UtforskaEffekten ⎮digitalisering - kunskap
Effekten ⎮digitalisering - kunskap

Effekten ⎮digitalisering - kunskap

Upphovsman: Effekten.se

Prenumererar: 164Spelat: 1,718
dela

Beskrivning

Digitaliseringens podcast. För dig som är konsult, beställare eller intresserad av digitalisering (20 min/avsnitt) Jonas Jaani guidar dig tillsammans med Micke Norbäck. Intervjuer med konsulter och experter.
133 Episodes
Reverse
Vi belyser ämnet “att jobba hemifrån tillfälligt” utifrån perspektiven teknik, kultur och mötesteknik. Vilka verktyg ska vi använda? Val av programvaror, kamera, högtalare, headset. Dyrt eller billigt? Enkelt eller säkert? Och vad ska jag tänka på före, under och efter mötet? Spela in eller anteckna mötet? Dela skärmen eller dokument? OM AVSNITTETMålgrupp: alla, kontorsfolk, it-folk, samhällsmedborgare, myndigheter, näringslivLär dig: distansarbete, distanskommunikation, arbeta digitalt, digitala möten, digitalt samarbete Vilka typer av möten finns; vad och hur ska kommuniceras? Vilka ska bjudas in? Oavsett hur du gör krävs en tydlig agenda. Valet av mötestyp; beslutsmöte, presentationsmöte eller arbetsmöte avgör längden på mötet, antalet deltagare, vilka verktyg vi ska använda och hur mötet ska förberedas av facilitatorn och deltagarna. Målet är att mötet ska vara produktivt, fokuserat, effektivt. Covid-19-situationen gör att staten kräver att vi jobbar hemifrån. Det öppnar upp för många att tvingas testa nya arbetssätt. Tidigare var det upp till de enskilda företagen att driva frågan om flexibel arbetsplats - något som blivit en självklarhet inom moderna företag, för att kunna skapa en mer inkluderande arbetsmiljö och därmed mer heterogen personalsammansättning, men också för att kunna locka personal som inte bor vid kontoret. För att få ett flyt hos ovana hemmajobbare kan det vara bra att ha dagliga avstämningar på regelbundna tider, där man berättar var man gjorde igår, vad man tänker göra idag och om man har några hinder - dvs daily standups. Detta gärna tillsammans i teams, så att alla är uppdaterade. En helt annan variant av digitalt samarbete är att ha alla kameror på, vara ständigt uppkopplade under dagen - som att vara på kontoret. Det fungerar i en del team, inspirerat från spelvärlden, med småprat i ljud och textform mellan 9 och 17. Utnyttja situationen under Coronavåren 2020: gå all in på digitalt och distans, testa tekniker och metoder, mät resultatet! Utbildning och skola upplever detta mycket tydligt - plötsligt ställs nya och höga krav på både lärare och elever och den teknik man använder. Förhoppningsvis kommer vi alla ut som kungar på distanskommunikation efteråt! Jonas Jaani, Micke Norbäck (26:50) Länkar: Effektiva möten - Elia Mörling: https://www.effekten.se/effektiva-moten/ Arbetsrutiner hemma: https://youtu.be/WqZiBugq4tsErgonomi hemma: https://youtu.be/6GlkoFnZpFk
Aktuellt ämne för att skapa ett "Härarbete". Att skapa digital arbetsplats med samarbete, möten och projekt. I detta temaavsnitt tar vi fram två avsnitt som vi tidigare har publicerat. Micke Norbäck och Jonas Jaani pratar först om digitala samarbeten och Teams (00.00--27:30) Allt om intranät, kontext i ett större sammanhang och hur vi tar det analoga mötet digitalt. Funderingar på genomförande i olika verktyg som tex Microsoft Teams. Vidare i avsnittet pratar Jonas Jaani och Jan Bidner om strategier och behov, beteende och förväntningar på ett nytt sätt att jobba. Byta och bryta för att skapa reslutat för teamet och inte individen. Hur gör vi med förändringsledning och genomförande. Vi pratar även lite om verktyg som Office 365 och Facebook Worksplace Avsnittet baseras på två tidigare publicerade avsnitt: Digitala samarbeten och Teams. (avsnitt 85) Strategier för den digitala arbetsplatsen (avsnitt 71) Micke Norbäck, Jonas Jaani, Jan Bidner (54.11) Länkar: Adoption Guide (Office 365) [pdf] Effektpyramiden hjälper dig till rätt val, värde och syfte Digitaliseringens podcast EFFEKTEN finns för dig som är beställare, konsult eller är intresserad av den pågående digitaliseringen.  Aktuella poddavsnitt: Office 365, innovation, AI, Design Sprint. Vi finns även där du hittar dina övriga poddar tex Spotify och CastBox https://www.effekten.se/prenumerera/ Alla avsnitt (mer än 100 avsnitt om digitalisering) https://www.effekten.se/avsnitt/
5G. Sara Kebert (#124)

5G. Sara Kebert (#124)

2020-03-0320:44

