Utrikeskrönika 5 september 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stockholm, torsdag.

Sommarens lupiner skulle ryckas upp. Invasiva som de är. Vackra men ett hot mot vår fauna.

För att inte tala om de invasiva musslorna på västkusten, död åt dom.

Arter som inte hör hemma här.

Som stryper det som ska vara.

Men de är ju vackra, fyller sin funktion.

Och här, tänker ni, kommer ett försök till liknelse, till avbild av vårt samhälle.

Fel.

Jag kunde lika gärna prata om de smältande glaciärerna i Nordnorge eller i Lappland, men vad ska vi göra, bollen är i rullning – glaciärerna är snart borta.

Att det mesta som sker är för mänsklig hand är de flesta överens om, såvida man inte lever i sin egen filterbubbla med likasinnade, men försinkning och fakta säger ändå sitt.

Vi måste göra vad vI kan för att göra världen beboelig, trevlig.

Och vem vill inte ha det trevligt.

Jag tänker på alla skrivbordshatare, de som spyr ur sig ord av hat från ett tangentbord, i säkerhet bakom en skärm.

Dessa nutidens riddare.

Det är hälsosamt att ifrågasätta, att kritisera.

Men hallå.

Vart tog det sunda förnuftet vägen, det vi 70-talister växte upp med, varför går hat så ofta före värme och kärlek.

Här slirar jag snabbt in på kriget i Gaza.

Detta oförsonliga.

Där man tydligen är Hamassupporter och antisemit om man bryr sig om civila palestinska liv, där man är terrorist om man inte vill se fler bomber.

Eller där man vill att palestinierna ska utrotas om man säger att 7 oktober attackerna var fel.

Gråzonerna är försvunna, har rödlistats.

Som i Ukraina.

Där Ryssland säger att de värnar det ryska, försvarar mot nazister och dödar civila.

Familjer utplånade.

Enväldigt.

De kloka intellektuella samtalen finns inte längre, känslor, allt är det känslor som styr. Och alla har rätt, jag har rätt. Historien har rätt – men hur långt tillbaka går historien.

Länge kan vi dividera om vems rätt till vad, men under tiden dör människor, dör barn. De som skulle haft en framtid men som nu kommer att växa upp med hat.

Så, är våld och krig alltid den bästa lösningen.

Framtiden får utvisa, men jag tvivlar.

Så även om lupiner och musslor är invasiva, kanske är de att föredra jämfört med andra som invaderar.

Johan-Mathias Sommarström, internationell korrespondent
johan-mathias.sommarstrom@sverigesradio.se