Konsthistoriepodden

Vi har länge velat prata om den amerikanske målaren John Singer Sargent (1856-1925) och när vi var i Boston och såg hans fantastiska målningar där, bestämde vi oss att göra ett avsnitt om denna spännande och redan på sin tid mycket populära konstnär!Sargent är mest känd för sina porträtt, men vi valde ”Carnation, Lily, Lily, Rose”, som målades 1885-86 och som finns på Tate Britain i London. Vad betyder den mystiska titeln som låter som en trollformel egentligen? Och är det en spegling av ett och samma barn vi ser? Vilken skandal ledde till att Sargent var tvungen att lämna Paris och hur hamnade han i Cotswolds, där målningen färdigställdes under två sensomrar? Varför arbetade Sargent under långa perioder bara 10 minuter per dag med verket? Och hur kom det sig att läsarskaran bakom The Pall Mall Gazette röstade fram målningen som den man minst av alla ville ha i sitt hem?Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen är det dags för ett helt nytt poddavsnitt! Ja, det var väldigt länge sedan vi publicerade ett nytt avsnitt, det tycker vi också. Desto gladare är vi att kunna presentera ett nytt avsnitt om en konstnär som väldigt många av er önskade sig.I detta avsnitt ska vi fördjupa oss i Hilma af Klints verk ”Svanen, nr 1” från 1915, som ägs av Stiftelsen Hilma af Klints verk. Vi ska berätta om konstnären och hennes antroposofiska bakgrund som öppnar upp för tolkningsmöjligheter av detta verk vars komposition bygger på tydliga motsatser i färg och form. Och vad symboliserar svanarna?Avsnittet handlar om en grupp väninnor, ”De Fem”, och deras seanser där de talade med ”De Höga”, ett kosmiskt brödraskap som ska ha funnits sedan tidens gryning och som ska ha gett kvinnorna i uppdrag att måla verk till deras tempel. I avsnittet fokuserar vi också på återupptäckten och mytbildningen kring Hilma af Klint och hennes verk, som sedan utställningen ”The Spiritual in Art - Abstract Painting 1890-1985” på Los Angeles County Museum (1986-87) har exploderat i popularitet.Varmt välkomna att lyssna på det senaste avsnittet av Konsthistoriepodden!Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen är det dags för en ny säsong av Konsthistoriepodden och denna gång går vi långt tillbaka i tiden och tar oss an en av de mest kända och omdiskuterade skulpturgrupperna i tiden: Den hellenistiska Laokoongruppen, som är skuren i marmor och som dateras till ca 40 till 20 år före Kristus och som tillhör Vatikanmuseets samlingar. Denna skulpturgrupp finns dock i en mängd kopior runtom i världen.  Denna antika skulptur visar den trojanska prästen Laokoon, flankerad av sina söner Antiphantes och Thymbraeus, när de kämpar mot två gigantiska ormar som gudarna har skickat på dem. Berättelsen om Laokoons fruktansvärda öde beskrevs i litteraturen bland annat hos de antika författarna Homeros och Vergilius och är en del av berättelsen om den trojanska hästen, som alltså hänger ihop med de historiska händelserna i det trojanska kriget som sägs ha utkämpats mellan Grekland och Troja någon gång på 1100- eller 1200-talet före Kristus. Vi går till grunden med myten om Laokoon och Troja och vad man egentligen vet om var Troja låg. Men vi berättar också hur man kan följa Laokoongruppen genom tiden från att Plinius den äldre 77 efter Kristus verkar ha identifierad dess upphovsmän - tre stenhuggare från Rhodos vid namnen Agesandros, Polydoros, and Athenodoros - till att skulpturen återupptäcktes i januari 1506 på Felice De Fredis vingård som var belägen nära Colosseum på Esquilinen i Rom. Vi berättar om några försök som sedan dess har gjorts att ta fram mer kunskap om verket och att rekonstruera de delarna som inte kunnat återfinnas i utgrävningar. Och vi berättar också hur intresset för den antika Laokoonskulpturen fick en nytändning i och med 1700-talets utgrävningar av antiken och framväxten av den nyklassicistiska konsten som utfördes med antiken som förebild. Sedan denna tid har Laokoongruppen varit ett av dem mest diskuterade konstverken