5G innebär mer mobilt data och därmed nya möjligheter. Det är i 5G allt ska hända, det uppkopplade samhället ska bli verklighet. OM AVSNITTETMålgrupp: it-folk, samhällsmedborgare, myndigheter, näringsliv.Lär dig: 3G, 4G, 5G, IoT. Internet of Things (IoT) -ivrarna förväntar sig att 5 miljarder enheter är uppkopplade år 2025. Vi har sett en enorm trafikutveckling sedan 3G, i och med nya tjänster och användarnas beteendeförändringar i mobil, padda och laptops. Pokemon Go, Fortnite och liknande har drivit på trafiken tillsammans med video och musik - och plötsligt streamar vi över hela landet, från kontoret till segelbåten. 5G är en global standard, vilket möjliggör att vanliga användare likväl som stora bolag kan att använda tjänsterna i hela världen. Idag finns redan ett femtiotal kommersiella 5G-nät i Världen, men i Sverige är vi ett år försenade med tilldelningen av spektrum. Sara Kebert på Vinnergi, ger oss flera tydliga exempel på fördelarna med 5G: Bredare band och fler frekvenser möjliggör snabbare och säkrare dataöverföring. Samhällsvinster med nya smarta virtuella tjänster i vården kommer emellertid först när de verkligen blir tillgängliga över hela landet och när användarna tar till sig den nya tekniken. Det är då vi får samordningsvinster och klimatvinster. Högre bandbredd och snabbare svarstider (under 10 ms istället för dagens 30 ms) innebär att realtidskommunikationen kan bli riktigt bra. Klassiskt exempel är inom spelindustrin och i ambulanser eller på farliga arbetsplatser, med hjälp av fjärrstyrda robotar i t ex gruvor. Transportsektorn kan göra massor av vinster i form av minskad energiåtgång, smartare logistik tack vare sensorer som hela tiden rapporterar status. Men hur ska vi tänka när vi drar igång ett 5G-projekt? Kebert ger oss nycklarna: Var öppen för att testa. Vi vet inte idag vad som kommer att flyga! Facebook och Snapchat har inte funnits särskilt länge, men är idag givna delar av våra liv. Ha kontroll över den digitala data du äger idag. Det är mycket som ska hanteras, processas med hjälp av AI. Vi lever i en globaliserad värld. Samarbete är ett måste, utvecklingen går för fort för att göra allt ensam. Tjänsteleverantörer, kunder, systemleverantörer, nätägare - alla måste bidra. Tänk på säkerheten. Sara Kebert, Jonas Jaani (20:43) Färdiga delningslänkar av detta avsnitt:LinkedIn-länk: https://www.effekten.se/5g/?share=linkedin&nb=1 Facebook-länk: https://www.effekten.se/5g/?share=facebook&nb=1 Effekten är digitaliseringens podcast Alla avsnitt: https://www.effekten.se/avsnitt/ Prenumeration: https://www.effekten.se/prenumerera/
Ansiktsigenkänning: Matchning av biometrisk data. Att samla in unika avtryck från en persons ansikte, spara det i kod och sedan matcha det med nya data. Juridiskt sett är det behandling och sparande av personuppgifter. Effekten pratar med Fredrik Amréus Hammargården, från Indivd - ett företag som arbetar med anonymiserad ansiktsigenkänning. Vi pratar hot och möjlighet, företag och myndigheter, teknik och integritet, juridik och moral. OM AVSNITTETMålgrupp: it-folk, samhällsmedborgare, myndigheter, näringsliv, butiksägare, produktägare, människorLär dig: ansiktsigenkänning, face recognition, GDPR, ansiktsanonymiseringMer: alla avsnitt av Effekten EU har identifierat ansiktsigenkänning som ett särskilt riskområde inom AI. Det är helt naturligt eftersom mängder av kameror plus AI kan leda till en effektiv övervakningsstat med låg integritet. Det är lätt att måla upp en dystopi. Men som med alla verktyg kan tekniken brukas och missbrukas. Ett bekvämt användningsområde är att låsa upp telefonen eller att betala i en butik med ditt ansikte. Ett samhällsförbättrande område är att bekämpa kriminalitet. I England har man butiker med blacklist, för att stoppa kriminalitet. Generellt sett används ansiktsigenkänning för att effektivisera, förbättra nånting, t ex genom att samla in och analysera statistik. Om traditionell handel, butiker på stan, ska kunna konkurrera med e-handel måste man ha liknande villkor. När du shoppar i en webbutik berättar du vem du är, vilka varor som intresserar dig, ditt beteende och dina behov. När du går runt i en affär på stan har de ingen aning om vem du är. De kan inte rikta erbjudande, de kan inte spåra dina tidigare behov, ge dig en likvärdig kundupplevelse som på webben. Butiken tvingas att chansa vid sina inköp och chansa på kundernas behov. Det tar bara en halvdag att sätta upp tekniken och testa. Tekniken är redan idag träffsäker och kan leverera bra statistik. Du som funderar på att starta ett projekt med ansiktsigenkänning: Är det skäligt? Är det nödvändigt? Blir det så mycket bättre eller kan vi använda annan teknik? Ha koll på juridiken, hur man behandlar datan. Vad ger det för långsiktiga effekter? Är det positivt för oss, för människan? Fredrik Amréus Hammargården, Jonas Jaani (22:55) Länkar Fredrik Amréus Hammargården, Head of Commercialization på Indivd https://www.linkedin.com/in/fredrikhammargarden/ Indivd: https://www.indivd.com Individ på LinkedIn: https://www.linkedin.com/company/indivd/ Individ på Instagram: https://www.instagram.com/indivd_ai/ Följ Individs utveckling https://www.linkedin.com/company/27478962/admin/ EFFEKTEN är digitaliseringens podcast. Finns där du hittar dina podcast tex Spotify Alla avsnitt (mer än 100 avsnitt om digitalisering) https://www.effekten.se/avsnitt/
