monark i Sverige skulle ha, eller ty sig till en annan religion av en minoritet av någon art? Majoriteten av svenska folket 70 procent tillhör ju Svenska kyrkan. Vi representerar ju många gånger olika invigningar, jubileer i kyrkan, vi besöker kyrkliga högtider, gudstjänster och så vidare och att tillhöra en annan religion så... nu är det väl relativt enklare för andra religioner att besöka olika kyrkor men förr i tiden var det inte så lätt.En av kungens viktigaste arbetsuppgifter är att representera Sverige och se till att vi har goda diplomatiska förbindelser med olika länder.Häromåret höll det på att bli en diplomatisk kris mellan Sverige och Saudiarabien och där kunde kungen dra ett strå till stacken för att hjälpa till, kan kungen berätta?– Nja, nej det kanske inte är någonting man berättar om utåt, men det är ändå fundamentet att ha goda relationer med nationer och det är därför vi, jag tillsammans med drottningen reser och gör statsbesök i olika länder för att öppna och skapa goda relationer med länder som är av intresse för Sverige.– Och nu råkar jag ha goda relationer med Saudiarabien som det var frågan om. Därför är det bara roligt och jag känner det som min plikt att stötta där det går att hjälpa till. Det är fantastiskt roligt att det fungerade just när man har byggt ett förtroende att det går att tala mellan statschefer, som egentligen är tanken bakom det hela, säger kungen.Det svenska sändebudet Björn von Sydow sade efteråt att kungens brev var viktigt, känns det bra att kunna hjälpa till på det där sättet? Det kanske var lite okonventionellt, men när regeringen ber om det så, kungen ska ju också på något sätt verkställa regeringens politik, om man uttrycker det så.– Precis, självklart, det är ett nära samarbete med den sittande regeringen, det är självklart att arbeta tillsammans i utrikespolitiska frågor och andra frågor också för den delen. Det var bara roligt och det gäller just att vara god vän med de länder som

Sändes 25/12 2015: Det första jultalet hölls av Prins Wilhelm 1938. Kung Carl XVI Gustaf har sedan 1972 hållit jultal varje år - till alla svenskar, hemma och utomlands. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kungen sänder sin julhälsning från Prins Bertils våning på Stockholms slott, där en sprakande brasa är tänd. 

Jultalet är en tradition som inleddes år 1938 av prins Wilhelm. Sedan 1972 är det kung Carl XVI Gustaf som håller jultalet till alla svenskar, hemma och utomlands. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Årets tal spelades in i prins Bertils våning på Stockholms slott, där en sprakande brasa var tänd.Musiken i programmet är Drottningholmsmusiken: sats 1, Allegro con spirito (och sats 2 Allegretto) av Johan Helmich Roman med Nationalmusei kammarorkester under ledning av dirigent Claude Génetay.Länk: Läs jultalet

Sändes 25/12 2013: Kung Carl XVI Gustaf håller sitt traditionella jultal för svenska folket, hemma och utomlands. Producent är Bibi Rödöö och tekniker Erland von Heijne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Ekots reporter Bengt Hansell följer kungahuset och har fått en exklusiv intervju med kungen inför dagens firande av kungens 40 år på tronen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kungen börjar med att berätta om situationen när Gustaf VI Adolf just hade avlidit och han själv skulle ta vid. – Det är klart att det var oerhört spännande, från den synvinkeln att det var någonting stort som låg framför mig och samtidigt visste jag ju om det sedan lång tid tillbaka. Jag hade blivit uppfostrad, fått en utbildning, gått i skolor, besökt ett antal verk och industrier runt om i Sverige och även utomlands. Så att jag skulle vara väl rustad för uppgiften. Men jag tror aldrig riktigt man kan förstå vad en sådan uppgift, trots allt, innebär för en, personligen. Jag förstod ju och visste vad