Vad krävs för att politiska beslut ska kunna grundas på bästa tillgängliga evidens? Kan och bör politik vara evidensbaserad? Och vad kan Sverige lära från andra länder om metoder för att sätta evidens i centrum av beslutsfattande?  

Medverkande

Jesper Ahlgren, statssekreterare med ansvar för budgetfrågor hos finansminister Elisabeth Svantesson, reflekterar över lärdomar från Storbritannien samt om och i så fall hur principerna kan tillämpas i den svenska politiska miljön.

Tommy Andersson, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet och internationellt ledande forskare inom algoritmiskt beslutsfattande. Mycket av hans forskning har bedrivits i nära dialog med beslutsfattare, vilket bland annat har resulterat i mer effektiva skolval och Skandinaviens första algoritmbaserade organbytesprogram.

Anders Forslund, professor emeritus vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU), delar med sig av sina erfarenheter av vad policyvärlden och forskningen kan lära av varandra.

Catherine Hutchinson, direktör vid Storbritanniens departement för arbete och pensioner, har lång erfarenhet inom policyutvärdering. Hon delar med sig av insikter om hur man skapar en stark kultur av evidensbaserat beslutsfattande. 

Miriam Light, utvärderingsledare vid The Evaluation Task Force (ETF) med uppdrag att utvärdera statliga program för att vägleda den brittiska regeringens beslut om programmens utveckling. Hon beskriver ETF:s arbetssätt och lärdomar från deras What Works-nätverk.

Helena Lindberg, med lång erfarenhet som generaldirektör och riksrevisor, bidrar med sina insikter om granskning av statens resursanvändning.

Shirin Ahlbäck Öberg, professor i statsvetenskap vid Uppsala universitet, som forskar om granskning och styrning av den offentliga verksamheten.