i vår konsthistoria med fokus på dess formspråk och dess känslomässiga uttryck. Framför allt den tyske konstskribenten Johann Joachim Winckelmann skrev fram den ideala skönheten han upplevde i den antika konsten, och hans åter och åter nypublicerade tankar blev snart allmängiltiga. Genom honom fick Laokoongruppen ännu större publicitet än vad den hade någonsin tidigare. Han skrev att Laokoongruppen följer konstens alla regler för fullkomlighet och att den äger precis samma excellenta kvalitéer som utmärkte just den grekiska antikens mästerverk: en ädel enkelhet och en stilla storhet, såväl i hållningen som i uttryck. Ända sedan dess har Laokoongruppens symbolkraft diskuterats och inspirerat utifrån det intensiva lidandet som framställs i denna skulptur, där Winckelmann såg en skildring av det mest omedelbara lidande, som uttrycker sig i alla muskler och nerver som spänner sig i kampen. Samtidigt framträder den “stilla storheten” han alltid påtalade: i Laokoons uttryck ser vi det kontrollerade, hur känslorna undertrycks av denna “store man”.Bildmaterial finns på instagram och Facebook @konsthistoriepoddenSupport till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vin är ett motiv som har återkommit i konsten under alla stilepoker. Går man genom ett konstmuseum ser man mängder av vinglas och -flaskor, druvor och rankar i motiv från forntiden till vår egen samtidskonst. Det ville vi prata om med Petter Alexis Askergren, som förutom att vara hiphopartist inte bara är expert på vin, utan även verksam som konstnär med studier i Konstvetenskap på Uppsala universitet i bagaget. I poddavsnittet får ni reda på hur vinet har funnits med i vår kulturhistoria ända sedan civilisationens vagga i Mesopotamien. Vi berättar om vinets historia i antikens mytologi och religiösa kristna ritualer och hur det på så sätt kom att bli ett så populärt motiv i konsten. Vi pratar vin och rus från Michelangelos tid till dagens vinetiketter, men också om Petters egen konst och inspirationskällor, hur han blev intresserad av konsthistoria och hur han väljer vilka viner han vill importera till Sverige. Allt du behöver veta om vin och rus i konsten och lite till helt enkelt! Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vårt nyaste poddavsnitt handlar om den svenske konstnären Julius Kronberg, som bara 26 år ung fick sitt stora genombrott i Sverige med ”Jaktnymf och fauner”, ett verk som fick August Strindberg att skriva: ”Fall ned och tillbed måleriets triumfator.” Verket vi valde heter ”Drömmen”, målades 1883 och är en del av John Johnsons samling på Bohusläns museum i Uddevalla. Vi berättar i podden om Kronbergs teknik och vilket samband som finns mellan denna målning och verket ”Inslumrad” eller ”Insomnad”, som finns i Stockholms universitets konstsamling. Vi berättar om Kronbergs resor och inspiration och varför Nyrokokon blev populär på 1800-talet, men också var och när motivet i ”Drömmen” målades. Vi pratar om hur det kom sig att bandet ABBA fotograferades i Julius Kronbergs ateljé på omslaget av skivan ”The Visitors”. Och inte minst berättar vi hur det kunde vara möjligt att en framgångsrik konstnär som Julius Kronberg hamnade på en undanskymd plats i det svenska 1800-talets konsthistoria och vad Richard Berghs ord ”Förbannelse över K!” har att göra med detta… Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi tar oss tillbaka till 1500-talet och till en av de stora namn från den italienska renässansen: Rafaels ”Sixtinska Madonna” från 1512/13 som finns på Gemäldegalerie Alte Meister i Dresden, Tyskland. Men stäng inte av för att det är ett kristet motiv, för vi pratar om så mycket annat! Till exempel berättar vi hur Rafael komponerade tavlan så att den direkt interagerade med kyrkorummet i San Sisto i Piacenza, som den målades för. Vi pratar om hur tavlan 1754 togs från högaltaret i kyrkan och skickades över de snöklädda Alperna till Dresden, hur tavlan hittades efter andra världskriget av soldater Röda armén i en gammal järnvägstunnel och togs till Pusjkinmuseet. Men inte minst berättar vi hur de två änglarna i nedre kanten kom att bli världskända som ett självständigt motiv, som många nuförtiden inte ens vet att de bara är en detalj i en altartavla med Maria och Jesus som huvudmotiv. Och varför målade Rafael Jungfru Maria och Jesusbarnet med så ängsliga blickar? Vill du få svar på alla dessa frågor? Lyssna på vårt nya avsnitt! Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi djupdyker i den finländske konstnären Albert Edelfelts målning ”På havet” från 1883! I podden pratar vi om hur konstverket berör oss som betraktare och hur Edelfelts komposition av verket bidrar till att förstärka motivets känsla. Han får oss att känna med de nyländska fiskarna som har förlikat sig med sin hårda vardag som innebar fisketurer i varje väderlek.Vi pratar också om verkets väg till Parissalongen 1884, från staffliet på familjen Edelfelts sommarnöje i Haiko vid Finska viken till förstasidan på tidningen ”Le Monde Illustré” i Paris. Vi följer Edelfelts många brev till modern Alexandra (!) och visar hur även en skicklig målare som Edelfelt kunde vackla mellan självtvivel och övertygelsen att han nog målat en av salongens bästa tavlor. Vi berättar även hur verket såldes till göteborgsmecenaterna Pontus och Göthilda Fürstenberg på vernissagedagen och hur målmedvetet och strategiskt Edelfelt förvaltade sin karriär. Han förstod verkligen vikten av det sociala spelet kring karriären och marknadsföringen och inget lämnades till slumpen på hans väg till toppen. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nytt poddavsnitt! Vi ska fördjupa oss i Dayanita Singhs konstnärskap och främst hennes verk ”Mona in the Archive” från 2022. Singh är Hasselbladspristagare för år 2022 och den första pristagaren som härstammar från Indien. I vårt poddavsnitt berättar vi om Dayanita Singhs intresse för arkiv, både som motiv och som presentationsform. Likaså berättar vi mer om Singhs kreativa koncept, när hon skapar böcker och västar som hon ser som utställningar eller museer. Inte minst berättar vi om hennes vänskap med eunucken Mona Ahmed, som har figurerat i många av hennes fotografier, även efter hennes bortgång. Vi berättar mer om Dayanita Singhs första möte med Mona Ahmed, om hennes livsöde och inspiration för flera generationer av trans- och queerpersoner i Indien och om eunuckernas speciella ställning i det indiska samhället. Och vad är det för röda tygbylten som Dayanita Singh fotograferade i serien ”Time Measures” från 2016 och hur liknar hon dem vid människoporträtt? Allt detta och mycket mer får du höra i det senaste avsnittet av Konsthistoriepodden! Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi ska starta hösten med en resa tillbaka till barocken och en av dess främsta målare: Artemisia Gentileschi, som många av er önskade sig! Målningen ”Judith halshugger Holofernes av Artemisia Gentileschi”, som vi ska prata om i det nya poddavsnittet, målades mellan 1614 och 1621 och finns idag på Uffizierna i Florens. Vi berättar mer om det bibliska motivet och dess betydelse och undersöker hur Gentileschis målning betonar kvinnornas fysiska kraftakt och visar de som starka i sitt samarbete. Hon går därmed ifrån traditionella framställningar som fokuserar på Judits skönhet eller hennes känslor.Det fysiskt våldsamma motiv har ofta tolkats utifrån Gentileschis biografi och den våldtäkten hon blev utsatt för 1611, när hon bara var 18 år gammal. Man har klassat verket som ”en målad hämnd”. Därför går vi tillbaka till rättegångens handlingar, som också ger en tydlig bild av hur offren behandlades i sådana processer som inte bara vara utelämnande och generande, utan som även innefattade tortyr av offret med exempelvis tumskruv, som i Artemisia Gentileschis fall. