Claim Ownership

Author:

Subscribed: 0Played: 0
Share

Description

 Episodes
Reverse
Äntligen dags för ett nytt konstverk! I sista poddavsnittet inför sommaren har vi valt ett verk som får oss att tänka på varma sommarkvällar i goda vänners lag. Vi har valt den nederländske konstnären Vincent van Goghs verk “Trottoarkaféet” som van Gogh målade 1888 i den provencalska staden Arles och som idag finns på Kröller-Müller Museum i den holländska byn Otterlo. Vi kommer att prata om Van Goghs stjärnskådande som en del av hans religiositet och berätta om en nyare tolkning av verket “Trottoarkaféet” som ser målningen som en uppdaterad version av det traditionella kristna nattvardsmotivet.Van Goghs 16 månader i Arles blev särskilt produktiva med 187 målningar och ungefär lika många teckningar. Det är målningarna från Arles kom att kallas för van Goghs mogna stil, alltså hans målarstil med starka färger och uttrycksfulla linjer och penselföring som han kom att bibehålla till sin död och som vi nuförtiden uppfattar som typisk för van Gogh. Men tiden i Arles blev också påfrestande för Van Gogh och vi ska därför även berätta om händelserna som ofta har lyfts ur van Goghs biografi, nämligen Paul Gauguins besök hos van Gogh i det gula huset i Arles och sammanbrottet som drabbade van Gogh under denna tid. Slutligen ska vi fokusera på “Van Gogh-myten” som skapades under det tidiga 1900-talet och som gjorde van Gogh till en symbolfigur för det lidande, missförstådda geniet. Vi berättar om Vincent van Goghs relation till sin yngre bror Theo, vars önskan det var att lyfta fram Vincents konstnärskap, men som dog bara ett halvt år efter sin bror. Därför ska vi kika närmare på Theos fru Jo van Gogh-Bonger och hennes roll i Vincent van Goghs världsberömmelse…Eftersom vi inte hade ett givet uttal av van Goghs efternamn (som ni hör i det korta introt!) bestämde vi oss för något nytt och uttalar namnet som det uttalas på nederländska. För varför ska vi uttala Gauguin på franska och inte van Gogh på nederländska. Ett litet experiment! Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Denna månad har vi valt ett verk utifrån läget i världen, där många av oss betungas av bilderna som möter oss överallt i bildflödet runtomkring oss och som visar krigets fasor med förstörda städer och människor som har skadats, dödats eller lever under obegripliga omständigheter. Under en sådan tid, som präglades av krigets efterdyningar och socialt misär, skapade den amerikanska actionpaintern Jackson Pollock 1950 sitt abstrakta konstverk ”Höstrytm (Nummer 30)”, på engelska ”Autumn rhythm (Number 30)”, som nuförtiden finns på The Metropolitan Museum of Art i New York. Bildens metaforiska hösttitel tillkom dock senare. Pollock kallade sitt verk enbart för ”Nummer 30”. I månadens poddavsnitt ska vi utforska den amerikanska abstrakta expressionismens framväxt och följer Jacksons Pollocks väg från landsbygden i Wyoming till berömmelsen i New York City. Vi pratar om betydelsen av hans äktenskap med konstnären Lee Krasner och stödet av mecenaten Peggy Guggenheim för Pollocks konstnärskap. Och inte minst ska vi berätta om de oortodoxa metoderna med vilka Jackson Pollock skapade sina stora dukar i den lilla ladan som var hans ateljé, innan han omkom bara 44 år ung i en bilolycka. Följ med oss in i abstraktionen som kan upplevas som vilsam för oss, när vi kan förlora oss i de rytmiska linjerna efter Pollocks rörelser, som saknar början och slut och kan leda oss in på andra tankar.Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Idag var vi på vernissagen för utställningen ”Barbro Östlihn. New York imprint” och passade på att spela in ett kort samtal. Vi pratar om både konsten, New York och det fina invigningstalet som Östlihns kompis filmproducenten Anna-Lena Wibom höll i. Hennes berättelse om väninnan berörde oss mycket, då hon berättade om den utsatta situationen som Östlihn levde och arbetade i, där hon av ekonomiska skäl var tvungen att lämna över vårdnaden för sina barn till exmaken, och bl a påbörjade målningar för sin nya partner konstnären Öyvind Fahlström. Tack för en underbar utställning @goteborgskonstmuseum och gästcuratorn Annika Öhrner! Vi gick också en sväng genom Hasselblad center och tittade på Duane Michals fotografiska porträtt av många konstnärer från popkonstnären Andy Warhol till den belgiske surrealisten René Magritte. Ibland hade vi inte tekniken och de bärbara mikrofonerna helt på vår sida, men vi hoppas att det inte ska störa er så mycket. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Samtal pågår! Idag ska vi prata mera allmänt om 1800-talets konstnärskolonier på landsbygden, och inte minst den internationella konstnärskolonin i den franska byn Grez-sur-Loing, som Konsthistoriepoddens egen Alexandra Herlitz har forskat om och disputerat på 2013. I den lilla byn Grez-sur-Loing samlades främst på 1870- och 80-talen många skandinaviska konstnärer, men likaså många engelskspråkiga från England, Skottland, Irland, USA och Kanada, som bodde och målade sida vid sida. Du kanske har sett utställningen ”Grez-sur-Loing. Konst och relationer” på Prins Eugens Waldemarsudde i 2019? Denna utställning tog sin utgångspunkt i Alexandras avhandling. I dagens samtal berättar hon mer om sin forskning! Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Februari känns som årets längsta månad och även om det är soligt just idag, brukar vi så här års bli ganska trötta på vinter, kyla och den gråa tristessen som Göteborg bjuder på. Vi som bor vid västkusten längtar till sommaren och till att ta färjan över Kattegatt till Fredrikshavn och konstens sommarparadis i Skagen. Och dit vill vi ta er idag!Det finns få konstnärer som vi har fått så många önskemål om som den danska målaren Anna Ancher (1859-1935). Därför har vi valt att fokusera på en målning av henne idag, och inte vilken målning som helst, utan ett av hennes färgstarka verk som verkligen fångar solskenet. För solsken och färg, det tycker vi, är det som behövs just nu, en sån här kall dag i februari. Verket vi har valt heter “Solskin i den blå stue”, eller “Solsken i det blå rummet” på svenska. Det målades 1891 och befinner sig nuförtiden på Skagens museum i Nordjylland. I denna målning ser man Anna Anchers signum att  komponera färgernas samspel med ljus och solsken som faller över människor och ting. I detta fall lägger sig solens ljus över hennes dotter Helga Ancher, som sitter i det blå rummet på Brøndums hotell, familjens hotell, där Anna Ancher även föddes. Som titeln anger är solskenet målningens protagonist och Anna Ancher väcker med sitt färgsinne och skickliga penselarbete den enkla blåmålade väggen i bakgrunden till liv. I podden pratar vi också om Skagen, “där Nordsjöns vågor slår över din ena fot och Kattegatts vågor över den andra”, som H.C. Andersen skrev. Vi berättar mer om varför konstnärer i slutet på 1800-talet sökte sig till små byar och målade i konstnärskolonier, vad de sökte efter och vad de fann, och om de typiska platsmyterna som etablerades i nästan varje koloniort. Självklart pratar vi även mer om Anna Ancher och hennes framgångar, men även hur hennes verk blev känt för en bredare publik först på 1960-talet, när Michael och Anna Anchers hus på Markvej 2 öppnades som museum. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Ett nytt år och en alldeles ny säsong! I den tredje säsongens första avsnitt ska vi ägna oss åt en konstnär som många av er har önskat länge att vi ska prata om. Vi ska prata om den mexikanska konstnären Frida Kahlo och hennes verk ”Las dos Fridas”, på svenska ”De två Fridorna” från 1939. Det gåtfulla verket har, precis som Kahlos andra verk, länge tolkats utifrån hennes biografi och de tragiska aspekterna som har skrivits fram om hennes livsöde. Verket har därför länge tolkats att ge uttryck för Kahlos känslor om skilsmässan från målaren Diego Rivera samma år som målningen blev till. 1999 lade den amerikanska konstvetaren Margaret A Lindauer fram en annan tolkning, i vilken hon skrev fram Kahlos konst som ett uttryck för det mexikanska nationsbygget i revolutionens kölvatten, samtidigt som hon tolkade de två kvinnliga representationerna som ett feministiskt statement om det mexikanska samhället i en tid av rösträttskamp.I podden berättar vi mer om de gängse tolkningarna och ringar in tiden och händelserna i Frida Kahlos liv kring verkets tillkomst 1939. Vi ska dessutom prata om Frida Kahlos persona och hennes uppseendeväckande klädstil i färgglada Tehuana-kläder och den symboliska Rebozo-sjalen, som vi nuförtiden kan uppfatta som väldigt moderna, men som i själva verket innebar en medveten återgång till traditionella kläder från Mexiko och Guatemala. Vi tecknar dessutom vägen som Frida Kahlos karriär har tagit, även efter hennes död 1954. Från att vara ”den exotiska blomman i den stora mästaren Diego Riveras knapphål” leder denna väg till fenomenet ”Fridamania”, som är en beteckning för det enorma intresset i Frida Kahlos person och konst som sägs ha uppstått i samband med en utställning på Whitechapel Gallery i London 1982. Sedan det tidiga 1980-talet har Frida Kahlo uppnått kultstatus och varit föremål för otaliga publikationer, tv-dokumentärer, spelfilmer och en pjäs och hennes egensinniga stil har varit en inspirationskälla för modeskapare.Bildmaterialet finns som alltid i våra konton på sociala medier.Instagram: @konsthistoriepoddenFacebook: KonsthistoriepoddenSupport till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Buona sera! Vem skulle ha trott att vi skulle få sitta nästan helt själva i Sixtinska kapellet i Vatikanen? Vi tog tillfället i akt att spela in ett nytt avsnitt av ”Samtal pågår”, där och då. Ibland talar vi lite långsamt för att vi ansträngde oss att tala tyst och inte störa någon. Och för att det fantastiska rummet med Michelangelos målningar tog andan ur oss. Vi var också ensamma i Rafaels stanzer, som är fyra rum målade av Rafael i påvens tidigare bostad. Varmt välkomna att lyssna! Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Samtal Pågår: I Rom

Samtal Pågår: I Rom

2021-12-0211:05

Buona sera! Idag ösregnar det i Rom och vi sitter på Svenska Institutet och arbetar. Vi har tagit en liten paus och spelat in ett ”Samtal pågar” om hur viktigt det är att se konsten på plats.Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Buon giorno! Det är så lyxigt att få se konst på plats igen! Imorse spelade vi in ett avsnitt av ”Samtal pågår” på takterrassen på Uffizierna. Vi berättar lite om hur det är att resa och hur museibesöken går till ”i dessa tider”, samt vad man kan tänka på, när man besöker de stora kulturinstitutionerna i Europa, som Louvren, Prado och Uffizierna. Sei il benvenuto ad ascoltare! Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
En solig novemberdag och äntligen dags för ett nytt poddavsnitt! Vi ska prata om Gustav Klimts porträtt ”Adele Bloch-Bauer I” från 1907, som även kallas för “Goldene Adele”, alltså “gyllene Adele” på tyska och “The Lady in Gold” eller “The Woman in Gold” på engelska. Verket fanns länge på Österreichische Galerie Belvedere i Wien, men är nuförtiden en del av samlingarna på Neue Galerie i New York. Porträttet bjuder på en mängd fängslande historier som sträcker sig från den tiden då det skapades fram till vår egen tid. Det är en målning som exproprierades av nazisterna och som inte skulle lämnas tillbaka till den rättmätiga ägaren