Vetenskapsradion Hälsa

Nya Vetenskapsradion din dagliga guide till ny forskning och fascinerande vetenskap med Sveriges Radios Vetenskapsredaktion. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion Hälsa flyttar nu till det nya programmet Vetenskapsradion, och slås ihop med Vetenskapsradion Forskarliv och Vetenskapsradion På djupet till ett dagligt vetenskapsprogram.Det här flödet upphör och alla nya avsnitt av programmet kommer att publiceras under programmet Vetenskapsradion.Dagligt vetenskapsprogram från Sveriges Radio – om ny forskning och fascinerande vetenskapI nya Vetenskapsradion guidar Sveriges Radios vetenskapsredaktion dig i allt från forskningsfronten till vetenskapen som påverkar din vardag.Alla gamla avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa kommer finnas kvar om man vill lyssna på dem i efterhand. Men från och med fredagen den 25 oktober 2024 kommer alla nya avsnitt att publiceras under namnet Vetenskapsradion.

29 -årige Fabian Bernhardson i Örebro har haft klusterhuvudvärk i tio år. Han är en av uppemot tio tusen personer i Sverige som har klusterhuvudvärk. En huvudvärk med en extremt kraftfull smärta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klusterhuvudvärk är ett ganska okänt tillstånd men där det nu forskas intensivt. Tidigare kallades den för Hortons huvudvärk.För Fabian börjar klusterhuvudvärken under vinterhalvåret kl 10 på förmiddagarna och håller oftast på en timme. En smärta som gör att han vill försvinna ut ur sin kropp. Många kallar den för självmordshuvudvärk. Nu har han haft uppehåll en längre period, och har hittat sina egna metoder att hantera smärtan.Inget läkemedel än för klusterhuvudvärkenÄn så länge finns det ingen specifik behandling eller läkemedel mot klusterhuvudvärk. Forskarna jobbar intensivt för att förstå ärftliga orsaker, men också varför de stora flertalet får sina attacker på natten.Följ med till Andrea Carmine Belins labb på Karolinska institutet, där det görs sömnstudier och tester på hudceller och blodprover - allt för att förstå klusterhuvudvärk bättre.Medverkar gör seniorforskaren Andrea Carmine Belin, forskningsspecialist Caroline Ran, doktorand Felica Jennysdotter Olofsgård - alla tre på institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet samt 29-åriga Fabian Bernhardson i Örebro, som länge drabbats av klusterhuvudvärk.Programmet är en återutsändning från november 2022.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Covid- och influensavaccineringen har nu startat i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omkring två miljoner människor i Sverige behöver vaccinera sig mot covid19, enligt Folkhälsomyndigheten. Varför? I en direktsändning från Folkhälsomyndigheten svarar experterna på frågor om vaccinen inför årets covid- och influensasäsong.Gästerna är Magnus Gisslén, statsepidemiolog tillika professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Katarina Widgren, biträdande smittskyddsläkare i Stockholm och Robert Dyrdak, biträdande överläkare på Klinisk mikrobiologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och forskare på Karolinska Institutet.

