Utrikeskrönika 28 augusti 2024.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stockholm onsdag,

Semestern är på många sätt en tid då många av oss korrespondenter verkligen kan försvinna in i ett rosenskimmer - eller möjligen ett roslingskt skimmer, där världen plötsligt ljusnar, problemen och allsköns konflikter bleknar bort som hägringar i en bister öken...

Hans Rosling var en professor som med siffror och fakta lanserade teorin om att vår värld i vissa avseenden är en ljusare plats än den framställs i olika domedagsanalyser.

Det är ett sätt att se på tillvaron som är tilltalande, rentav lockande. Men kanske är det lättare att fokusera på ljuspunkterna om man själv befinner sig på en solig plats?

På jobbet stiftar dom flesta av oss korrar bekantskap med tillvarons mörkare krafter, och turbulensen runt om oss, både för er som lyssnar och oss som bevakar, har på senare år snarare ökat.

Semestern, för mig i alla fall, har gått i ett helt annat tecken. Familjeumgänge, möjlighet att ägna mig åt min passion, flugfisket och lata dagar i skärgården.

I den tillbakalutade, sköna bubblan, befann jag mig i flera veckor.

Å min första vecka efter semestern började ungefär på samma sätt.

Även om korrehatten åkte på, inlindades allt, under några dagar, i glädje å festballonger.

Min arbetsvecka inleddes nämligen med årets korredagar, då vi bland annat får möta några av er lyssnare under festliga former på Kulturhuset i Stockholm.

Men för oss korrar är det också ett tillfälle att träffas och umgås, då vi för en gångs skull befinner oss på samma plats under några få dagar.

I år pågick detta myspys fram till den sista dan av korreveckan, då en av punkterna i det program vår käre chef satt upp för oss innehöll ”analytiker från Försvarshögskolan berättar om världsläget.”

Analytikern behövde exakt 30 sekunder för att ta oss alla ut ur den känsla av välbehag vi möjligen befann oss i.

Hans analys pågick i någon halvannan timme.

Många lämnade lokalen med en starkt besk smak i munnen.

Kanske tycker ni att jag nu drar ner rullgardinen alltför nitiskt, för visst finns det ljuspunkter.

Fattigsverige är trots allt ett minne blott – eller finns bara på bio, läkarvetenskapen gör stora framsteg, vi får det allt bättre, så ingen anledning till pessimism...

Eller?

Just nu kan man undra vad det är för landvinningar vi egentligen gjort och gör?

Ett storkrig rasar i Europa. Krigsmuller i Mellanöstern.

Andra konflikter som pågår i både Europa och andra delar av världen...

Analytikern sa mer än så... tog stöd av bilder och diagram. Det blev mycket mörker och svärta.

Men jag ska låta er slippa höra dom detaljerna, vill inte förstöra er dag, eller närmsta veckor.

När jag kom hem kramade jag i alla fall om mina barn lite extra. Å försökte värka fram lite hopp.

Kanske förmår vi trots allt ta oss i kragen och undvika det värsta. Som när kalla kriget förblev kallt - och inte exploderade i något ännu värre.

Kanske finns det någon som till slut drar i nödbromsen.

Låt oss hoppas på det.

Milan Djelevic, Östeuropakorrespondent
milan.djelevic@sverigesradio.se