förrän en kvinna i Los Angeles stämde den österrikiska staten och det blev ett politiskt ärende. Det är ett porträtt som nuförtiden anses vara ett konstverk som symboliserar staden Wien och dess guldålder vid förra sekelskiftet, “Wiener Moderne”, samtidigt som det har blivit ett nationell ikon för den kulturella identiteten av hela landet Österrike. Detta blev uppenbart i och med den mediala uppmärksamheten, när man med en stor affischkampanj tog farväl av verket då det lämnade Österrike. Självklart kommer vi också prata om konstnären bakom verket och vad som kan ha inspirerat honom till den karaktäristiska stilen han utvecklade under sin ”gyllene period”. Vi ska inte heller undanhålla Klimts privatliv och att han skapade sig en persona som ”womanizer” i reformdräkt. Ryktena spred sig att han var naken under sin vida rock och alltid hade modeller i hans ateljé som han strulade med. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Vi stannar kvar i Madrid och tar oss från Pradomuseet till Museo Reina Sofía. Här får man beskåda Pablo Picassos enorma målning “Guernica” från 1937, som har blivit en av de starkaste skildringar av krigets fasansfulla våld och förödelse och som fortfarande är en laddad antikrigstavla. Redan 1936 hade Picasso fått uppdraget av den nyvalda republikanska regeringen att måla ett verk till den spanska paviljongen på världsutställningen 1937 i Paris och han hade redan en bildidé med titeln “Målare och modell”. Men efter att han läst i franska tidningen om den fruktansvärda bombningen mot den baskiska staden Guernica, förkastade han sin ursprungliga idé och började att arbeta med det nya motivet för målningen.Det spanska inbördeskriget hade härjat sedan 1936, när fascisterna med general Francisco Franco i spetsen genomförde en statskupp mot regeringen. Den 26 april 1937 vid halvfemtiden bombades staden Guernica av den tyska Kondorlegionen, som agerade som stöd för Franco och fascisterna. Uppdraget var kallblodigt. Guernica var inget militärt mål, utan man attackerade med mening den civila befolkningen. Det var marknadsdag i Guernica och 10 000 människor från regionen ska ha uppehållit sig i staden. För tyskarna var det en övning av en ny bombningstaktik som skulle skrämma motståndarna. Attacken varade i över tre timmar och de 24 flygplanen som dundrade in över den baskiska staden kastade nästan 22 000 kilo bomber över staden, som av den tyska befälhavaren uppgavs vara jämnad med marken efter bombningen. Staden sägs ha brunnit i 3 dagar och det är inte känt hur många människoliv denna terrorakt skördade. Det har uppskattats allt från några hundra till tusentals dödsoffer.Inom mindre än en månad arbetade Picasso fram den enorma duken på 3,49 x 7, 76 m som skapade stort uppseende på världsutställningen, där den visades tillsammans med dokumenterande fotografier från det spanska inbördeskriget.Varmt välkomna att lyssna på det senaste avsnittet av Konsthistoriepodden om Pablo Picassos “Guernica”!Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I dagens avsnitt ska vi prata om den spanske barockkonstnären Diego Velázquez och hans mest berömda målning "Las Meninas" från 1656, som finns på Pradomuseet i Madrid.Som betraktare bjuds vi in till den märkliga scenen som utspelar sig i en av salarna på det kungliga slottet Alcázar utanför Madrid. Den lilla Infantinnan Margarita Teresa av Spanien lyser upp den mörka tavlan i sin vita sidenklänning med det glänsande, ljusblonda håret. Hon är omgiven av en liten samling av tjänstefolk vid hovet, bl.a. de två hovdamerna som har gett målningen sin titel "Las meninas", två hovdvärgar och en stor spansk mastiff. Konstnären bakom målningen syns tydligt i verket, ståendes vid staffliet med penseln och paletten i handen, medan det spanska kungaparet reflekteras suddigt i den