Författaren och IT-experten, Mats Löfström, gästar Effekten. Efter fyrtio års arbete med informationsteknologi och verksamhetsutveckling sammanfattar han sina erfarenheter i en serie böcker. Och just där i erfarenheten finns krocken. OM AVSNITTETMålgrupp: it-folk, utvecklare, projektledare, projektmedlemmar, produktägare, människorLär dig: digitalisering i verkligheten, verksamhetsutveckling, IT kontra verksamhet, tillsammanskulturSe även: alla avsnitt av Effekten Verksamhet och beslutsfattare vet för lite om IT och IT-avdelningen förstår inte verksamheten. Bra blir det först när alla är tvåspråkiga. Det räcker inte att gå på konferenser och lära sig buzzwords, utan man måste engagera de som kan digitalisering och de som kan verksamheten. Mats ger oss lyckade exempel från riksdagen redan på 80-talet. Nycklarna då gäller fortfarande: väldigt bra förberedelser, positiva och insatta användare, noggrann upphandling. Kommunikation, teknik och verksamhet - alla förstod lite om allt. Ett annat tydligt exempel: digitalisering av gruvindustrin inom Boliden på 00-talet. Innovationen handlade om personal i verksamheten som upptäckte kraften i ny teknik. Kunde de förutspå att en fläkt var på väg att gå sönder, så bytte de den strax innan. Färre avbrott, högre säkerhet, automatisering och andra lösningar som uppkoppling med positionering blev resultatet. Sveriges nationella sjukvårdssystem är en utmaning där det regionala självstyret gör jämlik vård och samarbete mellan verksamhetsdelar svårt. Om alla varit med, att man hade en huvudman, en svensk IT-general, som samordnade arbetet hade det blivit så mycket bättre. Tre goda råd från en som har varit med på hela resan: Fokus - Vad är det vi vill förbättra och vad vill vi uppnå med digitaliseringen?Tillsammanskultur - Alla måste förstå, alla måste bidra på sitt sätt.Partner - Välj en som passar in; driftig, teknikkunnig, förstående. Mats Löfström, Jonas Jaani (24:25) Länkar: Mer om Matshttps://ff.forfattarcentrum.se/forfattare/4347/Mats_L_fstr_m Mats Löfström på LinkedInhttps://www.linkedin.com/in/mats-l%C3%B6fstr%C3%B6m-a06764/ Hållbar digitalisering. Anders Källström (poddavsnitt 114)https://www.effekten.se/hallbar-digitalisering/IT-avdelningens förändringsresa. Klas Ljungkvist. (poddavsnitt 93)https://www.effekten.se/it-avdelningens-forandringsresa/ Digitaliseringens podcast EFFEKTEN finns för dig som är beställare, konsult eller är intresserad av den pågående digitaliseringen.  Aktuella poddavsnitt: Office 365, innovation, AI, Design Sprint. Alla avsnitt Prenumeration (vi finns även där du hittar dina övriga poddar tex Spotify och CastBox)https://www.effekten.se/prenumerera/
Innovation har kidnappats och handlar nu mest om system, processer och experter; helt intellektualiserat. Men egentligen är det något alla gör. Alla är kreativa och alla kan innovera, men en del har glömt bort det. “Socialstyrelsen”, dvs risk managementsystemet i hjärnan sätter spärrar, som vi måste lösa upp med lite hjärnmassage. OM AVSNITTETMålgrupp: it-folk, utvecklare, projektledare, projektmedlemmar, produktägare, människorLär dig: hur man löser problem, innovation, misslyckas, lyckas, arbetskultur Det går inte att fråga folk “Vilka är era bästa idéer?”, då blir det bara tyst. Fråga istället “Vilka är era sämsta idéer?” och låt dem generera dåligheter. När de är klara vänder vi på de sämsta idéerna och gör motsatsen - och plötsligt har vi tagit fram de bästa lösningarna! Som i improvisationsteater, säg OCH istället för MEN. Det kräver träning - och är nödvändigt för att skapa en kreativ miljö. Möt Andreas Stjärnhem, creative director och hjärnmassör. Han mixar psykologi, innovation och digitalisering. Människor är emotionella djur. Så i arbetet sätter Andreas emotionella, episka mål! Hör honom berätta om: Lyckade projekt i bland annat skolan.Inställningen att misstag är en gåva: Prototypa, testa, tweaka och prototypa igen!Det mest kreativa verktyget som finns - whiteboard. Vi vet att vi kommer att sudda! Då tänker vi friare.Gladare hjärnor. Se till att din och omgivningens hjärnor är glada och fria! Det är inget magiskt, det är hårt passionerat arbete. Ha kul! Andreas Stjärnhem, Jonas Jaani (21:54) Introduktion till glad innovation:Improvisationsteatern sitter på massor av tricks för att lura hjärnan att släppa loss, det här är en favorit som bygger på OCH!: https://www.thoughtco.com/yes-and-improv-game-2713213 Längre in i den kreativa hjärnan:Frågor och svar om hjärnan, kreativitet, olika lägen av kreativitet och hur vi kan träna våra neurala nätverk: https://blogs.scientificamerican.com/beautiful-minds/the-neuroscience-of-creativity-a-q-a-with-anna-abraham/ Högsta nörd-level:Hur våra neurala nätverk fungerar om man är riktigt bra på något så kreativt som freestyle rap. https://www.nature.com/articles/srep00834 Mer poddar: Poddavsnitt om innovation Framgångsrik innovation. Håkan Ozan (avsnitt 97) Innovation. Alexander Wennerberg Larsson. (avsnitt 91) Digitaliseringens podcast EFFEKTEN finns där övriga poddar finns. Lägg till en prenumeration på tex Spotify eller få en sammanställning av månadens avsnitt via e-post
