Den svenska matresan

Det är svårt att inte bli glad av kroppkakor. Mjuka, mättande och alldeles oemotståndliga utgör de en del av södra Sveriges gastronomiska identitet - givetvis med fokus på Öland och Småland. Vad finns det för regionala skillnader i recept, vad skiljer palt från kroppkaka, och på vilka restauranger kan du hitta denna klassiska institution i svensk husmanskost? Följ med när vi pratar kroppkakans historia och försöker bena ut dess olika varianter. Med viss risk för att potatisskalaren och lingonsylten åker fram...

Lagom till svampens dag den 7 september beger vi oss ut i svampskogen. Vi utforskar klassiska matsvampar som kantarell och trumpetsvamp, benar ut skillnaden mellan sopp och skivling och tittar närmare på allt ifrån champinjon till fårticka. Visste du att världens största organism är en svamp? Att Karl Johanssvamp kallas för "liten gris" på italienska och hur citrongul slemskivling smakar? Allt detta och mycket mer om skogens guld i detta avsnitt av Den svenska matresan.

I det här avsnittet fördjupar vi oss i två ostar med helt olika uttryck – men med lika starka rötter i den svenska matkulturen. Äggost från Bohuslän är en len, syrlig och mild färskost som tillagas långsamt av ägg och syrade mejeriprodukter, och som ofta serveras med sylt eller sill. Kaffeosten från de norra delarna av landet är en fast, gnisslig ost som skärs i bitar och läggs direkt i kaffet – en tradition med rötter i samisk matkultur och vardagsliv nära fjäll och renhjordar. Vi reder ut ursprung, tillagning och kultur – från kokkärl till kaffekopp.    

Augusti betyder kräfttider – och i det här avsnittet dyker vi ner i en av Sveriges mest älskade sensommartraditioner. Från 1500-talets adel till dagens pappershattar och snapsvisor: hur blev kräftskivan den fest den är idag? Vi reder ut skillnaden mellan insjökräftor och havskräftor, när pappersmånen kom in i bilden, och varför vi egentligen sjunger när vi skålar. Allt detta i avsnitt 25 av Den svenska matresan, om Kräftskiva!

Vad vore en svensk sommar utan bär? I avsnitt 24 av Den svenska matresan plockar vi fram allt från barndomsminnen i hallonsnår till norrländskt guld på myrmark. Vi utforskar bärens betydelse för både smaklökar och samhällsekonomi – via hallon, blåbär, lingon, jordgubbar, svarta vinbär, slånbär, mullbär och hjortron. Vi passar även på att önska alla lyssnare en härlig sommar och hörs igen i augusti, lagom till kräftskivan!

Att packa en filt, en termos kaffe, lite smörgåsar  (och kanske något sött) och ge sig ut i det fria… det är något många av oss förknippar med utflykt, fritid och kanske framförallt svensk sommaridyll. Men var kommer picknicken ifrån? När blev det egentligen en svensk tradition att äta ute i grönskan? Och vad har vi helst i picknickkorgen? I avsnitt 23 av Den svenska matresan lägger vi ut en filt på gräsmattan och dukar upp för att botanisera i picknickens historia – från adliga jaktluncher till termosens guldålder.

Sillen beskrivs ibland som Sveriges nationalrätt - och firas lite extra den 6 juni som både är Svenska flaggans och sillens dag. Vi har bläddrat i sillfiskets historieböcker och försökt förstå hur sillen gått från vardagsmat till att enbart dukas fram på jul, påsk och midsommar. Vi har grävt i skilladerna mellan sill och strömming och hur sillen smakat genom tiderna. Från saltad och rökt till glasmästarsill och brantevikssill via ingefära, lime och brynt smör. Vi pratar Sillens dag, kreativa smaksättningar, och sillens framtid med Jonas Espefors på Salt & Sill, som tillsammans med Klädesholmen Seafood varje år tar fram Årets Sill. För dig som knappt kan vänta till midsommarbordets silltallrik - följ med!

