För mycket socker kan göra dig tjock, men EU:s experter kom fram till motsatsen. Daniel Öhman och Malin Olofsson granskar hur det gick till. Här är historien hur sockerlobbyn påverkat vår syn på mat.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Guide: Myter och sanningar om socker

Läs mer: EU-panelens sockerkopplingar Hela Efsas svar Ekot om industrins påverkan Forskare helvänder

In English: Sugar industry behind EU advise on nutriton

Sockerhyllan på affären är bara en meter bred, ändå får vi ungefär 15 procent av våra kalorier från socker. Det beror på att socker finns lite här och var idag. Det är dolt. Så att det är mycket svårare att undvika.

I dagens Matens pris ska vi granska hur det kommer sig att vi började äta så mycket socker att vi blivit feta och sjuka. Vi tittar närmare på sockerindustrins lobby metoder.

Men först ska vi till en åker i västra Skåne

Här kan man odla nästan vad som helst. Men så långt ögat kan se odlas här sockerbetor.

Innan Christian Radby började odla betor här i Furulund en dryg mil norr om Lund, gjorde hans far samma sak. Det är från Christians och andra skånska bönders åkrar som nästan allt socker i svenska livsmedel kommer ifrån. För bönderna är det en lönsam affär. Få andra grödor har gett bättre avkastning.

– Jag odlar 500 ton. Det är ingen gröda det pratas så mycket om som om sockerbetor, säger Christian.

Egentligen är det lite märkligt att vi odlar sockerbetor här på Skånes bästa jordar. För att använda Livsmedelsverkets ord: Det finns inga positiva effekter på hälsan av att äta socker.

Men av någon anledning har sockret fått en särställning inom det europeiska jordbruket och skyddas med hjälp av höga tullar från konkurrende import av rörsocker från Latinamerika.

Vi svenskar sätter i oss kopiösa mängder socker. Över 40 kilo per person och år.

Det motsvarar nästan två ballerinapaket eller en liter läsk om dagen. Men att vi äter så mycket socker är inget nytt.

För att förstå varför det har blivit så här måste vi resa tillbaka i tiden. Till 30 talet.

Filmen sockerskrinet hade premiär 1938. Filmen var ett samarbete mellan Sockerbolaget och Svensk filmindustri.

I huvudrollerna som det förälskade unga paret som reser runt i Sverige var två av Sveriges mest folkkära skådespelare och den sågs av närmare en miljon svenskar.

Ulrika Torell är intendent på Nordiska museet och har studerat sockrets historia

– Sockret blir en problemlösare, det blir modernitetens emblem, berättar hon.

Sockerbolaget som hade monopol på sockertillverkning var ett av Sveriges största företag. Det som var bra för sockerbolaget var bra för Sverige.

– Man bestämmer sig politiskt för att satsa på svensk sockerproduktion som får statsunderstöd.

Det allt billigare sockrets sågs som den ultimata näringskällan.

– Så nu kan vi ge folket mat på ett billigt och bra sätt men då måste folk börja se det som en basvara, säger Ulrika Torell.

Staten och Sockerbolaget hjälptes åt att förändra sockrets image Från lyxprodukt för överklassen till billig energi för arbetarklassen.

– Maten börjar sötas mycket mer. Näringsläran säger så här man ska kanske inte sleva i sig sockret rent men man kan använda det till väldigt mycket

Måltavlan var de svenska hemmafruarna. En kampanj för konservering av frukt och bär inleddes.

– Sockerbolaget lägger upp intrikat propaganda där de drar in myndigheter skolkök och det skriver läroböcker där det här budskapet förs ut, säger Ulrika Torell.

Propagandan tog skruv. Sockerkonsumtionen steg till 50 kilo per person och år. Mer än vi äter idag. Men när den industriella matproduktionen tog fart på 50-talet och kvinnorna började gå ut i arbete blev de oroliga på sockerbolaget.

– Man såg framför sig att kvinnorna inte ville konservera, de vill göra annat så då är man rädd för livsmedelsindustrin. Man såg inte att det var den här potentiella storkunden.

Men sockerproducenterna oroade sig i onödan för den industriella matproduktionen. Det som hänt är att sockret inte längre syns utan är dolt i andra produkter.

Det fanns ju en viss poäng i deras argument då. Om vi skulle äta frukt och bär på vintern så behövde de ju konserveras, och då funkade ju socker jättebra.

Men nu trots att vi har frysar som vi kan fylla med sommarens bättre och så kan vi köpa färsk apelsinjuice och frukt året runt.