Daniel Wredenberg pratar om hur du väljer rätt affärssystem för framtiden. Det kommer att bli en "gamechanger" att använda rätt affärssystem. Vi har tidigare jobbat med att anpassa och uppgradera våra affärssystem. Är det ett slut på detta?  Att digitalisera kräver nytänk och affärssystemet tillsammans med verksamhetens processer är en del av en framgångsrik framtid.  Utmaningen kvarstår när det gäller kompetens och val av rätt system för affärsprocesserna.  Att föda olika system med data är centralt och Daniel tar upp exempel gällande lagerhantering. Att mäta och ta effektiva beslut. Att samla data i affärssystemet och ta kloka beslut på det man ser. Att jobba med system som tex Microsoft Dynamics 365 Unified Operations medför att man får många standardfunktioner som man bör överväga att använda och kanske till och med förändra affärsprocesserna så att de anpassas efter systemet.  Mindre specialanpassningar kan skapa fördelar för att utnyttja en hel plattforms funktionalitet. Tex har Microsoft bra kopplingar till Power-plattformen och Office 365. Vad innebär det för er verksamhet?  Tillsammans med ett affärssystem kan du affärsutveckla och tänka i dessa steg:  1. Använd rätt personer från leverantör och kund och använda dessa för att skapa visioner för framtida sätt att jobba på ett mer modernt sätt.2. Se till att dokumentera processer 3. Koppla ihop affärssystemets funktionalitet och jobba datadrivet. Daniel Wredenberg , Jonas Jaani (19:36) Länkar: Blogginlägg från Daniel:"OneVersion – What are you missing?" https://www.sogeti.se/utforska/bloggposter/oneversion--what-are-you-missing/ "Microsoft Dynamics 365 - Got your head in the cloud yet?" https://www.sogeti.se/utforska/bloggposter/microsoft-dynamics-365---got-your-head-in-the-cloud-yet/ EFFEKTEN är digitaliseringens podcast. Finns där du hittar dina övriga poddar (tex Spotify). Vill du vara med eller känner du någon som vill vara med i podden? Kontakta oss via LinkedIn, Facebook eller e-post: info(a)effekten.se Alla avsnitt (mer än 100 avsnitt om digitalisering)
Vi gör en snabb överblick med det senaste om Office 365. När nu många börjar optimera sina affärsprocesser till behov och möjligheter så ökar Microsoft automatiken i Office 365. Med hjälp av AI och lösningar som tex Project Cortex ökar analys och automatisk taggning av data. En intelligens som kommer skapa många nya funktioner ”out-of-the-box”. ”Modern Sharepoint” i Office 365 skapar möjligheter till flera anpassningar som inte har varit möjligt tidigare och med hjälp av Microsoft Graph och SharePoint Framework kan utvecklare skapa och anpassa lösningar inom Office 365. Teams är en del i Office 365 som har blivit mycket populär för att den hjälper organisationer att samarbete. Det fungerar bra och det oftast lätt att komma igång med. Microsoft Fluid Framework som är en del i Office 365 som kommer att vara ett nytt sätt att samarbeta. Dela och tillsammans skapa något på en gemensam plats i molnet. Ta ut delar av det du skapat i tex Word och dela med andra, jobba inom samma område med data från flera appar samtidigt. Fluid är den mest intressanta delen att hålla koll på under 2020. Att steg för steg resa framåt med Office 365 är positivt för organisationer. Flera appar (tex Power Automate och Power BI) kommer att kunna anpassas av slutanvändaren vilket kan skapa utmaningar. Slå inte på alla funktioner i Office 365 utan öppna upp dem efter hand. Ge resan tid och prata mycket med användarna om deras processer kopplat till Office 365. John Frankolin, Jonas Jaani (21:38) Länkar: Microsoft Fluid SharePoint Framework Microsoft Graph Project Cortex Office 365 som digital arbetsplats Samarbeta med Teams EFFEKTEN är digitaliseringens podcast. Finns där du hittar dina podcast tex Spotify Alla avsnitt (mer än 100 avsnitt om digitalisering)