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen dags för ett nytt konstverk! I sista poddavsnittet inför sommaren har vi valt ett verk som får oss att tänka på varma sommarkvällar i goda vänners lag. Vi har valt den nederländske konstnären Vincent van Goghs verk “Trottoarkaféet” som van Gogh målade 1888 i den provencalska staden Arles och som idag finns på Kröller-Müller Museum i den holländska byn Otterlo. Vi kommer att prata om Van Goghs stjärnskådande som en del av hans religiositet och berätta om en nyare tolkning av verket “Trottoarkaféet” som ser målningen som en uppdaterad version av det traditionella kristna nattvardsmotivet.Van Goghs 16 månader i Arles blev särskilt produktiva med 187 målningar och ungefär lika många teckningar. Det är målningarna från Arles kom att kallas för van Goghs mogna stil, alltså hans målarstil med starka färger och uttrycksfulla linjer och penselföring som han kom att bibehålla till sin död och som vi nuförtiden uppfattar som typisk för van Gogh. Men tiden i Arles blev också påfrestande för Van Gogh och vi ska därför även berätta om händelserna som ofta har lyfts ur van Goghs biografi, nämligen Paul Gauguins besök hos van Gogh i det gula huset i Arles och sammanbrottet som drabbade van Gogh under denna tid. Slutligen ska vi fokusera på “Van Gogh-myten” som skapades under det tidiga 1900-talet och som gjorde van Gogh till en symbolfigur för det lidande, missförstådda geniet. Vi berättar om Vincent van Goghs relation till sin yngre bror Theo, vars önskan det var att lyfta fram Vincents konstnärskap, men som dog bara ett halvt år efter sin bror. Därför ska vi kika närmare på Theos fru Jo van Gogh-Bonger och hennes roll i Vincent van Goghs världsberömmelse…Eftersom vi inte hade ett givet uttal av van Goghs efternamn (som ni hör i det korta introt!) bestämde vi oss för något nytt och uttalar namnet som det uttalas på nederländska. För varför ska vi uttala Gauguin på franska och inte van Gogh på nederländska. Ett litet experiment! Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Denna månad har vi valt ett verk utifrån läget i världen, där många av oss betungas av bilderna som möter oss överallt i bildflödet runtomkring oss och som visar krigets fasor med förstörda städer och människor som har skadats, dödats eller lever under obegripliga omständigheter. Under en sådan tid, som präglades av krigets efterdyningar och socialt misär, skapade den amerikanska actionpaintern Jackson Pollock 1950 sitt abstrakta konstverk ”Höstrytm (Nummer 30)”, på engelska ”Autumn rhythm (Number 30)”, som nuförtiden finns på The Metropolitan Museum of Art i New York. Bildens metaforiska hösttitel tillkom dock senare. Pollock kallade sitt verk enbart för ”Nummer 30”. I månadens poddavsnitt ska vi utforska den amerikanska abstrakta expressionismens framväxt och följer Jacksons Pollocks väg från landsbygden i Wyoming till berömmelsen i New York City. Vi pratar om betydelsen av hans äktenskap med konstnären Lee Krasner och stödet av mecenaten Peggy Guggenheim för Pollocks konstnärskap. Och inte minst ska vi berätta om de oortodoxa metoderna med vilka Jackson Pollock skapade sina stora dukar i den lilla ladan som var hans ateljé, innan han omkom bara 44 år ung i en bilolycka. Följ med oss in i abstraktionen som kan upplevas som vilsam för oss, när vi kan förlora oss i de rytmiska linjerna efter Pollocks rörelser, som saknar början och slut och kan leda oss in på andra tankar.Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag var vi på vernissagen för utställningen ”Barbro Östlihn. New York imprint” och passade på att spela in ett kort samtal. Vi pratar om både konsten, New York och det fina invigningstalet som Östlihns kompis filmproducenten Anna-Lena Wibom höll i. Hennes berättelse om väninnan berörde oss mycket, då hon berättade om den utsatta situationen som Östlihn levde och arbetade i, där hon av ekonomiska skäl var tvungen att lämna över vårdnaden för sina barn till exmaken, och bl a påbörjade målningar för sin nya partner konstnären Öyvind Fahlström. Tack för en underbar utställning @goteborgskonstmuseum och gästcuratorn Annika Öhrner! Vi gick också en sväng genom Hasselblad center och tittade på Duane Michals fotografiska porträtt av många konstnärer från popkonstnären Andy Warhol till den belgiske surrealisten René Magritte. Ibland hade vi inte tekniken och de bärbara mikrofonerna helt på vår sida, men vi hoppas att det inte ska störa er så mycket. