Claim OwnershipCliopodden
Subscribed: 66Played: 832
Subscribe
© All rights reserved
Description
Cliopodden är en podcast där du i varje avsnitt får möta namnkunniga författare och forskare inom ämnet historia, oftast med utgångspunkt i en aktuell bok. Bakom Cliopodden står Clio – den historiska bokklubben och sajten Historievärlden. Samtalen leds av Bo Eriksson, docent i historia och författare.
39 Episodes
Reverse
Vad innbar européernas vurm för det japanska i slutet av 1800-talet för Japan? Bo Eriksson samtalar med Monica Braw, fil. dr i japansk historia och under många år Svenska Dagbladets korrespondent i Japan.
Kan framtiden ha en historia? Vilken är mänsklighetens äldsta ”framtid”? När Bo Eriksson samtalar med Henrik Brissman om hans bok Framtidens historia kretsar det kring både människors förhoppningar och fruktan, orakelsvar och teckentydning, utopiska samhällen och nostalgiskt tillbakablickande.
Marcus Ehrenpreis, från Lemberg i Galizien, räknas till en av sin tids största judiska tänkare. Till Stockholm kom han 1914 och verkade fram till 1948 som överrabbin i den stora synagogan. Efter kriget anklagades han och församlingen för att inte ha gjort tillräckligt för att rädda Europas judar, men hur var det egentligen? Göran Rosenberg vet att berätta.
Hur får man in hela världshistorien i ett enda band? Det är en av de frågor som tas upp när Cliopoddens Bo Eriksson samtalar med Carin Franzén och Håkan Möller, som är huvudredaktörer för Natur & Kulturs litteraturhistoria.
De flesta känner Ulla Winblad som en av karaktärerna hos Bellman. Tillsammans med urmakaren Fredman, korpral Mollberg och fader Movitz utgör hon sinnebilden för 1700-talets lättsinne. Men hon var också en historisk person av kött och blod. Rebecka Lennartsson, docent i etnologi och forskningschef vid Stadsmuseet i Stockholm, har följt henne i Stockholms arkiv.
Den andra delen av Henrik Berggrens trilogi om Sverige under andra världskriget tar vid den mörka hösten 1940 och sträcker sig fram till slaget om Stalingrad hösten 1942. Här blandas allmänhistoria och militärhistoria med enskilda människors levnadsöden, och Berggren berättar att hans strävan har varit att skildra alla skeenden utifrån den kunskap som aktörerna hade just då, ovetande om utgången av kriget. Vem skulle gå segrande ur konflikten?
»Trots att sex är något som är helt grundläggande för vår existens och dessutom väldigt omtyckt så går det inte att prata om det hursomhelst«, konstaterar arkeologen Jonathan Lindström i början av sin bok. Här i podden samtalar han och Bo Eriksson seriöst och initierat om sexualitetens historia i Norden, huvudsakligen under forntiden och äldre medeltid.
I boken, som tilldelades Augustpriset för 2020 års svenska fackbok, släpper författaren fram en kör av röster, där många redan tystnat för alltid. Det är inte bara en mörk del av svensk historia, utan även traditionell samisk kultur som Elin Anna Labba och Bo Eriksson tar upp i detta fina samtal om tvångsförflyttningarna av samer, en tragedi som ägde rum för drygt hundra år sedan.
Vad har det inneburit att vara drottning och ständigt befinna sig i blickfånget? När blev drottningen en yrkeskvinna? Lyssna på ett medryckande, engagerat samtal mellan idéhistorikern Karin Tegenborg Falkdalen och Cliopoddens Bo Eriksson där de diskuterar hur drottningrollen förändrats under femhundra år.
Då coronapandemin inte släpper sitt tag om oss, presenterar vi ytterligare ett avsnitt inspelat med distans. Denna gång befinner sig vår gäst på andra sidan Atlanten, medan Bo Eriksson sitter hemma hos sig. Samtalet rör en tidigare amerikansk president: Franklin D. Roosevelt, med anledning av den nya biografin som Lennart Pehrson har skrivit.