Vi samlar poddavsnitt om Artificiell intelligens. AI i praktiken med Göran Lindsjö, Johan Hallberg och Eva Holmquist. Vi sammanfattar avsnitt från året som gick. Långlyssning i ca 1 timme om vad och hur AI påverkar och förändrar men också konkreta tankegods som du kan ta med dig till din organisation. AI - så ökar du takten. Göran Lindsjö (avsnitt 95)Göran Lindsjö har 34 års erfarenhet av AI. Effekten frågar varför artificiell intelligens just nu har blivit det primära samtalsämnet. Hur ser status ut för AI i Sverige? Intresset ökar i nästa alla branscher. Tillgången till data har exploderat och därför kan vi nu mata våra processorer och algoritmer. Kunskapen om tex machine learning finns och yttre händelser gör att hela ämnet AI ökar. Mycket pengar pumpas även in i ämnet. Lyssna/läs mer om detta avsnitt AI förändrar. Johan Hallberg (avsnitt 94)Alla pratar AI och automatisering, men vad innebär det? Jo, att datorn ska bli smart - och för att göra det behöver vi träna den med data. Gott så. Men det människor undrar är “Kommer jag att bli av med jobbet på grund av AI?”. Lyssna/läs mer om detta avsnitt Att testa AI. Eva Holmquist. (avsnitt 92)Hur testar vi AI? För att få svar på den frågan vänder vi oss till Eva Holmquist, Sr Test Specialist. Hon börjar med att avgränsa diskussionen till det vi har mest av idag: snäv, specialiserad AI. Inte generell AI som liknar en mångsidig människa, utan AI som är bra på att lösa ett specifikt problem. Det som skiljer traditionella system från AI-baserade är att de senare lär sig. System som inte har en lärande komponent har ett beteende som är samma över tid. Lyssna/läs mer om detta avsnitt Göran Lindsjö, Johan Hallberg, Eva Holmquist, Jonas Jaani (1:05:13) Digitaliseringens podcast EFFEKTEN finns där du hittar podcast. Tex Spotify, Apple Podcasts och Google Podcasts
Testledaren idag agerar varken polis innan en release eller administratör som skyfflar data, utan hen är en kvalitetscoach som hjälper utvecklingsteamet med arbetssätt under hela projektet och kontinuerligt rapporterar kvalitetsstatus och risker till projektledaren. Målet är att teamet ska leverera en tjänst som uppnår den kvalitet, det värde användaren förväntar sig. OM AVSNITTETMålgrupp: it-folk, utvecklare, projektledare, projektmedlemmar, produktägare, testareLär dig: testledarens roll, teamets roll, mjukvarutestning, större utvecklingsorganisationer Testledare, testare, testautomatiserare, prestandatestare. Det finns många namn på testfunktioner. Vill man bredda begreppet är alla i teamet testare, när de gör sina testuppgifter. Hör Eva Holmquist förklara utifrån lång erfarenhet som testledare i it-branschen. Hur lyckas man med test i sina projekt? Ta med testtänket från början av processenHa en testledare som ser helheten, inte bara detaljer - vilket värde ska projektet leverera?Fokusera på ett nära samarbete och ha en tät kommunikation inom teamet och med omgivningen Eva Holmquist, Jonas Jaani (19:28) Eva på LinkedInMer avsnitt med Eva:AI och Test Hemligheten bakom mjukvarutestning
Det är återigen dax att titta på digitala prylar. Varje år stämmer vi av vad som har hänt i världen av elektroniska prylar som får oss att nå längre, må bättre samt fördriva tid. Jakob, Anders och Jonas pratar om inköpen inför julen och sammanfattar alla inköpsdagar. Black Friday, Cyber Monday och Singles Day är dagarna alla handlare vill att vi ska titta lite extra på deras varor. Men har dessa skapats bara för att lura oss att tror att det är billigare? Vi pratar om hörlurar, spelkonsoler, elskotrar, Alexa högtalare och mobiltelefoner. Vi ger rekommendationer och nördar ner oss i åsikter om vad som är en bra investering just nu. Missa inte extra materialet till avsnittet. Där går vi djupare in på prylarna inför julen 2019. Om du vill se reprisen av livepodden där du ser oss. Digitala prylar livepodd (inspelad 2019-11-29) Jakob Krantz, Jonas Jaani, Anders Hydén (27:02) Digitaliseringens podcast EFFKETEN finns där du hittar poddar (tex Spotify) Vi finns även på LinkedIn och Youtube.
Vi går djupare in på prylarna som just nu är aktuella för julen 2019. Detta är extramaterialet till avsnitt 116 om Digitala prylar. Jakob, Jonas och Anders välkomnar in dig i deras "vardagsrum". Ett avslappnat samtal om de investeringar som kan vara aktuella för dig. Mycket prylprat och åsikter om vad de bästa prylarna heter. Alla inköpsdagar innan jul skapas för att vi ska konsumera mer men de har kanske spelat ut sin roll? Vi går igenom topplistan på prisjakt.nu, försöker förstå varför man ska prata med en högtalare, vilka spelkonsoler som gäller och vilken TV man inte ska köpa. Tips var du hittar de bästa rabatterna och det kanske finns något som du kan köpa som kostar 1 kr? Se även livepodden från inspelningstillfället. Jakob Krantz, Jonas Jaani, Anders Hydén (17:54) Digitaliseringens podcast EFFKETEN finns där du hittar poddar (tex Spotify) Vi finns även på LinkedIn och Youtube.