Årets nobelpris i fysik gick till upptäckten bakom maskininlärning och AI. Vissa forskare menar att evigt liv kan vara möjligt med hjälp av AI, om man laddar upp mänskliga hjärnor i datorer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drömmen om evigt liv har funnits i tusentals år hos människan. Med ny teknik tror vissa forskare att det skulle kunna vara möjligt med evigt liv. Det skulle i så fall ske genom att scanna av och ladda upp alla kopplingar från en människas hjärna till en dator.  Superdator med kapacitet för hjärnanÄn så länge finns en superdator som har kapacitet till 1.7 miljarders miljarders beräkningar per sekund, och då är det lite mer än vad en mänsklig hjärna klarar av, menar framtidsforskaren Anders Sandberg vid Oxford University i England. Fast det har gått nästan två år sedan programmet sändes första gången, så ligger superdatorernas kapacitet fortfarande kvar på den här nivån, enligt Anders Sandberg. Men den datorkraften kräver oerhört mycket mer kraft än våra mänskliga hjärnor, som kanske kan jämföras med några watt i en lampa.  Nya perspektiv om evigt livI en vindlande resa i Vetenskapsradion Hälsa säger en forskare saker hon aldrig sagt förut. Det hände Ylva Söderfeldt,  idéhistoriker inom medicin och föreståndare för centrum för medicinsk humaniora vid Uppsala universitet.Nya perspektiv ges också av hjärnforskaren Martin Ingvar, Karolinska institutet i Solna, biologen Tom Kirkwood som är brittisk åldringsforskare i New Castle University i Storbritannien, Helga Nowotny, tidigare  chef för europeiska forskningsrådet och professor emerita i vetenskapsforskning vid tekniska högskolan i Zurich i Schweiz.Programmet sändes första gången 29 dec 2022.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Den sexuellt överförbara sjukdomen mpox 1b verkar inte vara så dödlig som man först befarat. Men den verkar nu drabba barn. I Kongo-Kinshasa har också sjukvårdspersonal fått skador på sina ögon. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradion är det enda nordiska media som fått en exklusiv intervju med Placide Mbala Kingebeni. Han är läkare, virolog och forskningschef på det stora biomedicinska institutet L'Institut National de Recherche Biomédicale INRB i Kongo-Kinshasa. Med största sannolikhet är han den läkare som vårdat flest patienter med mpox, cirka 500. - Det här berör oss alla. Vi kan inte vara säkra om vi inte bryr oss om vad som händer, säger han till Vetenskapsradion.I mitten av augusti utlystes internationellt hälsonödläge pga av den sexuellt överförbara sjukdomen mpox. En smittad upptäcktes i Sverige, som sedan länge har skrivits ut från sjukhuset. Men det rådde stora oklarheter hur dödlig den aktuella varianten var, och vilka som kan drabbas? Forskaren och läkaren Placide Mbala Kingebeni som mött hundratals mpox-patienter ger både glädjande och besvärande besked i Vetenskapsradion.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Blå zoner kallas det där människor blir ovanligt gamla. En sådan zon finns på ön Ikaria i Grekland. Även i Sverige har forskare hittat blåa zoner och kunnat mäta i blodet vad som ger ett långt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med till ön Ikaria och möt äldre personer som berättar om vad också forskningen visar - vad som gör att personer blir ordentligt gamla. För här blir en tredjedel över 90 år.Tio år äldre än genomsnittetGenomsnittsåldern för en naturlig död på Ikaria är nästan tio år högre än genomsnittet för Grekland och övriga världen.Både forskning och de äldre hänvisar till kosten, den fysiska aktiviteten, den sociala gemenskapen, frånvaron av stress, god sömn och att inte röka.Långt liv även i SverigeI Sverige har Karin Modig, docent i epidemiologi vid Karolinska institutet, kunnat mäta i blodet, med så kallade biomarkörer, vad som ger svenskar ett ovanligt långt liv.Forskarna följde en grupp på 45 000 svenskar födda mellan 1893 och 1920. Redan när en person var 65 år kunde forskarna se skillnader.– Skillnaderna var inte jättestora. Men de som blev hundra år hade mer normala värden, som inte stack ut särskilt mycket, berättar Karin Modig.Det handlade bland annat om blodsockernivåer och levervärden.Men hon påpekar också att det kan handla om tur eller otur kring hur gammal en person blir.Programmet sändes första gången 13 juni.Reporter Sara HeymanSara.Heyman@sverigesradio.seProgramledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se 