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtal pågår! Idag ska vi prata mera allmänt om 1800-talets konstnärskolonier på landsbygden, och inte minst den internationella konstnärskolonin i den franska byn Grez-sur-Loing, som Konsthistoriepoddens egen Alexandra Herlitz har forskat om och disputerat på 2013. I den lilla byn Grez-sur-Loing samlades främst på 1870- och 80-talen många skandinaviska konstnärer, men likaså många engelskspråkiga från England, Skottland, Irland, USA och Kanada, som bodde och målade sida vid sida. Du kanske har sett utställningen ”Grez-sur-Loing. Konst och relationer” på Prins Eugens Waldemarsudde i 2019? Denna utställning tog sin utgångspunkt i Alexandras avhandling. I dagens samtal berättar hon mer om sin forskning! Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Februari känns som årets längsta månad och även om det är soligt just idag, brukar vi så här års bli ganska trötta på vinter, kyla och den gråa tristessen som Göteborg bjuder på. Vi som bor vid västkusten längtar till sommaren och till att ta färjan över Kattegatt till Fredrikshavn och konstens sommarparadis i Skagen. Och dit vill vi ta er idag!Det finns få konstnärer som vi har fått så många önskemål om som den danska målaren Anna Ancher (1859-1935). Därför har vi valt att fokusera på en målning av henne idag, och inte vilken målning som helst, utan ett av hennes färgstarka verk som verkligen fångar solskenet. För solsken och färg, det tycker vi, är det som behövs just nu, en sån här kall dag i februari. Verket vi har valt heter “Solskin i den blå stue”, eller “Solsken i det blå rummet” på svenska. Det målades 1891 och befinner sig nuförtiden på Skagens museum i Nordjylland. I denna målning ser man Anna Anchers signum att  komponera färgernas samspel med ljus och solsken som faller över människor och ting. I detta fall lägger sig solens ljus över hennes dotter Helga Ancher, som sitter i det blå rummet på Brøndums hotell, familjens hotell, där Anna Ancher även föddes. Som titeln anger är solskenet målningens protagonist och Anna Ancher väcker med sitt färgsinne och skickliga penselarbete den enkla blåmålade väggen i bakgrunden till liv. I podden pratar vi också om Skagen, “där Nordsjöns vågor slår över din ena fot och Kattegatts vågor över den andra”, som H.C. Andersen skrev. Vi berättar mer om varför konstnärer i slutet på 1800-talet sökte sig till små byar och målade i konstnärskolonier, vad de sökte efter och vad de fann, och om de typiska platsmyterna som etablerades i nästan varje koloniort. Självklart pratar vi även mer om Anna Ancher och hennes framgångar, men även hur hennes verk blev känt för en bredare publik först på 1960-talet, när Michael och Anna Anchers hus på Markvej 2 öppnades som museum. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett nytt år och en alldeles ny säsong! I den tredje säsongens första avsnitt ska vi ägna oss åt en konstnär som många av er har önskat länge att vi ska prata om. Vi ska prata om den mexikanska konstnären Frida Kahlo och hennes verk ”Las dos Fridas”, på svenska ”De två Fridorna” från 1939. Det gåtfulla verket har, precis som Kahlos andra verk, länge tolkats utifrån hennes biografi och de tragiska aspekterna som har skrivits fram om hennes livsöde. Verket har därför länge tolkats att ge uttryck för Kahlos känslor om skilsmässan från målaren Diego Rivera samma år som målningen blev till. 1999 lade den amerikanska konstvetaren Margaret A Lindauer fram en annan tolkning, i vilken hon skrev fram Kahlos konst som ett uttryck för det mexikanska nationsbygget i revolutionens kölvatten, samtidigt som hon tolkade de två kvinnliga representationerna som ett feministiskt statement om det mexikanska samhället i en tid av rösträttskamp.I podden berättar vi mer om de gängse