Jag fortsätter med topp 20 inom hårdrocken. Efter listan med sjuttiotalet är det nu dags för åttiotalet. Ett årtionde som retrospektivt fått något av en mytisk stämpel. Vi som var med då minns gärna ett färgsprakande decennium täckt i neon då det fanns framåtanda och det kändes som allt var möjligt. Givetvis var det inte alltid så men detta årtionde har en speciell aura, också från de som inte var med. Det vi med säkerhet vet är att det skapades mycket bra film och musik och det senare tar jag fasta på här, med fokus på hårdrock förstås.