Intensiv träning på en minut gav bättre arbetsminne för personer över 65 år. 72-åriga Gerd Andersson i Umeå tyckte det var kul att få testa en för henne helt ny träningsform. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om att cykla intensivt i intervaller. Just de väldigt intensiva perioderna är sex sekunder långa. De ska upprepas 10 gånger med vila emellan. Sex sekunder på tio gånger blir 60 sekunder, alltså en minut. Men med uppvärmning och den intensiva träningen, samt vila så blir det allt som allt ett pass på 20 minuter. Det kallas högintensiv intervallträning.  Numera 72-åriga Gerd Andersson hade aldrig tidigare gått på gym, men var en allmänt aktiv person.Jättekul även för en äldre nybörjare- Jag tyckte det var jättekul att ta i. Det kändes också som att jag efteråt fick bättre korttidsminne, säger Gerd Andersson.  Nästan 70 personer i Umeå lottades till två grupper - en med vanlig träning i 40 minuter två gånger i veckan, och en grupp med högintensiv intervallträning också två gånger i veckan. Forskarna ville testa vilken metod som passade bäst för otränade pensionärer. Bara sex sekunder intensiv träning- Sex sekunders intensiv intervallträning kan vara en bra metod för vissa personer, det säger Erik Rosendahl, professor i fysioterapi vid Umeå universitet som lett studien.  Båda grupperna fick bättre kondition, men i gruppen med högintensivintervallträning kunde forskarna också se att arbetsminnet förbättrades. Men kognition på det stora hela förbättrades inte.  -    Det berodde antagligen på att träningsperioden var så pass kort som tre månader, det säger Carl - Johan Boraxbekk, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet, som också lett studien. Tommy Lundberg på Karolinska institutet, som inte deltagit i studien, menar att det är viktigt att både få en bättre kondition och öka muskelstyrkan så att man orkar gå i trappor och klara sig bättre i hemmet. Medverkar gör Gerd Andersson i Umeå, som testat högintensiv intervallträning HIIT, samt forskarna bakom studien professor i fysioterapi vid Umeå universitet Erik Rosendahl och professor i neurologi vid Köpenhamns universitet Carl-Johan Boraxbekk. Dessutom Tommy Lundberg som är lektor vid Karolinska institutet med inriktning på träning.  Programmet sändes första gången 30 mars 2023 Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se  

Många förbättringar sker nu inom hjärtvården. Kunskapen ökar kring behandling av 80-plussare som får hjärtinfarkt. Insikter finns även om när blodtryckssänkande behandling kan tas. Effekter av hur semaglutide (ozempic) påverkar hjärtsvikt har kommit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nyligen avslutades den stora europeiska hjärtkonferensen, European Society of Cardiology ESC, i London med över 30 000 forskare och läkare inom hjärt-kärlsjukvård.Världsunikt om behandling av äldres hjärtinfarktDär presenterades en världsunik studie, Senior-Rita. Den handlar om vilken behandling som kan ges till äldre hjärtinfarktpatienter, som inte minst gäller kvinnor. Den visade att kranskärlsröntgen och ballongvidgning inte förlänger livet, men minskar risken för nya hjärtinfarkter och nya sjukhusinläggningar, berättar Sofia Sederholm-Lawesson, kardiolog vid universitetssjukhuset i Linköping.Ta blodtryckssänkande piller när det är lättastEn annan studie om blodtryckssänkande behandling visar att det inte spelar någon roll om läkemedlet tas på kvällen eller på morgonen, bara att man kommer ihåg att ta den.Illamående och mjukare hjärta med OzempicDet hypade diabetesläkemedlet semaglutide, med bland annat Ozempic, visar sig ha effekt också på hjärtsvikt, enligt en ny metastudie, berättar Lars Lund, professor i kardiologi vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.Men eftersom läkemedlet kan göra att man ständigt är illamående behöver det ställas in tillsammans med läkare, konstaterar professor i kardiologi Stefan James vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han påpekar att motion och rätt kost är ett sätt att förebygga problemen och som inte ger några biverkningar.ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Ett möte vid kopiatorn slutade med ett genombrott för covidvaccin. När Katalin Karikó skröt om sin nya upptäckt mRNA blev Drew Weissman intresserad. Båda slutade som covidhjältar och Nobelpristagare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Särskilt för Katalin Karikó har resan mot årets nobelpris varit oerhört tuff. Hon blev hotad med deportation, förminskad, negligerad och uppsagd. Men det var ändå inte det värsta.Ingen trodde på mRNAHon växte upp i det lilla samhället Kisújszsállás i Ungern. När hon i mitten av 80-talet kom till USA var det drömlandet för en biokemiforskare. Men mRNA, som är en liten lättflyktig genetisk informationskarta, som hon jobbade med var det ingen som trodde på. Framförallt inte de som satt på forskningsanslagen.Kopieringsmaskinen vägen till nobelprisetMen vid en kopieringsapparat på Penn University i Philadelphia i USA träffade hon immunologen Drew Weissman. Det var tillsammans med honom som hon lyckades göra den mödosamma forskningsresan under decennier. Men medan han var lycklig, så såg hon en katastrof med deras experiment.Grunden för covidvaccinenGenombrottet som de lyckades skapa lade sedan grunden för covidvaccinen. Det ledde fram till den helt nya vaccinmetoden med mRNA. En metod som kan öppna nya vägar för behandlingar av en mängd olika sjukdomar.Firade nobelpriset i SzegedMen eftersom Penn University i USA petade henne för tio år sen, dröjde det tio dagar tills hon kunde fira nobelpriset tillsammans med studenter och forskarkollegor. Det gjorde hon i sin gamla universitetsstad Szeged i södra Ungern. Om kvällen myllrade massorna fram med henne i spetsen mot domkyrkan.Medverkande: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och numera professor i biokemi vid Szeged universitet i Ungern.Programmet sändes första gången 7 december 2023.Programledare Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducenter: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seSofia KottorpSofia.Kottorp@sverigesradio.se

Nobelpristagaren och slaktardottern Katalin Karikó lär sig hemma i trädgården i Ungern hur allt hänger ihop. En nyfikenhet som gjorde att hon utvecklade grunderna för covidvaccin - och rädda miljontals liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hennes forskarbana har varit allt annat än enkel. Det har tagit decennier att utveckla grundforskningen bakom mRNA-vaccin, det som senare ledde till snabbt framtagna covidvaccin 2020 under pandemin. Nobelpristagaren riskerade utvisningNär hon kom till USA i mitten av 80-talet blev hon hotad med utvisning. Hennes professor hade ett våldsamt humör, och uppskattade inte att hon försökte söka sig vidare till andra enheter. Han hotade därför att dra in hennes tillstånd för forskning i USA.Fick nobben när hon sökte pengarKatalin Karikó fick sedan knappt några anslag till forskningen. Andra forskare upplät plats i labbet åt henne av pur välvilja.  Men ingen trodde på hennes idé om den lilla genetiska lättflyktiga kartan med mRNA, det som sen kom att bli grunden för ett helt nytt sätt att ta fram vaccin på.Helhetsbild av naturenI det lilla samhället Kisújszállás i Ungern, där hon växte upp,  fick hon lära sig vikten av att ta tillvara på allt. Även hur naturen hängde ihop. Det gjorde att hon lärde sig att se vad som fungerade naturligt i kroppen. På så sätt tog hon vara på den lilla genetiska informationen i mRNA och utvecklade det på ett naturligt sätt, så att det liknade mer som det fungerade i naturen. På så vis kunde en effektiv ny vaccinmetod tas fram.Från slaktardotter till megastjärnaFölj med när medicinreporter Annika Östman följer megaforskarstjärnan Katalin Karikó i Ungern, just dagarna efter att nobelpriset i medicin tillkännagetts 2023. Och Annika Östman sträckläser Katalin Karikós  biografi ”Breaking Through - My Life in Science”.Medverkar i dagens avsnitt av Vetenskapsradion Hälsa gör: Katalin Karikó, nobelpristagare i medicin 2023 och biokemist och utvecklade mRNA-vaccinen, Ali Harandi, vaccinlabbchef i vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg, Marta Granström, en av Sveriges mesta vaccinexperter och professor emerita i mikrobiologi på Karolinska institutet, Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska institutet, János Horvát, ungersk TV-profil, József Tóth, rektor på högstadieskolan i Kisújszállás, Vladimir Turok, engelsklärare i Kisújszállás, Homor Mohai, granne i Kisújszállás, Alara Yilmaz,medicinstudent från Turkiet i Szeged, Gabriella Fabian,molekylärbiolog från det biologiska institutet i Szeged där Karikó tidigare arbetade, Anna Erdein, Vetenskapsakademiens biträdande generalsekreterare i Budapest i Ungern.Programmet sändes första gången 30 nov 2023Programledare Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducenter: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seSofia KottorpSofia.Kottorp@sverigesradio.se