det innebar, men kanske inte riktigt hur det skulle kunna påverka, hur jag skulle kunna orka med eller hur jag skulle kunna gå allmänheten till mötes. – Jag var ju då väldigt ung i jämförelse med min farfar, jag var ju bara 27 år, han var ju plus 90 år. Det är klart att från svenska folket kunna överföra, så att säga, en tillit till en ung yngling i 20-årsåldern, det är inte helt lätt. Men både från min sida och från allmänheten, svenska folkets, var det inte helt lätt. – Men samtidigt var det en ganska lång period, tyvärr, som min farfar, han låg på sin dödsbädd en vecka. Vi förstod i familjen att det led mot slutet. Men under den veckan så hann jag sätta mig in i, mer påtagligt, att nu var det faktiskt dags och på något sätt så hjälpte det mig att hinna fundera igenom ytterligare hur jag skulle agera. – Varje person har ju sin egen personlighet och jag kan ju inte förändra mig till en 90-åring utan det var ju bara att leva och vara sig själv och det ungdom jag var, faktiskt. Kände kungen förväntningar? – Javisst, det var ju väldigt besvärligt att känna att man fortfarande var ung, men omgivningen tog emot en som en äldre redan vuxen och färdig person och det är man ju inte i 20-årsåldern, även om alla 20-åringar tror att de är fullvuxna och redan utvecklade men det finns mycket kvar. Man utvecklas hela sitt liv och det är någonting man upplevt och känner nu. Var det nervöst i Rikssalen med mycket ceremonier? – Självklart var det väldigt nervöst att tala i Rikssalen, framför allt i en sådan här situation, det var ju något utöver det vanliga. Och det är det ju fortfarande om man skulle tala i en motsvarande situation. – Men även där tränade jag lite innan, fast inte som i dag. I dag är det så många professionella specialister på framförandet och alla har synpunkter hur man ska prata och stå och utföra rörelser. Det är ett helt nytt skrå, det fanns ju knappast på den tiden. Kanske det fanns inom Dramaten och så vidare, men det var inte aktuellt på den tiden. Jag var ju definitivt inte direkt skolad i den konsten, jag har väl aldrig varit skolan i den konsten utan det är sådant jag har försökt utveckla själv, helt enkelt. När kungen tillträdde då, var det något annat att vara kung. Det var mer formellt med uppgifter som sedemera ändrades några år senare? – Det fanns ju en del uppgifter som har ändrats sedan den tiden, sedan 1975 och då var det fortfarande de här fredagskonseljerna. Det var varje fredag konselj med regeringen på slottet, säg vid tiotiden. Den pågick väl en timme. Min farfar hade även sommarkonseljer nere på Sofiero dit stora delar av regeringen åkte, där man gick igenom alla de olika regeringsbesluten som hade tagits. Men det var ganska summariskt, i nummerordning, man tog det blockvis och hann väl inte direkt gå igenom varje beslut, men det var en formell sak som skulle göras och det protokollfördes och hade sitt berättigande i den gamla tiden. Sedan 1975 i den nya regeringsformen så ändrades kungens uppgifter, en del av den formella makten togs bort och kungen skulle vara en symbol för riket och representera, det har ju politiskt kallats torekovskompromissen, när politikerna formade det här. Hur tycker kungen att det blev, monarkins nya uppgifter i Sverige? – Jag skulle vilja säga så här, att Sverige och svenskar är specialister på kompromisser och det är kanske därför vi har varit så bra internationellt på att lösa konflikter för att vi hittar alltid en tredje väg. Vi kommer ihåg den tredje vägen när det gäller kärnkraftsfrågan en gång i tiden. – Det var en form, citationstecken igen, en kompromiss och jag tycker att det har gått väldigt bra ur min synvinkel sett. Ett fantastiskt fint samarbete med regeringen och jag tycket att det har utvecklats på ett sätt som alla är införstådda med, att monarken i Sverige är en symbolisk, en representativ roll. Och den