Discover
Medicinvetarna
247 Episodes
Reverse
Allt fler får en neuropsykiatrisk diagnos, som adhd eller autism. Hur kan man hjälpa dessa individer? Professor Sven Bölte berättar om vad forskningen hittills visar när det gäller både läkemedel och andra, icke-farmakologiska stöd, metoder och förhållningssätt.
I januari presenterades nya kostråd i USA. Delar av råden är i linje med tidigare rekommendationer, som högt intag av frukt och grönsaker. Men andra är motsatta, exempelvis förespråkas ett högre intag av protein, där rött kött pekas ut som en viktig källa. Vad gäller, enligt den kunskap vi har idag? Professor Mai-Lis Hellénius ger svar.
Behandlingen av astma och KOL revolutionerades när de inhalerade kortison-preparaten kom. Men för många drabbade innebär ändå diagnosen ett lidande och nedsatt livskvalitet. Det finns också ett mörkertal - många svenskar vet inte att deras problem skulle kunna förbättras med rätt medicinering. Hör docent Hanna Sandelowski berätta mer om astma och KOL.
Gallreflux innebär att uppstötningar av vätska från tolvfingertarm och magsäck som innehåller galla når upp i matstrupen. Det är mindre vanligt än sura uppstötningar och kan kräva kirurgisk behandling. Jesper Lagergren, överläkare i kirurgi och professor, berättar mer
Vi drabbas alla då och då av förkylning och influensa. På individnivå är det oftast irriterande på sin höjd, men faktum är att det på samhällsnivå innebär stora kostnader i form av vabbande och sjukskrivningar. Och det finns tillfällen när tillstånden kan utvecklas till allvarligare åkommor som exempelvis lunginflammation. Hör professor Anna Smed Sörensen reda ut aktuellt kunskapsläge om förkylningar, och hur man kan försöka undvika dem.
Ataxi är ett tillstånd som beror på skador i lillhjärnan och som bland annat påverkar balans, tal och syn. En lyssnare vars syster drabbats av en viss form av ataxi hörde av sig, hör forskaren Martin Paucar Arce berätta mer om forskningen kring kartläggning, orsaker och nya behandlingsmetoder.
Trots att det gått nästan 200 år sedan upptäckten att handtvätt kan rädda liv så finns det fortfarande hygienbrister i vården. Faktum är att det varje år dör runt 1300 patienter i vårdrelaterade infektioner i Sverige. Med enkla åtgärder kan de minskas med en tredjedel, enligt hygienläkaren och docenten Birgitta Lytsy, som brinner för en renare vårdmiljö.
Alfa-Gal-syndromet har nog få hört talas om, det mer rubrikvänliga "köttallergi" säkert fler. Det är en födoämnesallergi som blir vanligare, och sannolikt vet många inte om att de har den. Boven i dramat är en liten blodsugande insekt: fästingen. Seniorprofessor Marianne van Hage berättar mer.
Personlighetstester används frekvent i samband med jobbrekryteringar. Men det är en dålig idé, menar professor Bo Melin. Hör honom förklara varför men också berätta om forskningen om hur våra personligheter och kognitiva förmågor påverkar hälsan.
Tidigt på morgonen på torsdagar är trycket oftast som lägst på akutsjukvården, och julafton brukar också vara lugn. Men man väljer ju inte när man blir sjuk och vården behöver planeras utefter hur antalet vårdsökande varierar över dygnet, veckan och året. Hör docent Kristian Ängeby och forskaren Jakob Lederman om hur forskningen kan bidra.
Högt intag av exempelvis frukt, nötter, olivolja och grönsaker kan kopplas till lägre nivåer av inflammatoriska ämnen i kroppen. Det menar seniorprofessor Alicja Wolk som i många år studerat hur olika livsmedel påverkar inflammation i kroppen. Överlappet med så kallad medelhavskost är stort, men det finns ett par livsmedel på den anitinflammatoriska listan som säkert överraskar en och annan, som kaffe och lättöl till exempel.
Immunförsvaret har ännu många outforskade aspekter. Professor Marie Wahren Herlenius har i mer än 30 år bidragit till kunskapen genom sin forskning om bland annat reumatiska tillstånd som Sjögrens syndrom, en sjukdom som främst drabbar kvinnor. Hör henne berätta mer om könsskillnader i immunförsvaret och årets Nobelpris i fysiologi eller medicin som gick till upptäckter om just vårt immunsystem.
En del vill vara längre, andra kortare. Men vår kroppslängd styrs i hög grad på våra gener och har liten påverkan på vår livskvalitet. Professor Ola Nilsson forskar om vad som styr vår tillväxt. Hör honom berätta om utmaningar med att ha en avvikande kroppslängd och hur man avgör om det behövs behandling.
Sonen tränar och menar att han behöver äta mycket rött kött för att bygga muskler. Men stämmer det, undrar mamman. Forskaren Emilie Helte reder ut varför konsumtionen av rött kött bör hållas nere och vad man kan ersätta det med. Dessutom: Svar på frågan om det stämmer att rödhåriga behöver mer narkosmedel.
Det vanligaste försöksdjuren på Karolinska Institutet är möss, råttor och zebrafiskar, ibland förekommer också försök på primater. Hör forskarna förklara varför det ännu inte går att ersätta alla försöksdjur med alternativa metoder. Vi pratar om de tre R:en som står för reduce-refine-replace, och så blir det reportage från zebrafiskfaciliteten.
En lyssnare hörde av sig apropå att hon hört att det finns ett samband mellan hörselnedsättning och demens, och hon undrar om man kan minska risken för demens om man skaffar sig hörselhjälpmedel. Dorota Religa är professor i klinisk geriatrik och svarar på frågan.
Kan det vara prostatacancer som gör att jag måste kissa på natten? Det undrade en lyssnare. Enligt docent Lars Henningsohn finns ingen sådan koppling, däremot kan det bero på förstorad prostata, vilket de flesta män får. Hör honom berätta mer om vanliga urineringsbesvär hos män. Gå inte och kissa för ofta och stå gärna upp om du vill, är två av hans tips
De neuropsykiatriska diagnoserna adhd och autism har ökat under lång tid. Det finns en rad tänkbara förklaringar till detta, exempelvis minskade stigman, förändringar i skolmiljön och krav på diagnos för att få stöd. Det menar professor Sven Bölte, som tycker vi ska fokusera mer på individuell funktion än diagnos.
En lyssnare hörde av sig och berättade om dålig förståelse för hennes barn som är drabbat av eosinofil esofagit, eller allergisk matstrupe. Sjukdomen kan leda till ätsvårigheter men det finns bra behandling, berättar barnläkaren Helena Thulin som forskar om hur diagnostiken kan förbättras.
Termen palliativ vård syftar på de vårdinsatser som sätts in för att göra livet så bra som det kan vara för patienter som inte längre kan botas – den vanligaste patientgruppen är personer med spridd cancer. Men tillgången till palliativ vård ser olika ut i olika delar av landet. Linda Björkhem-Bergman är professor i palliativ medicin och överläkare på Stockholms Sjukhem, hör henne berätta mer om ämnet.




Seriöst? Är vi tillbaka på 90-talet med skitsnack om "veganer får inget protein"? Ska den här människan föreställa en expert? Och den nonchalanta transfobin sen; "alla byter ju kön numera". Under all jävla kritik.
Superintressant!
Många delfrågor klaras ut - av en 'skön' medelålders man som inte (längre) bryr sig om fördomar och PC- tänkande...