I hjärnan på Louise Epstein

Vi matas av budskapet att stress bör undvikas. Men vad är egentligen en rimlig målbild när det handlar om att undvika stress? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stress sägs öka risken för bland annat sömnproblem, hjärtkärlsjukdom, depression och demens. Men är verkligen sambandet så enkelt? Psykolog Elin Lindsäter önskar att vi kunde prata om stress på ett annat sätt. Hon berättar hur man kan lägga förväntningarna på livet på en rimlig nivå och hur man kan minska stressen genom att avvakta med större beslut. Programledare: Louise EpsteinGäst: Elin Lindsäter, psykolog och forskare Karolinska institutetProducent: Kicki Möller

Under 50-talet driver amerikanska underrättelsetjänsten CIA ett hemligt projekt på jakt efter en substans som skulle kunna styra människors tankar. Hör P3 Dokumentär om de amerikanska experimenten med LSD i Sveriges Radios app.

AI-drivna tjänster för psykologisk behandling innebär både möjligheter och risker. Men när kan maskinen ge lika bra behandling som människan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Just nu pågår forskning om hur AI kan fungera i psykologiska behandlingar. Men hur tränas en AI-terapeut? Vad krävs för att den ska kunna bli ett komplement till vanlig, mänsklig behandling – och vem är ansvarig om något går fel? Psykologiprofessorn Per Carlbring hjälper oss att reda ut. Han berättar också om hur hans forskargrupp har utvecklat AI-terapeuter som tränats i kognitiv beteendeterapi respektive psykodynamisk terapi.I detta avsnitt kommer vi in på ämnet självmord. Om du mår dåligt och behöver prata med någon, kontakta Minds självmordslinje på tel 90101 eller på www.mind.se. Du kan också ringa Vårdguiden på 1177 och få hjälp att kopplas vidare eller vid akuta fall ring 112 och be att få prata med jourhavande präst.Programledare: Louise EpsteinGäst: Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms universitetProducent: Tommie Jönsson

Svenskarna mår överlag psykiskt bra, det visar flera undersökningar. Samtidigt är det vanligt med stress och oro. Hur hänger det ihop? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Folkhälsomyndigheten mäter svenskarnas hälsa på flera sätt, bland annat i den Nationella folkhälsoenkäten. 2024 svarade 84 procent av svenskarna att de har gott psykiskt välbefinnande. Det låter mycket, men vad innebär egentligen psykiskt välbefinnande och hur mäter man det?Vi tittar på skillnaderna i psykiskt välbefinnande mellan män och kvinnor, och vad det beror på att de allra äldsta, precis som unga kvinnor, mår psykiskt sämre än snittet.Sist men inte minst, vad är viktigast för att en människa ska må bra?Programledare: Louise EpsteinGäst: Hillevi Busch, utredare på FolkhälsomyndighetenProducenter: Tommie Jönsson och Kicki Möller

På senare år har begreppet självmedkänsla fått mycket uppmärksamhet. På vilket sätt kan det leda till ett bättre psykiskt mående? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Självmedkänsla handlar om att vända medkänslan inåt, istället för utåt mot andra människor. Louise och psykiater Ullakarin Nyberg reder ut vad som avgör om en person har förmåga till självmedkänsla eller inte. Kan självmedkänsla putta undan den inre kritikern och när går självmedkänslan över till ren självömkan?Programledare: Louise EpsteinGäst: Ullakarin Nyberg, psykiaterProducent: Kicki Möller

Det larmas om den svenska skolan. Debatten är hård om orsakerna bakom sjunkande resultat. Men om hjärnan fick bestämma hur borde skolan fungera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under de senaste 35 åren har den svenska skolan förändrats på många sätt. Ansvaret har flyttats från staten till kommunerna, friskolorna har blivit fler, betygssystemet har ändrats flera gånger medan pedagogiska trender och metoder har avlöst varandra. Vilka konsekvenser har det fått att så mycket hänt på kort tid? Och har någon frågat vetenskapen om hur skolan borde fungera för att så många som möjligt får chansen att lära för livet?Gäst: Agneta Gulz, professor i kognitionsvetenskap vid Lunds UniversitetProgramledare: Louise EpsteinProducent: Tommie Jönsson