En person i Sverige upptäckes med mpox för en vecka sen. Vad har hänt sedan dess och vad vet forskarna egentligen om den nya varianten? Det är inte längre bara via sexuella kontakter smittan sprids. Kan det också ske genom droppar i luften? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det första fallet hos människor av mpox, det som tidigare kallades apkoppor, upptäcktes 22 augusti 1970 i dåvarande Zaire. Sedan dess har flera mindre utbrott skett under åren i landet som nu kallas Kongo-Kinshasa. Men det senaste utbrottet är större än tidigare, och med en ny undervariant som kan vara dödligare och verkar smitta lättare. Den nya varianten kallas mpox klad 1b.Utbrottet av den nya varianten har främst skett i de östra delarna av Kongo-Kinshasa, ett område med stora guldfyndigheter. Där har stridigheter på nytt uppstått mellan gerillan som kallas M23 och den kongolesiska armén. Både stridigheterna och samhällsstrukturen i guldgrävartrakterna ser ut att bidra till att smittor kan spridas.Redan på 70-och 80-talet drabbade smittan främst barn. Under 00-och 10-talet såg forskarna att det som då kallades apkoppor klad 1 främst drabbade personer mellan 10 och 21 år. Hur ser läget ut nu på den afrikanska kontinenten med utbrottet av klad 1b? Mpox har under året också upptäckts i flera länder på den afrikanska kontinenten som tidigare aldrig har varit drabbade. Det handlar om Burundi, Rwanda, Uganda och Kenya. Och nu rapporteras också fall från flera håll i världen.Hur ser svenska experter på risken för spridning i världen och Sverige och bör de svenska rekommendationerna för vaccinering uppdateras?Medverkande: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademien i Göteborg; Anna-Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet och och ordförande i den grupp hos Världshälsoorganisationen WHO som leder arbetet med att fördela vacciner; Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi vid Karolinska institutet.Programledare: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Skolelever i Lund lyckades minska koldioxidutsläppen med 20 procent - utan att eleverna tyckte att maten blev sämre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den mat vi äter i Sverige står för ungefär en tredjedel av koldioxidutsläppen i Sverige, utsläpp som bidrar till klimatförändringar. Utsläppen kommer både från matproduktionen, men vi kan också påverka den med vad vi väljer att äta.Algoritm gjorde maten mer klimatsmartI Lund genomfördes ett forskningsprojekt i samband med Mistra Sustainable Consumtion hösten 2021. Det innebar att fyra skolor fick sin skollunch förändrad. En algoritm fick alla ingredienser som användes i skolmaten. Maten skulle fortsätta att vara lika nyttig, lika billig men minska koldioxidutsläppen med 20 procent. Därefter fick ansvarig förändra recepten lite grand.Eleverna märkte knappt förändringenEleverna som deltog i projektet gick på Hubertusgården, Nyvångsskolan, Gunneboskolan och Prästängsskolan. På de två första fick eleverna kort information om förändringen, medan på de två andra fick eleverna se en video och fick mer information. Men trots förändringen så tyckte inte eleverna att skolmaten varken blev sämre eller bättre.