Sara Norbäck på Sportality gästar oss för att prata Design Sprint, en metod framtagen av Jake Knapp på Google 2016. Den används för att gå från ett stort problem till ett validerat koncept, en testad prototyp på bara fem dagar. Den kräver en del förberedelser, att man har rätt personer i teamet och att man litar på processen - för att på bästa sätt kunna jobba kreativt i en grupp men ändå inte klassisk brainstorming tillsammans, utan individuellt. OM AVSNITTET Målgrupp: allmänhet, utvecklare, projektledare, projektmedlemmar, produktägare, UX, användarexperterLär dig: Google Design Sprint, designsprint, innovation, design thinking, workshop Designsprinten kan besvara frågor kring varför, vem och vad, på ett annat sätt än effektpyramiden (tidigare poddavsnitt) och slutresultatet, prototypen, har fördelen att den sparar utvecklingstid och pengar genom att vara användartestad innan utvecklingsteamet skrivit en enda rad kod. I den ursprungliga Design Sprint görs jobbet på fem dagar, i version 2.0 och 3.0 har man kortat ner engagemanget hos svårbokade stakeholders till 2-3 dagar och skapar samt testar prototypen under efterföljande dagar. Vi reder ut i vilka situationer designsprint är perfekt, kopplar den till digitaliseringen och ger tips om hur man lyckas med metoden. Allt ifrån den perfekta gruppen, till små knep som för processen vidare. Och glöm inte att det är kul, det finns massor av energi i designsprint och deltagarna brukar bli väldigt nöjda med dagarna och det goda resultatet! Design Sprints fem steg: Understand (map)Ideate (sketch, diverge)DecidePrototypeValidate (test) Sara Norbäck, Micke Norbäck, Jonas Jaani (24:40) (lyssna även till eftersnacket) Länkar: Sara Norbäck på LinkedIn Design Sprint (avsnitt 115, eftersnack) Google Design Sprint Effektstyrning  https://www.youtube.com/watch?v=K2vSQPh6MCE https://www.amazon.com/Sprint-Solve-Problems-Test-Ideas-ebook/dp/B010MH1DAQ
I avsnitt 115 pratar vi om Design Sprint med Sara Norbäck. Här är ett eftersnack som fyller på med exempel och kunskap om metoden. En metod som kan användas för att lösa stora problem och validera koncept på fem dagar. I detta avsnitt delar Sara och Micke med sig av erfarenheter av användningen av metoden. Hur reagerar beslutsfattare, fungerar metoden tillsammans med DevOps, vilka olika versioner finns och varför skapas en känsla av lägerskola när man använder Design Sprint. Ett avslappnat samtal och eftersnack till huvudavsnittet Design Sprint Sara Norbäck, Micke Norbäck, Jonas Jaani (11:52) Digitaliseringens podcast EFFKETEN finns där du hittar podcasts. Lyssna även på fler avsnitt, listan finns här.
Digitaliseringen och industri 4.0. Vi har nu lämnat industrisamhället och befinner oss mitt digitaliseringen, i privatliv och yrkesliv. Men alla har inte följt med oss. De sitter fast med gamla, lappade datorsystem från innan millenniet och själva väntar de på att gå i pension. Detta samtidigt som vi andra sprudlar av entusiasm och pratar AI, big data och vad vi ska göra med femte generationens trådlösa internet. OM AVSNITTETMålgrupp: ledare, allmänhet, kontorsfolk, politiker, samhällsmedborgareLär dig: digitalisering, generationer, industri 4.0, ledarskap Polariseringen är tydlig. Industrin är en analog borg (läs: ADB, en rädsla att agera, “vänta ett år så blir det bättre och billigare”) - detta samtidigt som våra barn är extremt mycket mer digitaliserade än “vi” i beskrivningen ovan. När vi gick från bondesamhälle till industrisamhälle kunde vi låta den äldre generationen dö ut. Så går det inte att göra nu, utan den äldre generationen behöver lära om! Det räcker inte att unga IT-nördar tar över, de bygger inga bilar. Däremot kan de låta datorn styra den analoga bilen. I Kina tog man klivet från risfält rakt in i moderna industrier, medan svensk industri sitter fast med stålverk och maskiner från 40-60-talen. Men det finns ljuspunkter. Anders Källström från tankesmedjan Sustainability Circle lyfter fram fordonsindustrin (grovmotorik) och elektronikindustrin (finmotorik) som exempel på smart industri, “industri 4.0”. Konkurrensen är extremt hård, det finns för många bilfabriker, så här forskas och utvecklas det hårt på drivmedel och självstyrning. Viktigast är att management har hela bilden, förstår digitalisering. Fortum lyckades med detta; de kan nu prediktera på kraftvärmeverk med hjälp av sensorer, algoritmer och AI. De utgick från en väldigt entusiastisk ledning. När ledningen är med, är fortsättning enkel: börja att plocka lågt hängande frukter; starta enkelt och smått och gå vidare därifrån. Anders Källström, Jonas Jaani (18:02) Länkar: Anders Källström Tankesmedjan Sustainabilitycircle.se https://www.effekten.se/prenumerera/