Så äter vi ändå lika mycket socker som vi gjorde då.

Det som hänt är att sockret flyttat från något som vi valde själva till något som industrin lurar i oss. ’

Vi besöker Örtofta sockerfabrik i nordvästra Skåne. Fabriken har funnits här sen sekelskiftet men det gamla Sockerbolaget finns inte längre. Först köptes det upp av danska Danisco och sen av tyska Nordzucker. Svenskt socker ägs nu av tyska sockerbönder.

Sedan 30-talet har företagets roll förändrats drastiskt. Idag är de framförallt en underleverantör till industrin.

Svenskarnas totala sockerkonsumtion har stått rätt still eller till och med backat något. Men sockret har blivit osynligt och ingår nu i färdigmat, läsk och godis. 85 procent av de dryga 40 kilo socker som vi svenskar sätter i oss per år kommer från så kallade förädlade livsmedel.

Invertsocker, fraktionssocker, dekorationssocker, sockerlösning flytande specialprodukter smaksatt sirap är bara några av de produkter som de nu levererar till industrin.

Men det är inte bara företagets roll som förändrats Det är också samhällets syn på socker.

En fetmaepidemi har drabbat västvärlden.

Till en början skyllde de flesta på den feta skräpmaten. Men så upptäckte forskarna något: Även sockret gjorde oss feta och sjuka.

Men hur kan vi bli fetare av socker idag än förut om vi inte äter mer än vi gjorde förr. Jo en av orsakerna är antagligen att vi får i oss socker på ett annat sätt än förr. Det handlar om de sötade dryckerna.

1980 drack vi 40 liter läsk å andra sötade drycker. 20 år senare hade siffran stigit till 100 liter per år. En av orsakerna är att socker i flytande form som läsk i princip inte mättar alls. Att vi dricker mer läsk betyder inte att vi äter mindre. Tvärtom den totala mängden energi vi sätter i oss har ökat med tio procent sedan 1980.

Det finns så klart flera orsaker till att vi blir fetare Mer skräpmat mer kött, mer stillasittande liv är några.

Men sockret och framförallt läsken har antagligen spelat en stor roll.

Idag är de flesta myndigheter och forskare världen över eniga om att socker är skadligt av en radolika anledningar. Wulf Becker är chefsnutritionist på Livsmedelsverket.

– Det finns många olika typer av hälsoutfall som är kopplade till sockerintaget, säger han.

Den som äter mycket socker löper större risk att bli tjocka, få diabetes, hjärt-, kärlsjukdomar och näringsbrist.

I takt med att bevisen blir allt starkare har fler och fler länder och organisationer utfärdat kostrekommendationer som förespråkar en minskning av vår konsumtion av socker till tio eller fem procent av det totala energiintaget.

Men på Nordic Sugar tycker man att debatten blivit skev. Lars Bo Jørgensen är ansvarig för nutrition där å han säger att man inte kommer få bukt med fetman bara för att folk äter mindre socker.

– Det är en onyanserad och riskabelt sätt att lösa problemet på, säger han.

Inom branschen råder en stor oro. Trots att man varit så framgångsrik på att gömma sockret i färdigmat faller konsumtionen i de flesta rika länderna. Folk har fått en allt för negativ bild av socker säger Lars Bo Jörgenssen. För att se till att korrekt vetenskap om socker når allmänheten har Sockerbranschen i många år sponsrat vetenskapliga studier. Men det här att finansiera forskning kan slå fel.

Det gäller att vara försiktig säger han, så att det inte uppfattas som att vi beställer forskningsresultat för det vill vi inte. Men, säger han, vi blir promoverade när så mycket osanningar sprids så vi måste agera.

En utlösande faktor var den senaste rapporten från Världshälsoorganisationen WHO. Som kom i våras.

I sina nya rekommendationer skriver organisationen att det finns tydliga vetenskapliga bevis för att sockret orsakar viktuppgång och att man inte bör få i sig mer än tio procent av sitt energiintag från fritt socker. Helst inte mer än fem procent

Nordic Sugar och deras europeiska branschorganisation gick i taket.

”Det finns dock inte något sådant starkt vetenskapligt stöd för, att det fastställda gränsvärdet på 10 E% ’fria sockerarter’ kommer att ha någon positiv inverkan på hälsan”, skrev de.

I Nordic sugars senaste årsrapport skriver företaget att man varit för passiv. Att man måste bli mer offensi