Claim OwnershipMedicinvetarna
Subscribed: 786Played: 28,155
Subscribe
© Karolinska Institutet
Description
I podden Medicinvetarna kan du lyssna på ledande hälsoexperter om allt från snusets farlighet till odling av minihjärnor. Medicinvetarna ges ut av Karolinska Institutet.
234 Episodes
Reverse
Sonen tränar och menar att han behöver äta mycket rött kött för att bygga muskler. Men stämmer det, undrar mamman. Forskaren Emilie Helte reder ut varför konsumtionen av rött kött bör hållas nere och vad man kan ersätta det med. Dessutom: Svar på frågan om det stämmer att rödhåriga behöver mer narkosmedel.
Det vanligaste försöksdjuren på Karolinska Institutet är möss, råttor och zebrafiskar, ibland förekommer också försök på primater. Hör forskarna förklara varför det ännu inte går att ersätta alla försöksdjur med alternativa metoder. Vi pratar om de tre R:en som står för reduce-refine-replace, och så blir det reportage från zebrafiskfaciliteten.
En lyssnare hörde av sig apropå att hon hört att det finns ett samband mellan hörselnedsättning och demens, och hon undrar om man kan minska risken för demens om man skaffar sig hörselhjälpmedel. Dorota Religa är professor i klinisk geriatrik och svarar på frågan.
Kan det vara prostatacancer som gör att jag måste kissa på natten? Det undrade en lyssnare. Enligt docent Lars Henningsohn finns ingen sådan koppling, däremot kan det bero på förstorad prostata, vilket de flesta män får. Hör honom berätta mer om vanliga urineringsbesvär hos män. Gå inte och kissa för ofta och stå gärna upp om du vill, är två av hans tips
De neuropsykiatriska diagnoserna adhd och autism har ökat under lång tid. Det finns en rad tänkbara förklaringar till detta, exempelvis minskade stigman, förändringar i skolmiljön och krav på diagnos för att få stöd. Det menar professor Sven Bölte, som tycker vi ska fokusera mer på individuell funktion än diagnos.
En lyssnare hörde av sig och berättade om dålig förståelse för hennes barn som är drabbat av eosinofil esofagit, eller allergisk matstrupe. Sjukdomen kan leda till ätsvårigheter men det finns bra behandling, berättar barnläkaren Helena Thulin som forskar om hur diagnostiken kan förbättras.
Termen palliativ vård syftar på de vårdinsatser som sätts in för att göra livet så bra som det kan vara för patienter som inte längre kan botas – den vanligaste patientgruppen är personer med spridd cancer. Men tillgången till palliativ vård ser olika ut i olika delar av landet. Linda Björkhem-Bergman är professor i palliativ medicin och överläkare på Stockholms Sjukhem, hör henne berätta mer om ämnet.
7 av 10 som tar sitt liv är män. Hur kommer det sig, undrade en lyssnare. Psykiatern och forskaren Ullakarin Nyberg, med lång erfarenhet av suicidpreventivt arbete, svarar. Hon är även aktuell med en ny bok om mäns svårigheter att prata om sin psykiska hälsa och menar att mansrollen har betydelse.
Funkar billiga solglasögon lika bra, varför kontrolleras inte synen oftare för körkort och har du rätta ögonen för att köra störtlopp? Sveriges första professor i optometri (alltså det som optiker sysslar med), Rune Brautaset, reder ut både det ena och det andra när det gäller synen.
Vid operationer i trånga utrymmen, som exempelvis runt prostata, används idag nästan alltid så kallad robotkirurgi. Metoden kostar mer men ger ökad precision. Kirurgen och professorn Olof Akre var med redan när robotar började användas för över 20 år sedan och berättar mer om när och hur de används.
Den mänskliga balansen är ett mycket komplext system, och med stigande ålder ökar risken att drabbas av yrsel. En vanlig orsak till svår yrsel är kristallsjukan, ett tillstånd som kan vara obehagligt och handikappande, men också oftast mycket behandlingsbart. Läkaren och forskaren Tatjana Tomanovic berättar mer.
En lyssnares bebis hade svår kolik och hon fick rådet att utesluta mjölkprotein ur kosten. Men det finns inte evidens för det rådet menar barnläkaren och forskaren Björn Nordlund som reder ut vad vi vet om kolik och hur det kan behandlas.
Runt tre procent av befolkningen lever med diagnosen hjärtsvikt men ytterligare 1-2 procent kan ha det utan att veta om det. Hjärtsvikt ger vaga symtom som trötthet, andfåddhet och svullna fotleder och beror på otillräcklig pumpförmåga hos hjärtat. Kroppen kompenserar med ett skadligt stresspåslag, förklarar professor Lars Lund, som hoppas hitta ännu bättre behandlingar framöver.
Medicinvetarna har fått flera frågor om vagusnerven och hur den är kopplad till inflammatorisk sjukdom och kroppsliga funktioner. Professor Peder Olofsson reder ut saken och konstaterar att det beror på: Vagusnerven består av cirka 100 000 nervceller som påverkar många olika delar av kroppen. Mer kunskap krävs för att mer precist kunna förutsäga effekter – och biverkningar – menar han.
Termen komplementärmedicin syftar på behandlingar som inte ingår i den klassiska skolmedicinen. Det kan handla om allt från yoga till kosttillskott, och vissa av dem har god evidens för att lindra till exempel oro och ångest. Användningen av dessa alternativa behandlingar är utbredd men det tas sällan upp i vårdmöten. Forskaren Johanna Hök Nordberg brinner för en bättre dialog om hur och när dessa behandlingar kan vara till nytta.
En lyssnares släkting drabbades av hjärtinfarkt kort efter en ALS-diagnos. Hen undrar nu om och hur de hänger ihop. Forskarstuderande och läkaren Charilaos Chourpiliadis berättar vad forskningen vet om saken.
Globalt dör runt 50 000 kvinnor varje år på grund av havandeskapsförgiftning och tillståndet kan leda till för tidig födsel. Hör förlossningsläkaren och forskaren Ängla Mantel förklara vad vetenskapen vet om orsaker, förlopp och behandling.
Hur ser forskningsläget ut kring migrän? Kommer man kunna behandla eller rent av bota migrän? Det undrade en lyssnare, forskaren och överläkaren Anna Sundholm ger svar.
Varför gillar vi vissa smaker men känner äckel inför andra? Och hur kan man lära sig tycka om nya smaker? Forskaren Janina Seubert studerar hur nya smakpreferenser bildas och hur kunskapen kan underlätta övergång till mer hälsosamma och hållbara födoämnen.
Det är mycket tal om vikten av återhämtning idag och rekommendationen är ofta att göra saker som ger energi. Men vad händer egentligen i kroppen när vi känner oss energiska eller, tvärtom, har brist på energi? Det undrade en lyssnare. Professor Mats Lekander svarar.
Download from Google Play
Download from App Store
United States
Seriöst? Är vi tillbaka på 90-talet med skitsnack om "veganer får inget protein"? Ska den här människan föreställa en expert? Och den nonchalanta transfobin sen; "alla byter ju kön numera". Under all jävla kritik.
Superintressant!
Många delfrågor klaras ut - av en 'skön' medelålders man som inte (längre) bryr sig om fördomar och PC- tänkande...