Samtalet med Anders Källström fortsätter. (Lyssna även på "Hållbar digitalisering del 1"). Utmaningarna är många när det gäller digitaliseringen och "mangement problemet" är stor när vi inte vågar eller förstår vad nya möjligheter kan innebära. AI, IoT etc och ny typ av utbildningen. Anders fortsätter att prata om bland annat prediktiva haverier och vad det inenbär för en organisationen. AI och kognitiv vetenskap och hur vi lånar begrepp från biologin för att förklara framtiden. Sensorer och "markörer" kommer att vara av stor betydelse bland annat inom sjukvård. Multisensorn kommer att sitta i våra kroppar i framtiden. Soft skills och hur vi jobbar med det konstanta utbildningsbehovet när det unga generationen måste omsätta sin kunskap och utbildning var 5år. Utmaningarna är många och tiden är vår största. Anders Källström, Jonas Jaani (09:59) Mer i digitaliseringens podcast EFFEKTEN. Finns där du hittar poddar. Tex Spotify
Silicon Valley, IT-drömmarnas huvudstad sedan många år. Eller är det snarare en fiskdamm av startups där stora fiskare fångar de bästa idéerna? Håller nidbilden med häftiga termer och mycket bullshit? Elia Mörling, svensk digital entreprenör, berättar om sitt besök i silikondalen. Han dementerar det sista. “Det är tvärtom. De har sett allt och hört allt, så det är inte mycket som imponerar på människorna som bor där. De lever i en flora av idéer och bolag. Nämn inte AI om du inte löser ett problem med den.” Kom inte heller dit med en idéer om exempelvis adtech, digitalisering av marknadsföring - det är iskallt. Marknaden är mättad och Google dominerar. OM AVSNITTETMålgrupp: nyfiken allmänhet, entreprenörer, IT-folk, ungdomar, utvecklare, kommunikatörer, informatörerLär dig: Silicon Valley, entreprenörskap, amerikansk kultur, mötesdensitet Elia talar om Densitet, många entreprenörer på liten yta, många idéer, mycket kapital och korta möten med kärnfullt innehåll. Självsäkra människor, men också öppna och välkomnande, hälften av dem kommer själva utifrån. De delar med sig också för att upprätthålla bilden av Silicon Valley. Tempo är nästa viktiga faktor; allt är förberett, inövat, samtidigt som man måste vara snabb och flexibel, tacka ja till möten direkt. Är sedan inte mötet relevant, reser man sig upp och går. Nätverkandet, meetups och liknande är alla där bra på, vilket i sin tur ger en flora av idéer och potentiella medarbetare. Vad vill du veta? Du är kunden! Svenska entreprenörer beskrivs som produktfokuserade, medan amerikanerna själva är fokuserade på kunden och att förstå och lösa kundens faktiskt problem - sen kommer produkten. Och kunderna är inte alla, du måste våga fokusera, smalna av scoopet. Att värdera sin idé och därefter se om den skalar, allt sker supersnabbt. Elia Mörling, Jonas Jaani (19:39) Länkar: Öppen innovation. Elia Mörling (avsnitt 103) Digital kommunikation i en digital värld. Digitaliseringens podcast EFFEKTEN finns där du hittar dina övriga poddar, tex Spotify. Vill du vara med i podden? Hör gärna av dig till oss på info(a)effekten.se eller kontakta oss via LinkedIn   Alla avsnitt
Linn Olsson, User Experience Designer och Mats Johansson, testledare, målar bilden av WCAG och hur det påverkar oss i vardagen. Web Content Accessibility Guidelines är tillgänglighetsriktlinjer; alla människor ska ha samma rättigheter att kunna ta del av det som finns på webben, t ex information på en sida. Linn hjälper organisationer att designa för tillgänglighet och Mats utbildar utvecklare (programmerare) och kontrollerar att resultatet uppfyller EUs riktlinjer. OM AVSNITTETMålgrupp: nyfiken allmänhet, anställda inom stat och kommun, användare, beställare, utvecklare, kommunikatörer, informatörerLär dig: tillgänglighet, WCAG, myndighetswebb, UX-design, mjukvarutest Standarden består av 78 kriterier grupperade i 12 riktlinjer, som i sin tur är del av fyra områden: Möjlig att uppfattaHanterbarBegripligRobust Design för tillgänglighet innebär att man tar hänsyn till alla i arbetet med färg, kontraster, form, hur man skriver texter, navigering (med hjälp av t ex tabbar, skärmläsare) och mycket mer. Test av WCAG innefattar användningstest och kontroll av designen, men också tekniska tester för att se till att programkoden validerar mot WCAG. Till exempel måste alla bilder ha ALT-taggar, som läses upp för den som inte kan se webbsidan. De tekniska testerna görs automatiserade, med WCAG-validatorer. Resultatet får sedan utvecklingsteamet ta del av för att kunna förbättra webben. GDPRs krav på godkännande av webcookies, du vet den störande lilla rutan som dyker upp på alla nya webbsajter du besöker, har lett till mängder av problem där funktionsnedsatta inte på ett smidigt sätt kan stänga ner rutan och tab-navigera sig vidare genom sajten. WCAG 2.1 är den version som gäller just nu och inkluderar video och mobilitet. För att göra det hela lite mer komplicerat kan man uppfylla tillgänglighetskriterierna i tre nivåer: A, AA och AAA, som är den högsta nivån. Gå igenom kriterierna och se vad som är rimligt för er. Håll koll på datumen! EUs webbdirektiv anger när