lilla spegeln i bakgrunden. Många blickar möter oss som betraktare, som om vi vore med i bildrummet.Målningen visar en scen som kan upplevas som rättfram och vardaglig och som visar en otvungenhet bortom höviska konventioner som vi vanligtvis inte får se i målningar från kungahov. Dessutom i dimensioner som fram tills dess enbart hade varit förbehållit åt porträtt eller historiemåleri. Något liknande hade man aldrig sett. Samtidigt finns det en mera komplex nivå i målningen, som även nuförtiden ställer forskare inför olösta gåtor.Varför målade Velázquez detta motiv? Hur kan denna målning kopplas till Velázquez upptagning i en ärbar riddarorden? Varför kan denna målning betecknas som en "metabild"? Och vad vet vi om den målningens kungliga huvudperson och hennes tragiska livsöde? Dessa frågor och mycket mer behandlar vi i senaste avsnittet av Konsthistoriepodden!Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Det är svårt att göra långväga resor i år, men som sista avsnitt innan sommaruppehållet vill vi ta er till plats, ett kulturområde och en tid som ligger väldigt långt från vår egen. På Röhsska museet i Göteborg finns det två reliefer i glaserat tegel som har fångat vårt intresse. Den ena reliefen föreställer ett lejon, den andra föreställer en drake. Dessa härstammar från processionsvägen mot Ishtarporten i Babylon. Ishtarporten var en av åtta stadsportar och entré till staden Babylon och uppfördes mellan 604 och 562 före vår tideräkning. I Sverige är dessa två reliefer ensamma representanter för denna tidiga högkulturs konstnärliga uttryck. I poddavsnittet berättar vi om civilisationens vagga och de babyloniska gudarna Ishtar och Marduk som döljer sig bakom djursymboliken. Då dessa två reliefer härstammar från de tyska utgrävningarna i Babylon, alltså i nuvarande Irak, som ägde rum mellan 1899 och 1917 kommer vi berätta mer om utgrävningen av de små fragment och hur man arbetade för att rekonstruera Ishtarporten, processionsvägen och två fält två fält från fasaden av Nebukadnessar II:s tronsal. Dessa rekonstruktioner finns nuförtiden på Vorderasiatisches Museum som är inhyst i Pergamonmuseum på museiön mitt i Berlin. Vi kommer också berätta hur bygget av Pergamonmuseum kom att påverka rekonstruktionen av dess babyloniska byggnader och inte minst avyttringen av djurrelieferna. Hur och varför har de två babyloniska tegelrelieferna hamnat i Göteborg på Röhsska museet, där vi även nuförtiden kan beskåda dem? Det är en av många frågor vi ska ge svar på i vårt nyaste poddavsnitt!Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Dags för ett nytt avsnitt av Konsthistoriepoddens "Samtal pågår"! Ett år har gått sedan det första avsnittet publicerades och vi ger en inblick "behind the scenes". Vilka är våra favoritavsnitt? Vilka avsnitt tycker vi är underskattade? Vad överraskade oss under det gångna året? Och var i Göteborg ligger "Basquiat-trappan"? Lyssna på vårt senaste samtal och få svar på dessa frågor och mycket mer! Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
I detta avsnitt pratar vi om det mest samtida konstverk i poddens historia hittills, nämligen Lars Lerins akvarellmålning ”Fönster mot gården” från 2009, som finns i Nordiska Akvarellmuseets samlingar. I podden pratar vi om Lerins motivvärld och arbetssätt, men även om akvarellmediets historia och traditioner samt föreställningar som förknippas med detta medium. Inte minst kontextualiserar vi målningen och dess motiv. Vi berättar bland annat om filmförlagan ”Fönstret åt gården” från 1954 och dess utgångspunkter som filmens regissör Alfred Hitchcock hittade i den amerikanska målaren Edward Hoppers konst och hans voyeuristiska motiv. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Nu är det dags för ett nytt avsnitt av ”Samtal pågår”, där vi pratar om Andy Warhols ”Marilyn Monroe”. Vi diskuterar popkonstens och motivets aktualitet och bjuder på våra egna intryck av Warhol och Monroe som 80-tals-barn och 90-tals-tonåringar. Vill du höra oss prata om tyska ”regnfilmer”, Madonnas 80-tals- och Anna Nicole Smiths 90-tals stil, Dianes tonårsrum i den brittiska filmsuccén ”Trainspotting” och den udda bilden av Andy Warhol som 90-talets biofilmer bjöd på, bör du lyssna på vårt samtal. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