Hur sätter man en surdeg? Är surdegsbröd nyttigare än andra bröd? Och vilket mjöl är egentligen bäst till surdeg? I det här avsnittet pratar vi med David Haendler, surdegsexpert som skrivit två akademiska uppsatser i ämnet. Följ med från surdegsstart till ett nybakat bröd - och lär dig om hur kefir och rakblad kan hjälpa dig i surdegsbaket.

I takt med att vårsolen börjar värma sprids äntligen doften av nygrillat i grannskapet. Oavsett om glöden kommer från kol eller gasol så har grillningen blivit en uppskattad umgängesform -  eller rent av en svensk nationalsport. Men när började vi äta mat tillagad över öppen eld? När slog grillningen igenom på allvar, och vad har vi lagt på gallret genom tiderna? Utöver att försöka svara på dessa frågor pratar vi även grill-tillbehör, marinad, BBQ-krydda, brisket och dryckestips till grillat. Häng med i detta maxade grill-avsnitt tillägnat Grillens Dag!

Ägg, ett livsmedel de flesta tar för givet, som endast blir uppmärksammat en gång om året då påsken nalkas. Hur länge har människan ätit ägg? Hur många ägg äter vi i Sverige varje år? Hur ofta har en höna ägglossning - och hur hör påsk och ägg ihop? Vi pratar ägg som kungamat, skillnaden mellan äggkopp och ägghållare, och äggrätter på restaurang. Med det här avsnittet önskar vi på Den svenska matresan alla lyssnare en Glad Påsk!   

Cajsa Warg är utan tvekan en av tidernas största, och första matinfluencers. Hennes kokbok gavs ut år 1755 och blev en sådan succé att den gavs ut i 14 upplagor, översattes till tyska och är aktuell än idag - trots att priset med dåtidens mått motsvarande en halv månadslön för en smed. Vad var det som gjorde Cajsa Wargs kokkonst så omtyckt att hon förblir en matkändis än idag, 270 år senare? För att få svaren har vi pratat med Ulrica Söderlind, lektor i måltids- och restaurangvetenskap vid Umeå Universitet och författare till boken "Cajsa Wargs kokkonst : fyra gastronomer, mat, dryck och tillagning under svenskt 1700-tal". Följ med för att få veta vad Cajsa tyckte om glass, till vilket recept det krävs "två pigga pigor" och vilka som var hennes främsta konkurrenter.   

Hushållsost, Präst, Grevé och Herrgård. Våra svenska hårdostar har alla en egen historia att berätta - från 1700-talet och fram till idag. Vad har munkar och kloster med ost att göra? Vilken roll har kvinnor spelat i svensk osthistoria? Vilket vin passar till Herrgård, och hur kom messmör till? I det här avsnittet går vi på djupet i dessa frågor, och pratar Hushållsost med prisbelönta Gäsene Mejeri. Vi tar också reda på vilken som är Sveriges populäraste ost, och undersöker skillnaden mellan Halloumi och svensk eldost. Följ med!

Punschrullens och podcastens dag infaller i år den 7 mars - Den svenska matresan firar genom att dyka ner i historien bakom denna klassiska fikafavorit. När uppkom punschrullen? Varför kallas det dammsugare? Och finns det några internationella motsvarigheter? Det tar vi reda på i dagens arraksdoftande avsnitt. Ingen punschrulle utan punsch - i den andra delen av avsnittet får vi veta varför punsch är ett typiskt svenskt fenomen, när den kom till Sverige och när i tiden vi konsumerade hela fem miljoner liter punsch per år.

Fettisdagen närmar sig och vi gör därför en djupdykning i det delikata ämnet Semlor. Är semlan svensk från början? Varför äter vi semlor före fastan? Vad kännetecknar den perfekta semlan - och hur många nya semmelvarianter finns det egentligen? I detta dubbelavsnitt som till 100 % tillägnas semlor söker vi svaren på dessa och många andra frågor. Vi pratar med Semmelmannen, Hey Lucie i Sigtuna och Elins kollega Hanna. Följ med på en resa som tar dig genom semlans historia, från hetvägg till prinsessemla och allt däremellan!