olika myndighetswebbar (offentliga organ) ska följa WCAG: 23 september 2019 alla nyutvecklade webbar23 september 2020 även alla gamla webbar23 juni 2021 även alla publika appar Hur lyckas man? Linn och Mats tipsar högt och lågt: Empati! Sätt dig in i hur det är att ha en funktionsnedsättning. Prova på att blunda och surfa med skärmläsare. Tänk dig att inte kunna använda Swish eller mobilt Bank-ID - du stängs ute från stora delar av samhället.Med gratis valideringsverktyg kan du plocka lågt hängande frukt genom att gå igenom din webbsajt, se nedanManuella checklistor finns också på nätet, se nedanSätt upp processer för att säkra tillgänglig utvecklingKolla vad som händer med layouten när du t ex förstorar texten Och ärligt talat - varför missa 1 av 5 användare?* Så många har nån typ av funktionsnedsättning! Linn Olsson, Mats Johansson, Jonas Jaani (22:35) Länkar: https://webbriktlinjer.se/wcag/ Linn Olsson på LinkedIn Mats Johansson på Linkedin  Web Content Accessibility Guidelines. Enkelt förklarat Skapa den attraktiva webbplatsen. Martin Johansson (avsnitt 110) Total validator (verktyg för att testa WCAG) *permanent (tex amputerad arm), tillfällig (brutit arm), till situationell (nybliven förälder med ett barn i armen)
”Att ta in stora datamängder. Återanvända dem, förädla dem, för användaren". Business intelligence (BI) är enkelt när Fredrik Borin beskriver det. Men det har varit en resa från 60-talet fram till nu. OM AVSNITTETMålgrupp: Beställare, inköpare, processägare, ITLär dig: Övergripande BI, nyttovinster, effekt, kravhantering, vägval och prioriteringar. BI har varit något som verksamheten beställt från IT. Det har ändrats och det handlar inte längre bara om ekonomisk data. Numera tar man in all data för att kunna skapa en helikoptersyn på verksamheten. Business intelligence är något som alla i en organisation ska kunna ta del av. Detta skiljer sig från det gamla sättet då BI var något som ett fåtal människor förstod sig på och jobbade med. Fredrik, som har lång erfarenhet som affärsutvecklare inom BI, ger exempel på hur du tex skapar de bästa besluten utifrån din yrkesrollen. I avsnittet får du exempel på BI-projekt både från privat och offentlig sektor. Datalager, data warehouse, verktyg och import/export av data är idag inte det som är svårt inom BI. Idag handlar det om att förstå verksamheten och skapa nyttovinster. Att skapa förebyggande analyser, skapa en bättre planering och inte bara rapporter. Processerna och förståelsen för hur slutanvändaren jobbar ger det bästa resultatet. "BI-ögonen" kan spegla verksamheten. Använd dem och du skapar fördelar. Hur lyckas man med BI-projekt och vad bör man tänka på som beställare? Vilka krav kan jag ställa på leverantören och vilka gemensamma förväntningar kan skapas för ett lyckat projekt? Vidare i avsnittet diskuterar man även AI och funderar på om det är en avancerad BI. Fredrik Borin, Jonas Jaani (20:23) Effekten -digitaliseringens podcast finns där du hittar dina övriga poddar tex Spotify. Mer avsnitt hittar du här. Ge gärna förslag på innehåll. Kunskap om aktuella ämnen. 20 min/avsnitt. För dig som är beställare, konsult eller intresserad av digitalisering. Vi ger dig insikter, framtidsspaningar och goda exempel. Jonas Jaani guidar dig tillsammans med Micke Norbäck och konsulter som kan digitalisering.
Den attraktiva webbplatsen är den som besökarna förstår och vill ha. Låter det enkelt? Ja, det kan det vara om du följer några råd och tips. Martin Johansson, Senior Interaction Designer, leder oss rätt. AVSNITTETMålgrupp: Beställare, kommunikatör, UX-designer, webbdesigner, ITLär dig: pedagogisk design, statistik gällande webb, prioritera, effektstyrning Uppfattningen om svenska webbplatser är att de fyller behoven men det finns mer att göra. Genom exemplet hur man ansöker om körkort pratar Martin om utformning och val som man kan tänka på. Centralt är pedagogisk design och att skapa enkla sidor (less is more!). Följ den grafiska profilen och skapa effekt för målgrupperna. GDPR, WCAG och andra riktlinjer har gjort myndigheternas webbsidor bättre. Allt handlar i slutändan om att skapa mest nytta för användare. Vidare i avsnittet tar vi upp trendrapporten "Hur mår svenska webbplatser" och vi undrar om det finns ett mål med svenska webbsidor. Avslutningsvis pratar Martin om receptet för att lyckas med en attraktiv webbplats. En del av receptet är att svara på frågan vad besökaren vill och sålla bort det som inte är relevant. Martin Johansson, Jonas Jaani (23.14) Länkar: Trendrapport: Hur mår Sveriges Webbplatser 2019 Vägledning för webbutveckling - webbriktlinjer.se UX- Att arbeta med användaren i centrum. Joakim Linhardt. Micke Norbäck. (avsnitt 77) Effektstyrning (avsnitt 62) Digitaliseringens podcast EFFKETEN finns där du hittar dina övriga poddar tex Spotify
loading
Kommentarer 
loading
Ladda ner från Google Play
Ladda ner från App Store