Social ångest är en av våra vanligaste psykiatriska diagnoser. Men vad fungerar bäst om inte vill att det ska hindra en att leva det liv man vill? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Närmare en sjättedel av Sveriges befolkning beräknas lida av social ångest i någon form. Ungefär två procent har så allvarliga besvär att det blir svårt att leva ett vanligt liv. Men det går att lära sig hantera obehaget inför sociala situationer – steg för steg.Alexander Rozental, professor i klinisk psykologi vid Luleå tekniska universitet, förklarar vad social ångest beror på och varför det inte hjälper att undvika av sociala situationer eller att använda säkerhetsbeteenden.Programledare: Louise EpsteinProducent: Tommie Jönsson

Det är snart dags att ställa om klockan till vintertid. Men hur påverkas psyket av omställningen? Och hur gör man för att klara av den på bästa sätt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad skulle vara bäst för hjärnan och psyket – ständig vintertid, ständig sommartid eller dagens system med sommar- och vintertid? Och hur kan en liten tidsomställning på bara en timme påverka oss så mycket? Psykiatern och författaren Anders Hansen reder ut tillsammans med Louise Epstein.Producent: Tommie Jönsson

En del exploderar medan andra blir sammanbitna och tysta. Vad är egentligen det bästa beteendet för att ett bråk ska leda till något positivt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns också vissa som gör vad som helst för att inte bråka. Vad är det som avgör vilken bråk-stil man får och om man är den som tycker bråk är lite uppfriskande eller bara skrämmande? Psykologen Anna Bennich ger råd för att bråka bättre och berättar var den tydliga gränsen går mellan ett konstruktivt och destruktivt bråk.Programledare: Louise EpsteinGäst: Anna Bennich, legitimerad psykolog och författareProducent: Kicki Möller

När ens partner får en demensdiagnos förändras livet. Hur kan man fortsätta leva ett så bra liv som möjligt med allt ansvar sjukdomen innebär? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många partners till demenssjuka får ofta höra att de inte ska glömma att ta hand om sig själva. Men hur gör man det i praktiken, när ens partner behöver mer och mer hjälp, utan att kanske inse det själv?Tidigare i år fick Sverige en ny demensstrategi där det bland annat står att man som närstående ska kunna leva ett meningsfullt liv tillsammans med sin demenssjuke partner. Ingrid Hellström, professor i vård av äldre, berättar vad det kan betyda i vardagen.Programledare: Louise EpsteinGäst: Ingrid Hellström, professor i vård av äldre vid Marie Cederschiöld högskola i Stockholm och legitimerad sjuksköterska.Producenter: Kicki Möller och Tommie Jönsson

Vad beror det på att normala orostankar kan växa sig så starka att de blir obehagliga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ungefär var tionde person i Sverige känner så mycket ångest att det påverkar livskvalitén. Men vad är egentligen ångest och vad fungerar bäst för att den inte ska hindra en från att göra det man vill?Programledare: Louise EpsteinGäst: Peder Björling, psykiater och legitimerad psykoterapeutProducent: Kicki Möller

Enligt mätningar har människans intelligens ökat sedan 1930-talet. Men utvecklingen tycks ha vänt. Har vi blivit dummare? Vad händer med vår hjärnkraft i framtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Peter Gärdenfors, professor emeritus i kognitionsvetenskap, är dock inte oroad. För Louise Epstein förklarar han varför IQ-tester bara mäter en smal skärva av den mänskliga intelligensen. Programledare: Louise EpsteinGäst: Peter Gärdenfors, professor emeritus i kognitionsvetenskap vid Lunds UniversitetProducent: Tommie Jönsson

