Vi känner dem främst som Gustaf Mannerheims döttrar. Men friherrinnorna Anastasie (Stasie) och Sophy Mannerheims verkliga livsöden utspelade sig ofta långt bortom marskalkens skugga.

Barndomen i Ryssland präglades av tillfälliga bostäder och tjänstefolk som avlöste varandra. Vid sekelskiftet 1900 lämnade flickorna S:t Petersburg tillsammans med sin mamma, för ett nytt liv i Frankrike. Tonåren utspelade sig främst på en sträng internatskola i Paris, samtidigt som relationen till särskilt modern Anastasia svalnade. Kontakten mellan far och döttrar bottnade tidvis endast i hövlig brevkorrespondens.

En ganska rotlös barndom och svåra tonår i Paris tog uttryck i Stasie och Sophy Mannerheims vägval i livet. Den äldre av systrarna, Stasie, konverterade som 22-åring till katolicismen och levde de kommande 17 åren som nunna. Sophy gjorde långa resor över kontinenten, levde ekonomiskt spartanskt och förälskade sig i den rysk-franska madamen Alexandra Demidoff-Depret-Bixio.

I Hissapoddens avsnitt “I skuggan av sin fader-Anastasie och Sophy Mannerheim” kartlägger Veronica Aspelin och Anna Öhman döttrarna Mannerheims fascinerande, men hemlighetsfulla liv. Avsnittet gästas av Mannerheim-museets chef FD Kristina Ranki.

Källor:
Leonid Vlasov: Mannerheimin elämän naiset (2002)
Teemu Keskisarja: Hulttio. Gustaf Mannerheimin painava nuoruus (2016)
Stig Jägerskiöld: Den unge Mannerheim (1964)
Tuija Pallaste: "Mannerheimin tyttärien vaietut elämät: hauras Stasie eli nunnana ja levoton Sophy pakeni Pariisiin – lopulta kumpikin eli suhteessa naisen kanssa". Helsingin Sanomat 4.11.2017
J.E.O. Screen: Mannerheim (2001)