- Det var knappt någon förändring alls på hur de reagerade på det, framförallt inte vad de tyckte om maten, konstaterar doktoranden Erik André vid Chalmers tekniska högskola och som dessutom är en kommundoktorand, alltså anställd av en kommun. Män äter klimatsmart - men mindre nyttigtI Västerbotten har befolkningen  sen i slutet på 80-talet deltagit i Västerbotten i VIP ( Västerbotten intervention programme). Alla som fyller 40, 50 och 60 år kallas till hälsoundersökningar. Blir man inte kallad går det att själv anmäla sitt intresse till hälsocentralen. Den här undersökningen som har pågått i så många år gör att forskarna nu kan se vilken kost som gör att personer lever längre. Men lite förvånande kunde man se att när männen åt mer klimatsmart, så ökade dödligheten. Är det mackorna som är boven i dramat?Programmet sändes första gången 18 januari. Det innebär att alla eleverna nu denna höst har börjat i årskurs 7. Medverkande: Filippa Pandza på Hubertusgården årskurs 6, Selma Wiikström på Hubertusgården årskurs 6, Amelie Lennberg på Hubertusgården årskurs 6, Ada Ahlberg Tennevall på Hubertusgården årskurs 6, Alice Wiik på Hubertusgården årskurs 6, Erik André, doktorand vid Chalmers, Anna Winkvist, professor i näringslära vid Göteborgs universitet, Hanna Eneroth,nutritionist vid Livsmedelsverket.Reporter: Dimitri Lennartsson, rikskorrespondent i Syd för EkotProducent och programledare: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Den ärftlig Skelleftesjukan gör att internationella forskare riktar sina ögon mot norra Sverige för genterapier. Vissa fungerar bra mot problem i hjärtat. Men utanför EU finns billigare alternativ. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är med viss frustration som forskarna i Umeå och Skellefteå är med om spännande ny internationell forskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. Den som heter ärftlig transtyretin amyloidos.Skelleftesjukan idealisk för genterapierDen har blivit en modellsjukdom eftersom det bara är en gen som skapar det felveckade proteinet, och det är ett protein som vuxna i hög uträckning kan klara sig utan. Därför är den idealisk för nya behandlingar, bland annat genterapier.Åke testar nya genterapier för hjärtat 83-årige Åke Johansson i Skellefteå har problem med hjärtat. Han har testat nya behandlingar, både tabletter och nu en spruta i magen mot Skelleftesjukan. Sprutan med genterapi är nu under utvärdering. Han känner sig väldigt omhändertagen även om han aldrig i studierna vet om han får aktiv substans eller sockerpiller, placebo.Svenska forskare i forskningsfrontenMånga forskare i Sverige har medverkat i att ta fram olika nya behandlingar. Medverkar i Vetenskapsradion hälsa gör Mona Olofsson, forsknings-biomedicinsk analytiker och medicine doktor i Skellefteå, Kurt Boman, professor emeritus i kardiolog och invärtesmedicin vid Skellefte lasarett, Jonas Wixner, överläkare och chef på amyloidoscentrum och medicincentrum vid Umeå universitetssjukhus, Ole Suhr, senior professor i medicin samt Björn Pilebro/överläkare i kardiologi och huvudansvarig för CRISPR-Cas9 studien för Skelleftesjukan vid Umeå universitetssjukhus.Tidigare program om Skelleftesjukan i Vetenskapsradion Hälsa heter ”Genkniven hjälper Eva-Britt i kampen mot Skelleftesjukan”. Det sändes 29 feb i år.Det här programmet sändes första gången 7 mars i år. Programledare och producent Annika Östman annika.ostman@sverigesradio.se

Eva-Britt är en av nio svenskar som behandlats med den nobelprisade genkniven CRISPR/Cas9 mot den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. En sjukdom som nu lockar många internationella forskare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trots att Eva-Britt hade sett effekterna av Skelleftesjukan i sitt jobb som arbetsterapeut så hade hon svårt att få gehör för sina farhågor. Hon började ana att stickningarna i benen kunde innebära att att hon själv hade sjukdomen. Läkarna trodde inte att hon kunde ha den ärftliga sjukdomen.Lång tid att få diagnos för SkelleftesjukaDet tog nästan tre år innan hon fick sin diagnos. Men det smärtade i hennes mamma-hjärta när hon fick beskedet. Så när hon fick möjlighet att vara med i en ny genterapistudie blev hon glad.