positionen eller den grunden har jag försökt att utveckla i mitt ämbete. Det har ju aldrig direkt funnits någon arbetsbeskrivning, utan jag har försökt att utveckla det efter bästa förmåga och i då, lite grann, efter den situation och tidens utveckling i Sverige och självklart också hur det utvecklats i världen idag. Tycker kungen att det har blivit bra? – Ja, från min synvinkel sätt tycker jag att det har flutit väldigt bra. Det är ju så att världen förändras, vi är med i EU och jag måste säga att innan man började diskutera EU-samarbete för att antal år sedan, var jag lite tveksam hur min roll skulle komma att gestaltas och hur den skulle kunna utvecklas på ett positivt sätt för Sverige. Jag tror att jag uttryckte någon gång att, inte direkt orolig, men en viss osäkerhet, vad blir min roll i det här större sammanhanget. Då kanske vi alla trodde att det kanske skulle vara något "tightare" samarbete i EU. Men det viktiga är att varje land har sin egen integritet och det tycker jag är oerhört, ja ...    I många situationer tycker jag att vi ska eftersträva, ja vi ska ha samarbete, vi ska ha samförstånd, öppna gränser, vi ska ha förståelse för varandras kulturer och så vidare men, vi måste också hålla på vår egen integritet, vårt eget land och vår nation, det är fundamentet, från min synvinkel sett. – Ingenting är ju statiskt, världssamfundet är ju i ständig förändring. Vi vet inte vad som händer, vad som väntar runt hörnan, det är olika ekonomiska kriser som vi har upplevt de senaste åren och även andra ... ja den arabiska våren och det som händer nu i Syrien det är ju förfärligt och vi vet inte hur det ska sluta men jag hoppas att man på något sätt kan komma till sans och försöker hitta några lämpliga kompromisser eller lösningar eller på något sätt komma ur det här för det är alltid risk att det kan eskalera som vi har sett i andra sammanhang. – Men jag är ändå positiv inför framtiden rent generellt, det måste man vara. Men det är klart att en viss oro finns ju här, det finns ju mörka moln som kommer upp och man undrar var ska de ta vägen men, jag tycker trots allt att alla försöker, de olika nationerna, de olika blocken på bästa sätt försöker lösa de internationella svåra konflikthärdarna som trots allt finns runt omkring här. För det vore förfärligt om de inte går att lösa. Det vågar vi inte tänka på. Alla vet ju, om vi inte löser det här går det definitivt inte bra för någon av oss, det gagnar ingen utan det är bara att komma tillrätta och lösa det på bästa sätt. När det gäller monarkin så har ju den kritiserats för att det är fel att ärva ett ämbete, vad säger kungen om det? – Jo, jag vet. Självklart är det så att många har olika synvinklar på detta och det är bra, jag har alltid sagt att vi ska diskutera allt i Sverige och det gör vi också. Men jag tror också att det är en av styrkorna med just monarkin att den är kontinuerlig och den bygger på tradition och historia och det blir som ett bra fundament att bygga en nation på. Dessutom är det en av de viktigaste delarna vi bygger på i dag att monarken är ju neutral och opolitisk. Det tycker jag är otroligt ... också viktigt. I och med det kan han röra sig inför allmänheten i Sverige. Medborgarna kan se upp till symbolen som är monarken och kungen av Sverige och representera Sverige både i Sverige och utanför landets gränser i andra situationer, som ett, jag brukar lite vårdslöst säga som en varubeteckning vad Sverige står för. Sverige är en monarki i ett gott samarbete för en demokrati med regering och riksdag och det känner jag är en oerhörd styrka när jag är ute och reser. Och det är ett väldigt bra, det är svårt att tala i den här saken själv, men jag ser det här, inte utifrån mig själv, utan från nationen Sverige, monarkin Sverige som ett varumärke för Sverige som håller väldigt långt när du reser runt hela världen, på andra sidan jordklotet finns det, de vet vad vi står för i Sverige.   