När nyheterna blir för jobbiga är det många som undviker att följa dem. Men när nyhetsutmattningen är ett faktum finns det knep att ta till. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utdragna krig och ofattbart humanitärt lidande. Stigande medeltemperatur på vår planet. Demokrati på tillbakagång i många länder. Svenska gängkriminella rekryterar barn för att mörda och sälja knark. Detta redovisas varje dag i tidningar, tv, radio och på nyhetssajter och undersökningar visar att allt fler undviker nyheterna. Men hur behåller man sitt intresse för världen utan att bli mentalt utmattad?Erik Andersson, docent i klinisk psykologi, förklarar hur nyhetsutmattning fungerar och guidar till metoder för att hantera den. Räcker det med att dosera sitt intag? Och varför kan det hjälpa att skriva ner oroande nyheter med papper och penna?Programledare: Louise EpsteinGäst: Erik Andersson, legitimerad psykolog och docent i klinisk psykologi vid Karolinska InstitutetProducent: Tommie Jönsson

Varför blir vissa personer mer nervösa än andra? Och vad fungerar bäst om man vill att nervositeten inte ska hindra dig från att göra vad du vill? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Lättare nervositet kan leda till att man presterar bättre, men kraftig nervositet kan göra så att man känner sig handlingsförlamad. Men det finns tekniker för att hantera nervositet. Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet, reder ut tillsammans med Louise Epstein.Producent: Tommie Jönsson

Alla misslyckas ibland. Kanske med matlagningen, eller med att bryta upp från ett dåligt äktenskap. Vilken poäng kan det finnas med att misslyckas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Enligt brittisk forskning finns det tre bra strategier för att hantera sina misslyckanden, nämligen acceptans, humor och positiv omtolkning. Men just när man misslyckats kan det vara svårt att se något positivt alls.Hur kan man veta i stunden om man kommer ha glädje av sitt misslyckande i framtiden? Programledare: Louise EpsteinGäst: Camilla von Below, legitmerad psykolog och forskare vid Stockholms universitetProducent: Kicki Möller

Många vittnar om att de blir mindre oroliga och nedstämda av att meditera. Men hur fungerar meditation på ett djupare plan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Louise samtalar med hjärnforskaren Pontus Wasling om meditationens påverkan på hjärna och psyke.

De flesta människor känner sig någon gång som en bluff. Men hur vet man om känslan är normal självkritik eller något annat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inte ens Albert Einstein gick säker för bluffsyndromet – den jobbiga upplevelsen av att man när som helst kommer att bli avslöjad som någon som inte alls är så kompetent som man verkar. Men det finns sätt att parera känslan – och det kan till och med finnas goda bieffekter av bluffsyndromet.

Varför har en del människor så lätt att känna sig nöjda, medan andra ständigt lever med ett stråk av missnöje? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns ett starkt forskningsstöd för kopplingen mellan personlighet och nöjdhet. Psykiater Peder Björling berättar varför man ändå inte ska ge upp hoppet. För det går faktiskt att förändra sin personlighet en aning och bli en person med högre livsnöjdhet.Programledare: Louise EpsteinGäst: Peder BjörlingProducent: Kicki Möller

I framtiden kan intelligensen bli både billig och maskinell. Vishet, däremot, det är svårare att ersätta med AI. Men hur gör man för att bli vis? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I många sagor är det bättre att vara vis än vacker. Kanske stämmer det också, för forskning har visat att det finns ett möjligt samband mellan vishet och psykiskt mående. Anders Hansen och Louise Epstein analyserar den eftersträvansvärda egenskapen som ofta kommer med åldern.

I dagens arbetsliv efterfrågas ofta social kompetens, men vad är det egentligen? Och vad avgör egentligen hur en människas sociala förmåga ser ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns gott om råd för hur vi kan bli mer socialt kompetenta. Anna Bennich, legitimerad psykolog, förklarar varför en del av dem är meningsfulla och andra värdelösa. Man måste inte vara extrovert för att vara social!