tolkningarna och ringar in tiden och händelserna i Frida Kahlos liv kring verkets tillkomst 1939. Vi ska dessutom prata om Frida Kahlos persona och hennes uppseendeväckande klädstil i färgglada Tehuana-kläder och den symboliska Rebozo-sjalen, som vi nuförtiden kan uppfatta som väldigt moderna, men som i själva verket innebar en medveten återgång till traditionella kläder från Mexiko och Guatemala. Vi tecknar dessutom vägen som Frida Kahlos karriär har tagit, även efter hennes död 1954. Från att vara ”den exotiska blomman i den stora mästaren Diego Riveras knapphål” leder denna väg till fenomenet ”Fridamania”, som är en beteckning för det enorma intresset i Frida Kahlos person och konst som sägs ha uppstått i samband med en utställning på Whitechapel Gallery i London 1982. Sedan det tidiga 1980-talet har Frida Kahlo uppnått kultstatus och varit föremål för otaliga publikationer, tv-dokumentärer, spelfilmer och en pjäs och hennes egensinniga stil har varit en inspirationskälla för modeskapare.Bildmaterialet finns som alltid i våra konton på sociala medier.Instagram: @konsthistoriepoddenFacebook: KonsthistoriepoddenSupport till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Buona sera! Vem skulle ha trott att vi skulle få sitta nästan helt själva i Sixtinska kapellet i Vatikanen? Vi tog tillfället i akt att spela in ett nytt avsnitt av ”Samtal pågår”, där och då. Ibland talar vi lite långsamt för att vi ansträngde oss att tala tyst och inte störa någon. Och för att det fantastiska rummet med Michelangelos målningar tog andan ur oss. Vi var också ensamma i Rafaels stanzer, som är fyra rum målade av Rafael i påvens tidigare bostad. Varmt välkomna att lyssna! Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Buona sera! Idag ösregnar det i Rom och vi sitter på Svenska Institutet och arbetar. Vi har tagit en liten paus och spelat in ett ”Samtal pågar” om hur viktigt det är att se konsten på plats.Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Buon giorno! Det är så lyxigt att få se konst på plats igen! Imorse spelade vi in ett avsnitt av ”Samtal pågår” på takterrassen på Uffizierna. Vi berättar lite om hur det är att resa och hur museibesöken går till ”i dessa tider”, samt vad man kan tänka på, när man besöker de stora kulturinstitutionerna i Europa, som Louvren, Prado och Uffizierna. Sei il benvenuto ad ascoltare! Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En solig novemberdag och äntligen dags för ett nytt poddavsnitt! Vi ska prata om Gustav Klimts porträtt ”Adele Bloch-Bauer I” från 1907, som även kallas för “Goldene Adele”, alltså “gyllene Adele” på tyska och “The Lady in Gold” eller “The Woman in Gold” på engelska. Verket fanns länge på Österreichische Galerie Belvedere i Wien, men är nuförtiden en del av samlingarna på Neue Galerie i New York. Porträttet bjuder på en mängd fängslande historier som sträcker sig från den tiden då det skapades fram till vår egen tid. Det är en målning som exproprierades av nazisterna och som inte skulle lämnas tillbaka till den rättmätiga ägaren förrän en kvinna i Los Angeles stämde den österrikiska staten och det blev ett politiskt ärende. Det är ett porträtt som nuförtiden anses vara ett konstverk som symboliserar staden Wien och dess guldålder vid förra sekelskiftet, “Wiener Moderne”, samtidigt som det har blivit ett nationell ikon för den kulturella identiteten av hela landet Österrike. Detta blev uppenbart i och med den mediala uppmärksamheten, när man med en stor affischkampanj tog farväl av verket då det lämnade Österrike. Självklart kommer vi också prata om konstnären bakom verket och vad som kan ha inspirerat honom till den karaktäristiska stilen han utvecklade under sin ”gyllene period”. Vi ska inte heller undanhålla Klimts privatliv och att han skapade sig en persona som ”womanizer” i reformdräkt. Ryktena spred sig att han var naken under sin vida rock och alltid hade modeller i hans ateljé som han strulade med. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.