Kungen brukar ju inte vara med i den debatten? – Nej, självklart, det är lite svårt att tala i sådana här situationer men jag vill ändå visa att, så här är det faktiskt. Det kanske inte är alla som förstår. Jag får ju uppleva det, detta fantastiskt positiva gensvar som drottningen och jag får när vi är ute och reser och träffar alla sorts människor. Det är bara att titta på våra historiska resor. Reseprogram om vilka olika länder och statschefer jag har upplevt. Jag ska inte lyfta fram någon här i dag, men det finns många intressanta personer, citationstecken igen, som inte finns längre och då ska vi inte tala om dem. Kungen talar lite mellan raderna här? – Ja, lite grann, jag tror att alla vet vad jag menar. Kungen får ju inte uttala sig i politiskt känsliga frågor där partierna har olika uppfattningar, är det svårt att hålla tillbaka synpunkter? – Nej monarken är ju opolitisk och objektiv och det innebär ju egentligen, om jag vänder på situationen så skulle jag ju kanske kunnat uttrycka mig mer. Förstå mig rätt här nu. Jag lägger ingen politisk värdering, jag tar inte ställning för det ena eller andra. Men bara som person med den erfarenhet och kunskap jag kanske har satt mig in i vissa frågor och tagit del av, eller rent av har egna uppfattningar och tycker och tänker, så borde man ju kunna ge ett råd, så här tycker jag i den här frågan. Jag glömmer aldrig när min farfar, han var ju specialist på det här. Han talade

Sändes 25/12 2012: Kung Carl XVI Gustaf håller sitt traditionella jultal till svenskarna hemma och utomlands. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Förra gången fanns gräns för bröllopsyranNär kungen och Silvia gifte sig 1976 så toppade faktiskt Aftonbladet med dramatiska nyheter från Sydafrika och kampen mot apartheid dagen efter. Detta i kontrast till konkurrenten Expressen, som hade bröllopskyssen på förstasidan, och sålde rekordmånga tidningar. Idag är det svårt att tänka sig en annan nyhetsvärdering än att sätta bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling i topp, det är man tydlig med på Aftonbladet. Och frågan är om attityden på redaktionerna har förändrats, och det sista motståndet mot hovrapporteringen försvunnit. Vi pratar med de som var med då, när det var kungligt bröllop förra gången, och några av dagens publicister.Medierna Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jakten på Svanberg Den svenska näringslivstoppen Carl-Henrik Svanberg, ordförande i BP, har farit som ett jagat djur genom den svenska och utländska rapporteringen om oljekatastrofen i Mexikanska gulfen. Man har kunnat se honom inringad på bilder där han tycks ducka för kamerorna, han har smitit ut bakvägen och skildrats som en ljusskygg figur som vägrar ta sitt ansvar. Hur blev det så? Vilken mediestrategi ligger bakom? Och vad har den inneburit för BP? Han väcker debatt från graven Medierna tittar närmare på arvet efter den avlidne finansmannen Johan Björkman, som led svårt av att ha blivit uthängd som fifflare. Mediekritiska kolleger säger att det var ”medierna som dödade honom” och hans änka talar om att hans goda hjärta inte höll för allt mediahat. Men Johan Björkman hann innan han dog i hjärtinfarkt att skapa en stiftelse med syfte att bedriva mediekritisk forskning, bland annat om hur myndigheter använder meddelarfriheten för att sätta dit enskilda medborgare.

Carl XVI Gustaf och kulturen. Anna Tullberg och Louise Epstein intervjuar Kungen om hans syn på kultur och vilken roll den spelar i hans uppdrag att representera Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Kronprinsessan Victoria i exklusiv intervju med Ekots Bengt Hansell, som följt henne och hennes arbete under en längre tid. Sveriges Radio P1 och P4 2010-05-13 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.