-Använd min kropp! Det blir jättebra! Försök att hitta botemedel, säger Eva-Britt i Vetenskapsradion Hälsa.Skelleftesjukan modellsjukdom för genterapierOrsaken till att Skelleftesjukan, eller det som egentligen heter ärftlig transtyretin amyloidos, har blivit en modellsjukdom för forskare och läkemedelsföretag när de tar fram nya genterapier är att den är ganska geografiskt avgränsad, och att det är en enda gen som orsakar felveckade proteiner, samt att generna finns i levern - som är lätta att komma åt. Det berättar Eva-Britts läkare Jonas Wixner vid Universitetssjukhus i Umeå.Den som är huvudansvarig för CRISPR/Cas9 studien i Sverige, kardiologen Björn Pilebro, vid Umeå universitets sjukhus konstaterar att norrlänningar har blivit försökskaniner för genterapier, men något som man också kan dra nytta av.Medverkar gör:  Eva-Britt i Skellefteå som fick behandling med genkniven CRISPR/Cas9 i december 2022, Björn Pilebro som är huvudansvarig för CRISPR/Cas9 studien mot Skelleftesjukan i Sverige och överläkare på kardiologen vid Umeå universitetssjukhus samt Jonas Wixner, överläkare vid amyloidoscentrum och medicincentrum vid Umeå universitetssjukhus och Eva-Britts läkare..Programmet sändes första gången 29 februari.Programledare och producent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Det har kallats Mästerskap för dopade - the Enhanced games - där idrottare ska få dopa sig så mycket de vill. Men går det att veta exakt vad som händer med en maximalt dopad kropp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad händer egentligen i kroppen när olika kraftiga dopningspreparat tas? Och hur mycket vet forskningen om de långsiktiga konsekvenserna av anabola steroider, bloddopning och amfetamin?Mästerskap i dopning utan bestämd platsÄn så länge finns varken datum eller plats för var ett eventuellt mästerskap med tillåten dopning skulle kunna ske. Men de som vill arrangera mästerskapet hävdar att det finns många myter kring dopning.Hör idrottsläkaren Åke Andrén-Sandberg i samtal med docenten i endokrinologi som möter dopade personer,  Mikael Lehtihet, och Radiosportens Alexander Lundholm.Programmet sändes första gången 15 februari.ProgramledareAnnika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.seProducentCamilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

När skotten träffat kroppen leder det till oförutsedda effekter. En diamantscanner hjälper oväntat vid akutvård av skottskadade i Soweto i Sydafrika. Blodbristen skapar ovanligt kreativa lösningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika kommer tusen skott- och knivskadade in under en tremånadersperiod. Sjukhuset tillhör ett av världens största.De lär sig prioritera bland skottskadadeHit kommer svensk vårdpersonal för att lära sig att ta hand om skottskadade även när resurserna är små. De får lära sig att prioritera vilka liv som kan räddas. De använder en lågdosröntgen som utvecklades i diamantindustrin. De lär sig att stoppa blödningar på ovanligt radikala sätt genom att sätta en tång på kroppspulsådern.Det händer när kulan träffar kroppenEn av de mest rutinerade traumakirurgerna är Vicky Jennings, biträdande verksamhetschef. Hon berättar vad som händer när en kula träffar kroppen. Doktor Vicky Jennings har avlidit en tid efter inspelningen, men kollegor och vänner har gett Sveriges Radio tillåtelse att använda materialet.Övriga medverkande är Devorah Wineberg, också traumakirurg på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital, 38-årige patienten Thombile, Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumaenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.Programmet sändes första gången 25 april i år.Programledare och producent Annika ÖstmanAnnika.ostman@sr.se

Följ med till jättesjukhuset i Sydafrika dit svenska läkare vallfärdar för att bli skottskadespecialister. På Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Johannesburg opereras skottskadade dygnet runt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, menar att det är viktigt för honom att få större erfarenhet av att ta hand om penetrerande våld, alltså skador som går genom huden och skadar inre organ, och som ibland går ut på andra sidan.Hundratals utbildade i traumavårdTidigare har Försvarsmedicincentrum i Göteborg utbildat 120 specialistsköterskor och läkare i Sydafrika, men nu skickar också regionerna sin personal för att få utbildning i traumavård.Bloggade om traumavårdenStefan Sjödin, som har jobbat som journalist men nu är ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, lärde sig bland annat ännu mer om att stabilisera patienter. Han skrev en blogg varje dag under två månader om sina erfarenheter från det stora sjukhuset i Soweto på traumarapporter.com”Kunde föra förvånansvärt mycket”- Här kunde vi inte vara ett team på 10-15 personer runt varje