Det medryckande samtalet mellan Jakob Lind och Cliopoddens Bo Eriksson kretsar kring Svenska brigaden, den frivilligkår som 1918 startades i Sverige av föreningen Finlands vänner för att stödja den vita sidan i det finska inbördeskriget. Hjalmar Frisell, Jakob Linds morfar, blev brigadens chef – och fick sparken …
Annika Sandén, docent i historia, samtalar på kilometerlångt pandemiavstånd med Bo Eriksson (därav den sämre ljudkvalitén), om hur man tog vara på livets glädjeämnen under svenskt 1600-tal. I alla dystra tider tycks det ha funnits utrymme för fester och nöjen.
Sverige och Kina genom tiderna är temat för detta avsnitt där Ingemar Ottosson, docent i historia vid Lunds universitet, samtalar med Bo Eriksson om boken Möten i monsunen. Den speglar de långvariga kontakter som funnits mellan de två länderna sedan de första ostindiefararna och som sträcker sig över drygt tre och ett halvt sekel.
Carina Burman, docent vid Uppsala universitet och expert på 1700-talets litteratur, samtalar med Bo Eriksson om Carl Michael Bellman, föremålet för hennes enastående biografi.
Samtalet, liksom boken, placerar Bellman i den gustavianska tidens Stockholm och skildrar ingående den firade skaldens liv.
Ingrid Carlberg samtalar med Bo Eriksson om hennes Augustnominerade och kritikerrosade biografi över Alfred Nobel. Boken handlar inte enbart om fredsivraren, dynamitspängaren och donatorn, utan lika mycket om den tid han levde i. Och att Nobel var en fascinerande person som väcker ens nyfikenhet, visar detta livfulla, engagerade samtal.
Cliopoddens Bo Eriksson och Linnéa Bring Larsson, doktorand vid Stockholms universitet, tipsar om läsvärda historieböcker. De diskuterar kring: Margareta Beckmans I skuggan av giljotinen – Svenskarna i franska revolutionen; Harald Mellers & Kai Michels Himmelsskivan från Nebra – Nyckeln till en svunnen kultur i Europas hjärta; Ulrika Flodin Furås Stadsodlingens historia – Kålgårdar, kolonier & asfaltsblommor; Henrik Berggrens Historien om New York; Bengt Petterssons Himlens dotter – Historien om Kinas mäktigaste kvinna och till sist Oliver Hilmes Berlin 1936 – Sexton dagar i augusti.
Lisbeth Håkansson Petré samtalar med Bo Eriksson om boken »Tisdagar med Tolfterna – Nätverkande kvinnor i sekelskiftets Stockholm«, som handlar om den diskussionsklubb, som startades av Ellen Key och Amalia Fahlstedt, där kvinnor skulle mötas över klassgränserna. Organisationen fick namnet »Tolfterna«, och upplägget var att »inbjudarinnor« skulle ordna tedrickning med samtal och föreläsningar för mindre bemedlade kvinnor.
Filosofen Åsa Wikforss, ledamot av Svenska Akademien och författare till boken Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender, och historikern Bo Eriksson möttes för att vända och vrida på antikens lyckade och mindre lyckade försök att nå kunskap. Samtalet spelades in på Medelhavsmuseet i Stockholm den 17 september 2019.
Under antiken etablerades frågeställningar som blivit grunden till flera kunskapsfält: fysik, filosofi, retorik, historia och medicin. Över två tusen år senare fortsätter samma frågor att engagera. Forskare, författare och politiker blickar fortfarande tillbaka till antiken för inspiration, visdom och vägledning. Vad var det för tankeströmningar som sattes i rörelse då och som fortfarande är relevanta idag?
Historikern Henric Bagerius samtalar med Bo Eriksson om hur klädmodet och framför allt korsetten begränsade kvinnan. 1885 bildade några av kvinnorörelsens pionjärer Dräktreformföreningen, som tog fram alternativa plagg och ordnade föreläsningar och utställningar för allmänheten. Men det dröjde inte länge förrän debattens vågor gick höga i pressen. Var korsetten verkligen så skadlig? Kunde en kvinna utan snörd midja vara attraktiv på äktenskapsmarknaden?
Historikerna vid Stockholms universitet Joakim Scherp och Charlotta Forss samtalar med Bo Eriksson om den pfalziska ättens sista monark, drottning Ulrika Eleonora och om hur grunderna till det frihetstida statsskicket under hennes korta regeringstid lades. Så hur kom det sig att hon inom loppet av bara tolv månader lät adla 182 personer. Så hur förklaras den »massadling«? Vilka var drottningens adelsmän?
Comments
Download from Google Play
Download from App Store
United States