”Gee whiz yes!!!” Nu är det nya poddavsnittet ute! I detta poddavsnitt ska vi tala om verken som vi behandlade i vår livepodd: Andy Warhols fyra serigrafier ”Marilyn Monroe” från 1967, som finns på Göteborgs konstmuseum. Vi berättar mer om varför popkonsten skiljer sig så mycket från annan konst i sitt uttryck och formspråk, och hur det massmediala konsumtionssamhället som växte fram efter andra världskriget inspirerade popkonstnärer som Andy Warhol. Det är en tid då det enorma bildflödet i det offentliga rummet, som vi är så vana vid nuförtiden, precis tar fart och då konstnärer använder sig av de återkommande bilderna från underhållningsindustrin och reklamer för att kommentera på samhället och för att utplåna skillnaderna medan populärkultur och finkultur. Medan Andy Warhol hade full fokus att visa Monroe som en säljbar produkt från underhållningsindustrin, ser vi i detta poddavsnitt människan bakom motivet och berättar mer om den oerhörda personliga tragedin som Warhol, nästan omgående efter hennes självmord 1962, exploaterade ytterligare. Bildmaterialet finns som alltid på vårt instagramkonto @konsthistoriepoddenSupport till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Internationella kvinnodagen och äntligen släpper vi ett nytt avsnitt! Ett avsnitt som handlar om konsthistoriens mest kända bild av en kvinna. Det handlar om inget mindre verk än ”Porträtt av Lisa Gherardini,  Francesco del Giocondos maka” (ca 1503-1519) av Leonardo da Vinci, som är mycket mera välkänt under namnet ”Mona Lisa”. Det är mytomspunnet verk som det är både lätt och svårt att prata om: lätt för att alla känner nog till bilden, och svårt för att det finns så otroligt mycket forskning som går åt så väldigt många olika håll dessutom. Men vi vill ta oss an utmaningen och berätta om världens mest kända konstverk. Bland annat ska vi ställa frågor som hur det kommer sig att detta konstverk blev så otroligt berömt världen över och vad det är med verket som har fängslat, tjusat och provocerat människor under alla tider. Lyssna när vi följer verket och dess sagolika historia från 1500-talet fram till nu! Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Dags för ett nytt avsnitt av ”Samtal pågår”. Vi pratar först om våra personliga ingångar till Chicagos verk ”The Dinner Party” samt den feministiska konsten i Sverige.Idag intervjuade vi dessutom Prof. Gail Levin i New York, Alexandra Frieds lärare i konstvetenskap, som skrev den berömda biografin ”Becoming Judy Chicago” (2007). Gail Levin berättade mer för oss om hur den judiska högtidsmåltiden ”Seder” är relaterad till ”The Dinner Party”.  Gail Levin såg som ung curator Chicagos ikoniska verk när det visades för första gången i San Francisco och kan berätta om hur kontroversiellt ”The Dinner Party” mottogs av konstvärlden då det begav sig. Dessutom fick vi veta mer om Judy Chicagos status nuförtiden och hur hon har påverkat dagens politiska konstnärer, inte enbart feministiska konstnärer. Gail Levin konstaterar slutligen att Judy Chicago förtjänar all credit hon har fått genom åren och berättar att Chicago fortfarande ”kämpar den goda kampen”. Support till showen http://supporter.acast.com/konsthistoriepodden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Comments 
Download from Google Play
Download from App Store