patient som i Sverige, utan istället 2-3 varav en var en läkarstudent. Sedan fick man göra så gott man kunde med resurserna, och vi kunde göra förvånansvärt mycket, säger traumakirurg Fredrik Linder.Medverkar gör Fredrik Linder, kirurg och överläkare vid traumateamet på Akademiska sjukhuset i Uppsala, Stefan Sjödin, ST-narkosläkare vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, Vicky Jennings, fd traumakirurg och biträdande verksamhetschef vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika ( avled i mars efter inspelningen men kollegor och vänner har godkänt att vi använder inspelningen), Chanel Theron, narkosläkaren på Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Renessa Arumugm, kirurg vid Chris Hani Baragwanath Academic Hospital i Soweto i Johannesburg i Sydafrika, Adela, mamma till 17-åring som fått allvarliga skottskador och nu omopereras.Programmet sändes första gången 18 april i år.Programledare och producent: Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Pernilla har en psykisk sjukdom som har gjort att hon flera gånger har hämtats av polis, och även fått handfängsel. Men att få möta personal i en psykiatriambulans kändes väldigt mycket bättre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan i höstas har antalet psykiatriambulanser ökat i Sverige. Det är nu sex av 21 regioner som har psykiatriambulanser, eller det som mer korrekt kallas prehospital akutpsykiatrisk mobil, PAM.Pernilla i Skåne kan beskriva den tydliga skillnaden mellan att bli hämtat av polis som bär vapen och som kan sätta handfängsel jämfört med psykiatriutbildad personal som kan möta patienten på ett annat sätt.Psykiatriambulans skapar ökad trygghetI Skåne har också antalet personer som behöver följa med in till akutpsykatrin minskat efter att psykiatriambulans infördes. Forskning visar att psykiatriambulanserna skapar ökad trygghet hos patienter, anhöriga och personal.Medverkar i Vetenskapsradion Hälsa gör Pernilla som åkt med i psykiatriambulans, Cornelia som är psykiatrisjuksköterska i Uppsala samt Jonas Bredford som är ordförande i Riksförbundet för Mentals och Social hälsa, RSMH, i Lund.Programmet sändes första gången 28 mars i år. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Markus Leonsson, 71 år, i Göteborg blev direkt bättre efter att ha opererat bort sin demens. Det handlar om hydrocefalus, vattenskalle, som många 70-åringar har utan att veta om det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hydrocefalus, eller det som på läkarspråk heter idiopatisk normaltryckshydrocefalus (iNPH), är den allra vanligaste formen av hydrocefalus. Den innebär att vätska samlas i hålrummen, ventriklarna, i hjärnan. Den trycker på och påverkar tydligt balans och kisseriet. Omgivningen ser annorlunda gångOfta är det omgivningen som gör en person uppmärksam på att gången har försämrats.Men efter diagnos så kan situationen åtgärdas med en operation. Den innebär att en shunt, en ventil opereras in i hjärnan, och för bort överskottet av vätska.Många oupptäckta med hydrocefalusEn ny studie visar att många går utan diagnos, men dilemmat är att vården inte heller hinner med att operera alla som fått diagnos inom tre månader.Medverkar gör Mats Tullberg, som är professor i neurologi och som arbetar på neurologimottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset samt Markus Leonsson, som blev opererad 8 mars 2023.Programmet sändes första gången 14 mars i år.Programledare och producent Annika ÖstmanAnnika.Ostman@sverigesradio.se

Rockikonen Iggy Pop, 77, har levt ett hårdare liv än de flesta. Idag är han ett levande bevis på att det aldrig är för sent att ändra sin livsstil. Intervjun vann Guldörat 2022 som Årets intervju. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtidigt som Iggy Pop, eller James Osterberg som han egentligen heter, gick på heroin och var sjövild på scen intresserade han sig till exempel för makrobiotisk kost. Hör honom prata hälsa och överlevnad med Vetenskapsradions Lena Nordlund.Iggy Pop älskar att simmaHan är noga med sömnen, maten och alkoholen. Och har hittat sin egen träningsform som han älskar. I programmet berättar han vad havet och simningen betyder.Programmet sändes första gången i juni 2022.Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.se