Sparrissoppa med champinjonkroketter, "Hvitkålssoppa" eller "Afredd buljong med stekta brödtärningar". Historiens vegetariska recept skiljer sig något från dagens vegoschnitzel och halloumi stroganoff - men motivationen bakom är densamma. Att välja bort kött och fisk med omtanke om djuren, miljön eller den egna hälsa. Men vilka kulturer var de första dokumenterade att äta växtbaserat? Hur utvecklades den vegetariska livsstilen i Sverige under 1900-talet? Och vart är vego-trenden på väg just nu? I avsnitt 14 av Den svenska matresan gör vi en tidsresa i hur vegetarisk mat utvecklats i Sverige med fokus på de senaste hundra åren. Följ med!

Gröt - en maträtt som hjälper oss att överleva januari och som har ett starkt grepp om den svenska folksjälen. Från vikingatid till Nobelfest, via mjölgröt, flyttgröt, havregrynsgröt och overnight oats. I det här avsnittet berättar Daniel Serra, kulinarisk arkeolog och författare, om hur grötätandet såg ut på vikingatiden. Vilka ingredienser användes, hur åt man och hur vikingatidens gröt smakade. Vill du veta hur gröt gick från kvällsmål till frukost, och varför det är havregrynsgröt som dominerar våra tallrikar? Välkommen till årets första avsnitt av Den svenska matresan!

När vi firar året som gått och välkomnar det nya är det de allra lyxigaste maträtterna som landar på tallriken: hummer, ostron,  oxfilé och crème brûlée. Till skillnad från julbordets självklara maträtter tillåter nyårsmiddagen var och en att göra sin egen tolkning av hur denna trerättersmeny ska komponeras. Men varför är det givet att nyårsmiddagen ska ha tre rätter? Vad är egentligen de vanligaste för- huvud och efterrätterna som serveras runt om i Sverige på nyårsafton, och varför? Till sist - vilka mattrender kan vi förvänta oss år 2025? Det är frågorna vi kommer att ägna oss åt i årets sista avsnitt av Den svenska matresan.

Frosten gnistrar på hustaken och doften av varm lussebulle sprider sig till tonerna av Så mörk är natten i midvintertid. Det är den mörkaste tiden på året - något vi tar oss runt genom att äta saffransbröd, knapra pepparkakor och genom att låta Lucia sprida sitt vackra ljus. Hur kommer det sig att vi firar Lucia? Varför firar med just lussebullar och pepparkakor? Det pratar vi om idag - och går på djupet om den dyrbara kryddan som ger lussebullen sin gyllene färg: saffran.

När doften av kryddnejlika och kanel börjar spridas vet vi att glöggminglens tid är här. Fram med glöggkoppar, russin, mandel och pepparkakor - för i det här avsnittet av den svenska matresan ska vi utforska temat glögg. Vi kommer att prata glöggens historia från Antikens Grekland via Rhendalen till glühwein och Gustav Vasa. Till dagens stora glöggutbud med allt ifrån saffransglögg till ginglögg. Du kommer att få veta vad som är definitionen av vinglögg och starkvinsglögg, vilken typ av vin som används och vilka tillbehör som numer räknas som klassiker på glöggminglet.

Tillhör du de som gärna firar födelsedagen med en bit fluffig prinsesstårta? Du är inte ensam - varje år konsumeras mer än en halv miljon prinsesstårtor i Sverige. Men varför heter det prinsesstårta, vad är skillnaden mellan dagens recept och originalreceptet, och vad går de för trender i prinsesstårta? Såhär i november är det ju även både Gustav Adolfsdagen och Napoleonbakelsens dag - två bakelser vi tar en närmare titt på i avsnitt 9 om Prinsesstårta och svenska bakelser.